September 29 Makro Vi räknar med att Riksbanken kommer att tvingas höja räntan tidigare än de själva tror. Aktier www.enterfonder.se Enter Fonder AB Tfn 8 79 7 Fax 8 79 7 E-mail: fonder@enterkapital.se
Makro USA Vi på Enter har sedan tidigt i våras trott på en positiv börsutveckling. Vår uppfattning baserades framförallt på synen att de oerhört stora finans- och penningpolitiska stimulanspaketen som sjösattes efter investmentbanken Lehmans konkurs skulle leda till en stabilisering av världens finansmarknader. Sedan dess har riskpremierna i de finansiella marknader fallit kraftigt vilket bland annat resulterat i kraftiga uppgångar på världens börser och lägre kreditspreadar på företagsobligationer. När vi nu blickar framåt härifrån, efter en uppgång på stockholmsbörsen hittills i år på närmare 4 procent (SIXPRX), våra egna svenska aktiefonder har alla stigit med mellan och 6 procent, börjar vi bli lite mer försiktiga. Både aktiemarknader och många kreditspreadar är tillbaka på de nivåer som rådde före Lehmans konkurs. Vi ser det som att centralbankernas räntesänkningar och de politiska stimulanspaketen räddade det finansiella systemet från kollaps. Men, när vi blickar framåt har vi fortfarande en svag konjunktur att brottas med. Under vissa perioder tenderar aktiemarknaden att i utomordentligt hög grad drivas av makroekonomisk statistik. Framförallt gäller det perioder då företag försöker anpassa sin produktion till kraftigt vikande efterfrågan. Vår bedömning är nu att aktiemarknaden successivt kommer att skifta fokus bort från rent makroekonomisk statistik och i stället i ökande grad kommer att drivas av mer bolagsspecifik information. John utvecklar dessa tankegångar ytterligare i aktiedelen. Perioden sedan halvårsskiftet har ur finansiell synvinkel varit märklig. Alla tillgångsslag har stigit i värde samtidigt; aktier, krediter, råvaror men även statsobligationer. Detta är ovanligt. Normalt brukar åtminstone statsobligationer falla i värde när andra, mer riskfyllda tillgångar stiger. Men nu har alltså även statsobligationer ökat kraftigt i värde trots att makrodata varit mycket stark. En förklaring till detta skulle kunna vara att centralbankernas enorma likvidisering av banksystemen börjat ge effekt. Initialt när centralbankerna sänkte räntorna och likvidiserade banksystemet hände inte så mycket på tillgångspriserna eftersom kreditmarknaderna var djupfrusna. I takt med att dessa börjat tina har effekten av likvidiseringen kommit med stor kraft under mycket kort tid. Det är nästan som om alla räntesänkningar sedan i höstas istället gjorts nu, inom loppet av ett par månader. Det finns därför en risk att centralbankernas åtgärder kan komma att leda till märkliga prissättningar av finansiella tillgångar. En följd av detta blir även att finansmarknaderna alltmer börjar fokusera på så kallade exitstrategier, det vill säga hur skall centralbankerna kunna minska likvidiseringen utan att det skall leda till kraftiga effekter på prissättningen av finansiella tillgångar. Om tillgångspriserna stiger mer än vad som är fundamentalt motiverat finns risken att priserna kan komma att falla kraftigt den dag stimulanserna tas bort. Vår bedömning är att de stora centralbankerna FED, ECB och Bank of England kommer att bibehålla den extremt stimulativa penningpolitiken till andra halvåret nästa år, så det är sannolikt för tidigt att börja oroa sig redan nu, men det är som sagt en fråga som ökar i vikt om tillgångspriserna fortsätter att stiga. Det finn som sagt en risk att tillgångsvärdena kan komma att stiga mer och snabbare än vad man kan uppleva som fundamentalt motiverat, men vår bedömning är trots allt att fundamenta i slutändan är viktigast. Därför blir vår slutsats att aktiemarknaderna konsolideras kring nuvarande nivåer under hösten men att trenden på lite längre sikt är fortsatt uppåt driven av successivt bättre bolagsresultat. Sverige När det gäller Sverige och Riksbanken tonar en lite annorlunda bild fram. Vår uppfattning är att Riksbanken tenderar att vara väldigt bakåtblickande i sin analys (vilket även kan förklara att man höjde räntan i september förra året). Sverige har tillsammans med USA de lägsta styrräntorna i världen. I Sverige har Riksbanken negativ inlåningsränta, vilket är första gången någonsin för en centralbank. Så den svenska penningpolitiken är mer extrem än någon annanstans trots att andra länder drabbats betydligt hårdare av krisen. I USA har huspriserna fallit kraftigt under de senaste åren, i Sverige har huspriserna knappt fallit alls och den senaste statistiken pekar på att fastighetspriserna nu stiger, i vissa fall kraftigt, igen. Svenska konsumenter är betydligt mer positiva än europeiska och svensk detaljhandel är stark, betydligt starkare än i övriga Europa. Vår bedömning är att Riksbanken kommer att tvingas revidera sin syn, och redan under hösten kommunicera att man kan komma att behöva tidigarelägga den första räntehöjningen. Något som sannolikt kommer att sätta press uppåt på marknadsräntorna under hösten/vintern. Idag säger man att reporäntan kommer att ligga still i ett år framöver för att sedan höjas till 4 procent 212! Vår bedömning är att den första räntehöjningen mycket väl kan komma redan i början av 21, snarare än i slutet, som Riksbanken säger. Däremot tror vi inte att vare sig den svenska eller världsekonomin kommer att vara så pass stark att höjningar upp till fyra procent är rimligt. Det finns fortfarande stora obalanser i världsekonomin. Skuldsättningen hos både hushåll och inte minst hos stater är hög i ett historiskt perspektiv, och det mest sannolika är att det kommer att ta många år att få bukt med skuldbergen. Vår bedömning är därför att både USA och Europa kommer att växa i betydligt lugnare takt de närmaste åren än vad vi varit vana vid. Däremot ser vi behovet av att dämpa den extrema stimulans som de nuvarande exceptionellt låga räntenivån i Sverige leder till. En reporänta på,2 är trots allt en ren krisränta. Denna publikation tillställs kunder och andra intressenter till Enter. Informationen baseras på Enters egna bedömningar vid tidpunkten för publicerandet samt andra källor. Enter kan dock inte garantera att informationen från dessa källor är korrekt och bedömningarna utgår från faktorer som kan visa sig vara oriktiga. Den som tar del av informationen skall vara medveten om att den inte innebär något erbjudande om köp eller försäljning av finansiella instrument eller någon uppmaning till sådana transaktioner. Informationen baseras på uppgifter som var kända för Enter vid den tidpunkt 2 den publicerades. Bedömningar och slutsatser som presenteras kan komma att ändras och det kan ske utan att Enter distribuerar information om förändringen. Enter ansvarar inte för förlust eller annan skada (direkt eller indirekt) hänförlig till användandet av denna publikation, vid investeringsbeslut, eller på annat sätt, eller för felaktigheter i publikationen som beror på felaktiga eller bristfälliga uppgifter från tredje man.
Index 11, World, CRB, Spot Index [rebase 29-6-3 = 1.] 17,16716284 112, 11, 17, 1, 12, 1, Stigande tillgångspriser USA Sedan halvårsskiftet har i princip alla tillgångspriser stigit i värde. Grafen till vänster visar aktieindex, råvaruprisindex ett företagsobligationsindex och ett statsobligationsindex, alla i USA, sedan sista juni. Att alla tillgångspriser samtidigt stiger är ovanligt. Normalt faller statsobligationer i värde när makrodata, som nu, pekar på en förbättring av konjunkturen. 97, 9, 1 3 7 9 13 1 17 21 23 27 29 31 4 6 1 12 14 18 2 24 26 28 1 3 7 9 11 1 17 21 23 2 jun-9 jul-9 aug-9 sep-9 United States, CBOT, Dow Jones CBOT Treasury Index [rebase 29-6-3 = 1.] World, CRB, Spot Index [rebase 29-6-3 = 1.] United States, Standard & Poors, Composite, Index, Price Return [rebase 29-6-3 = 1.] United States, Merrill Lynch, High Yield Master Index, Total Return [rebase 29-6-3 = 1.] Vår gissning är att detta är likviditetsdrivet. Som exempel kan nämnas att i princip alla statsobligationsemissioner i västvärlden varit mycket kraftigt övertecknade, trots att lånebehoven är rekordstora. 8 7 6 Case-Shiller huspriser 2 1 1 Grafen till vänster visar huspriserna i USA. Den svarta linjen är en sentimentindikator (NAHB) för byggindustrin i USA som vänt upp efter att kring årsskiftet noterat de lägsta nivåerna någonsin. Index 4 3 2 1 - -1-1 Den blå linjen visar prisförändringen på bostäder det senaste året, och den röda linjen visar tremånadersförändringen. Den visar att priserna de senaste tre månaderna ökat jämfört med föregående tremånadersperiod (över noll), vilket är första gången sedan hösten 26. -2 jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj 1 2 3 4 6 7 8 9 Business Surveys, Construction Sector, NAHB, NAHB/Wells Fargo Housing Market Index, SA House Prices, S&P Case-Shiller, Composite-2, Index, 2M1=1 [c.o.p 3 months] House Prices, S&P Case-Shiller, Composite-2, Index, 2M1=1 [c.o.p 12 months] 7 6 6 Husförsäljning USA, nyproducerade hus 1,4 1,3 1,2 1,1 Även husförsäljningen har vänt upp sedan årsskiftet, om än från mycket låga nivåer. Försäljningsvolymen av nyproducerade hus är nere på samma nivå som i början av 198-talet! Number of 4 4 3 1,,9,8,7 Number of (millions) En positiv sak är att det stora lagret av nyproducerade osålda hus minskat i samma takt. Så om försäljningen stabiliseras och börjar ta lite fart borde det kunna leda till ökad produktion av nya hus på lite sikt. 3 2 2,6,,4 Det stora lagret av osålda nyproducerade hus anses ha varit en bidragande orsak till fallande fastighetspriser. 1 82 83 84 8 86 87 88 89 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9,3 For sale at end of period, total Total, AR 3
USA 14 Germany, Income Approach, Savings, Rate, personal 11 United States, Personal Saving, Rate United States, Personal Saving, Rate [mean] 7,763897 13 12 11 1 9 8 7 6 4 3 2 1 Savings rate En av de stora obalanserna i USA har gällt sparandet som varit mycket lågt. Enligt vissa sätt att mäta har det till och med varit negativt. Grafen till vänster visar sparkvoten i USA taget från nationalräkenskaperna. Den serien bottnade kring en procent i början av 28 och har sedan dess stigit relativt kraftigt upp till ca procent. Den heldragna röda linjen på 7 procent visar snittet för sparkvoten sedan 1948. Den blå linjen visar sparkvoten i tyskland som ligger på betydligt högre nivåer. 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Germany, Income Approach, Savings, Rate, personal United States, Personal Saving, Rate United States, Personal Saving, Rate [mean] 6 6 USA ISM & BNP 6 4 ISM som är den bästa ledande indikator för amerikansk BNP har fortsatt upp. Den vände kring årsskiftet och är nu över för första gången sedan 27. Index 4 4 3 2 1-1 -2 Om historiska samband gäller talar detta för en BNP tillväxt i USA (mätt som rullande årstakt) kring 2, procent på sikt. Consensus prognosen för BNP i USA helåret 21 har de senaste månaderna reviderats upp till 2,1 procent. 3-3 3 1 2 3 4 6 7 8 9-4 USA ISM Inköpschefs index USA BNP [c.o.p 4 quarters] 42.7 12, USA BNP och arbetslöshet 11 Vi har kommenterat det tidigare men det kan vara värt att poängtera igen. 1, 7,, 2, 1 9 8 7 Amerikansk arbetslöshet laggar BNP med 12-18 månader. Vi räknar med att botten i BNP var kvartal ett 29. Därmed är det rimligt att tro att arbetslösheten toppar någon gång under första halvåret 21 över 1 procent., 6-2, -, 4-7, 81 82 83 84 8 86 87 88 89 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 1 3 National Income Account, National Product Account, Gross Domestic Product, Overall, Constant Prices, AR, USD, 2 prices [ar 1 quarter] Unemployment, Rate 4
Asien 2, China, Motor Vehicles, Domestic Sales, Automobiles, total 1,138M USA pasenger cars + light truck sales 1,289M 1,7 1, 1,2 Bilförsäljning Efter finanskrisen var det många som menade att den kinesiska ekonomin skulle få stora problem när världshandeln minskade och importen i västvärlden föll kraftigt. Kinesiska myndigheter svarade med ett massivt stimulanspaket som bidragit till att hålla uppe tillväxten i Kina. millions 1,,7,,2, 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Grafen till vänster visar bilförsäljningen i USA och Kina. USA har i alla år varit världens största bilmarknad. Men sedan årsskiftet har Kina nu gått om USA. Den allra senaste månaden har amerikansk bilförsäljning vänt upp igen efter att skrotningspremier införts i USA. China, Motor Vehicles, Domestic Sales, Automobiles, total USA pasenger cars + light truck sales Index 14 13 12 11 1 9 8 China, Shanghai SE, 18 Index, Close, CNY Det stora stimulanspaketet från förra hösten bidrog säkert till att den kinesiska börsen var en av de första att vända upp. Sedan i somras har dock börsen fallit relativt kraftigt. Detta efter att kinesiska myndigheter signalerat missnöje med att för stor del av stimulansåtgärderna lett till spekulativa investeringar i bl.a. aktier och fastigheter. 7 6 Därför har myndigheterna infört diverse lånerestriktioner för bankerna och även aviserat höjda kassakrav för att dämpa spekulationerna. 4 3 2 jan mar maj jul sep nov jan 6 mar maj jul sep nov jan 7 mar maj jul sep nov jan 8 mar maj jul sep 9 Ett tecken på vikten av centralbankers och myndigheters åtgärder i likviditetsstyrda marknader. 199=1 (billions) 7 6 6 4 4 3 Japan Industriproduktion och orderingång 1 - -1-1 -2-2 Japansk industriproduktion är mycket svag. Årstakten är fortfarande 2 procent lägre än för ett år sedan, men det som oroar mest är att orderingången, som vanligtvis är en bra ledande indikator för industriproduktionen, fallit tillbaka till de absoluta bottennivåerna senaste månaden. 3-3 2-3 2 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9-4 Japan, New Orders, Machinery, By Industrial Classification, Manufacturing, SA, JPY Japan Industriproduktion, Volym [c.o.p 12 obs]
EMU 12 11 1 9 Kreditspreadar 3 27 2 22 Som nämnts tidigare har kreditspreadar fortsatt att handla ner. D.v.s. räntan på företagsobligationer har fallit betydligt mer än räntan på statsobligationer sedan årsskiftet. 8 7 6 Lehman 2 17 1 Ett tydligt tecken på att finansmarknaderna fungerar allt bättre och att riskviljan är tillbaka. 4 3 2 1 okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan 7 8 ITRAX-CROSSOVER ITRAX MAIN 12 1 7 2 feb mar apr maj jun jul aug sep 9 Den röda linjen (vänster skala) visar spreaden mot ränteswapen (snarlikt statsräntan) för en korg bestående av femåriga obligationer utgivna av europeiska företag med låg ratings. Den blå linjen visar 12 europeiska investment grade bolags spread mot swapen. (höger skala). I båda fallen är spreadarna nu lägre än före Lehmans konkurs. New Orders 1 1 - -1-1 -2-2 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 14 13 12 11 1 9 8 7 6 Index Grafen till vänster visar orderingången till tysk (röd) och europeisk (blå) industri. De heldragna linjerna visar den faktiska orderingången som efter en viss uppgång senaste månaderna är kring år 2s nivå! Den streckade linjen visar tremånadersförändringen av samma serie. Detta för att tydligare kunna se dynamiken i uppgången. Nu har orderingången de tre senaste månaderna, jämfört med föregående tre månader, ökat för första gången sedan början av 28 (över noll), vilket normalt talar för stigande industriproduktion längre fram. Eurostat, Euro Zone, Manufacturing, Overall, NACE Rev.2 C_ORD, Working on orders [c.o.p 3 months] Germany, Manufacturing industry, Constant Prices, Cal Adj [c.o.p 3 months] Eurostat, Euro Zone, Manufacturing, Overall, NACE Rev.2 C_ORD, Working on orders Germany, Manufacturing industry, Constant Prices, Cal Adj 199=1 3 2 1-1 Consumer confidence Europa Consumer confidence i Europa har börjar repa sig från mycket låga nivåer. Ett land som verkligen sticker ut är Sverige. Sannolikt drivet av extremt låga boräntor samt skattesänkningar. För svenskar med arbete har den ekonomiska situationen sannolikt sällan varit bättre. -2-3 -4 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 Germany Euro Zone United Kingdom Sweden 6
Sverige Procent 4 3 2 1-1 Riksbankens reporänta och inlåningsränta 1 2 3 4 6 7 8 9 Riksbanken behöll reporäntan på rekordlåga,2 procent vid sitt senaste möte i september. Dessutom valde man att förse det svenska banksystemet med ytterligare 1 miljarder kronor med 12 månaders löptid. Så nettot är en ytterligare lättnad av penningpolitiken. Dessutom har Riksbanken, som första centralbank någonsin, infört negativ inlåningsränta i banksystemet. Det betyder att det kostar pengar för en bank att deponera pengar i Riksbanken. Vi har svårt att förstå varför Riksbanken skall bedriva den mest extrema penningpolitiken av alla centralbanker. Riksbankens reporänta Sweden, Policy Rates, Deposit Rate, SEK 7 6 Rörliga bolåneräntor Grafen till vänster visar hushållens ränta för rörliga huslån. Som framgår av grafen är räntan i Sverige dramatiskt mycket lägre än i många andra länder. Det vill säga penningpolitiken får betydligt större genomslag i Sverige än på andra håll. 4 3 2 1 jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan apr jul okt jan 4 6 7 Sweden, Mortgage Lending Rates, SBAB 3 Month, Fixing, SEK Germany, Personal Lending Rates, New Loans, House Purchases (excl. Bank Overdrafts), - 1 Year, EUR United Kingdom, Personal Lending Rates, New Business, Households, Secured on Dwellings, Fixed Rate, Total, Close, GBP United States, Mortgage Lending Rates, Freddie Mac 1 year Adjustable-Rate (ARMs), USD apr jul okt jan apr jul okt 8 9 De låga räntorna gör att svenska hushåll nu lånar i betydligt snabbare takt än andra europeiska hushåll, vilket syns i konsumtionsstatistiken. Det stod till exempel i tidningen att båttillverkaren Nimbus i juli haft sin bästa månad någonsin med 1 sålda båtar, varav merparten i prisklassen 3- miljoner kronor., Riksbankens reporäntebana och KPI prognos, Merparten av svenska folkets fastighetslån löper i dagsläget till rörlig ränta. 4, 3, 2, 4, 3, 2, Räntekänsligheten i ekonomin är därmed mycket stor. Skulle Riksbanken höja så mycket som de själva säger kan lätt svenska hushålls räntekostnad tredubblas inom loppet av två år. 1,, -1, -2, 1,, -1, -2, Men vi tror att det även under kommande år kommer att behövas räntor som är stimulativa, om än inte lika extrema som nu, eftersom vi räknar med att tillväxten kommer att vara tämligen svag (men positiv) under flera år framöver. KPI Repor änta Så vår slutsats blir att räntehöjningarna börjar tidigare, men att de slutar på en lägre nivå, kring 2,-3 procent, 212. 7
Index 12 11 1 9 8 7 6 sep okt nov dec jan 8 Aktiemarknader (lokala valutor) feb mar apr maj jun jul aug sep 9 Euro Zone, MSCI, Index, EUR Sweden, SIX, Portfolio Return Index, SEK United States, Standard & Poors, Composite, Index, Total Return, USD Emerging Markets, MSCI, Index, Total Return World, MSCI, All Countries Index (LOC), Price Return Ett år efter Lehman: Stockholm i topp Ett år har gått sedan Lehman Brothers föll och falluckan öppnade sig för såväl den finansiella som den reala ekonomin. Hur har det gått för börserna under perioden? Emerging Markets (EM) har klarat sig bäst och handlar nu över fjolårsnivån. De stora utvecklade börserna (USA, Japan, Europa) ha klarat sig sämre och ännu inte slutit Lehman-gapet. Notera att Stockholmsbörsen ligger i topp och handlar mer som Utvecklingsmarknad än Mogen Marknad. Index 1 14 13 12 11 1 9 8 7 6 4 sep okt nov dec jan 8 Banks Materials Pharmaceuticals, Biotechnology & Life Sciences Telecommunication Services Consumer Durables & Apparel Technology Hardware & Equipment Automobiles & Components Capital Goods Sektorer Stockholmsbörsen feb mar apr maj jun jul aug sep 9 Kylskåp är hetast Vilka sektorer har gått bäst sedan Lehamn föll? Defensiva branscher som Läkemedel och Operatörer klarade sig bäst under fallet i höstas medan cykliska sektorer som Metall har gått bäst i återhämtningen. Sett över hela perioden är det dock påfallande jämt mellan sektorerna. En sektor som står ut ur mängden är Consumer Durables där framförallt Electrolux utvecklats väldigt starkt. Från makro till mikro Sedan Lehman föll har börsen varit extremt styrd av makrodata, särskilt ledande index som amerikanska ISM. Nu är vi tillbaka på de nivåer som rådde före Lehman, dvs. med ISM över och OMX-index kring 9. Normalt minskar börsens koppling till makro när ISM kommer över. Vi tror att det mönstret kommer upprepa sig, dvs. att marknaden framöver kommer fokusera mindre på makro och mer på mikro, alltså på hur det ser ut i bolagen. 8
7 6 6 Stockholmsbörsen och ISM 1974-76 3 3 2 En normal återhämtning Uppgången för börsen och för ISM i mitten på 197-talet kan få tjäna som exempel på hur det ofta ser ut i en återhämtning. Index 4 2 1 1 Den bästa avkastningen fick man från det att ISM bottnade till dess att ISM gick över (alltså den period vi har bakom oss). 4 3 Därefter fortsatte börsen upp, men i lugnare takt och utan samma koppling till makro. 3 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec jan 74 7 United States, Business Surveys, ISM Manufacturing, PMI total, SA Sweden, Affärsvärlden, General Index (AFGX), Price Return, End of Period, SEK [c.o.p 261 obs] - feb mar apr 76 7 6 4 Sweden, Affärsvärlden, General Index (AFGX), Price Return, End of Period, SEK För mycket för snabbt? Årets börsuppgång är kraftig och snabb, men är den onormal i ett historiskt perspektiv? 3 2 1-1 Egentligen inte (se grafen), särskilt inte om man beaktar att fjolårets nedgång var det största för ett enskilt år sedan Affärsväldens Generalindex började räknas 194. -2-3 -4-7 72 74 76 78 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4 6 8 Det normala är faktiskt att kraftiga nedgångar följs av en mer utdragen uppgång. Så skedde exempelvis i början av 9-talet och efter IT-kraschen. AFGX, % månadsavkastning 3 För mycket för snabbt (2)? 2 2 1 1 Mer ovanligt är att vi i år haft åtta månader i rad med positiv avkastning. Så långa obrutna uppgångar sker väldigt sällan, senast var i mitten på 9-talet och den gången följde en mindre korrektion. - -1-1 En annan iakttagelse: Merparten av årets uppgång har kommit under två månader, april och juli. Vad hände då? Jo, bolagen rapporterade första respektive andra kvartalets resultat. Tredje kvartalet redovisas i oktober... -2-2 9 91 92 93 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 c.o.p 1 month 9
Hur ser det ut i bolagen? Vi tror som sagt att fokus kommer att skifta från makro till mikro. Klarar marknaden den övergången? Q1 och Q2 mottogs ju positivt, främst tack vare lägre kostnader än väntat. Kostnaderna kan mycket väl fortsätta överraska positivt. Bilden intill visar besparingstakten för Sandvik Tooling. Om något har takten i besparingarna accelererat under året. Först in, först ut Men enbart lägre kostnader räcker förmodligen inte som drivkraft för marknaden härifrån. Framöver vill man se att efterfrågan börjar röra sig i rätt riktning. Här är läget betydligt mer osäkert. De flesta bolag vi träffat på sistone beskriver efterfrågan som stabil på en låg nivå. Efterfrågan faller inte mer men stiger inte heller. Vissa små ljustecken finns dock. De sektorer som först gick in i nedgången har så sakteliga börjat röra sig uppåt. Det gäller framförallt konsumentnära områden som bilar och elektronik. Lageravvecklingen närmar sig slutet När Lehamn föll blev bolagen sittande med på tok för stora lager. Man har ägnat det senaste året åt att anpassa lagren något som pressat såväl efterfrågan som marginaler. Förmodligen närmar vi oss nu slutet på lageranpassningen. Det gäller framförallt för de tidigt cykliska segmenten, exempelvis bilindustrin. I de mer sencykliska segmenten lär lageravvecklingen fortgå ytterligare några kvartal. 1
Lägre kreditförluster än väntat Kreditförlusterna i bankernas svenska rörelser har hittills varit måttliga (ca 3 bp), men många har varnat för att de förlängda semesterstoppen i industrin ska framkalla konkurser under sommaren med stigande kreditförluster som följd. Men den farhågan tycks inte ha besannats. Statistik för augusti visar på en måttlig 1-procentig ökning av konkurserna jämfört med samma månad i fjol och ett fall på 17% från juli. Statistiken indikerar att bankerna kommer rapportera låga svenska kreditförluster även för det tredje kvartalet. PE-tal Stockholmsbörsen Dyrt på nästa års prognos 4 PER Stockholmsbörsen 17, 8 PER Stockholmsbörsen [median] 17,8 3 Men även om det finns ett antal faktorer som bör ge stöd åt vinsterna framöver så har ju samtidigt kurserna gått upp kraftigt. 2 Hur ser värderingen egentligen ut i dagsläget? 1 Räknat på analytikernas prognoser värderas den svenska marknaden till drygt 17 gånger nästa års vinst. 94 9 96 97 98 99 1 2 3 4 6 7 8 9 1 Det framstår inte som en särskilt lockande värdering, även om den ligger i linje med ett historiskt genomsnitt. PER Stockholmsbörsen PER Stockholmsbörsen [median] Ett annat synsätt Men kanske ligger marknadens prognoser för lågt? Alla underskattade ju kraften i nedgången, kan inte så bli fallet också i uppgången? Jo, mycket talar för det. 11
Makro Aktiemarknad Anders Wilson, Chef ränteförvaltning och makroanalys John Bornstein, Analyschef aktier Enter i korthet Enter är en oberoende kapitalförvaltare specialiserad på svensk aktie- och ränteförvaltning. Vi erbjuder förvaltning i nio fonder samt diskretionär förvaltning. Förvaltarna på Enter har lång erfarenhet av kapitalförvaltning, i genomsnitt 2 år. Huvuddelen av förvaltarteamet har arbetat tillsammans i mer än 16 år. Stor del av våra kunder är institutionella placerare, som till exempel pensionsfonder och stiftelser. Vi förvaltar även kapital för privatpersoner. Du kan spara i våra fonder direkt hos oss eller via våra samarbetspartners; Avanza, Nordnet, Swedbank, Skandia Banken, HQ Bank, Fondmarknaden.se, E-trade och PPM. Enters förvaltning finns även tillgänglig för dig som sparar i Skandia Link, SEB Trygg Liv och Danica Pension. Enter startades 1999. Företaget har idag elva anställda. Ägare är dels personalen, dels norska börsnoterade Orkla ASA. Enter Sverige Enter Select Enter Trend Räntefond Enter Return Enter Maximal Fonder Enter Sverige Fokus Enter Select Pro Enter Penningmarknadsfond Enter Maximal Pro Mer information För mer information om Enter Fonder och Kapitalförvaltning se vår hemsida www.enterfonder.se eller kontakta: Henrik Lindquist henrik@enterfonder.se 8-79 7 13 Richard Eriksson richard@enterfonder.se 8-79 7 19 Lina Angeling lina.angeling@-enterfonder.se 8-79 7 42 12