Kronisk sjukdom och neuropsykiatrisk samsjuklighet hos ungdomar. Josephine Haas och Charlotte Nylander

Relevanta dokument
Neuropsykiatri och diabetes

The Strengths and Difficul3es Ques3onnaire (SDQ)

Diabetes typ 1 och neuropsykiatriska sjukdomar. Charlo(e Nylander Barn- och Ungdomsläkare Sörmland

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

BILAGA 1. LIV OCH HÄLSA UNG 2015 ENKÄT

Sårbarhet bland ungdomar med kroniska sjukdomar

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Formulär för BARN år. Det är så klart helt frivilligt att vara med. Om du inte vill svara på frågorna så kan du lämna tillbaka enkäten.

Kronisk sjukdom hos ungdomar

1 Går du i årskurs 6 eller årskurs 9? Årskurs 6. 2 Är du flicka eller pojke? Flicka. 3 Vilket år är du född? 4 I vilken månad är du född?

Protective factors, health-risk behaviours and the impact of coexisting ADHD among adolescents with diabetes and other chronic conditions

Liv och hälsa ung 2017

Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor nmlkji nmlkji nmlkji

Kupolstudien.se + + Alkohol, narkotika och tobak. 1. Vem bor du med? Kryssa för alla personer du bor med, även om det är på deltid. Mamma.

Vem? Andra jämnåriga i ett elevboende Andra jämnåriga i eget boende Själv

Frågeformulär till vårdnadshavare

SDQ och RHS Klinisk användbarhet i mötet med barn och unga som flytt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Medicin Vad är. Viktigt att tänka på AD H D. Förord. kan Behandla. Hur k. Samsjuklighet. flickor s

VARFÖR MEDFÖR ADHD ÖKAD RISK FÖR KRIMINALIET OCH UTSATTHET?

ADHD är en förkortning av Attention Deficit Hyperactivity Disorder och huvudsymtomen är:

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

3-ÅRSENKÄT. Välkommen till BVC! Information om hur svaren hanteras, anonymiseras och används för utvärdering. Datum: Denna enkät besvaras av:

Samsjuklighet. Henning Beier Specialist i psykiatri och barn och ungdomspsykiatri

Förstärkt familje/jourhem, Uppsala kommun

Translation of the Swedish version of the IPQ-R Pia Alsén, Eva Brink

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

Till dig som har ett syskon med adhd eller add

Kupolstudien.se. Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 7? Mamma. Pappa.

Föräldrar med kognitiva svårigheter och deras barn.

Patienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Habilitering inom BUP. Maria Unenge Hallerbäck Överläkare, med dr Landstinget i Värmland

Lisa Brange. Viktoria Livskog. Gunilla Karlsson. Skolöverläkare. Skolpsykolog. Specialpedagog

NEUROPSYKIATRISKA FUNKTIONSHINDER PÅ UNIVERSITETET

Ungdomar och samsjuklighet Hur vet vi vad som är vad?

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Resultatredovisning för Test Testsson

+ + <Löpnummer> KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa SAMPLE ENKÄT TILL ELEV I ÅRSKURS 7. kupolstudien.

Kronisk sjukdom hos ungdomar

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Synnedsättning och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint

Grundkurs om NPF för skolan

1 Är du flicka eller pojke? Flicka. Vilken månad är du född? 3 Vilket år är du född? 1993 eller tidigare. 4 I vilket land är du född?

Bemötandeguide. En vägledning gjord av personer med olika funktionsnedsättningar

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

Att tänka på innan du börjar:

Ledsna och oroliga barn och unga. Bedömning och behandling, BUP

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Livskvalitetsfrågeformulär till barn / ungdomar

Hälsofrågor till elever i gymnasiet och information om samtycke för överföring av data till Region Dalarna

AD/HD utredning och behandling på specialistnivå -när den är som bäst

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

HÄLSOFRÅGOR I 8:AN Inför hälsobesöket hos skolsköterskan

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

ELEVHÄLSOENKÄT ÅK 4. Västra Götalands regiongemensamma elevhälsoenkät

* OBS! Faktablad som inte ingår i denna lista skrivs ut från infotekets webbsida

Disposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)

Enkät till vårdnadshavare

Kupol en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars psykiska hälsa

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Hur upptäcker vi dem i tid?

Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

ADHD hos skolbarn från risk till frisk. Josef Milerad Skolöverläkare, Lidingö stad universitetslektor Inst. kvinnors och barns hälsa

Neuropsykiatri. Sandra Mulaomerovic ÖL i psykiatri

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs

Kupolstudien.se + + Bakgrundsinformation om dig som vårdnadshavare. 1. Vilken relation har du till ditt barn i årskurs 9? Mamma. Pappa.

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

ADHD - En tillgång eller ett handikapp?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Om autism information för föräldrar

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Marie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober Dagens agenda

Språkledarutbildningen TAKK för Språket. 3 september 2015

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet Bruno Hägglöf

Årskurs En undersökning om barns och ungas hälsa av Landstinget Sörmland

Bemötandeguide. En vägledning i mötet med personer med olika funktionsnedsättningar

Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Text & Layout: Linnéa Rosenberg & Lovisa Schiller Riksförbundet Attention 2014 Illustration: Emelie Stigwan, Lilla kompisen Tryck: Katarina tryck

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Sidan 1. Om adhd - för släkt och vänner

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Grundkurs om NPF för skolan

Transkript:

Kronisk sjukdom och neuropsykiatrisk samsjuklighet hos ungdomar Josephine Haas och Charlotte Nylander Barnveckan 2019

Ungdomsmedicin Alla situationer där du möter ungdomar i vården Utbildning och opinionsbildning http://sffu.barnlakarforeningen.se

Kronisk sjukdom hos ungdom Antalet stiger i takt med medicinsk utveckling! Utmaning för patient, vårdpersonal, anhöriga, skola De flesta kroniska sjukdomar hos ungdomar går inte att förebygga genom livsstilsförändringar

Definition? WHO:s definition (chronic condition): Chronic conditions are health problems that require ongoing management over a period of years or decades ( and limit daily activities...)

10%-20%... Mental retardation, psykos, depression, neuropsykiatriska åkommor, tidiga hjärnskador, självmords- och andra självskadande beteenden, ätstörningar, missbruk, ångest, tvång Allergier, celiaki, övervikt, överlevande med medfödda sjukdomar, IBD, diabetes, maligna sjukdomar, acne Smärttillstånd, sömnproblem, stress, oro, trötthet Dagliga besvär: mer än 10 % 20-30 % har ett kroniskt tillstånd (>6mån)

Ointresserade??

Icke-kategoriskt omhändertagande Stein & Jessop, Public Health reports, 1982 Sjukvård Hälsovård Kroppsutveckling Identitet Frigörelse Yrke Sex Familjen Skolan

Olika utgångspunkter? Patienten 1. Mitt liv 2. Sjukdomen/tillståndet Vårdpersonal 1. Sjukdomen/ tillståndet 2. (Patientens liv)

Jag vet mycket om din sjukdom men ingenting om dig!

Citat kronisk sjukdom Jag är dödstrött på att göra allt som jag måste. (15) Det är så bra att träffa någon som vill veta vem man är. Jag vill inte att det ska märkas (i klassrummet) (14) Ingen i skolan vet att jag har diabetes (15) Folk behandlar en som om man är sin sjukdom.

Huvudbudskap Youth with disabilities are youth Robert W Blum

PÅSTÅENDE RISKERAR UNGDOMAR MED KS ATT BLI ÖVERBESKYDDADE? 1. OFTA 2. ALDRIG 3. IBLAND

PÅSTÅENDE HUR KLARAR SIG UNGDOMAR MED OSYNLIGA TILLSTÅND JÄMFÖRT MED DE MED SYNLIGA TILLSTÅND? 1. BÄTTRE 2. SÄMRE 3. LIKA

Studier om livskvalitet De med de lättaste funktionsstörningarna upplever ofta mer påtaglig nedsättning av livskvalitet än de med uttalad funktionsnedsättning! Vad kan vara orsaken?

Sjukdomsfaktorer som påverkar livskvalitet Duration Fysisk eller psykisk sjd Synlig sjukdom eller inte Begränsande Medfödd/förvärvad Episodisk/ihållande Livshotande eller inte

PÅSTÅENDE ÄR UNGDOMAR MED KS MINDRE NÖJDA MED SINA KROPPAR? 1. OFTA 2. ALDRIG 3. IBLAND

Frisk Sjuk Normal!

Olika utmaningar vid sjukdom i ungdomsåren Missförstånd i kommunikationen mellan vuxna och unga, de gör inte som vi säger Ungas tidsuppfattning Starka känslor Pubertetens påverkan Frigörelse/oberoende Påverkan familj/kompisar Skolan: krav, prestationer Adherence/compliance Experimenterande/riskbeteende

Adherence/compliance Glömma mediciner Förneka sjukdomen Vilja att vara normal Konflikt med fld/vårdpersonal Prioritera annorlunda

Adherence vad påverkar? God Föräldrar som bryr sig Bra skolsituation Bra vänner/nätverk Typ av behandling Dålig Föräldrar som ej bryr sig, inte är hemma Föräldrar med egna problem Andra egna problem Psykopatologi

Adherence Ungdomar uppfattas ofta som ickeföljsamma men deras beteende är i princip åldersadekvat De prioriterar annat! Avgörande för adherence är hur mycket sjukdom/behandling påverkar QoL!!

Adherence Able, but not ready and willing Deborah Christie

Riskbeteenden Rökning Alkoholmissbruk Droger Sexuella riskbeteenden Våld Antisocialt beteende Inte använda hjälm/säkerhetsbälte Spelmissbruk Etc...

forts Hoppa över måltider Undermålig diet Otillräcklig fysisk aktivitet För mycket skärmtid Inte ta sin medicin Etc...

7 skyddsfaktorer: <4 skyddsfaktorer Positiv framtidssyn Lätt att prata med förälder Bo på ett ställe Trivas i skolan Godkänt i alla ämnen Inte mobbad Fysisk aktivitet 7 riskbeteenden: 4 riskbeteenden Rökning Alkohol Droger Våldsamt beteende Kriminellt beteende Tidig sexualdebut Frisk eller kronisk sjukdom Självskadebeteende

Skyddsfaktorer och riskbeteenden vid kronisk sjukdom Justerat OR 4 riskbeteenden 12 10 8 6 4 2 0 Frisk + gott skydd ref Sjuk + gott skydd 1,59 (1,01-2,51) Frisk + sämre skydd 3,36 (2,43-4,65) Justerat OR 95% Konfidensintervall Sjuk + sämre skydd 6,26 (3,60-10,90) Nylander et al, Acta Ped 2014

Ungdomar med kroniska sjukdomar ägnar sig mer åt riskbeteende än friska jämnåriga? 1. Ja 2. Nej 3. Lika mycket

% 100 Skyddsfaktorer och riskbeteenden i olika sjukdomsgrupper 90 80 70 67 60 50 44 54 52 40 36 30 20 10 9 18 15 27 24 0 Friska Icke-neurologiska sjukdomar Neurologiska sjukdomar ADHD ADHD och andra sjukdomar <4 skyddsfaktorer 4 riskbeteenden Nylander et al Eur J Pediatr 2015

% ADHD i olika sjukdomsgrupper 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 OR 1,7 2,1 Friska 1,0 Nylander et al Eur J Pediatr 2015 Icke-neurologisk 1,2 (0,5-2,8) 11,5 Neurologisk 7,3 (3,0-18,0) 18,5 Icke-neurologisk och neurologisk 12,7 (7,5-21,6)

ADHD definition Problem med uppmärksamhet och/eller överaktivitet och impulsivitet Symtomen finns i olika miljöer Inverkan på individens sociala liv, skolgång eller arbete funktionsnedsättning Startat före 12 års ålder, DSM-5 Kvarstår över tid Prevalens 3-5%

ADHD subtyper Ouppmärksam Kombinerad Hyperaktiv/ impulsiv

Men det finns också starka sidor! they Öppna can och be open-minded positiva Fulla they av energi can be excitable Snabbtänkta Skojfriska

https://www.facebook.com/utbildningsr adion/videos/2322867071072628/

Autism Autism innebär funktionsnedsättande svårigheter i med: - Kommunikation och socialt samspel - Beteende och perception Stora variationer autismspektrum Ofta förenat men utvecklingsstörning, epilepsi, syn-, hörselnedsättning, motorikproblem Prevalens ca 1%

Neuropsykiatriska problem ESSENCE Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations DYSKALKYLI DYSPRAXI DYSLEXI TOURETTES SYNDROM TVÅNGSSYNDROM(OCD) ADHD/ADD Uppförandestörning Trotssyndrom AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND

Samsjuklighet Epilepsi: Ökad risk för autism (Sundelin, Neurology, 2016) Samsjuklighet vanlig, inkl depression (Weatherburn, Seizure, 2017) Atopi Ökad risk för ADHD (Schans, Neurosci Biobehav Rev, 2017) NP Vanligare med andra sjukdomar (Alabaf, J Autism Dev Disord, 2018)

Psykiatriska sjukdomar och diabetes NP-sjukdomar vanligare, ffa 6 mån efter debut (Butwicka, Diabetes Care 2015) Psykiatrisk sjukdom 3 ggr vanligare 10 år efter debut (Northam, Diabetes Medicine 2005) Utagerande beteende vid debut kopplat till dålig metabol kontroll senare (Northam, Diabetes Medicine 2005)

Exekutiva problem/tidigare odiagnostiserad ADHD kopplat till: Flickor Högt HbA1c (>70 mmol/mol) Låg fysisk aktivitet Tidigare diagnos kopplat till: Pojkar Många besök

För patienter med neuropsykiatriska problem är det bra att 1. Ha långa mottagningsbesök 2. Ha kontinuerlig positiv feedback 3. Låta dem sköta sig själva

Upplevelser: Svårigheter med rutiner Värre vid stress Kritik Önskemål: Fortlöpande information Hjälp från vänner Gruppträffar Tillgänglig vård

SDQ Styrkor och svårigheter (SDQ-Sve) S 11-17 Kryssa för något av "Stämmer inte", "Stämmer delvis" eller "Stämmer helt" för varje fråga. Sätt bara ett kryss för varje fråga och försök att besvara alla frågor. Frågorna gäller hur du har haft det de senaste 6 månaderna. Ditt namn... Pojke/Flicka Födelsedatum... Stämmer inte Stämmer delvis Stämmer helt Jag försöker vara vänlig mot andra. Jag bryr mig om deras känslor Jag är rastlös. Jag kan inte vara stilla länge Jag har ofta huvudvärk, ont i magen eller illamående Jag delar ofta med mig till andra (t ex godis, spel, pennor) Jag blir mycket arg och tappar ofta humöret Jag är ofta för mig själv. Jag gör oftast saker ensam Jag gör oftast som jag blir tillsagd Jag oroar mig mycket Jag är hjälpsam om någon är ledsen, upprörd eller känner sig dålig Jag har svårt att sitta stilla, jag vill jämt röra och vrida på mig Jag har en eller flera kompisar Jag slåss eller bråkar mycket. Jag kan tvinga andra att göra som jag vill Jag är ofta ledsen, nedstämd eller gråtfärdig Jämnåriga verkar gilla mig för det mesta Jag har svårt att koncentrera mig, jag är lättstörd Jag blir nervös i nya situationer. Jag blir lätt osäker Jag är snäll mot yngre barn Jag blir ofta anklagad för att ljuga eller fuska Andra barn eller ungdomar retar eller mobbar mig Jag ställer ofta upp och hjälper andra (föräldrar, lärare, andra barn) Jag tänker mig för innan jäg gör olika saker Jag tar saker som inte tillhör mig, t ex från skolan eller andra ställen Jag kommer bättre överens med vuxna än med jämnåriga Jag är rädd för mycket, jag är lättskrämd Jag kan koncentrera mig, göra klart det jag arbetar med Har du andra kommentarer eller bekymmer du vill ta upp? http://www.sdqinfo.org

Tack! josephine.haas@sll.se charlotte.nylander@regionsormland.se