Det biologiska perspektivet Tess I sin bok Lyssna till Prozac berättar den amerikanske psykiatern Peter D Kramer om Tess - den första patient som han ordinerade Prozac till. Tess, en kvinna pi nigra och trettio, hade haft en besvärlig barndom. Hennes pappa var alkoholiserad och mamman deprimerad. De bodde i stadens fattigaste delar. Tess utsattes som barn för övergrepp, även sexuella. Hon hade nio syskon och var själv äldst. När pappan dog var Tess tolv it och dá tog hon över det praktiska ansvaret för syskonen. Fem it senare gifte hon sig - för att hjälpa sina syskon - med en äldre man. Syskonen flyttade med henne och maken till ett annat omride, bort frin slummen. Tess sig till att de skötte skolan och hon hjälpte dem fram till jobb och äktenskap. Tess man var alkoholiserad och ibland vildsam. Hon försökte för - gäves is honom att Bluta dricka. När alla syskonen hade flyttat hemifrin skilde sig Tess. Tess var duktig i sitt yrkesliv. Hon arbetade framgingsrikt med personalfrigor i en stor koncern. Hon var socialt engagerad, bland annat i skolstyrelsen, för att förbättra förhillandena i de slumkvarter där hon själv vuxit upp. Hon tog ocksi hand om sin mor. Pi fiera sätt hade hon alltsi lyckats i livet, trots en svir start. Men privat var Tess inte lycklig. Hon hade haft fiera historier med brutala män och den senaste i raden, Jim, hade hillit henne pi halster i fiera it och sedan lämnat henne och gaff tillbaka till sin fru. Tess hade en mycket dilig tilltro till sin förmiga att attrahera män. Allt detta visste psykiatrikern, Kramer, innan han träffade Tess. Hon hade nämligen blivit remitterad till honom frill en psykolog som gett henne psykoterapi, men som inte tyckte att Tess depression blev bättre. Kanske skulle hon medicineras? Kramer berättar att han blev överraskad när han träffade Tess, för att hon visade sig vara en si charmerande och mjuk person. Men under den vänliga ytan var Tess verkligen deprimerad, hon ville egentligen inte leva viciare. Si fir hon Tofranil (ett av cle äldre antidepressiva medien) och blir /Det biologiska perspektivet/ 19
bättre. Hon sover bättre, hon äter bättre och hon känner sig bättre - far tillbaka viljan att leva. Men det är inte riktigt bra, tycker Kramer. Tess oroar sig bland annat inför förestiende hirda förhandlingar med facket pi bennes arbetsplats. Ska hon klara dessa? Dessutom frigar Kramer henne om Jim (som ju övergett henne) och dá börjar hon genast grita. Si Kramer beslutar att ge Tess det nya medlet, Prozac. Tvi veckor efter att hon börjat med Prozac berättar Tess att hon inte känner sig det minsta trött och att hon känner sig bättre och mer fylld av tillförsikt än nigonsin tidigare. Hon känner sig mer attraktiv, hon börjar träffa män och hon börjar göra det pi ett annat sätt. Det är inte längre Tess som är i underläge och beroende. Det är i stället hon som kan välja! Hon tänker inte pi Jim längre och kan inte försti hur bennes väninnor kan sti ut med sina karlar. Även i det övriga sällskapslivet trivs Tess mycket bättre med sig själv. Hennes arbete gir bättre och hon far ett starkare självfbrtroende. Tess lyssnar pi klagomil utan att gi i försvarsställning och agerar sedan fast och konsekvent utifrin sin egen bedömning. Hon klarar galant de besvärliga förhandlingarna med facket och belönas med lönefbrhöjning. Tess förändras pi fier sätt. Hon drar ner en del pi sitt sociala engagemang (men slutar inte med det) och tycker i stället att hon själv har rätt att njuta av livet. Hon blir mer "sorglos ". Hon byter ocksi bostad, si att hon bor längre bort frin modern, och deras förhillande förändras. Tidigare var Tess mycket omhändertagande gentemot modern. Enligt Kramer berodde det pi att Tess känslor egentligen var motstridiga: det var synd om modern men samtidigt hade ju modern genom sin oförmiga och apati bidragit till att Tess fick en si tung barndom. Nu kan Tess faktiskt tillita sig att inför modern visa att det förflutna varit tungt. (Modern mir ocksi bättre nu, eftersom även hon fatt Prozac!) Samtidigt kan hon förlita modern; Tess är inte bitter. Sammanfattningsvis: Tess personlighet förändras pi ett ganska pitagligt sätt. Efter nio minader slutar Tess med medicineringen. Forst är alit som vanligt, kanske dock inte riktigt lika bra som di hon använde Prozac. Efter ytterligare itta minader börjar det gi utför. Tess tycker inte läng - re att hon är "sig själv". Hon känner sig sirbar och oroar sig inför nya forhandlingar pi jobbet. Kramer uppfattar att hon är pi väg in i en ny depression och ordinerar fiter Prozac. Hon blir snabbt bättre, fir tillbaka sin socials säkerhet och sin självkänsla.'' 20 /Det biologiska perspektivet/
Efter detta blir Tess tillstind stabilt. Under vissa perioder tar hon medicinen, under andra inte. Om hon iterfaller i sin gamla sirbarhet och osäkerhet tycker hon inte längre att detta är hennes "riktiga" jag. Det är den nya personlighet som hon fick med hjälp av Prozac som är hennes sanna jag. Detta oroar Kramer. En sak är att bota en depression. Men Tess har ju f tt en delvis ny personlighet, en som hon dessutom uppfattar som sitt "sanna ", " riktiga" jag. Är det bra att sá förändra en människas personlighet? undrar Kramer. (Efter Peter D Kramer: Lyssna till Prozac. Översättning Per Rundgren. Natur och Kultur, Stockholm, 1996.) Uppgifter 1. Tess förändring med hjälp av Prozac gick mycket snabbt. Hade det varit bättre om hon hade förändrats lingsammare och med hjälp av psykoterapi? Varför? Varför inte? 2. Vad skulle du tro att Tess ursprungliga tungsinne och självdestruktivitet berodde pà? 3. Spelar det nhon roll vad orsaken är - sá länge behandlingen verkar? 4. Vem var Tess egentligen, enligt din uppfattning? Motivera. 5. Har du iakttagit nigon liknande personlighetsförändring som den vi beskrivit här hos nigon du känner? Patrik R Patrik R är 17 ir. Han bor i en välmiende, villadominerad förort norr om Stockholm. Hans föräldrar är ganska framgingsrika och de hoppas förstis att det ska gi bra för deras enda barn. Patrik är duktig i skolan, men lingt drill bäst. Han vili gärna komma in pi juristlinjen eller pi Handelshögskolan, men som betygen ser ut just nu kommer han inte in. Patrik är med i ett grabbgäng som sportar och festar tillsammans. Han är inte den ledande i gänget, men han uppskattas för att han är hygglig och hjälpsam; en bra kamrat om än inte den allra roligaste. Patrik är fortjust i Stella, som gir i en parallellklass, men det har han inte vigat visa. De har bara pratat lite nigra ginger. Patrik har pussat nigra flickor under sin gymnasietid, men sá mycket mer har det inte /Det biotogi5ka perspektivet/ 21
blivit. Patrik längtar och undrar hur han ska vaga närma sig Stella. En lördagkväll är det raveparty pa Stallet, en nedlagd hästgard i närheten. Patrik berättar för sina föräldrar att han ska dit och de blir förstas oroliga. Men Patrik säger att ett raveparty inte alls är detsamma som en knarkfest. Det är dansen som är det speciella. Patriks avsikt är inte heller att pröva knark, men det visar sig att de andra i gänget är belt inställda pa det. Calle, ledaren, har köpt ecstasytabletter och bjuder de andra. Stella kommer förbi, glad och uppspelt, och ler at grabbarna. Patrik beslutar sig för att pröva. En gang kan inte vara farligt, menar han. Och sa tar han sin tablett med de andra. De sitter vid serveringen i Stallet och dricker coca-cola. Det är bara att svälja ner tabletten och sa är det Hart. Efter en liten stund känner sig Patrik förvirrad. Si börjar det sticka i hela kroppen och liksom rycka lite i musklerna pa ben och armar. Patrik blir rätt nervös och undrar om det ska kännas sa här. Men Calle lugnar honom. Snart blir det jätteskönt, säger han. Och det blir det ocksa. Efter en halvtimme börjar Patrik ma väldigt bra. Han känner hur han trivs med sina kamrater, Calle och de andra. Han tycker om musiken och han börjar prata med de övriga i gänget. De pratar om hur fint de mar och visar att de gillar varandra. En kompis till Stella, Fia, gar fórbi och Patrik feser sig och drar fram en stol at benne. Han ler och hon ler tillbaka och Patrik säger att det är toppen här och bjuder henne pa coca-cola och en cigarett. Patrik och Fia börjar prata om alit möjligt, de skrattar och har trevligt. När Stella kommer förbi känns det naturligt att be henne sätta sig ocksa. Hon är pa stralande humör och stämningen blir ännu högre. Sa föreslar Fia att de ska dansa och de gar upp alla tre. "Korn igen", säger 2 2 /Det biologiska perspektivet/
.. Stelid. gird i närle blir fördetsamma - sig att de pt ecstasyuppspelt, g kan inte ra. De situ att sväldet sticka ch armar. här. Men väldigt e:andra. ;gänget. nani det trik Patrik till Calle och de andra. "Korn, sá dansar vi." Efter en stund dansar alla. Patrik mir jättefint. Han kramar bide Fia och Stella, och när Calle dansar förbi är det nära att han ocksi far en kram. De dansar fiera timmar. Patrik känner sig stark och tycker att han orkar hur mycket som heist. Framit morgonen kysser han Stella och han tycker att han aldrig i hela sitt liv varit sá lycklig. Aven de närmast föijande helgerna tar Patrik ecstasytabletter. Det känns fortfarande bra, men tredje gingen blir han trött och deprimerad dagen efter. Hela söndagen känner han sig eländig, är ton i munnen, svettas och darrar. Han minns att han blivit väldigt varm under dansen kvällen innan och tror att han nog överansträngde sig. Patrik fortsätter med tabletterna. Men eftersom han tycker att de inte ger lika fin effekt som de första gingerna höjer han dosen nigot. Det börjar bli dyrt, för Calle bjuder inte längre, även om han är bus - sig och säljer till inköpspris. Gänget hiller fortfarande ihop, och Stella och Fia är ofta med, men nigot riktigt genombrott med Stella har det inte blivit. Patrik vet inte heller hur intresserad han egentligen är. Nu händer det alit oftare att Patrik mir diligt. Han tar inga tabletter i veckorna, för han vill trots alit sköta skolan. Men han känner sig ofta deprimerad och retlig, ibland nästan aggressiv, fast han normalt inte alls är sidan. En dag fräser han it en klasskamrat, Asa, som frigar honom om en läxa. Hon tittar undrande pi honour och säger inget. Pi hemvägen frin skolan springer Patrik ifatt henne och ber our ursäkt. "Men vad har hänt med dig, egentligen?" säger Asa. "Du är dig inte lik." De gár vidare, men efter en stund börjar Patrik berätta. Han berättar alltihop och frágar sen Asa our hon tror att ecstasy är ett verkligt farligt knark. Uppgifter 1. orsak Patrik provade nägot som han ändá visste var förbjudet och antagligen farligt? 2. Varför fortsätter Patrik med tabletterna, trots att det inte känns lika fint efter ett par veckor? 3. Ecstasy páverkar hjärnans serotoninsystem sá att en mängd serotonin frigörs. Det är bland annat den substansen som ger de positiva effekterna. Men det är antagligen ocksä via serotoninsystemet som de negativa effekterna kommer. Försök att förklara detta! Skaffa fram fakta our ecstasy! 4. Vad tycker du att Asa ska säga till Patrik? /Det biologiska perspektivet/ 2 3
.igkra; intelligentare än andra? senare är blivit betydligt gifler, men de vet fortfarande inte d intelligens egentligen Sr. rskning kastar dock 1 jus över vad generna betyder för vära mentala förmägor, och var i intern ens har sitt säte. Henning,.1 ff 90 Av Gorm Palmgren. Illustrationer: