Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät

Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät Examensarbete av Håkan Emanuelsson Oktober 2008

II

Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Universitet Water and Environmental Engineering Department of Chemical Engineering Lund University, Sweden Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät Adapting the sewer network of Kungshult to a changing climate Examensarbete nummer: 2008-11 av Håkan Emanuelsson Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik Institutionen för Kemiteknik Lunds Universitet Oktober 2008 Handledare: Professor Jes la Cour Jansen Examinator: Universitetslektor Karin Jönsson Bild på framsidan: 1 1. Översvämning på Tolvskillingsvägen i Eslöv efter ett skyfall den 20/8 2006. Används med tillstånd från Eslövs kommun Postal address: Visiting address: Telephone: P.O Box 124 Getingevägen 60 +46 46-222 82 85 SE-221 00 Lund. +46 46-222 00 00 Sweden, Telefax: +46 46-222 45 26 Web address: www.vateknik.lth.se III

IV

Sammanfattning Klimatförändringarnas effekter på extrema regntillfällen är ett ämne där intensiv forskning bedrivs. Syftet med den här rapporten är att genom en litteraturstudie avgöra om korta, intensiva regn kommer att öka i Skåne på grund av klimatförändringarna. Resultatet från litteraturstudien används sedan för att studera ett avloppsnäts funktion och vilka effekter en förändrad nederbörd har på det systemet. Förändringar i intensitet, varaktighet och frekvens är intressanta vid dimensionering av avloppssystem. Det stora antalet studier i området visar på svårigheterna i att säkert bestämma en eventuell regnintensitetsökning. I Malmö visar trendanalyser en viss ökning av extrema blockregn men ökningen är inte bevisad som statistiskt signifikant. Analyser på europeiska förhållanden visar en allmän ökning av intensiva regn i Europas norra hälft men att endast 20 % av de undersökta stationerna har en statistiskt signifikant ökning. Danska studier visar att Själland, som har en liknande nederbördssituation som Skåne, har en tydligt signifikant ökning och att trenden är tydligast för korta, intensiva regn. Att uppskatta framtida extremregn för dimensionering av avloppssystem med hjälp av globala och regionala klimatmodeller är förenat med stora osäkerheter. De regn som i Sverige normalt blir dimensionerande i dagvattensammanhang är korta, intensiva sommarregn som anses vara lokala, en typ av som regn beskrivs dåligt av klimatmodellerna. Studier som är gjorda pekar trots osäkerheterna mot en framtid med ökande regnintensiteter och en ökad frekvens av extremregn. Sommarextremerna i Skåne kommer att öka trots en minskning av den totala nederbörden under sommarmånaderna. Återkomsttiden för dimensionerande regn kommer åtminstone att halveras vilket innebär en ungefärlig intensitetsökning med 20-40 %. Resultaten från olika studier varierar mycket vissa visar på en maximal intensitetsökning med så mycket som 60 %. De skiftande resultaten visar att ytterligare forskning på området är nödvändigt för att säkert kunna avgöra framtidens nederbördssituation. Den senaste forskningen har med hjälp av satellitobservationer visat att klimatmodellerna till och med tenderar att underskatta extrema regn. Många orter i Skåne har haft översvämningar de senaste åren och orten Kungshult i Eslövs kommun har vid kraftiga sommarregn drabbats av omfattande översvämningar både 2005 och 2006. Översvämningarna har varit både i form av marköversvämningar på grund av fulla dagvattenledningar och i form av källaröversvämningar, orsakade av uppdämda spillvattenledningar. Med hjälp av hydraulisk modellering analyseras dag- och spillvattennätens funktion. Både dag- och spillvattenmodellen byggs upp utifrån fysiska data om ledningsnätet men analysmetoden för de båda modellerna skiljer sig åt. I dagvattenmodellen kopplas till varje nod ett avrinningsområde med en avrinningskoefficient och en area beräknad utifrån ett flygfoto. Modellen körs med regn konstruerade enligt svensk dimensioneringsstandard, uppmätta regn och antagna framtida designregn. Resultaten visar att de uppmätta regnen varit mycket extrema händelserna då de ger upphov till de största översvämningsutbredningarna och de högsta trycknivåerna (relativt marknivån) i systemet. Även de designregn som idag används som dimensioneringsstandard (10-års blockregn) ger upphov till omfattande översvämningar och framtidsscenarion med förstärkta regnintensiteter visar att översvämningsproblemen kommer att öka om inga åtgärder genomförs. För att vara bättre V

förberett för de ökande regnintensiteter som klimatförändringarna innebär bör Eslövs kommun genomföra ett antal åtgärder för att förbättra dagvattennätets funktion. Förslagen som ges är byte av rör till större dimension, bräddningsledningar och utjämningsmagasin. Med förändringarna visar resultaten från modellsimuleringarna att ledningsnätet är dimensionerat för ett regn med 10 års återkomsttid förstärkt med 40 %. Till spillvattennätet tillförs dagvatten eftersom ledningarna däms upp vid kraftiga regn med källaröversvämningar som följd. Analysen av spillvattenmodellen syftar till att ta reda på hur stor hårdgjord yta som bidrar med vatten till spillvattennätet. Modellen körs med det uppmätta regnet från den 29/7 2005 eftersom både marköversvämningarnas utbredning och källaröversvämningarna är väl dokumenterade för detta tillfälle. Analysen visar att åtminstone 0,6 ha hårdgjord yta måste vara ansluten till spillvattennätet för att de dokumenterade källaröversvämningarna ska uppträda i modellen. Denna yta är troligen ansluten i Kungshults västra delar eftersom avloppsnätet i det området är äldre. Ytterligare indikationer på detta är att analysen av dagvattenmodellen visar att området borde drabbas av omfattande marköversvämningar, något som inte har rapporterats av invånarna. Kopplas 0,6 ha takytor bort från dagvattenmodellen i de västra delarna och återigen körs med det givna regnet visar resultatet att den modellerade marköversvämningen kraftigt minskar. Detta kan förklara avsaknaden av uppgifter om marköversvämning och antyder att det är i de västra delarna eventuella felkopplingar finns. För att undvika källaröversvämningar i framtiden bör Eslövs kommun identifiera var dagvatten tar sig in i spillvattenledningen och åtgärda problemet. Metoden som används för att bestämma den hårdgjorda yta som är ansluten till nätet bygger på det fysiska spillvattennätets utseende och vittnesuppgifter. Alternativt hade denna yta kunnat bestämmas genom flödesmätningar och insamling av högupplöst regndata under en längre tid, vilket hade gett ett säkrare resultat och en mer välkalibrerad modell. Metoden som användes i den här studien är lämplig att använda då dessa data inte är tillgängliga. Liknande mätningar i dagvattennätet hade förbättrat kalibreringen av dagvattenmodellen vilket hade inneburit säkrare analysresultat. Slutsatserna av studien är att förekomsten av extrema regn i Skåne kommer att öka och att det kommer vara sommarregnen som även i fortsättningen blir dimensionerande i dagvattensammanhang, trots att den totala sommarnederbörden väntas minska. Ökningens storlek är svår att bestämma på grund av att sommarregnen är lokala och vid dimensionering av dagvattensystem bör därför en större säkerhetsmarginal vidtas. Hållbara lösningar för dagvattenhantering är till exempel väl tilltagna utjämningsmagasin och i praktikfallet Kungshult kan de i kombination med större ledningsdimensioner innebära att samhället blir mer skyddat från översvämningar. VI

Abstract The effects of climate change on extreme precipitation events are a topic where extensive research is being made. The purpose of this study is to determine if the occurrence of short, intense rain events will increase in Scania due to climate change. The conclusions about future extreme precipitation are used to analyze the performance of a sewer network and determine what effects a changing climate has on this particular system. Changes in rain intensity, duration and frequency are of interest when dimensioning storm water systems. The large number of studies of climate change and extreme precipitation shows the difficulties of determining a contingent increase in rain intensity. In Malmoe, trend analyses show a small increase in the occurrence of extreme rains but the increase is not statistically significant. Analyses on European weather station data show a general increase of intense rainfall but the increase is statistically significant only for 20 % of the locations. Danish studies show that there is a statistically significant increase of extreme rainfall throughout the country and that the largest increase is on short, highly intense, rains. Furthermore, the increase is the most distinct for Sealand, which is close to Scania and also have similar climate. It is difficult to estimate future extreme rainfall with a temporal and spatial distribution high enough for dimensioning storm water systems using a regional climate model. Dimensioning rains in Sweden normally are short, intense, summer storms which are regarded as local rains. These events are poorly described by regional climate models. Studies that are made show that, despite these uncertainties, the future holds more intense and frequent extreme events compared to today. The summer extremes will increase in Scania despite a decrease in total summer precipitation. The frequency of extreme events will be at least doubled which corresponds to an estimated increase of rain intensity by 20-40 %. The results from different studies vary and some show a maximal increase in rain intensity by as much as 60 %. The varying results show that further research is necessary to determine what precipitation pattern to expect in the future. The latest research show that climate models tend to underestimate extreme rainfall and the increase of extreme events could therefore be even higher. Many locations in Scania have had problems with flooding during the last few years. The village Kungshult in Eslöv has had extensive flooding both 2005 and 2006 during summer storms. Both the storm water and wastewater pipes have had problems with flooding both in ground level and basements as a result. By using hydraulic modeling, the performance of the storm water and waste water networks is analyzed. Two models are built up based on the physical properties of the networks, one for the storm water system and one for the wastewater system. In the model of the storm water system a catchment with a specific area and runoff coefficient is connected to each node. The model is run with rains constructed according to Swedish dimensioning standards, measured rains and assumed future rains. Results show that the two measured rain events used in the model gives the most severe flooding and has been very extreme events. Also the design rainfall that is used as a dimensioning standard in Sweden, brick rain with 10 years recurrence, causes significant problems. The problem with flooding will increase with more intense rainfall in the future if no actions are taken. To be better prepared for the more intense rainfalls that is expected due to climate change the municipalities of Eslöv VII

should reconstruct the storm water system. By changing the pipes in areas where flooding is most severe to a larger dimension, installing overflow pipes and a basin for lowering peak flows, the storm water system in Kungshult is dimensioned for a rain with 10 years recurrence interval increased with 40 %. Storm water is somehow added to the wastewater pipes, causing flooding in basements during heavy rainfall. The purpose of the analysis of the wastewater model is to determine the impervious area which is connected to the wastewater system. The model is run with the measured rain from 29/7 2005 since the flooded basements for this rainfall are well documented. Results show that at least 0.6 ha of impervious surfaces has to be connected to the wastewater system in order for the documented flooding to occur. These surfaces are most likely connected in the western parts of the village since the sewers are older in these parts. Further indications of this are that the storm water model indicates that there should be more severe flooding in ground level than has been reported in this area. If 0.6 ha of impervious surfaces, in this case roofs, is removed from the storm water model the pressure levels in the system drop and the number of flooded nodes decreases. This could be the explanation to why there are no reports on flooded storm water pipes in this area and is further evidence that it is here storm water enters the wastewater system. To prevent future flooding in basements the municipalities in Eslöv should identify where storm water enters the wastewater system and take action against the problem. The method used to determine the impervious surface connected to the wastewater network is based on information about the physical network and witness observations. Alternatively, the area could have been determined through flow measurements and collection of high resolution rain data for the same period. This other method would have given a more certain result and a better calibrated model. The method used in this study is suitable when these data are unavailable. Similar flow measurements in the storm water net would have improved the calibration of the storm water model which would have given more certain results. The conclusions from this study are that the occurrence of extreme rains in Scania will increase and that the summer storms will continue to be the dimensioning rains for storm water systems, despite that total summer precipitation is expected to decrease. How much the rain intensities are going to increase is hard to determine due to the summer storms being mainly local rains. Due to this, a larger safety margin should be considered when dimensioning storm water systems to prevent flooding. Sustainable solutions for storm water treatment are for example large basins for reducing peak flows and larger pipes. In Kungshult, this combination means that the village is well protected against future flooding. VIII

Förord Detta examensarbete har utförts vid avdelningen för Vattenförsörjnings- och Avloppsteknik, Lunds Tekniska Högskola, i samarbete med Ramböll AB i Malmö. Examensarbetet har utförts genom uppbyggnad och analys av två modeller i det hydrauliska modelleringsprogrammet MOUSE parallellt med en litteraturstudie om klimatförändringarnas påverkan på extrema regn. Projektet har utförts under tiden april-oktober 2008. Jag vill tacka min examinator Karin Jönsson och min handledare Jes la Cour Jansen som under arbetets gång bidragit med värdefulla kommentarer och åsikter samt styrt mig på rätt spår då mina funderingar lämnat ramen för examensarbetet. Ett stort tack också till Ramböll AB och framförallt till Lena Sjögren vars intresse och engagemang har varit en stor hjälp i arbetet. Tack också till Magnus Sundelin, Ramböll Sverige, och Henrik Sønderup, Rambøll Danmark, för den hjälp jag har fått med MOUSE och dess funktioner. På Eslövs kommun förtjänar Katarina Westerling, Anders Horstmark och Sara Borglin ett extra tack för den goda kontakten och för att de snabbt tagit fram de uppgifter jag bett om. Kartmaterial, källargolvsnivåer och översvämningsobservationer har allt kommit fram utan dröjsmål vilket har varit en stor hjälp. Till sist ett stort tack till alla andra som på sitt sätt bidragit till att detta examensarbete nu är färdigt. Ingen nämnd, ingen glömd. Håkan Emanuelsson Lund oktober 2008 IX

X

Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Syfte... 2 1.3 Metod... 2 1.4 Avgränsningar... 3 1.5 Disposition... 3 2 Avloppssystem... 5 2.1 Utseende... 5 2.2 Historik... 5 2.2 Avloppssystemens funktion... 6 2.2.1 Kombinerat system... 6 2.2.2 Duplikatsystem... 7 2.2.3 Separatsystem... 7 3 Klimatförändringarnas effekter på nederbördssituationen... 9 3.1 Bakgrund... 9 3.2 Traditionellt framtagande av dimensionerande regn i Sverige... 10 3.3 Uppmätta förändringar och trender... 11 3.4 Framtida förändringar och modeller... 15 3.5 Slutsatser litteraturstudie... 18 4 Studie av Kungshults avloppssystem... 21 4.1 Kungshult... 21 4.2 Översvämningsproblemet... 21 4.3 Mål... 22 4.4 Avloppsnätets utseende... 22 4.4.1 Dagvattennätet... 22 4.4.2 Spillvattennätet... 23 4.5 Modelluppbyggnad... 25 4.5.1 Dagvattenmodellen... 25 4.5.2 Spillvattenmodellen... 28 4.6 Analysmetod... 31 4.6.1 Dagvattenmodellen... 31 4.6.2 Spillvattenmodellen... 31 4.7 Uppbyggnad av regn till MOUSE-simuleringarna... 32 XI

4.8 Resultat... 36 4.8.1 Resultat från simuleringar på dagvattenmodellen... 36 4.8.2 Resultat från simuleringar på spillvattenmodellen... 40 4.9 Diskussion kring modellsimuleringarna... 45 4.9.1 Dagvattenmodellen... 45 4.9.2 Spillvattenmodellen... 46 4.10 Rekommendationer och åtgärdsförslag för Kungshult... 47 5 Diskussion... 53 6 Slutsatser... 55 7 Förslag till vidare arbete... 57 Litteraturförteckning... 59 Appendix... 61 Appendix 1 Översvämningsutbredning och trycknivåer i dagvattenmodellen.... 61 Appendix 2 Marköversvämningarnas utbredning 2005-07-29... 73 Appendix 3 Sammanfattande artikel av examensarbetet. Fel! Bokmärket är inte definierat. XII

XIII

XIV

1 Inledning 1.1 Bakgrund Klimatförändringarna och dess effekter har de senaste decennierna blivit ett hett debatterat ämne. Idag är de allra flesta forskarna överens om att vi lever i en tid då omfattande klimatförändringar sker. I det här examensarbetet studeras hur klimatförändringarna påverkar förekomsten av extrema regn och vilka effekter det kommer att ha på våra avloppssystem. För att förstå problematiken och för att inse vilka effekter ett förändrat klimat kan ha på vårt avloppssystem är det viktigt att förstå hur systemet ser ut och varför det är uppbyggt som det är. Det finns framförallt tre olika typer av system för att avleda avloppsvatten (spill- och dagvatten): Kombinerat system där dag-, dränerings- och spillvatten avleds i en och samma ledning. Detta var tidigare mycket vanligt men är idag något som undviks vid nyetablering. Vid en översvämning är det stor risk för källaröversvämningar i det här systemet och vid höga flöden riskerar reningsverket hydraulisk överbelastning vilket är anledningen till att systemet idag inte längre anläggs. Rester av systemet finns kvar i framförallt äldre städer. Duplikatsystem där spill- och dagvatten avleds i separata ledningar och där dräneringsvattnet kopplas till någon av dessa. Är systemet korrekt dimensionerat och kopplat är det dagvattenledningen som vid extrema regn översvämma. Felkopplingar är vanliga i duplikatsystemet och därmed riskerar även spillvattenledningen att dämmas upp vid extrema regn med källaröversvämningar som följd. Separerat system där spillvattnet avleds i egen ledning och där dagvattnet avleds i dike eller LOD-system 1. Dräneringsvattnet avleds helst i dagvattensystemet eller i en egen separat ledning men kan i undantagsfall anslutas till spillvattenledningen. Vid extrema regn riskerar dagvattensystemet att svämma över men i områden med separerade system planerar man i regel för kontrollerad marköversvämning. Det anses i regel vara det mest hållbara systemet och är det man strävar efter vid nyetablering idag. (Svenskt vatten, 2007) Vi ser idag en tydlig ökning av översvämningar i bebyggda områden (Ashley, Balmforth, Saul, & Blanksby, 2005). Anledningarna till översvämningarna kan vara många men de vanligaste är: Felaktigt dimensionerade dagvattensystem. Det är många faktorer och parametrar som spelar in vid dimensionering och det är lätt att göra misstag i beräkningarna. Förtätning. Vid utbyggnad av områden kopplas ofta nya fastigheter med hårdgjorda ytor till befintliga ledningar. Detta kan leda till stora problem nedströms då ledningen vid regn får transportera mer vatten än den är dimensionerad för och översvämningsrisken ökar. Ändrade nederbördsförhållanden. Ledningarna är dimensionerade för regn med en viss återkomsttid. Då nederbördssituationen förändras kommer regnet som ledningen är dimensionerad för inte att ha den återkomsttid som man antagit. Detta leder till fler eller färre översvämningar beroende på om man över- eller underskattat regnets återkomsttid. 1 Lokalt Omhändertagande av Dagvatten 1

Ökningen av översvämningar i bebyggda områden är något som byn Kungshult i Eslövs kommun märkt av. Både 2005 och 2006 drabbades samhället av kraftiga regn och både dag- och spillvattennätet gick fulla vilket resulterade i omfattande mark- och källaröversvämningar. För att vara bättre skyddat mot framtida översvämningar vill kommunen ha en analys av Kungshults avloppsnät med syftet att identifiera problem som är orsaken till översvämningarna. 1.2 Syfte Syftet med examensarbetet är att utreda hur regnintensitet och förekomst av extrema regn förändras på grund av klimatförändringarna. Framförallt kartläggs förändringar i Skåne vilket görs genom att jämföra studier utförda på områden med liknande klimat. Exempel på länder där studier på kraftiga regn genomförts och vars resultat tas upp i detta examensarbete är Sverige, Danmark, Norge och Kanada. Byn Kungshult har de senaste åren haft stora problem med översvämningar vid extrema sommarregn och syftet med analysen av byns dagvattennät är att bestämma vad översvämningarna beror på och var i samhället problemen är störst. Målet är att kunna ge rekommendationer och åtgärdsförslag för att göra Kungshults avloppssystem mer hållbart för framtida nederbördsextremer. Även Kungshults spillvattennät har haft problem med uppdämda ledningar med källaröversvämningar som följd trots att allt dagvatten enligt uppgift ska avledas i dagvattennätet. Syftet med studien av spillvattennätet är att med hjälp av vittnesuppgifter och källargolvsnivåer i översvämningsdrabbade hus bestämma den mängd hårdgjord yta som bidrar med vatten till spillvattennätet och bestämma var i samhället det är troligast att dagvatten tar sig in i spillvattenledningen. 1.3 Metod Studien utförs i två delar: 1. En litteraturstudie där klimatförändringarnas effekter på extrem nederbörd undersöks 2. En teknisk analys där programmet MOUSE används för att undersöka Kungshults avloppssystems kapacitet och funktion. Litteraturstudien genomförs genom att undersökningar om extrema regntillfällen från olika områden jämförs. Studierna innefattar trendanalyser av uppmätta regn, modellering av framtida regn med hjälp av klimatmodeller och konsekvensanalyser av ökande regnintensiteter. Utifrån studierna dras slutsatser om vilka förändringar som kan förväntas i Skåne och hur stor en eventuell ökning av regnintensiteterna vid extrema tillfällen kommer att bli. Resultatet från litteraturstudien används för att analysera vilka konsekvenser ökande regnintensiteter får på avloppssystemen. Genom att bygga upp modeller av samhället Kungshults avloppsnät undersöks systemets funktion för både nutida och framtida extremregn. Två modeller har byggts upp i MOUSE, en för spillvattennätet och en för dagvattennätet och analysmetoden för de båda skiljer sig åt. 2

Till dagvattenmodellen beräknas arean och avrinningskoefficienten kopplat till varje nod 2. Därefter körs modellen med designregn 3, både nutida och framtida, samt med verkliga uppmätta regn. Trycknivåerna jämförs med marknivån och på så sätt bestäms vilka regn som ger upphov till marköversvämningar. Med hjälp av trycknivåerna och den modellerade översvämningens utbredning kan man avgöra vilka regn som ger upphov till de mest omfattande översvämningarna och om systemet motsvarar de designkrav som finns på urbana dräneringssystem idag. Utgångsläget i analysen av spillvattenmodellen är att inget dagvatten kommer in i spillvattensystemet, det vill säga att inga ytor finns anslutna till ledningsnätet. Stegvis kopplas sedan hårdgjorda ytor till systemet samtidigt som modellen körs med ett uppmätt regn som har gett upphov till källaröversvämningar. Trycknivåerna som då uppstår i systemet jämförs med nivån på källargolven hos de fastigheter där översvämning rapporterats. Den mängd hårdgjord yta som på ett eller annat sätt måste vara kopplat till systemet för att de trycknivåerna ska uppnås kan då bestämmas. Med hjälp av vittnesuppgifter om marköversvämningar och antaganden utifrån ledningsnätets ålder dras slutsatser om var i samhället det är mest sannolikt att de felaktigt anslutna ytorna finns. 1.4 Avgränsningar Examensarbetet behandlar situationen i Skåne och syftet med litteraturstudien är att avgöra hur extrema regn i länet kommer förändras i framtiden. För att nå detta resultat diskuteras situationen i övriga Sverige samt andra länder som till exempel Danmark. Ingen detaljerad undersökning kommer att göras på ett större område än Skåne. Till den tekniska analysen saknas högupplöst regndata och flödesmätningar som man med fördel kan använda vid hydraulisk modellering. Modellens funktion skulle kunna styrkas av dessa uppgifter men dessa mätningar har ansetts ligga utanför ramen av examensarbetet. Analysen av spillvattennätet syftar dessutom till att kunna bestämma storleken på anslutna ytor genom att använda vittnesuppgifter och källargolvsnivåer istället för flödes- och regnmätningar. Avloppssystemens funktion undersöks utifrån extrema regnhändelser och eventuella övriga fel som till exempel rotinträngningar och sprickor i skarvar undersöks inte. De åtgärdsförslag som ges är idéer på förändringar som skulle kunna förbättra systemets funktion. För att genomföra ändringarna krävs ytterligare undersökningar vilka ligger utanför examensarbetets ramar. Åtgärdsförslagen är därför endast en inspiration för vidare arbete. 1.5 Disposition Kapitel 1 syftar till att ge läsaren en bakgrund till examensarbetet och förklara varför arbetet utförs. Dessutom ges en kort introduktion till hur arbetet genomförs. 2 En nod är en geografisk punkt och i modellerna utgörs noderna av nedstigningsbrunnar, utlopp och pumpstationer. 3 Fiktiva regn som byggs upp enligt en dimensioneringsstandard. I Sverige används Dahlströms formel som standard. 3

Kapitel 2 handlar om avloppssystems utseende och funktion och är till för att läsaren ska förstå hur och varför avloppssystemen idag ser ut som de gör. Detta ger en ökad förståelse för de problem som finns med systemen. Kapitel 3 är en litteraturstudie om klimatförändringarnas effekter på extrema regntillfällen och är ett av de två kärnkapitlen i examensarbetet. Resultat från en mängd studier i området redovisas och genom att titta på bland annat trendanalyser av uppmätt data, resultat från klimatmodeller och känslighetsanalyser dras slutsatser om hur stor ökning vi kan förvänta oss av extrem nederbörd till följd av klimatförändringarna. Kapitel 4 innehåller den tekniska analysen av Kungshults avloppsnät och är det andra kärnkapitlet. Kungshults avloppsnät analyseras och i kapitlet gås hela analysen igenom. Allt från modelluppbyggnad, analysmetodik och resultat redovisas och leder fram till slutsatser om avloppsnätets funktion. Kapitel 5 är rapportens diskussion och innehåller de osäkerheter som finns i studien. Dels vilka osäkerhetskällor som finns då man studerar väderdata och klimatmodeller men också osäkerheter i den tekniska analysen. Osäkerheterna i den tekniska analysen beror både på det valda verktyget (MOUSE), brist på mätdata och val av analysmetod. Kapitel 6 och 7 innehåller slutsatser från studien och förslag på vidare forskning. Det är dessa slutsatser och insikter som arbetet resulterar i med alla resultat och osäkerheter sammanvägda. 4

2 Avloppssystem 2.1 Utseende I Sverige finns framförallt tre olika typer av avloppssystem (Svenskt vatten, 2004) (Svenskt vatten, 2007). Kombinerat system där spill-, dag- och dräneringsvatten avleds i en gemensam ledning. Duplikatsystem där spill- och dagvatten avleds i olika ledningar och där dräneringsvattnet är kopplat till en av ledningarna. Separerat system med en ledning för spillvatten och med rännsten eller dike för dagvatten. Dräneringsvattnet kan avledas både genom egen ledning eller till spillvattenledningen. (se Figur 1) De allmänna avloppsledningarnas totala längd uppgår i Sverige till ca 102 000 km vilket motsvarar 2,5 varv runt ekvatorn och det totala nyanskaffningsvärdet för det allmänna avloppsnätet uppskattas till ungefär 280 miljarder kronor (Svenskt vatten, 2007). Figur 1. Kombinerat system (t.v.). Duplikatsystem med dräneringsvatten till den lägre liggande spillvattenledningen (i mitten). Separatsystem med dräneringsvatten till spillvattenledningen (t.h.). Med tillstånd från Svenskt vatten (2007). 2.2 Historik Fram till 1950-talet var det kombinerade ledningssystemet det dominerande och sen dess har duplikatsystemet varit det vanligaste. Följaktligen är det kombinerade systemet i dag vanligast i städers äldre områden och man strävar efter att kontinuerligt bygga om kombinerade system till duplikat- eller separatsystem (Svenskt vatten, 2007). Under tiden 1970-80 ifrågasattes anslutningen av fastigheters dräneringsvatten till spillvattenledningen då det var önskvärt att minska flödena till reningsverket (Svenskt vatten, 2007). Det är vanligt med felkopplingar i duplikatsystem genom att husens stuprör ofta felaktigt kopplas till dräneringsledningen och därmed till spillvattenledningen. Reningsverket riskerar då hydraulisk överbelastning och felkopplingarna innebär också en risk för källaröversvämningar. Därför kräver många kommuner idag att dräneringsvattnet alltid skall gå till en dagvattenledning eller till en separat dräneringsledning. Kan inte detta ske med självfall krävs att dräneringsvattnet pumpas till dagvattenledningen på bekostnad av fastighetsägaren. Detta innebär en extra säkerhet för fastigheten eftersom en dräneringsledning riskerar att dämmas upp vid kraftiga flöden, med 5

skador på husgrunden som följd. En pumpgrop fungerar som en spärr för bakåtströmmande vatten (se Figur 2). Figur 2. Till vänster avleds en lågt liggande dräneringsledning med självfall till dagvattenledningen och de höga trycknivåerna leder till att vatten strömmar bakåt. Till höger pumpas istället dräneringsvattnet till dagvattenledningen och pumpgropen fungerar som en spärr för bakåtströmmande vatten. Med tillstånd från Svenskt vatten (2007). Sen ett par decennier går diskussionerna kring dagvattenhantering i Sverige mot användande av ett separerat system där LOD och långsam (trög) avledning av dagvatten tillämpas. Detta system anses mer hållbart på sikt och principen är att dagvatten ska behandlas så nära källan som möjligt. Syftet med systemet är att minimera de avledda dagvattenflödena, behålla grundvattenbalansen inom bebyggelseområden och göra områdena tåliga mot kraftig nederbörd (Svenskt vatten, 2007). Förutom att det ger ett gott skydd mot översvämningar har många av delarna i ett separerat system (till exempel dammar) även en renande effekt på dagvattnet (Vikström, Gustafsson, German, & Svensson, 2004). Utvecklingen går mot ett mer hållbart system men ombyggnadstakten är relativt långsam på grund av den enorma summa pengar som är investerad i avloppsnätet. 2005 uppgav ca 30 % av Sveriges kommuner att deras avloppsnät till viss del består av kombinerade ledningar (Svenskt vatten, 2007). Om Sveriges största och äldsta städer studerades skulle den siffran troligtvis vara ännu större. Förändringar tar lång tid och det kommer att dröja innan hela Sverige har ett långsiktigt hållbart avloppssystem. 2.2 Avloppssystemens funktion De olika systemen har alla både för- och nackdelar vilket presenteras översiktligt nedan. Det är viktigt att komma ihåg att ett system inte behöver utesluta ett annat utan att det kanske absolut vanligaste är kombinationer av de olika typerna. 2.2.1 Kombinerat system Det kombinerade systemet anläggs inte längre och har egentligen bara en fördel, den ekonomiska. Systemet kräver bara en ledning och är därför billigast men med ett kombinerat system kommer flera negativa effekter: Lågt liggande hus med källare riskerar källaröversvämningar vid kraftiga regn. 6

Spillvattnet späds ut vilket försämrar reningsprocesserna i reningsverket. Flödet till reningsverket varierar kraftigt och vid häftiga regn finns risk för hydraulisk överbelastning. För att undvika källaröversvämningar samt hydraulisk överbelastning av reningsverk och pumpstationer anläggs bräddavlopp. Bräddning innebär att orenat spillvatten vid höga flöden avleds direkt till recipienten vilket kan ha stora konsekvenser på miljön. Vid kraftiga regn riskerar dräneringsledningen att dämmas upp vilket kan göra marken runt husgrunden vattensjuk. Detta kan i sin tur leda till underminering av marken och vattenskador på huset. 2.2.2 Duplikatsystem Duplikatsystemet har varit det absolut vanligaste vid nybyggnad de senaste 50 åren och är även idag det system som används när ett separatsystem av olika skäl är olämpligt. Duplikatsystemets främsta fördelar är: Dagvatten och spillvatten hålls åtskilda vilket minskar risken för överbelastning av reningsverket. Rätt dimensionerat och kopplat ger systemet ett gott skydd mot översvämningar. Duplikatsystemet är även förknippat med en del osäkerheter och nackdelar, exempelvis: Dagvattenledningen får ofta en stor dimension vilket gör att systemet blir dyrt. Dessutom blir utrymmet i marken begränsat då två ledningar ska få plats. Dubbla ledningar gör att det finns risk för felkopplingar, till exempel att dagvattenservisen kopplas till spillvattenledningen vilket gör att en risk för källaröversvämningar uppstår. Dagvattnet är i vissa fall ett förorenat vatten (exempelvis dagvatten från parkeringsytor) och i ett duplikat system leds det orenade vattnet direkt ut till recipienten där det riskerar att skada biologiska och ekologiska värden. Ett duplikat system leder vattnet snabbt från källan till recipienten, något som orsakar stora fluktuationer i recipientens flöde. Stora flödesvariationer i vattendragen har flera negativa effekter som exempelvis en risk för erosionsskador. 2.2.3 Separatsystem De senaste decennierna har det separerade systemet blivit allt vanligare och anses vara det mest hållbara alternativet. Man strävar efter att behålla den naturliga grundvattenbalansen i området och principen är att dagvattnet ska behandlas och fördröjas så nära källan som möjligt (se Figur 3). Hanteringen är ofta öppen vilket innebär att avledningen sker i diken och fördröjningen i dammar och våtmarker. 7

Figur 3. Exempel på dagvattenhantering i ett separerat system. Med tillstånd från Svenskt vatten (2007). Det separerade systemets fördelar är många, exempelvis: Lokalt omhändertagande kan till exempel innebära att man låter dagvattnet infiltrera över gräsytor. Genom att låta dagvattnet infiltrera ändras inte grundvattenbalansen i området vilket säkerställer ett jämnare flöde i avrinningsområdets vattendrag. Infiltration och fördröjning av dagvattnet möjliggör en reduktion av näringsämnen och tungmetaller i vattnet genom växtupptag respektive sedimentering. Öppna vattenspeglar i form av bäckar och dammar upplevs som ett positivt inslag i bebyggelsemiljön. Risken för felkopplingar är mycket begränsad eftersom endast en ledning, den spillvattenförande, finns i marken. I ett öppet system är det lättare att planera för kontrollerad marköversvämning. Genom att kartlägga naturliga översvämningsområden och avsätta dessa till dagvattenhantering kan ett område få ett mycket bra översvämningsskydd för extrema regn. Ett öppet, separerat system har också en del nackdelar: Alla platser är inte lämpliga för trög avledning. Öppna system innebär ett skötselkrav då dammar, kanaler och diken måste hållas rena så att de inte sätter igen. Öppna system uppfattas som negativa om de ser skräpiga ut. Det krävs omfattande undersökningar om platsens lämplighet för infiltration och fördröjning. Först efter dessa undersökningar kan beslut tas om vilket system som är lämpligast. 8

3 Klimatförändringarnas effekter på nederbördssituationen 3.1 Bakgrund Forskningen kring klimatförändringarnas effekter har intensifierats de senaste decennierna och FN:s klimatpanel IPCC gav 2007 ut en rapport med ett antal parametrar som klimatförändringarna har påverkat eller förväntas påverka. I Tabell 1 redovisas de förändringar som kan komma att påverka bebyggda områdens avrinningssystem (IPCC, 2007). Den här litteraturstudien behandlar framförallt klimatförändringarnas påverkan avseende extrema regntillfällen men en viss diskussion kring andra faktorer med koppling till bebyggda områdens dränering kommer också att föras. Tabell 1. Sammanställning av de parametrar med koppling till bebyggda områdens avrinning som kan komma att påverkas av klimatförändringar (Berggren, 2007). Klimatfaktor Observerade och modellerade förändringar (IPCC, 2007) Temperatur Den globala medeltemperaturen har stigit med 0,74 C +/- 0,18 C det senaste seklet (1906-2005). Det är troligt att uppvärmningen kommer att fortsätta även under kommande sekel och att uppvärmningen för det norra halvklotet kommer att vara över medelvärdet. För Europa kommer den största temperaturökningen att vara i medelhavsområdet under sommartid och i de norra delarna under vintern. Nederbörd Mängd Nederbördsförändringarna kommer variera från område till område. Generellt kan sägas att torra områden kommer att bli torrare och blöta områden kommer att bli blötare Intensitet Generellt kommer nederbördsintensiteten att öka, eftersom den hydrologiska cykeln intensifieras vid ökad temperatur. Frekvens Det som idag anses som extrema regntillfällen kan komma att uppträda oftare än idag. Typ Snösäsongen kommer troligtvis att bli kortare och snödjupet förväntas minska i större delen av Europa. Havsnivå Den globala medelnivån på havsytan steg under 1900-talet, snabbare under det sista decenniet, och kommer fortsätta att stiga under 2000-talet. Orsakerna till stigningen är främst värmeutvidgning av oceanerna och avsmältning av glaciärer och Extrema väderhändelser iskroppar. En ökning av antalet värmeböljor, kraftiga regntillfällen och områden påverkade av torka har observerats. Den drivande kraften för förändringarna är temperaturökningen. Då temperaturen stiger intensifieras den hydrologiska cykeln som beskriver vattnets kretslopp (se Figur 4) (Berggren, 2007). En ökad temperatur medför att luftens mättnadsångtryck ökar vilket innebär att atmosfären kan innehålla en större mängd vatten. När denna luft sedan kyls av och atmosfären släpper vattnet innebär det att vi får en större mängd nederbörd (Dahlström, 2006). 9

Figur 4. Den hydrologiska cykeln. Med tillstånd från Lundqvist (2007). 3.2 Traditionellt framtagande av dimensionerande regn i Sverige Det vanligaste sättet att beräkna dimensionerande regn i Sverige är att använda den så kallade Dahlströms formel från 1979 vilken bygger på den regionala parametern Z. Z-parametern bestäms utifrån månadsmedelnederbörden under sommarmånaderna och är ett mått på den konvektiva nederbördens 4 betydelse på orten (Hernebring, 2006). Den konvektiva nederbörden som ofta ger stora regnmängder under sommaren, är kopplad till månadsnederbörden och är i regel den som blir dimensionerande vid anläggning av dagvattensystem. Hernebring (2006) anger att Z-värdet i Dahlströms formel bestäms genom ekvationerna: Z = 0,5 N 7 + N 8 N v 0,5 Ekvation 1 Där N 7, N 8 och N v är medelnederbörden 1931-1961 under respektive juli, augusti och en vårmånad med ringa konvektion (Hernebring, 2006). Z-värden för samtliga orter i Sverige kan alltså relativt enkelt beräknas endast genom mätningar av månadsnederbörd. Dahlströms formel för beräkning av dimensionerande nederbördsintensitet baserad på Z-värdet ser ut som följer (Hernebring, 2006). I T = A T + Z B T C x x b Ekvation 2 Där I T = Dimensionerande nederbördsintensitet i mm/tim x = Nederbördens varaktighet i timmar T = Återkomsttid i månader Z = Regional parameter A T = 1,7 T 0,47 T 1 B T = 0,32 0,72 T + 3 1 4 Konvektiv nederbörd nederbörd som bildas då solen värmer marken och avdunstning av vatten sker. Den varma luften med stort vatteninnehåll stiger tills den kyls av och vattenångan kondenserar vilket leder till regn. 10

C x = 1 + 0,1 x 0,167 ( x 0,167 + 0,01) 1 b = -0,72 Dimensionerande regn av önskad varaktighet och återkomsttid beräknas således med formler baserade på historiska uppgifter om månadsmedelnederbörden på sommaren. Det dimensionerande regnet som beräknas är ett så kallat blockregn som antar samma regnintensitet under hela nederbördsförloppet. En nyare metod som används flitigt vid t.ex. hydraulisk modellering är användandet av så kallade CDS-regn 5. CDS-regn har inte en fast nederbördsintensitet och räknar i regel på längre nederbördsförlopp i förhållande till blockregn. Fördelen med CDS-regn i motsats till blockregn är att de mer liknar ett verkligt regnförlopp som oftast börjar med lågintensivt regn för att sedan öka till intensitetsmaximum och gradvis minska ner till noll. 3.3 Uppmätta förändringar och trender Temperaturen och den totala årsmedelnederbörden i Sverige har ökat de senaste 100 åren (se Figur 5) (Bengtsson, 2008-1). Klimatsimuleringar från SMHI:s Rossby Centre indikerar att den ökade årsnederbörden i Sverige inte är något lokalt fenomen utan att hela norra Europa upplever en allmän nederbördsökning medan nederbörden i södra Europa minskar (Dahlström, 2006). Detta styrker den allmänna tesen som säger att en av klimatförändringarnas effekter är att torra områden blir torrare medan blöta områden blir blötare (Berggren, 2007). Nederbördsökningen i Europas norra delar är främst kopplad till vintern och våren. (Dahlström, 2006). Figur 5. Årsnederbördens utveckling i Sverige under 1900-talet. Med tillstånd från Svenskt vatten (2007). 5 Chicago Design Storm 11

Svenska studier om hur nederbördsförhållandena förändras visar att det finns stora regionala skillnader. Vid jämförelse av månadsnederbörd för perioden 1931-1960 mot perioden 1971-2000 visar det sig att det i norra Sverige har skett en ökning av medelnederbörden för samtliga årets månader. Södra Sverige visar en tydlig minskning av medelnederbörden på sommaren och en ökning under resten av året (Dahlström, 2006). Det är viktigt att poängtera att en minskning av medelnederbörden under sommarmånaderna inte nödvändigtvis innebär en minskning i intensitet och förekomst av extrema sommarregn. Sommarregn är normalt sett de som blir dimensionerande vid anläggning av dagvattensystem. Ytterligare jämförelser från de två perioderna 1931-1960 och 1971-2000 är intressanta då dimensionerande nederbörd beräknas. Den regionala parametern Z i Dahlströms formel baseras som tidigare nämnts på nederbördsstatistik från perioden 1931-1960 (Hernebring, 2006). Beräknas Z-värdet istället utifrån nederbördsmätningar för perioden 1971-2000 finner man att det i södra och västra Sverige har skett en kraftig minskning av Z-värdet medan värdet har ökat något i norra och östra Sverige. Detta stämmer överens med uppgifterna om en tydlig minskning av den totala sommarnederbörden i södra Sverige och en ökning i norra Sverige. Minskningen av Z-värdet uppgår på vissa orter till så mycket som 15 enheter vilket vid beräkning ger en kraftig minskning av dimensionerande nederbörd vid beräkning (Dahlström, 2006). Samtidigt kommer rapporter om en förväntad ökning i extrem sommarnederbörd vilket gör att lämpligheten i att beräkna dimensionerande nederbörd med Dahlströms formel från 1979 måste ifrågasättas. Årsnederbörden i Sverige har alltså ökat (se Figur 5) och Lars Bengtssons studie över nederbördssituationen i södra Sverige visar att det på 98 % signifikansnivå finns ett samband mellan årsnederbörd och högsta dygnsnederbörd. Det är dock inte möjligt att uppskatta högsta dygnsnederbörd genom att endast mäta årsnederbörden eftersom observationspunkternas spridning är mycket stor (Bengtsson, 2008-1). Relationen mellan årsnederbörd och högsta dygnsnederbörd indikerar alltså att risken för extrema regnhändelser ökar med ökande årsnederbörd och även med ökande temperatur. Det går däremot inte att bestämma regnintensiteten vid extrema regn endast utifrån uppgifter om årsnederbörden. För att ge ett exempel på hur stor denna spridning är kan nämnas att den största dygnsnederbörden i Skåne är uppmätt nära Bäckaskog, där årsnederbörden faktiskt är länets lägsta (Bengtsson, 2008-1). Största dygnsnederbörd varierar mycket och är ett mått som ska användas med stor försiktighet vid dimensionering av dagvattensystem. Måttet säger ingenting om regnets fördelning över det angivna dygnet, om det regnar under hela dygnet eller bara under en del. De regn som normalt sett blir dimensionerande för dagvattenledningar är intensiva regn med varaktighet ner mot endast 10 minuter. Vid dimensionering har det alltså mycket stor betydelse om det givna dygnets nederbörd faller under 24 timmar eller 10 minuter, oavsett om den totala dygnsnederbörden är lika stor. Lars Bengtsson (2008) gör även en sammanfattning av andra studier gällande trender av hög dygnsnederbörd i Europa och Nordamerika. Slutsatsen är att det under 1900-talet inte finns någon trend mot en ökning av hög dygnsnederbörd. I Europa tycks de högsta regnintensiteterna istället ha minskat medan de mindre intensiva vinterregnens intensitet har ökat (Bengtsson, 2008-1). Detta motsägs av en studie från ECSN 6 där resultaten antyder att Europa har en svagt 6 European Climate Support Network 12

ökande trend gällande nederbördsextremer men att ökningen är statistiskt signifikant endast för ca 20 % av de analyserade stationerna runt om i Europa (Dahlström, 2006). Tre studier där man genomför trendanalyser på kraftiga regn sammanfattas kort: 1. Bengtsson (2008-1) analyserar väderstationer i Skåne och på västkusten. 2. Hernebring (2006) studerar nederbördsdata för en rad svenska städer som till exempel Malmö, Stockholm och Göteborg. 3. Arnbjerg-Nielsen (2006) undersöker väderstationer i Danmark. Bengtsson (2008-1) genomför sin trendanalys genom att studera största dygnsregn. Detta mått ska som tidigare nämnts användas med viss försiktighet men är en indikation på eventuella förändringar i extrem nederbörd. Det kraftigaste dygnsregnen för varje år i Malmö, Halmstad och Göteborg jämförs men data uppvisar ingen trend mot vare sig ökande eller minskande årsmaximum i någon av orterna. Tittar man däremot på antal dygnsregn av modest storlek (>26 mm/dygn) finns en viss trend mot en ökning i Malmö (se Figur 6) men ökningen är inte statistiskt signifikant på någon nivå (Bengtsson, 2008-1). Figur 6. Antal händelser per år i Malmö med dygnsregn större än medianvärdet 26 mm samt regressionslinje. Med tillstånd från Bengtsson (2008-1). Hernebring 2006 studerar istället de 100 största blockregnen under perioden 1980-2004. En svagt uppåtgående trend finns i data från Malmö (se Figur 7) men ökningen i Malmö finns inte i data från Stockholm eller Göteborg (Hernebring, 2006). 13

Antal Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät 12 10 8 6 4 2 0 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Figur 7. De 100 största blockregnen (10 minuters varaktighet) fördelade som antal per år. Malmö 1980-2004. Med tillstånd från Hernebring (2006). Arnbjerg-Nielsens (2006) studie visar tydligare resultat från statistiska undersökningar på nederbördsdata. Nederbördsdata i Danmark uppvisar en statistiskt signifikant trend mot en ökning av extrema regn med 10 minuters varaktighet. Extra intressant är dessutom att trenden är som tydligast för Själland där klimatet är mycket likt Skånes. I studien undersöks även regn med längre varaktighet (6 timmar) och även dessa data uppvisar en ökande trend. Trenden är inte lika tydlig som för 10-minuters regn vilket indikerar en kraftigare ökning av korta, intensiva regn. Resultaten jämförs även med regionala klimatmodeller där effekterna av antropogen aktivitet undersöks och resultaten från trendanalysen och klimatmodellerna sammanfaller. Studien antyder alltså att den ökning av regnintensiteter som noterats beror på mänsklig aktivitet och de ökande regnintensiteterna gör att de IDF-kurvor 7 som används vid dimensionering inte längre anses gälla (Arnbjerg-Nielsen, 2006). Dimensionerande regn i Sverige beräknas i regel med Dahlströms formel som baseras på lågupplöst data i form av månadsmedelbörd från perioden 1931-1960. Hernebring (2006) gör en analys av hur väl uppmätta regn från senare år ansluter till regn beräknade med Dahlströms formel för 15 orter. Slutsatsen är att vissa uppmätta regn ansluter väl till formeln men att spridningen är relativt stor. Dahlströms formel tenderar att både överskatta och samtidigt underskatta olika regns intensitet. Generellt kan sägas att regn av kortare varaktighet ansluter bättre till formeln än regn av längre varaktighet (Hernebring, 2006). Om Hernebrings studie istället utfördes med ett beräknat Z-värde från 1971-2000 skulle regnintensiteterna i framförallt södra Sverige underskattas. Detta beror på att Z-värdet i södra Sverige för perioden 1971-2000 är avsevärt lägre än det från 1931-1960. Användandet av den regionala parametern Z för att beräkna dimensionerande regn fungerar alltså enligt Hernebrings analys relativt väl om parametern beräknas utifrån 50 år gammal nederbördsdata. Intensiteten på dimensionerande regn År 7 IDF står för intensity, duration och frequency och från IDF-kurvorna kan man utläsa dimensionerande regnintensitet utifrån önskad återkomsttid och varaktighet. 14

hade däremot underskattats om Z-värdet bestämts utifrån de mest aktuella mätningarna som finns att tillgå. Problemen med att bestämma dimensionerande nederbörd på ett säkert sätt har medfört försök i att bestämma en ny formel för beräknandet. Två försök till en ny formel har studerats i denna studie men huruvida de omarbetade formlerna klarar av att hantera den framtida nederbördssituationen eller inte är ännu ej klargjort (Hernebring, 2006) (Dahlström, 2006). Vidare studier om ett alternativ till Dahlströms formel från 1979 är nödvändiga, alternativt vidare utvärdering av de två formlerna nämnda ovan för att kunna bestämma om någon är lämplig för dimensionering av dagvattensystem i framtiden. 3.4 Framtida förändringar och modeller Det är mycket svårt att förutse och modellera framtida nederbördsförhållanden och vid simuleringar av framtida förhållanden måste alltid ett antal osäkerhetsfaktorer beaktas: Då avloppssystems funktion och hållbarhet studeras för ett föränderligt klimat är resultaten bara gällande för den aktuella platsen. Detta eftersom de regn som normalt sett blir dimensionerande vid anläggning av avloppssystem är lokala (Bengtsson, 2008-1). I detta examensarbete dras slutsatser om Skånes situation utifrån analyser utförda på andra platser vilket är en osäkerhetskälla. Trendanalyser och extrapolering av trender är förenat med osäkerheter eftersom det inte är säkert att trender från historiska data fortsätter oförändrade som extrapolering antar. Klimatmodeller har en för låg upplösning för att med hög säkerhet kunna användas för dimensionering av dagvattensystem. Med låg upplösning menas att modellerna ger resultat gällande för stora områden och regn med lång varaktighet (Berggren, 2007). Det är ett allmänt problem att uppskatta extrema regntillfällen för ett visst område. De regn som normalt sett blir dimensionerande för ledningssystem är kraftiga sommarregn i form av konvektiv nederbörd. Det storskaliga klimatet har liten påverkan på hur denna nederbörd fördelar sig geografiskt och regnen kan därför betraktas som lokala (Bengtsson, 2008-1). Att uppskatta de här lokala regnen är svårt på grund av klimatmodellernas låga upplösning. Trots att vi i Sverige har ett mycket kraftfullt verktyg genom klimatmodellen RCA3 är detta ett problem. RCA3- modellen har en hög upplösning men trots det är upplösningen alltså för låg för att med hög säkerhet kunna användas vid dimensionering av avloppssystem. Upplösningen är 50*50 km och modellens tidssteg är 30 minuter långa (Berggren, 2007) och vid dimensionering av dagvattensystem skulle vi behöva tidssteg ner mot 10 minuter. RCA3 modellen är den tredje versionen av Rossby Centres klimatmodell och upplösningen förbättras kontinuerligt. Den första versionen, RCA, hade i början av decenniet en bättre geografisk upplösning (20*20 km) men alltför långa tidssteg (6 h) för att kunna användas till applikationer inom urban dränering (Semadeni-Davies, 2003). Ett annat problem vid uppskattning av extrema händelser är att mängden mätdata är begränsad eftersom händelserna är just extrema och inträffar sällan. Inträffar en mycket osannolik händelse som till exempel ett 1000-årsregn under en period av datainsamling som är 10 år lång kommer denna osannolika händelse ha stor inverkan på resultatet (Hernebring, 2006). Om den händelsen i 15

så fall ska uteslutas vid regnberäkningar eller inte är ett helt eget ämne där mycket forskning har bedrivits och det finns inte utrymme att diskutera det vidare i detta examensarbete. Som diskuterats i avsnitt 3.3 hänger temperatur och årsnederbörd ihop med risken för extrem nederbörd. På SMHI:s Rossby Centre har man simulerat utvecklingen av dessa två parametrar för området östra Svealand under kommande sekel (se Figur 8). Resultaten visar att temperaturen stadigt kommer att öka för samtliga årstider i kombination med en gradvis ökning av den totala nederbörden. Rossby Centre har också i sin studie av olika klimatscenarion slagit fast att regnextremerna kommer att öka i hela Sverige för samtliga scenarion. Regnintensitet och frekvens kommer att öka även i södra Sverige under sommaren trots att den totala månadsnederbörden väntas minska (SMHI Rossby centre, 2007). Figur 8. Beräknad temperaturökning för de fyra årstiderna (t.v.) och beräknad ökning i årsnederbörd för två olika klimatscenarier (t.h.). Temperaturökningen blir som störst under vintern, följt av våren och hösten och som minst under sommaren. Med tillstånd från SMHI, Rossby Centre (2008) Så gott som alla studier om framtida extremregn och deras effekter på urban dränering kommer fram till att regnen kommer att öka och att effekterna blir påtagliga. Det har visat sig att urbana översvämningar har blivit mer och mer frekventa över världen och Ashley et. al. (2005) visar att även om det är svårt att kvantifiera framtida regn så kommer effekterna på det urbana dräneringssystemet att vara betydande. Dessutom krävs det att man vid dimensionering av systemen är beredd på en högre osäkerhet än tidigare (Ashley, Balmforth, Saul, & Blanksby, 2005). Anledningen till att de kraftigaste regnen blir ännu kraftigare beror på temperaturökningen som innebär att atmosfären kan innehålla mer fuktighet och därmed avge större mängder nederbörd. Om temperaturkontrasterna mellan luftmassor dessutom ökar kan det medföra ännu större nederbördsmängder (Dahlström, 2006). Det är emellertid viktigt att komma ihåg vilka processer som styr hur nederbörden fördelar sig geografiskt. I Skåne har det visat sig att 80 % av årsnederbörden kommer av att större vädersystem förflyttar sig över länet. Hur denna nederbörd fördelar sig geografiskt är relativt lätt att avgöra. De lokala, högintensiva sommarregnen är 16

däremot betydligt svårare att placera. Havets dämpande effekt på lufttemperaturen i kombination med fördelningen av större vattenytor (som sjöar) och vegetation har en stor påverkan på luftens lokala stabilitet. Lokal instabilitet på en viss plats kan orsaka kraftig nederbörd över ett litet område och denna effekt är som tydligast under sommaren (Linderson, 2003). Klimatförändringarnas effekter på stora vädersystem är relativt väldokumenterad genom klimatmodeller men effekterna på lokala sommarskurar är mer osäker. En ökad temperatur och därmed ett ökat mättnadsångtryck innebär en större risk för extrem sommarnederbörd (Dahlström, 2006). Klimatförändringarna har således en effekt på den dimensionerande nederbörden men det som är osäkert är hur förändringarna påverkar den geografiska fördelningen. I Helsingborg har studier genomförts genom att simulera klimatförändringarnas effekter med olika klimatscenarion i kombination med scenarion för stadens utveckling. Resultaten visar en ökande nederbörd, en ökad risk för översvämningar och bräddningar från det kombinerade systemet. Risken för översvämningar ökar även utan en befolkningsökning och utbyggnad av bostadsområden. Klimatförändringar i kombination med befolkningstillväxt ger en ännu större ökning i översvämningsrisk och bräddningar, vilket resulterar i bland annat höga halter näringsämnen som släpps ut till recipienten (Semadeni-Davies, Hernebring, & Svensson, 2008). Flera studier konstaterar att klimatförändringarna kommer att innebära en ökning i frekvens och intensitet gällande extrema regn. Det görs i ganska få fall försök att bestämma ökningens omfattning på grund av osäkerheterna det medför. Det har däremot gjorts i en dansk studie där den danska klimatmodellen HIR-HAM använts för att simulera återkomsttider för olika regn idag (för perioden 1979-1996) och framtiden (för perioden 2071-2100). Resultaten visar att extrema regnhändelser troligen kommer att inträffa åtminstone dubbelt så ofta i framtiden (se Figur 9) (Grum, Jørgensen, Johansen, & Linde, 2006). Figur 9. Återkomsttiden för olika regn i framtiden som funktion av återkomsttiden i dagsläget. Exemplet behandlar regn med en timmes varaktighet. Med tillstånd från Grum et. al. (2006). Figuren visar att dagens 10-årsregn om 100 år ungefär motsvarar ett regn med ungefär 3,5 års återkomsttid och ökningen i regnintensitet kommer att bli betydande. Detta slås även fast i studier från Kanada där studier med en liknande klimatmodell antyder att återkomsttiden åtminstone kommer halveras för regn med 2 och 6 timmars varaktighet men att ökningen för regn med längre varaktighet inte förväntas bli lika drastisk (Mailhot, Duchesne, Caya, & Talbot, 2007). 17

Även i en norsk studie har intensitetsökningen analyserats genom att simulera extrema regntillfällen med kort varaktighet (10 min). Undersökningen är gjord för hela Norge och det görs en procentuell uppskattning av ökningen i regnintensitet. Resultatet visar att intensitetsökningen för extrema regn är 10-50 % där 50 % är ett mycket högt värde. En sådan ökning skulle innebära att det som idag är ett 1000-årsregn istället skulle vara ett 100-årsregn för ett klimatscenario mellan åren 2030-2049 (Astrup, Førland, Roald, & Skaugen, 2003). För att ytterligare försöka kvantifiera den förväntade intensitetsökningen i Skåne redovisas också resultat från Kalmar utförda med hjälp av den svenska klimatmodellen RCA3-modellen. I studien används Delta change method, en väldokumenterad metod för att kunna använda klimatmodellens resultat till applikationer inom urban dränering. Det är bevisat att RCA3- modellen med denna metod beskriver de högintensiva regnen väl medan den tenderar att överskatta lågintensiva händelser. Studien visar att regnintensiteten vid extrema regntillfällen i Kalmar kommer att öka med 20-60 % till år 2100 medan de lågintensiva regnen kommer att vara oförändrade eller rentav minska (Berggren, 2007). Användandet av klimatmodeller är väl utbrett men de senaste rönen visar att det är troligt att klimatmodeller beskriver extrema tillfällen dåligt. Detta eftersom de är kalibrerade mot regnmätningar insamlade med vippmätare som tenderar att underskatta de mest extrema regnen (Bengtsson, 2008-2) och på grund av att regnen är så sällsynta. Istället för att använda sig av nederbördsdata insamlad på marknivå har Allan & Soden (2008) utnyttjat satellitobservationer kombinerat med klimatmodeller för att simulera nederbördsextremer. Ett tydligt samband mellan temperatur och regnintensitet kan noteras i likhet med konventionella modeller. Varmare perioder kommer att innebära kraftigare nederbörd och kallare perioder innebär minskade intensiteter. Skillnaden är att resultaten visar att ökningen i regnintensitet kommer att bli ännu kraftigare än den som hittills simulerats. Antropogen aktivitet kommer alltså att ha en större påverkan på regnextremer än vad som tidigare befarats (Allan & Soden, 2008). Denna studie är utförd på tropiska vädersystem och vad resultatet innebär för Skånes situation är osäker men det är oroväckande att dagens modeller verkar underskatta regnextremerna. 3.5 Slutsatser litteraturstudie Att regnintensitet vid extrema regn kommer att öka är ställt utom allt tvivel på grund av det stora antal studier som fastslår det. Frågan om hur stor ökningen kommer att bli i Skåne är betydligt svårare att besvara. SMHI kommer fram till att sommarregnsintensiteterna kommer att öka trots minskande total nederbörd. Detta beror på att temperaturen troligen kommer att öka även i fortsättningen vilket medför en större mängd vatten i atmosfären och en större mängd nederbörd då temperaturskillnaden mellan luftmassor ökar. Danska och kanadensiska studier tyder på att återkomsttiden för extrema regn åtminstone kommer att halveras vilket innebär en omfattande ökning även av regnintensitet vid extrema regn. Uppgifterna styrks också av studier från både Norge (hela landet) och Sverige (Kalmar) där man har konstaterat att ökningen i regnintensitet kommer att variera mellan 10-50 % respektive 20-60 %. 18

En halvering av återkomsttid omsätts med hjälp av Dahlströms formel för ett vanligt Z-värde i Skåne (Z=16) till en procentuell intensitetsökning. Det visar sig att en halvering av återkomsttiden motsvarar 30 % intensitetsökning om man jämför ett 20-årsregn med ett 10- årsregn, båda med varaktigheten 10 min. Värdet ligger i intervallet för vad studierna på Norge och på Kalmar kommer fram till och är inte orimligt. Jämförs den 60-procentiga ökningen av regnintensitet som studien i Kalmar föreslår som maximal ökning, innebär det att det som idag är ett 20-årsregn kommer att vara ett 5-årsregn i framtiden, en minskning av återkomsttiden med en faktor 4. Exakt hur Skånes situation kommer att se ut är omöjligt att förutse men i den tekniska analysen kommer två scenarion med ökad nederbördsintensitet att användas. Baserat på resultaten från litteraturstudien väljs en ökning av 20 % respektive 40 % vilket antas motsvara två scenarion för intensitetsökningen vid extrema regn i Skåne under kommande sekel. Med samtliga studier som redovisats i detta kapitel sammanvägda anses dessa värden vara rimliga. 19

20

4 Studie av Kungshults avloppssystem 4.1 Kungshult Kungshult är en by med ca 360 invånare beläget i Eslövs kommun ca 7 km från Eslövs tätort. Markanvändningen i omgivningen präglas av jordbruksmark och området är flackt. Det finns inga industrier eller affärsverksamheter i byn utan samtliga hus är bostadshus (se Figur 10). Figur 10. Flygfoto över Kungshult med det värst översvämningsdrabbade området kring Hasslerödsvägen inringat. Med tillstånd från Eslövs kommun. 4.2 Översvämningsproblemet Precis som många andra orter i Skåne har Kungshult haft problem med översvämningar under de senaste årens kraftiga regn. Den 29 juli 2005 och den 20 augusti 2006 var det problem med både dämning i dagvattenledningar och med källaröversvämningar orsakade av uppdämda spillvattenledningar. Översvämningsproblemen har varit som störst i området runt Hasslerödsvägen (se Figur 10) men mark- och källaröversvämningar har observerats även i övriga samhället. Enligt uppgift är alla ytor som orsakar dagvattenavrinning anslutna till dagvattenledningarna men eftersom även spillvattenledningarna däms upp vid kraftiga regn kommer det på något vis in dagvatten i dessa ledningar. Spillvattenledningarna är inte dimensionerade för att kunna avleda dagvatten och dämmer därför upp med 21

källaröversvämningar som följd. Möjliga källor till detta ovidkommande vatten är till exempel felkopplingar, inläckage via sprickor i ledningarna eller inläckage via brunnar i marknivå. 4.3 Mål Den tekniska analysen genomförs med flödesmodelleringsprogrammet MOUSE 2003. Målet med denna är att: Avgöra var i Kungshult problemen med dagvattenavledningen är som störst och hur översvämningsutbredningen är kopplad till trycknivåerna i systemet. Bestämma storleken på den hårdgjorda yta som bidrar med vatten till spillvattennätet och var i samhället ytan sannolikt är ansluten. Ge förslag på ett antal åtgärder för att förbättra avloppssystemets funktion och som kan minska risken för mark- och källaröversvämningar. 4.4 Avloppsnätets utseende Avloppssystemet är ett duplikatsystem med separata ledningar för spillvatten och dagvatten. 4.4.1 Dagvattennätet Avledningen av vatten från dagvattenledningarna sker i huvudsak till ett dikningsföretag med ledningar runt Kungshult. Det finns två anslutningar från Kungshults dagvattennät till dikningsföretagets ledning, en i norra delen av byn och en i den sydöstra delen (se Figur 11). Utloppet i norr avvattnar en area av ca 15 ha och det södra utloppet ungefär 5 ha. Uppströms Kungshult finns dräneringsledningar från åkermark anslutna till dikningsföretagets ledning men uppgifter om hur stor area denna åkermark har saknas. Samtliga dagvattenledningar är cirkulära och konstruerade av betong. 22

Figur 11. Kungshults dagvattennät med de två anslutningarna till dikningsföretagets ledning markerade. Med tillstånd från Eslövs kommun. 4.4.2 Spillvattennätet Till spillvattennätet är 148 fastigheter anslutna med ett ungefärligt invånarantal på 360 personer. I spillvattennätet finns två pumpstationer, en liten på Östra strövägen som pumpar vatten från 9 fastigheter söder om väg 17 och en större på Granelundsvägen/Björkerödsbacken mitt i byn (se Figur 12). Allt spillvatten leds till den större pumpstationen som pumpar spillvatten för vidare transport till Ellinge reningsverk. Vid den större pumpstationen är ett bräddavlopp från spill- till dagvattennätet anlagt för att skydda pumpstationen från hydraulisk överbelastning. 23

Figur 12. Kungshults spillvattennät med de två pumpstationerna markerade. Med tillstånd från Eslövs kommun. 24

4.5 Modelluppbyggnad Två separata modeller byggs upp i modelleringsprogrammet MOUSE 2003, en för dagvattensystemet och en för spillvattensystemet. 4.5.1 Dagvattenmodellen Dagvattenmodellen byggs upp utifrån uppgifter om det fysiska ledningsnätets utseende och består av 63 noder fördelat på nedstigningsbrunnar och utlopp. Ledningarna uppgår till totalt ca 3700 m betongledningar. Två utlopp anläggs i modellen där Kungshults dagvattensystem är kopplat till dikningsföretagets ledning. I modellen har ett antal antaganden gjorts: 1. Dikningsföretagets ledning antas inte ha några källor till dagvatten uppströms samhället som kan dämma upp i Kungshults dagvattensystem. Allt vatten från dagvattenledningarna rinner därför fritt ut från modellens utlopp. Källor till dagvatten uppströms skulle kunna försvåra avledningen av dagvatten från Kungshult och därmed orsaka marköversvämningar. Antagandet görs eftersom det enligt uppgift är dräneringsvatten som är enda källan till vatten uppströms vilket i regel inte ger upphov till några flödestoppar vid kraftiga regn. Utgångspunkten i analysen är att översvämningsproblemen inte beror på att dikningsföretagets ledning går full utan att det är i samhällets dagvattennät som problemen finns. 2. I systemet finns inga källor till vatten förutom avrinning från ytor i marknivå. Ytorna har kategoriserats i tre olika typer med olika avrinningskoefficient. Dagvattenledningarna antas vara helt täta och ingen infiltration eller exfiltration till/från ledningarna sker. 3. Avrinningskoefficienten för de olika ytorna anges enligt svensk dimensioneringsstandard (Svenskt vatten, 2004). MOUSE antar samma avrinningskoefficient under hela regnförloppet trots att framförallt infiltrationsytornas avrinningskoefficient ökar vid ihållande regn. Dessutom varierar avrinningskoefficienten med årstiderna. I Sverige är det normalt kraftiga sommarregn som blir dimensionerande och avrinningskoefficienten sätts därför för sommarförhållanden. Avrinningskoefficienten under vintern är betydligt högre eftersom evapotranspirationen är lägre och eventuell tjäle i marken ökar avrinningen. Regnen som används antas vara isolerade händelser och inga simuleringar med på varandra följande regn görs. 4. Då simuleringarna visar marköversvämning görs detta genom att dagvattenledningens trycknivå överstiger marknivån. Den volym vatten som hamnar ovanför marknivå antas vara i form av en vattenpelare och breder inte ut sig som skulle ha varit fallet vid ett verkligt regn. När trycknivån i ledningen sedan sjunker rinner allt vatten tillbaka i ledningen och vidare till utloppet. De figurer som visar översvämningsutbredningen vid simuleringar är alltså bara en översikt av de noder där trycknivån överstiger marknivån. I vilken riktning den översvämmade vattenvolymen rinner i marknivå bestäms inte och inte heller identifieras områden där stora mängder vatten riskerar att ansamlas. 25

De fysiska data som Eslövs kommun har tillhandahållit och som ligger till grund för uppbyggnaden av dagvattenmodellen är: Brunnar Geografiska koordinater Bottennivå Dimension Brunnslockets höjd i marknivå Ledningar Brunnskopplingar Dimension Material Tvärsnitt Utöver fysiska data anges också anslutningarna till dikningsföretagens ledning som utlopp. Data för dessa är: Utlopp Lägsta punkt Höjd i marknivå Vattennivå Till varje brunn kopplas ett avrinningsområde med följande attribut: Area Andel hårdgjord yta (φ) Arean till varje avrinningsområde i dagvattenmodellen är beräknat genom digitalisering av ett flygfoto i ArcGIS där markanvändningen i området har delats in i tre kategorier (se Figur 13): 1. Takytor 2. Vägytor 3. Infiltrerbara ytor Den totala arean för varje avrinningsområde består av summan av de tre kategorierna. De olika marktyperna antas ha avrinningskoefficienter enligt svensk dimensioneringsstandard (se Tabell 2) (Svenskt vatten, 2004). Tabell 2. Avrinningskoefficienter enligt VAV P90. Typ av yta Avrinningskoefficient (φ) Takytor 0,9 Vägytor 0,8 Infiltrerbara ytor 0,1 Ett avrinningsområdes sammanvägda avrinningskoefficient bestäms utifrån de olika marktypernas avrinningskoefficient och area med följande ekvation: φ tot = φ tak A tak +φ väg A väg +φ inf A inf (A tak +A väg +A inf ) Ekvation 3 26

Figur 13. Fördelning av ytor i Kungshult. Efter inmatning av den totala arean och avrinningskoefficienten till varje avrinningsområde är modellen klar för användning ihop med konstruerade regn. Någon ytterligare kalibrering av modellen görs inte eftersom det skulle krävas flödesmätningar i ledningssystemet. Några sådana finns inte att tillgå och att utföra dem ligger utanför ramen av undersökningen. Se Figur 14 för en översikt över dagvattenmodellen i MOUSE. 27

Figur 14. Översikt över dagvattenmodellen i MOUSE. 4.5.2 Spillvattenmodellen Spillvattenmodellen är uppbyggd av 70 noder fördelade på nedstigningsbrunnar och en pumpstation, samt totalt ca 3500 meter betongledningar. Antaganden som ligger till grund för simuleringarna är: 1. Den mindre pumpstationen på Östra strövägen söder om väg 17 och de fastigheter som är anslutna till den förenklas till en nedstigningsbrunn. Förenklingen görs eftersom uppgifter om pumpens kapacitet saknas och eftersom inga problem med ledningsnätet uppströms har funnits. Mängden vatten i systemet blir samma eftersom samtliga anslutna fastigheter (9 stycken) istället ansluts till den fiktiva nedstigningsbrunn som i modellen beskriver pumpstationen. 2. Pumpstationen som transporterar spillvatten bort från samhället består av två parallella pumpar som går växelvis och endast vid extrema tillfällen går samtidigt. I modellen antas pumpstationen endast ha en pump och dess kapacitet har bestämts genom loggning av vattennivån i pumpsumpen. Antagandet görs eftersom det förenklar modellarbetet och anledningen till att två pumpar installeras parallellt är att man ska försäkra sig om att en av dem alltid fungerar. Även vid extrema flöden ska alltså endast en av pumparna klara av att transportera det inkommande vattnet och därför anges endast en pump med fast kapacitet i modellen. 3. Producerat spillvatten per invånare beräknas med hjälp av uppgifter om Kungshults vattenförbrukning. Vattenförbrukningen och spillvattenförbrukningen antas vara samma. Spillvattenflödet antas vara konstant under hela dygnet trots att det i verkligheten varierar och är som störst på morgonen och eftermiddagen. Antagandet görs eftersom 28

spillvattenflödet har mycket liten inverkan på resultatet och eventuella förhöjda trycknivåer beror på att dagvatten tar sig in i ledningsnätet. Skulle situationen inträffa med ett extremt sommarregn samtidigt som spillvattenflödet är maximalt skulle trycknivåerna bli något högre än analysen visar. 4. Basflödet beräknas med hjälp av loggning av pumpgropens vattennivå och beräknat spillvattenflöde. Basflödet är ett torrvädersflöde som motsvarar infiltration till ledningarna och flödet från eventuellt anslutna dräneringsledningar. Loggningen av pumpgropens vattennivå är utförd under en kort period och eftersom flödena varierar med till exempel årstid hade det varit fördelaktigt om basflödet beräknats från en längre tids mätvärden. Eslövs kommun har tillhandahållit data om det fysiska nätets uppbyggnad, vattenförbrukning och vattennivå i pumpgropen. Spillvattenmodellen byggs upp med följande attribut: Brunnar Geografiska koordinater Lägsta punkt Dimension Brunnslockets höjd i marknivå Ledningar Brunnskopplingar Dimension Material Tvärsnitt Pumpar Geografiska koordinater Lägsta punkt Dimension Höjd i marknivå Start och stoppnivå Kapacitet i m 3 /s Till varje brunn kopplas ett avrinningsområde med följande attribut: Area Antal invånare (PE) Andel hårdgjord yta Invånarantalet som kopplas till varje avrinningsområdet är tillhandahållet av Eslövs kommun. Spillvattenflödet per person beräknas med hjälp av uppgifter om den mängd dricksvatten som levererats till Kungshult. Avrinningsområdets area och andelen hårdgjord yta beskriver den mängd yta som bidrar med vatten vid ett regn. I inledningsskedet antas arean kopplad till spillvattennätet vara lika med noll, enligt uppgift från Eslövs kommun. Se Figur 15 för en översiktlig bild av spillvattenmodellen. 29

Figur 15. Översikt över spillvattenmodellen i MOUSE. För att spillvattenmodellen ska fungera tillfredsställande krävs en kalibrering för torrväder. Kalibreringen görs genom en simulering utan regn och om modellens pumpstation transporterar en mängd vatten motsvarande en uppmätt mängd vatten anses modellen kalibrerad för torrväder. Vid torrt väder utgörs flödet i spillvattenledningen av spillvattenflödet samt basflödet. Spillvattenflödet till modellen beräknas utifrån uppgifter om invånarantalet kopplat till varje avrinningsområde samt uppgifter om dricksvattenkonsumtionen i samhället. Basflödet utgörs av inläckage av vatten (exempelvis grundvatten) i otäta ledningar och skarvar samt eventuellt anslutna dräneringsledningar. Spillvattenflödet har med hjälp av uppgifter om mängden levererat dricksvatten under perioden januari till maj 2008 och befolkningsmängden (360 personer) beräknats till 186 liter per person och dygn i medeltal (se Tabell 3). Tabell 3. Beräkning av spillvattenflöde per person i Kungshult. Månad Leverat vatten (m 3 ) Vattenförbrukning (l/p,d) Spillvattenflöde (m 3 /d) Januari 1748 156,6 56,38 Februari 1864 178,5 64,26 Mars 2418 216,7 78,01 April 1940 179,6 64,66 Maj 2195 196,7 70,81 Medel 2033 185,6 66,82 Basflödet har beräknats med hjälp av loggning av vattennivån i pumpstationen under dagarna 11/6, 13/6 och 14/6 2008 (se Tabell 4). Även 12/6 utfördes loggning men på grund av att regn har registrerats av regnmätaren på Eslövs stadshus denna dag och misstankar om att regnvatten kommer in i spillvattensystemet så utelämnas dessa mätningar från basflödesberäkningarna. Basflödet skall tillsammans med spillvattenflödet motsvara torrflödet i modellen och i 30

beräkningarna av basflödet antas spillvattenflödet samtliga tre dagar vara medelflödet som beräknades i Tabell 3. Tabell 4. Beräkning av basflöde. Dag Uppmätt flöde (m 3 /d) Spillvattenflöde (m 3 /d) Basflöde (m 3 /d) 11 juni 76,06 66,82 9,24 13 juni 82,99 66,82 16,17 14 juni 86,11 66,82 19,29 Medel 81,72 66,82 14,9 Modellen körs för en period av 24 timmar och resultatet visar att pumpen i modellen transporterar bort totalt 79,3 m 3 vatten under ett dygn. Resultatet jämförs med de uppmätta värdena i tabell 4 och flödet i modellen ansluter väl till de uppmätta värdena. Den maximala differensen är cirka 7 m 3 /dygn (jämfört med den 14 juni) vilket antas vara en försumbar differens och modellen antas representera det verkliga flödet vid torrt väder. 4.6 Analysmetod Modellerna körs med regn konstruerade enligt dagens designkriterier, uppmätta regn och antagna framtida designregn. 4.6.1 Dagvattenmodellen Dagvattenmodellen analyseras genom att modellen först körs med regn konstruerade enligt dagens dimensioneringsnormer. Både blockregn enligt Dahlströms formel och CDS-regn som bättre efterliknar ett verkligt nederbördsförlopp används. Trycknivåerna jämförs med höjden i marknivå vid varje nod och risken för marköversvämningar kan kartläggas. Dessutom körs modellen med regn konstruerade utifrån mätningar av verkliga regn som gett översvämningsproblem. Den modellerade översvämningsutbredningen jämförs med skisser över marköversvämningarnas utbredning vid de uppmätta regnen för att kontrollera att modellen ger översvämningar i samma områden. Modellen körs även med framtida extremregn för att avgöra dagvattennätets funktion vid designregn med ökad regnintensitet. För att säkerställa dagvattennätets funktion i framtiden ges förslag på åtgärder som förbättrar dess kapacitet. Modellen med förändringarna körs till sist med antagna, framtida extremregn för att kontrollera att ledningsnätet med åtgärderna är dimensionerat för framtida förhållanden. 4.6.2 Spillvattenmodellen Eftersom uppgifter om arean på den yta som bidrar med dagvatten till spillvattensystemet inte finns att tillgå är utgångsläget i modellen att inget dagvatten förekommer i spillvattensystemet. Stegvis tillförs sen hårdgjorda ytor samtidigt som modellen körs med ett uppmätt regn från den 29/7 2005. Trycknivåerna som då uppstår i systemet jämförs med källargolvsnivåerna på de fastigheter som drabbats av källaröversvämningar vid regntillfället. På så sätt finner man den yta som felaktigt måste vara ansluten till spillvattennätet att det ska vara risk för källaröversvämning i de drabbade fastigheterna. Dessa ytor är kopplade till modellens avrinningsområden och kan 31

placeras i olika delar av modellen. Med hjälp av vittnesuppgifter och simuleringar på dagvattenmodellen med och utan de kvantitativt bestämda ytorna kan en ungefärlig position av var de felaktigt påkopplade ytorna finns i verkligheten göras. Analysen av spillvattenmodellen genomförs alltså i följande steg: 1. Spillvattenmodellen byggs upp med fysiska data från Eslövs kommun. 2. Det uppmätta regnet från den 29/7 2005 läggs in i MOUSE. 3. Stegvis (0,1 ha i taget) kopplas ytor till systemet i en punkt som kan antas representera det område där man misstänker att de felaktigt påkopplade ytorna finns. 4. Trycknivån i ledningsnätet läses av och en graf med trycknivå som funktion av påkopplad yta bestäms. Denna jämförs med uppmätta källargolvsnivåer för de översvämningsdrabbade fastigheterna och den yta som måste vara påkopplad till systemet kan bestämmas. 5. Den yta som bestäms kvantitativt som ansluten till spillvattennätet, plockas bort från dagvattenmodellen för att avgöra om de trycknivåer som då uppstår stämmer överens med vittnesuppgifter om marköversvämning i det berörda området. Stämmer uppgifterna kan de felaktigt anslutna ytorna antas finnas i detta område. 4.7 Uppbyggnad av regn till MOUSE-simuleringarna Dagvattenmodellen körs med fyra olika typer av regn. Blockregn, CDS-regn, Framtida CDSregn och uppmätta regn. Spillvattenmodellen körs endast med ett verkligt regn (från den 29/7 2005). Blockregnen är konstruerade enligt Dahlströms formel med olika återkomsttid och varaktighet (se Tabell 5) och ett exempel på blockregnens utseende finns i Figur 16. Tabell 5. Regn beräknade med Dahlströms formel (Z-värde=16). Återkomsttid Varaktighet Intensitet (l/s,ha) 10 10 min 212,74 10 30 min 106,16 10 60 min 64,55 5 10 min 166,65 5 30 min 83,15 32

Regnintensitet (l/s,ha) Regnintensitet (l/s,ha) Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät 250 200 150 100 50 0 0 5 10 15 20 25 30 Tid (min) Figur 16. Blockregn med 10 års återkomsttid och 10 minuters varaktighet. CDS-regnen är konstruerade med hjälp av ett danskt program kalibrerat för östra Köpenhamn (DHI, 2006). Programmet antas kunna beskriva nederbördssituationen även för Eslövs kommun väl då nederbördssituationerna i områdena liknar varandra. Fördelen med CDS-regn är att de beskriver ett verkligt nederbördsscenario bättre än blockregnen då de tar med både för- och efterregn och inte bara fokuserar på då regnet har dess maximala intensitet. Tre regn har använts i MOUSE-simuleringarna (se Figur 17, Figur 18 och Figur 19). 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Tid (min) Figur 17. CDS-regn med 10 års återkomsttid och 120 minuters varaktighet med intensitetstopp på 10 minuter. 33

Regnintensitet (l/s,ha) Regnintensitet (l/s,ha) Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 30 60 90 120 150 180 210 240 270 300 330 360 Tid (min) Figur 18. CDS-regn med 10 års återkomsttid och 360 minuters varaktighet med intensitetstopp på 30 minuter. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 Tid (min) Figur 19. CDS-regn med 5 års återkomsttid och 120 minuters varaktighet med intensitetstopp på 10 minuter. För att undersöka verkliga situationer har regnförlopp skapats för de kraftiga regnen den 29/7 2005 och den 20/8 2006. Regndata har hämtats från regnmätaren på stadshuset i Eslöv och har använts till att skapa en regnserie för vartdera regnet (se Figur 20 och Figur 21). 34

Regnintensitet (l/s,ha) Regnintensitet (l/s,ha) Klimatanpassning av Kungshults avloppsnät 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Tid (min) Figur 20. Uppbyggnad av regnförlopp för regnet den 29 juli 2005. 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 Tid (min) Figur 21. Uppbyggnad av regnförlopp för regnet den 20 augusti 2006. Dessutom görs en uppskattning av framtidens extremregn som baseras på litteraturstudien i kapitel 3. Två framtidsscenarion antas där intensiteterna i ett CDS-regn med 10 års återkomsttid och 10 minuters intensitetstopp (se Figur 16) är ökade med 20 respektive 40 % vilket anses vara två rimliga framtidsscenarion för kommande sekel. Det ursprungliga CDS-regnet samt de två framtidsscenariona redovisas i Figur 22. 35