Information och råd vid kommunal detaljplanering när statlig anläggning kan påverkas

Relevanta dokument
Avtal om medfinansiering och samverkan objekt Gång- och cykelväg längs väg 728 Prästgårdsvägen, Torup, Hylte kommun

Workshop om medfinansiering. Sveriges Kommuner och Landsting 20 november Thomas Eriksson Planeringsavdelningen

Avsiktsförklaring objekt Mötesspår Ramnäs-Brattheden

Avgränsning av miljöbedömning för länstransportplan för Norrbottens län

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg-Hamra

Trafikverkets ansvar vid planering och utveckling av stationer

Medfinansieringsavtal väg 276 Rosenkälla - Åkersberga etapp 4, Margretelundsvägen- Söralidsvägen

Ställningstagande om utveckling av infrastrukturplaneringen

Sammanfattning. Bilaga

Malmbanan dubbelspår Peuravaara-Riksgränsen Järnvägsplan 1 delen Peuravaara- Krokvik

TRAFIKVERKETS ARKITEKTURPOLICY

Riktlinjer för exploateringsavtal i Ängelholms kommun

Tillägg till planbeskrivning

TILLSAMMANS FÖR NOLLVISIONEN

Beräkningsmetodik för transportsektorns samhällsekonomiska analyser

Riktlinjer för exploateringsavtal

Vi ska peka ut Sveriges viktigaste vägnät

Inbjudan till samråd om Mälarbanans utbyggnad

Effektsamband för transportsystemet Fyrstegsprincipen Version Steg 1 och 2. Tänk om och optimera. Kapitel 1 Introduktion.

Varbergstunneln, Västkustbanan, Varberg Hamra

Beslut gällande Medfinansieringsavtal mellan Trafikverket och Uppsala kommun gällande ny trafikplats på väg 282 vid Södra Gunsta KSN

ABC-stråket Uppsala, Sigtuna och Knivsta kommun. Uppsala och Stockholms län

RIKTLINJER FÖR EXPLOATERINGSAVTAL. Antagen av KF

Riktlinjer för markanvisnings- och exploateringsavtal

Länsplan för regional transportinfrastruktur i Stockholms län

Policy för exploateringsavtal Utgör kommunens riktlinjer för exploateringsavtal enligt lag

EFFEKTIVISERING AV PLANERINGSPROCESSEN

Medfinansiering och samverkansavtal Ombyggnad Simrishamns station

Tunnelbana till Nacka och söderort. Samrådsunderlag hösten 2016 för miljöprövning och planläggning Samrådshandling

Blixtlåset samordning av planeringen enligt PBL med väg- och järnvägsplanering

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

Utvecklingsplanen för Trafikverkets analysverktyg. förklarad på ett enklare sätt

Svensk författningssamling

RIKTLINJER för exploateringsavtal vid enskilt huvudmannaskap

Bygg om eller bygg nytt

Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att låta de framtagna riktlinjerna för exploateringsavtal gå ut på samråd.

med anledning av skr. 2018/19:76 Riksrevisionens rapport om fyrstegsprincipen

Åtgärdsvalsstudie. metod i tidig planering. Kerstin Boström, Trafikverket. Ett samarbete mellan:

Infrastruktur för framtiden

Åtgärdsplanering Trafikverkens avrapportering. Redovisning Näringsdepartementet

Nya vägar och järnvägar. Så här planerar vi

Medfinansieringsavtal avseende byggande av plattform med tågstopp i Smedby, Kalmar kommun

Planbeskrivning. Tillhörande upphävande av detaljplan Åsaka 3:12 del av. Essunga kommun Västra Götalands län. Dnr: Utökat förfarande

E22 förbi Söderköping, inkl. väg 210 Skärgårdslänken. Indragning av väg 801 och 844. Samrådshandling

Riktlinjer för exploateringsavtal i Uppsala kommun

Yttrande över inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Avsiktsförklaring utredning av uppställningsspår vid Västerås västra, lokstallen

Tillägg till planbeskrivning

Samråd på orten 24 augusti Cirkulationsplats E45 /Svedjärnsvägen/ Malungsvägen. Välkommen!

mk Di new '_' ia a 023 gif 4! 9, Sammanfattning av ärendet Sala kommun och Region Västmanland ämnar anlägga en gäng- och cykelväg mellan

Webbseminarium Planprocessen den 22 mars 2012

Fastigheten Tyresö 1:13

Riktlinjer för exploateringsavtal i Mjölby kommun

Detaljplan för del av fastigheterna Viggbyholm 43:14 och 74:1, Viggbyholm

- MARK OCH PLANERING - 3 JUNI 2015 Dnr 2015/33 DP/ä 225/351

Vägplan Samråd. Väg 1559/ 1534 Gång- och cykelväg i Mårdaklev, Svenljunga kommun

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen KS/2015:604 TJÄNSTESKRIVELSE

TRAST 3. Ny tredje utgåva

i Mariestad Upphävande av detaljplan för kv. Sprinten samt stadsplan för del av Mariefors SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning juni 2018

Svensk författningssamling

Informationsmöte. 16 december GC-väg Uppsala- Lövstalöt- Björklinge

Effektivare planering av vägar och järnvägar (SOU 2010:57) Remiss från Näringsdepartementet

Arbete med detaljplanering i Ale kommun

Planering för samhällsutveckling och åtgärdsvalsstudier i tidig planering Annica Lindström, Planering

Information om projekt Riksväg 50/66, genomfart Ludvika, Bergslagsdiagonalen, Ludvika kommun

Ny väg 268 E4 Grana. Samrådshandling för val av lokalisering Vägplan

Tillägg till exploateringsavtal för Strängnäs-Lundby 7:79

Samråd Vägplan. Väg 174 Norra Bovallstrand, ny gång- och cykelväg TMALL 0141 Presentation v 1.0

En god ljudmiljö i Örebro kommun

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Till: Berörda fastighetsägare samt Länsstyrelsens planenhet Lantmäterimyndigheten

Medfinansieringsavtal åtgärder för regionaltågstrafik på Marieholmsbanan

Trafikprognoser. förklarat på ett enklare sätt

Riktlinjer för exploateringsavtal i Stockholms stad. Foto: Lennart Johansson, Stockholms stad

Boverket Plan- och bygglagen

Synpunkter på Trafikverkets arbete med åtgärdsvalsstudier

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Riktlinjer för exploateringsavtal

Riktlinjer för exploateringsavtal

Tillägget till planbeskrivningen tar inte upp frågor som utretts i gällande detaljplan.

GRANSKNINGSHANDLING

Riktlinjer för exploateringsavtal

Ny årlig planeringsprocess för genomförande av länsplanen i Värmland. Bilaga 1. Grums Kommun

Avsiktsförklaring gång- och cykelväg mellan Sala och Heby i objektet väg 56 Sala-Heby

Upphävande av del av byggnadsplan för Stora Halsjön (F19), Östanfors 20:1 m.fl.

MEDFINANSIERING AV CYKELINFRASTRUKTUR --- EN GENOMGÅNG AV OLIKA BIDRAG

Trafikverket Region Stockholm Ärendenummer TRV 2015/10014 Upprättat av Anna-Maria Erlandsson, IVössn Uppdragsnummer

Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal. Antagen av Kommunfullmäktige POLICY. Datum

Trafikverket. och. Västra Götalandsregionen. och. Region Halland. och. Göteborgs Stad. och. Göteborgsregionens kommunalförbund PROJEKTAVTAL

Planprocessen Effektivit, rättssäkert och demokratiskt?

Läsanvisning för samrådhandlingar

Väg 892, Borlanda-Rottne, gång- och cykelväg Rydet-Rottne

Välkomna till dagens konferens! Planering och genomförande - teori och praktik

Vad vinner vi med ett sektorsövergripande arbetssätt i trafik- och stadsplanering?

Välkommen till samrådsmöte. Väg 942, Mariedal vänstersvängfält

HANDLINGSPLAN HÅLLBART RESANDE ÅTGÄRDER FÖR GÅNG, CYKEL OCH KOLLEKTIVTRAFIK

Samråd för utbyggnaden av tunnelbanan till Nacka och söderort

Transkript:

Information och råd vid kommunal detaljplanering när statlig anläggning kan påverkas

Information och råd vid kommunal detaljplanering när statlig anläggning kan påverkas Kontakt i planarbetets inledningsskede Många detaljplaner som upprättas påverkar och/eller påverkas av statliga anläggningar som Trafikverket ansvarar för. Det kan till exempel röra sig om den trafik som detaljplanen beräknas alstra eller om buller från befintliga statliga anläggningar. Denna påverkan i båda riktningar kan kräva åtgärder i eller vid statens anläggningar för att en detaljplan ska kunna genomföras. Detaljplaneförslag: Påverkan exempel: Statens befintliga anläggningar: Geografiskt avgränsat område med planerad ny bebyggelse Trafikalstring Buller Risk för olyckor med farligt gods Väg Järnväg Genom att ta en kontakt med Trafikverket redan i inledningsskedet av detaljplanearbetet kan kommunen få kunskap om vilka förutsättningar som gäller för det fortsatta planarbetet. Det handlar om den planerade bebyggelsens påverkan från eller på statens anläggningar och vad kommunen behöver utreda avseende denna påverkan. Kommunen kan också få råd om vad som kan göras för att minska påverkan. I det följande beskrivs de krav och råd som normalt gäller för detaljplaner som kan hanteras enskilt. Om däremot exempelvis flera detaljplaner är på gång inom samma område eller trafikstråk, behöver dessa planer och deras påverkan på statens anläggningar diskuteras och utredas i ett helhetsperspektiv. Utöver vad som framgår nedan kan ett sådant samlat grepp kräva mer av fördjupad samverkan, utredningar, åtgärdsvalsstudier och avtal. Detta kan även krävas för enskilda planer av stor omfattning och/eller komplexitet. 02

Trafikutredning Vid planering av nya bostäder eller verksamheter behöver kommunen beakta hur trafiken kan komma att påverkas av exploateringen. Trafikverket rekommenderar att kommunen i ett tidigt skede av planarbetet använder Trafikverkets trafikalstringsverktyg, som finns på www.trafikverket.se/trafikalstringsverktyg Den beräknade trafikalstringen tjänar som underlag för de ytterligare trafikutredningar eller trafikanalyser som Trafikverket kan komma att kräva av kommunen. Genom trafikalstringsverktyget kan kommunen även få en uppfattning om vilka parametrar som påverkar trafikalstringen och därmed vad man kan arbeta med för att minska påverkan från trafikalstringen på statens anläggningar. Trafikverket rekommenderar att kommunen i detaljplanearbetet använder fyrstegsprincipen som utgångspunkt för att påverka den trafikalstring som planen kan förväntas ge upphov till. Fyrstegsprincipen bör även användas för att vid behov ta fram förslag på trafikala lösningar, såväl fysiska som icke-fysiska, för den trafikalstring som trots allt uppstår. Fyrstegsprincipen går i korthet ut på att först och främst överväga åtgärder som kan påverka behovet av transporter överhuvudtaget eller valet av transportsätt. Nästa steg innebär åtgärder som medför ett mer effektivt utnyttjande av den infrastruktur som redan finns på plats. Det tredje steget innebär begränsade ombyggnationer. Det fjärde steget, som bara genomförs om transportbehovet inte kan tillgodoses i de tre tidigare stegen, innebär större om- eller nybyggnationer. 1. Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Efter dialog med kommunen och med beräknad trafikalstring med mera som underlag, kan Trafikverket säga om kommunen behöver ta fram en trafikutredning för det fortsatta planarbetet. Trafikutredningen bör i så fall vara en del av det underlag som biläggs detaljplanen innan det formella samrådet sker. Trafikverket har information om vilka frågor som behöver utredas och besvaras i en trafikutredning, liksom vilka ingångsvärden, såsom trafikprognoser med mera som ska användas. 03

Trafikutredningens nödvändiga omfattning varierar från fall till fall. Kvantitativa kapacitetsberäkningar eller trafiksimuleringar kan behöva göras, till exempel för att visa påverkan på statliga anläggningar eller för att visa att föreslagna åtgärder i en trafikutredning fungerar. Trafikverket granskar och lämnar synpunkter på trafikutredningen i samband med detaljplanens remisskeden samråd och granskning men kommunen rekommenderas att hålla en kontinuerlig kontakt med Trafikverket även före, mellan och efter dessa skeden. Denna kontakt medför bland annat minskad risk för onödigt merarbete då kommunen kan få svar på vilka uppgifter och vilken omfattning som är relevant för trafikutredningen i det specifika fallet. 04

Reglering av åtaganden och finansiering När behövs avtal? En detaljplan kan till exempel på grund av trafikalstring, buller, vibrationer, samt hälso- och olyckrsrisker föranleda att åtgärder behöver genomföras i statens anläggning, eller att åtgärder behöver göras som på något sätt påverkar eller riskerar att påverka statens anläggning. I så fall ska ett avtal om hanteringen av dessa åtgärder träffas mellan kommunen och Trafikverket innan detaljplanen tas upp för antagandebeslut. Avtalet ska reglera åtgärdernas omfattning, eventuell planläggningsprocess enligt väglag (1971:948) eller lag (1995:1649) om byggande av järnväg (nedan kallad banlagen), finansiering, utföraransvar, framtida ägande av anläggningar, drift- och underhållsansvar, planerad genomförandetid med mera. Finansiering Åtgärder som behöver göras i statens anläggning med anledning av detaljplanen, utgör i regel tillägg till grundutförandet av den statliga anläggningen och ska därför bekostas av kommunen. I tilläggsåtgärderna som kommunen ska finansiera ingår även kostnader för administration av åtgärderna, och i de fall åtgärderna medför merkostnader för framtida drift, underhåll och reinvestering, ingår också dessa kostnader, vanligen i form av ett nuvärdesberäknat engångsbelopp. Kommunens finansiering av åtgärderna och av framtida merkostnader, innebär medfinansiering till statens anläggning. För vissa åtgärder i kommunala anläggningar, till exempel kollektivtrafik-, gång- och cykeltrafikåtgärder, liksom miljöåtgärder och trafiksäkerhetshöjande åtgärder, kan kommunen eller regional kollektivtrafikmyndighet ansöka om och beviljas statligt stöd hos Trafikverket. Detta kan ske enligt förordning (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektiv trafikanläggningar m.m. eller förordning (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Bevakning av åtgärder i statens anläggning I regel är Trafikverket utförare av åtgärder i statlig anläggning. Undantagsvis kan dock kommunen på Trafikverkets uppdrag tillåtas att agera som byggherre. Kommunen får då under Trafikverkets tillsyn upphandla 05

och låta utföra åtgärder i statlig anläggning. Tillsynen sker i form av ett bevakningsuppdrag, oftast genom tillsättandet av en bevakande projektledare från Trafikverket. Denna har till uppgift att fungera som kontaktperson och samordnare av Trafikverkets bevakning av åtgärderna. Åtgärderna liksom Trafikverkets bevakningsuppdrag ska genom medfinansiering i sin helhet bekostas av kommunen, när de föranleds av kommunal detaljplanering. En förutsättning för att låta kommunen agera som byggherre är att kommunen ska genomföra åtgärder i sin egen anläggning och att parternas anläggningar är integrerade med varandra i sådan uträckning att det ansvarsmässigt och säkerhetsmässigt är nödvändigt att en och samma entreprenör utför allt anläggningsarbete. Ytterligare en förutsättning är att de huvudsakliga åtgärderna ska ske i kommunal anläggning medan åtgärderna i statlig anläggning relativt sett ska vara av mindre omfattning. Med utgångspunkt från Trafikverkets riktlinje för bevakningsuppdrag tar Trafikverket även hänsyn till andra aspekter vid en bedömning av om åtgärder kan genomföras i form av bevakningsuppdrag. Exempelvis ska inte åtgärder i järnvägsanläggning utföras som bevakningsuppdrag och åtgärder på vägar med en årsdygnstrafik (ÅDT) om fler än 2000 fordon bör inte genomföras som bevakningsuppdrag. I de fallen kan det istället bli nödvändigt att Trafikverket agerar som byggherre för åtgärder som ska göras i kommunal anläggning. Bevakning av åtgärder intill statens anläggning Trafikverket behöver även utöva bevakning av åtgärder som inte sker i statens anläggning men som görs i så nära anslutning att de påverkar eller riskerar att påverka anläggningen. I dessa fall ska ett samverkansavtal träffas som bland annat reglerar eventuella skyddsåtgärder, samråd och informationsutbyte mellan parterna. Exempel på åtgärder intill statens anläggning där bevakning kan behövas är pålningsarbeten med risk för vibrationsskador eller uppförande av bullerskärmar nära järnväg eller väg. Avtal om åtgärder föranledda av kommunal detaljplanering Statens anläggning medfinansiering Annan anläggning samverkan och bevakning 06

Ställningstagande om fysisk planläggning För åtgärder i statens anläggning behöver Trafikverket i vissa fall göra ett ställningstagande av om åtgärderna innebär byggande av väg eller järnväg i väglagens respektive banlagens mening. Om ställningstagandet innebär att åtgärderna anses vara byggande av väg eller järnväg måste en väg- eller järnvägsplan upprättas, fastställas och vinna laga kraft för att åtgärderna ska kunna genomföras. Ett ställningstagande som innebär att åtgärderna kräver en formell fysisk planläggningsprocess medför en högre kostnad och längre tidsåtgång för åtgärderna. Ett ställningstagande av om åtgärderna innebär byggande av väg eller järnväg kan oftast inte göras innan avtalet om åtgärderna mellan kommunen och Trafikverket har träffats. Det beror på att en del faktorer som kan påverka ställningstagandet kanske inte kan utredas fullt ut innan Trafikverket har tillsatt en projektorganisation eller bevakande projektledare med stöd av avtalet. Trafikverket kan ibland göra en preliminär bedömning. Det ligger dock i sakens natur att en sådan bedömning inte ska ses som en utfästelse om det kommande ställningstagandet. 07

För att en åtgärd på befintlig väg eller järnväg ska kunna genomföras utan formell planläggningsprocess, ska det vara en liten och okomplicerad åtgärd som endast medför marginell ytterligare påverkan på omgivningen, och berörda fastighetsägare och rättighetsinnehavare ska skriftligen ha medgivit att mark eller annat utrymme får tas i anspråk. Omfattningen av en eventuell formell planläggningsprocess avgörs inte i samband med själva ställningstagandet utan sker stegvis efter att planläggningen påbörjats. Trafikverket är alltid ansvarigt för den formella planläggningen. Planläggningsprocess Åtgärdsval/ beställning Nej Plan Små projekt på befintlig anläggning, endast marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst ingen väg- eller järnvägsplan. Kräver formell väg- eller järnvägplan Ej betydande miljöpåverkan, ingen MKB, inga alternativa lokaliseringar. Ja Betydande miljöpåverkan, MKB, inga alternativa lokaliseringar. Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar. Betydande miljöpåverkan, MKB, alternativa lokaliseringar, tillåtlighetsprövning 08

Kostnadsbedömningar I samband med avtalsupprättandet görs normalt en kostnadsbedömning av de åtgärder som behöver genomföras i statens anläggning. I detta skede är bedömningen i regel behäftad med stora osäkerheter, då den vanligen bygger på nyckeltal och erfarenhetssiffror från tidigare projekt. Platsspecifika förutsättningar är oftast begränsat utredda och tiden mellan bedömningen och genomförandet av åtgärderna kan innebära förändrade marknadsförutsättningar. Avtalen innehåller vanligen en omförhandlingsmöjlighet om kostnaden, efter hänsyn till infrastrukturindex, överstiger den redovisade kostnadsbedömningen med en viss nivå. Ett tillfälle för omförhandling kan exempelvis vara i samband med att anbuden inkommit vid en upphandling. Denna omförhandlingsmöjlighet innebär inte att Trafikverket kan ta några kostnader för åtgärder som beror på kommunal detaljplanering. Däremot kan om möjligt åtgärdernas omfattning, etappindelningar, förskjutning i tidsplaner, omtag av upphandling med mera diskuteras. En sak att beakta vid beslut som innebär att åtgärderna exempelvis avbryts eller förskjuts i tiden, är att etablering eller inflyttning i ett nytt planområde i regel inte kan ske innan åtgärderna har färdigställts. 09 09

Ledtid från beställning till utförande av åtgärder Trafikverkets primära arbetsuppgifter är att genomföra de åtgärder som inryms i nationell plan och regionala planer för transportsystemet. De åtgärder som behöver genomföras på grund av kommunal planering tillkommer utöver dessa arbetsuppgifter. Resurserna för att genomföra alla åtgärder är begränsade. Då Trafikverket behöver prioritera sina primära arbetsuppgifter kan det innebära en svårighet att på kort tid få fram de resurser som behövs för att åtgärderna som beror på kommunal planering ska kunna genomföras. Ett avtal om åtaganden och finansiering av åtgärder träder vanligen i kraft i samband med att berörd detaljplan vinner laga kraft och först då kan en beställning av åtgärderna till Trafikverkets utförande verksamhet göras. Ledtiden mellan beställningen och genomförandet av åtgärderna varierar beroende av tillgången på resurser, som i sin tur bland annat beror på konjunkturen i bygg- och anläggningsbranschen. Denna ledtid är något som kommunen och berörda exploatörer måste ha med i beräkningen av sina tidsplaner vid exploatering. Trafikverket kan vid varje tidpunkt informera om nuläget och göra kortsiktiga prognoser för sannolika ledtider mellan beställning och genomförande. Prognoserna är bedömningar, inte utfästelser om tid för genomförandet. Avtal om åtgärd tecknas Detaljplan vinner laga kraft och avtal blir giltigt Åtgärdsbeskrivning och beställning av åtgärd Mottagande och godkännande av beställning Tillsättning av projekt Påbörjande av åtgärder, till exempel planläggningsprocess, projektering, produktion. Led mellan avtalstecknande och påbörjande av åtgärd. 10

Relevanta dokument / fördjupningar / länkar med mera Trafik för en attraktiv stad (TRAST) en handbok finansierad av Trafikverket och Sveriges Kommuner och Landsting, i samarbete med Boverket. Syftet med TRAST är att vägleda planerare och beslutsfattare i arbetet med stadens trafikfrågor. Transportsystemet i samhällsplaneringen Trafikverkets underlag för tillämpning av 3 5 kap. miljöbalken och av plan och bygglagen (Publikationsnummer 2016:148), se till exempel kapitel 6 Transportsystemet i detaljplaneringen Trafikverkets trafikalstringsverktyg Verktyget för att beräkna trafikalstring samlar den kunskap som finns i dag om trafikalstring. Det leder till mer enhetliga resultat, ökad förståelse för användningen och möjligheten att påverka trafikalstringen i planeringsskedet. Trafikprognoser Trafikverkets Basprognoser Trafikverket har regeringens uppdrag att ta fram och tillhandahålla trafikprognoser. Syftet med dessa så kallade Basprognoser är bland annat att utgöra underlag för samhällsekonomiska analyser. De utgör även grunden för de Nationella och Regionala transportplanerna. På regional och lokal nivå används trafikprognoser för exempelvis kapacitetsanalyser och dimensionering av infrastrukturprojekt. Åtgärdsvalsstudier En åtgärdsvalsstudie är en metod som grundar sig på dialog med bland annat kommuner och regioner. Metoden används tidigt i planeringen för att vi tillsammans ska få en helhetsbild och hitta hållbara förslag på åtgärder. Fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling. Den är vägledande i Trafikverkets arbete för att säkerställa effektiva och hållbara lösningar. Medfinansiering Med medfinansiering avses att en annan part helt eller delvis finansierar statlig infrastruktur. Medfinansiering innebär alltså tillkommande medel utöver statliga anslag för utveckling av transportsystemet. Statlig medfinansiering Statlig medfinansiering innebär att staten kan bidra till genomförande av regionala kollektivtrafikanläggningar samt till åtgärder inom miljö och trafiksäkerhet på kommunala gator och vägar. Stadsmiljöavtal Kommuner och landsting kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal, enligt förordningen (2015:579) om stöd för att främja hållbara stadsmiljöer. Riktlinje Bevakningsuppdrag (TDOK 2014:0708) Planläggningsprocessen Planläggningsprocessen är en sammanhållen process, som ser olika ut beroende på om länsstyrelsen bedömer att projektet kan ha en betydande miljöpåverkan, om alternativa lokaliseringar ska utredas eller om tillåtlighetsprövning behövs. 11

TRAFIKVERKET. BESTÄLLNINGSNUMMER: 100942. FEBRUARI 2019. PRODUKTION: FORM OCH EVENT. FOTO: MOSTPHOTOS ; CRAIG ROBINSON, ROLAND MAGNUSSON, YURI ARCURS, RACORN, BERTIL BERNHARDSSON, KALIN EFTIMOV, WITTHAYA PRASONGSIN, MICHAEL ERHARDSSON. BILDARKIVET.SE: LARS OWESSON, MARCUS LUNDSTEDT. ILLUSTRATION:FORM OCH EVENT Trafikverket, 781 89 Borlänge. Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se