Kvalitetssäkrad Digital Fotografi föredrag hos DPC 031114 av Ulrik Södergren
din pixelpolare sedan 1996
Om oss Ursprung i pre-press Digitalt reklamfoto sedan 1996 Levererar tryckfärdig bild Konsulter i digital bild Verksamma i Göteborg och Alingsås 3
Fotouppdrag Produktfoto Porträtt åt företagskunder Industri och reportagefoto 4
Teknikutveckling DFinity digitalkamera för Hasselblad GreenOne miljövänlig textilskrivare för Texdot Daruma ögonanalysverktyg för Östra Sjukhuset / Göteborgs Universitet Mjukvaruutveckling i C/C++/Java med specialkunskap i fotografisk bild 5
Konsulter i Digitalfoto & Grafisk teknik Kvalitetssäkring av IKEAs digitala fotografi genom utbildning och support Utbildning av operatörer för textilprintrar Skräddarsydd utbildning i digital fotografi och grafisk teknik Kurser fotografi och digital efterbehandling Fotodemos åt Hasselblad Färgstyrning 6
Vad är bildkvalitet? 7
Vad säger mannen på gatan? Att bilden är skarp Att bilden har fina färger
Nyhetsvärde Händelsen viktigare än teknisk kvalitet 9
Affektionsvärde Bilder av familj Resminnen 10
Konstvärde Bilden har en kvalitet i sig själv 11
Försäljningsvärde Reklambilder ska sälja produkten 12
Teknisk kvalitet Detaljåtergivning Färgåtergivning Reproducerbarhet 13
Produktionseffektiv Foto Foto Fungera smidigt i repro och tryck Exponering (svart-vitpunkt) Gråbalans Färg-rendering USM (elektronisk skärpa) Kontrast Korrekt filnamn Spara tid och pengar Repro Tryck 14
Kvalitetsfaktorer 1. 2. 3. 4. 5. 6. Produktionseffektiv Teknisk kvalitet Försäljningsresultat Konstnärlighet Nyhetsvärde Affektionsvärde 15
IKEA som exempel 16
Steg för steg 1. Krav 2. Val & test av utrustning 3. Implementation 17
Krav 18
Krav Mellanformats dia och trumscanner som referens Produkter fotograferades redan digitalt Dålig erfarenhet av digitalt miljöfoto med småbildskameror Reprokostnaden låg jämfört med tryckkostnad Kostnadsmedveten produktion Lätt att använda Konstnärlig frihet säljande bilder Support 19
Nyckelfaktorer Färgåtergivning Detalj och strukturåtergivning Bilden ska räcka för uppslag Modeller i bilden Blandljus Enkel att använda Huvudsaklig användning i studio men ska kunna användas för location foto Bra support (finns leverantören kvar) 20
Val av utrustning 21
Detalj- och strukturåtergivning Hur många M-pixel Demosaik algoritm viktig Störst inte alltid bäst (stor datamängd minskar produktivitet och ger stora lagringskostnader) Mycket data inte samma stor mycket information Film är ofta överskattat Om du klarar A3 - klarar du det mesta (glöm inte betraktningsavståndet) Vad kan man får för rätt pris? Moaré 22
Användarperspektiv Bra användargränssnitt Snabb Stabil Support 23
Färgåtergivning Digitalkameran har ett svårare uppdrag än scannern Måste fungera både vid dagsljus, blixt, HMI och elljus (B-ljus). Samt vid blandning av dessa Viktigt att testa med riktiga föremål förutom testkartor 24
Testfotografering Fler olika motiv med olika belysning Parallellt med olika utrustning och dia som referens Visuell jämförelse (utskrift och skärm) Mätning av brus mm Blindtest Gråbalans - Svarte Petter 25
Enkel brusmätning Fotografera Munsell Color chart Mät standardavvikelsen i den svarta rutan 26
Implementation 27
Vem bryr sig om bilden? Fotografen brinner för bilden Fotografen har produkten framför sig Fotograf + AD vet bildens intention Mer komplicerat när diat försvann som referens Utbildning och support 28
Photo guidelines 2004 IKEA single-product photo Guidelines Teknisk standard Kompositionsstandard Propping Säkerhet Produced by IKEA Catalogue Services AB Inter IKEA Systems B.V. 2002 29
Exponera digitalt Jämförbart med DIA Undvik överexponering Klarar ca 1 steg underexponering Exponera efter histogrammet Svart = 0 30 Vitt = 255
Histogram som exponeringsmätare
Överexponerin g Detaljlösa högdagrar Färgstick i ljusa partier och mättade färger Minsta tryckton för djuptryck styr 5 % punkt motsvarar 240 i RGB Missing dots ger flammiga hög- och lågdagrar 32
överexponerin g Färgskift i himlen på grund av överexponering i blåkanalen 33
Riskzon Diffusa högdagrar Retusch av högdagrar 34
Underexponering Igengrodda skuggpartier Brusiga bilder som spricker vid efterbehandling Mer kritiskt ju större bilden ska användas Sönderkorrigerade bilder känns igen på spikiga histogram Största tryckton är 10 i RGB 35
Gråbalans Gråbalans styr hela färgåtergivningen Konsekvent färg/gråbalans viktigt för bildharmoni Gråkortets yta och metameriska egenskaper är kritiskt 36
Alla gråkort är inte lika Ska vara neutralt oavsett ljustyp (metermeriskt korrekt) Matt yta (känslighet för omgivning) Åldersbeständighet IKEA standard är Munsell ColorChecker 24 patch från Gretag-Macbeth Vårda ditt kort ömt så håller det 1-2 år 37
Gråkalibrering Neutrala bilder Kalibrerar kameran för gällande ljuskälla Motsvara filtrering av ljuskällan (anpassa filmen instället för ljuset) Använd en mellangrå ruta Placera kortet framför motivet Var försiktig med färgade golv och väggar 38
Konsekvent stämning Gråbalansering handlar inte om att alla bilder ska vara kalla och Gråbalansering ger bilder konsekvent stämning så uppslaget blir homogent Balansera efter huvudljus för att få känslan av effektljuset Jobba med kontraster mellan dagsljus och elljus för att skapa stämningar 39
Kall metall Rostfritt, silver etc bli i regel bäst om man ställer grått i produkt. Tvinga gärna gråbalansen åt det kalla hållet (lite blått). 40
Kontrast Tryck på obestrukna papper kräver hög kontrast Utnyttja omfånget optimalt Låt fotografen styra bildens karaktär Bör ske i 16-bitar 41
Källprofil Kamera -> AdobeRGB Gamutkomprimering (gör en del av filmens jobb) 42
Färgprofiler Olika profiler beroende på motiv och ljustyp Kontrollera texturåtergivningen i mättade färger Testar egna icc-profiler Nyfiken på abstrakta profiler i ICC version 4 43
Render intents Påverkar hur färger översätts mellan färgrymder Använd Perceptuell eller Relative Colorimetric Renderingen kan bli olika beroende på färgmotor (CMM). Perceptuell rendering ej standardiserad OBS Photoshop har egen icke standardiserad variant av Relative Colorimetric med svartpunktskompensation 44
S-kurva Bildberoende (vad kan vi offra) Mellantonsbild Högdagerbild Lågdagerbild 45
Högdagerbild Tyng skuggorna Skapa tydliga tonskillnader i ljusa partier 46
Lågdagerbild Skapa kontrast i mellanton 47
Kontrast v.s. mättnad Kontrastjusteringar i RGB påverkar mättnaden Kameraprogrammet tillåter justering utan mättnadspåverkan Korrigering i Lab 48
USM skärpefilter Vissa kameror lägger alltid på USM Viktigt att alla bilder har samma grundskärpa Farligt att överskärpa Lite USM i grundbilden gör den lättare att bedöma Övergripande standard skulle behövas 49
Färgproof Bra bildskärmar Kalibrerade skärmar Kalibrerad skrivare Feedback Ersätter delvis diat vid tveksamheter 50
Överlämning Filnamn - skaffa ett system Notisar AdobeRGB Spårbarhet Spara råfiler Jobba vidare i RGB Komprimering (JPG, JPEG2000) 16 bitar 51
Motiverad personal Inga kvalitetssystem i världen fungerar utan motiverad och välutbildad personal Nya överraskningar varje dag :-) 52
Fixar tratten allt? Sidanpassning av bilden Automatiken tar inte hänsyn till bilden Alla steg viktiga 53
Mediaoberoende bilder Livet är en kompromiss Minsta gemensamma nämnare styr vilket är det begränsande mediet? Räcker inte med visuell bedömning kräver tränad personal Stirra dig inte blind på tekniken och lita ej på automatiken Ta fram dokumenterade råd och standarder för er bildhantering Ger good enough kompromisser ger inte max kvalitet 54
Tack för att jag fick låna din tid