Forntida kustlinje. Med stöd d av den uppbyggda 3D- modellen har en forntida kustlinje tagits fram, 7 meter under dagens havsnivå.



Relevanta dokument
Innehåll - exempel. Beräkningsexempel. Beräkning ljudimmission. Ljudets tidsvariation. Ljud från vindkraft beräkningsmodeller

Miljösamverkan Västra Götaland Ljud från vindkraft

Projekt Tritteboda Vindkraftpark

ÅF Ljud och Vibrationer Infomöte Paul Appelqvist

Mätresultat med undervattensljud från havsbaserade vindkraftverk

Presentation ljud Vindpark Velinga. Paul Appelqvist Akustikkonsulten i Sverige AB

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

Energi för framtiden Vindkraftparken Rödsand 2

Beräkning av lågfrekvent ljud

VÄLKOMNA! Vindbruk vid Trolleboda.

Vindkraftpark Kattegatt Offshore, Falkenberg kommun Ljudimmissionsberäkning

Smultronet 4, Nyköping

Bilaga 7. Vindkraftpark på Fladengrund. Studie av undervattensbuller från vindkraftpark på Fladen.

Möte Torsås Ljudmätning vindpark Kvilla. Paul Appelqvist, Senior Specialist Akustik, ÅF

SVENSK ÖVERSÄTTNING AV BILAGA D FRÅN ASSESSMENT OF THE ACOUSTIC IMPACT OF THE PROPOSED RÖDENE WIND FARM

Energi för framtiden Vindkraftparken Kårehamn

Skeppsviken, Uddevalla

Utredning av lågfrekvent ljud från Gustavstorp vindkraftpark. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Öringe vindkraftpark Ljudimmissionsberäkning

Vindkraftens påverkan på marint liv. Professor och projektledare Lena Kautsky Presentation i Halmstad 5 december 2012

Hör nytt om ljud. Martin Almgren, ÅF-Ingemansson

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Vindpark Lyckås - Huvudalternativ - 11 st Vestas V /4.2 MW navhöjd 145 m

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Vindpark Lyckås - Nollalternativ - 14 st Vestas V /4.2 MW navhöjd 105 m

Mätning av vindkraftljud

Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Lyckås, Jönköping kommun 1 Bakgrund. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Västra Derome vindkraftpark i Varbergs kommun Kontroll av ljud från vindkraftverk

Sjöfåglar och havsbaserade vindkraftverk

Mätning av vindkraftljud

Vindkraft och naturvärden

Beräkning av ljud från vindkraft Vindpark Storåsen - Layout A06-31 st Vestas V150 5,6 MW Navhöjd 165 m

Beräkning av ljud från vindkraft Vindpark Storåsen - Layout A05-31 st Vestas V136 4,2 MW Navhöjd 172 m

Vindpark Boge. Sammanfattning av ansökan Boge Vindbruk AB. Boge Vindbruk AB org nr:

Storgrundet Underlag för samråd

Kv. Bacchus, Falkenberg - Bullerutredning

Vindkraftpark Kvilla. Utredning om risk för lågt bakgrundsljud på grund av vindskyddat läge

Låg ljudnivå i vindskyddade lägen Projekt Paul Appelqvist & Martin Almgren ÅF- Ljud och Vibrationer Örebro

Akustikformler. Pascal db db = 20 log ( p/20 µpa) p = trycket i µpa. db Pascal µpa = 20 x 10 db/20. Multiplikationsfaktor (x) db db = 10 log x

Vindkraft i kallt klimat Påverkande faktorer på ljud. 2 Ljudpåverkan i kallt klimat

Vindpark Marvikens öar

Innehållsförteckning RAPPORT 2 (11) BAKGRUND... 5

RAPPORT Markbygden vindkraftpark Bullerutredning Etapp 1

Beräkning av ljud från vindkraft Vindbrukspark Storåsen - Layout A03-33 st Vestas V136 4,2 MW Navhöjd 132 m

Ljudutredning för vindkraftpark Bohult i Halmstads kommun Sammanfattande slutrapport Rapport D

Fåglar och vindkraft Jan Pettersson/ JP Fågelvind

Sätila vindkraftpark, Marks kommun Lågfrekvent ljud

Ljudutbredning Påverkan av väder och vind

Planerad station, Misterhult.

Ljud i havet påverkan på marina djur. Elforsk rapport 02:45

Mätprogram ljud under byggtiden Ögonfägnaden och Björkhöjden vindparker, Sollefteå, Strömsunds och Ragunda kommuner

Kontrollprogram för ljud från Hjuleberg vindkraftpark i Falkenbergs kommun

Preliminära resultat. Ljudutbredning Påverkan av väder och vind. Vad bestämmer ljudutbredningen? Hur väl stämmer beräkningsmetoden?

Skottarevet, Falkenberg havsbaserad vindkraftpark

OBS! Detta är MKB-övning med varierande grad av verklighetsförankring

Lågfrekvensberäkning Bilaga C01-C02

Gunnarby vindkraftpark i Uddevalla kommun Kontroll av ljud från vindkraftverk

Samra dsunderlag fo r Vindpark Ka nna

Tabell. Jämförelse av resultat från den svenska modellen och Nord ,9 35,7 34,3 39,9 34,6 33,1 27,9 34,7 34,4

Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft

Ljudutbredning från vindkraftverk. 1 Teorin bakom ljud. Bilaga B7


VIBRATIONSMÄTNING HÖGALIDS TUNNELBANESTATION

Sveriges målsättning. Elcertifikatsystemet. Miljönytta

Storrun. Trondheim. Östersund. Oslo. Stockholm. Faktaruta. Antal vindkraftverk 12. Total installerad effekt Förväntad årlig elproduktion

Beräkning av ljud från vindkraft Vindbrukspark Bordsjö inkl kumulativt ljud från vindbrukspark Kunhult

Beräkning av lågfrekvent ljud från vindkraft

Vindparken Gärdshyttan

Vindpark Marvikens öar

Samrådsmöte enligt MB med anledning uppförande av vindkraftverk på Dal 1:1 i Kungsbacka kommun. Den 14/6 kl 18.00

Lågfrekvensberäkning av ljud från vindkraft Bilaga A02 - Nordex N kw - totalhöjd m

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga D01-D02 - Gamesa G128 4,5 MW - Layout B

Ljudmätningar examensarbete

Naturvårdsverkets författningssamling

Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Grönhult Layout A, Tranemo och Gislaveds kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet

Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg

Hästar, buller och vindkraft. My Helin 15/3-19/ vid PRAO årkurs 8 på ÅF-Ingemansson Handledare Martin Almgren

Vindkraft - forskningsresultat. Sara Fogelström

Ljud från vindkraftverk

Vindpark Grävlingkullarna Bilaga 8 PM Ljud från vindkraftverk

Utvärdering av lågfrekvent ljud vid den planerade vindkraftparken Gubbaberget. Författare: Andrew Birchby Datum: 21 Januari 2016 Ref:

PM KAN ANVÄNDAS MELLAN FÖRETAG INOM RES-KONCERNEN ELLER MED EXTERNA KORRESPONDENTER NÄR DE HAR UTFÄRDATS

Ljudpåverkan vid nedisning av vindkraftverk Vindkraftsforskning i Fokus Uppsala 6-7 Oktober

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, Karlstad

Ljud från vindkraft. Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna. Elforsk rapport 06:02

Rapport avseende lågfrekventa ljud och övrig ljudspridning MARS 2016 VINDPARK MÖRTTJÄRNBERGET VINDPARK ÖGONFÄGNADEN VINDPARK BJÖRKHÖJDEN

Vindkraftdialogen i Stockholm Naturvårdsverket Alexandra Norén

Ljud från vindkraftverk. Lisa Granå WSP Akustik

VINDVAL FORSKNINGSPROGRAM OM VINDKRAFTENS MILJÖPÅVERKAN

Gustavstorp vindkraftpark, Karlshamns kommun Beräkning lågfrekvent ljud

Karakterisering av ekologiska risker och konsekvenser i havsmiljön vid etablering av Kattegatt Offshore 2012

Hjuleberg Vindkraftpark

Ljudimmissionsberäkning av ljud från vindkraft Bilaga C01-C02 - Senvion M122 3 MW - Layout A

Lillgrund vindkraftpark

Sjönevad vindkraftpark Anteckningar från samrådsmöte med närboende och allmänhet

Samråd enligt miljöbalen kap 6 4 Vindkraftprojekt Gröninge. Anders Wallin, E.ON Vind Sverige AB

Grundläggande akustik. Rikard Öqvist Tyréns AB

Om Vindval. 30-tal forskningsprojekt. 4 syntesrapporter. Praktiskt användbara resultat

Transkript:

05-12-06 Marin Mätteknik A Forntida kustlinje Med stöd d av den uppbyggda 3D- modellen har en forntida kustlinje tagits fram, 7 meter under dagens havsnivå. Modellen visar potentiella boplatslägen under tidigmesolitikum.

05-12-06 Marin Mätteknik A Sammanfattning Med hjälp av geofysisk utrustning kan stora ytor sökas s av efter marin- arkeologiska lämningar. l Alla indikationer större än n 3 dm har granskats påp en yta av 27 km 2. Bottenytan i området är r flack och består r till största delen av leror som överlagrar en moränavs navsättning. Block och sten förekommer f bitvis i bottenytan, främst i område syd. Vattendjupen i område nord varierar mellan 20,8-28,7 meter och i område syd mellan 18,2-22,5 meter. Vissa indikationer behöver vidare undersökning för f r att kunna avgöra vad de representerar. Detta arbete kommer att utföras av Bohusläns museum.

Bottensediment Anders Jönsson Fil dr, Tyréns Helsingborg

Provtagningsplan 1 Provtagningsplanen grundades på de geofysiska mätningarna Ackumulationsbottnar identifierades i vindparksområdet och kabelkorridoren Transportbottnar identifierades i angöringsområdet Miljögeotekniska prover lämpliga för jämförelser med sediment i övriga Kattegatt och Skagerrak endast i ackumulationsbottnar Miljögeotekniska prover i angöringsområdet för att upptäcka eventuell påverkan från föroreningskällor på land

Provtagningsplan 2

Provtagning sediment 1 Ponarhämtare 3 punkter i angöringsområdet 1 punkt i kabelkorridoren

Provtagning sediment 2

Provtagning sediment 3 Boxcorer 1 punkt i kabelkorridoren 8 punkter i norra vindparksområdet 3 punkter i södra vindparksområdet

Provtagning sediment 4 A3 vattendjup 5m Ponar 0 5cm Ljusbrun siltig finsand N3 vattendjup 28m Boxcorer 0-1 cm lös lera 1-6 cm siltig lera 6-25 cm grå siltig lera

Kemiska analyser 3 prover (0 5cm) från transportbottnar, 1 prov (0 8cm) samt 12 prover (0 2cm) från ackumulationsbottnar Metaller (As, Pb, Cd, Co, Cu, Cr, Hg, Ni, Zn) 11 st PAHer (polyaromatiska kolväten) 7 st PCBer (polyklorerade bifenyler) 3 st organiska bekämpningsmedel (klordan, hexaklorhexan, DDT) samt extraherbart organiskt bunden halogen (EOX) Alifatiska och aromatiska kolväten (oljor)

Resultat Halter av metaller samt alifatiska och aromatiska kolväten i sediment var låga och i nivå med omgivande havsområden Halter av PAHer, PCBer, organiska bekämpningsmedel samt EOX visar att inga betydande föroreningar av dessa ämnen förekommer i sedimenten Sannolikt är även halterna av PAHer, PCBer och organiska bekämpningsmedel i sedimenten i nivå med omgivande havsområden

Slutsatser Ingen risk för betydande belastning av miljögifter från upprörning eller förflyttning av sediment i samband med anläggningsarbetet av vindkraftsparken

Fikapaus 15 min

Ljud, Magnetfält, Vibrationer Martin Almgren, Ingemanssons Technology

Ljudspridning västlig vind Ljudet får högst nivå på land vid västlig vind Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas bli 20 25 dba Vindkraftljudet kommer vid västliga vindar normalt inte att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

Ljudspridning ostlig vind Ljudet får lägst nivå på land vid ostlig vind Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas hamna långt under 20 dba Vindkraftljudet kommer vid ostliga vindar normalt inte heller att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

Vindros Västlig och västsydvästlig vind är vanligast

Årsekvivalent ljudspridning Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd väntas hamna under 20 dba Vindkraftljudet kommer normalt inte att höras på grund av vindskapat bakgrundsljud

Refraktion medvind - motvind Temp Temp Temperaturinversion Vindhastighet Negativ gradient Skuggzon Skuggzon Motvind Medvind

Riktvärden - Naturvårdsverket De riktvärden, som har tillämpats för bedömning av buller utomhus från vindkraftverk är de som anges för industriverksamhet. Vid bedömningen har de flesta fall nattvärdet 40 dba angetts som villkor av tillståndsmyndigheten Om rena toner: 35 dba Beräknad ljudnivå på land från vindkraftparken väntas ligga långt under

Beräkning av buller Nordiska modellen för externt industribuller Nord 2000 Naturvårdsverket rapport 6241, 2001 landbaserad vindkraft havsbaserad vindkraft

Rapport 6241 landbaserad vindkraft Ljudeffekt - vindhastighet och höjd Geometrisk dämpning och luftabsorption Ljudenergin antas spridas på arean av en halvsfär motsvarar 6 db/avståndsdubbling Hård plan mark antas På avstånd större än 1000 m tas hänsyn till att luftabsorptionen ökar med frekvensen

Rapport 6241 havsbaserad vindkraft Ljudeffekt - vindhastighet och höjd Geometrisk dämpning och luftabsorption Ljudenergin antas spridas på mantelarean av en cylinder för avstånd över 200 m motsvarar 3 db/avståndsdubbling Hård plan vattenyta antas Luftabsorptionen ökar med frekvensen Sägs ge en övre gräns för vad ljudet kan tänkas uppgå till

Land och hav Sfärisk utbredning 6 db per avståndsdubbling Cylindrisk utbredning 3 db per avståndsdubbling

Havsbaserad vindkraft Motsvarar sällsynt vindfall: low level jets Se Lisa Johansson Sound propagation around off-shore wind turbines. Longrange parabolic equation calculations for Baltic Sea conditions KTH, meddelande nr 192, Stockholm 2003 Undersökningar pågår i Kalmarsund. Cylindrisk utbredning har inte kunnat påvisas. (KTH 2005)

Naturvårdsverkets modell för ljudutbredning över hav 40 dba

Ljudspridning extremfall Nivån vid 8 m/s på 10 m höjd kan, om förutsättningarna för Naturvårdsverkets beräkningsmodell för ljudutbredning över hav uppgå till 43 dba vid land.

Ljud under vatten Kan uppfattas av marina däggdjur, fiskar och andra djur Höga ljudnivåer kan uppstå i byggskedet I driftskedet är nivån lägre Bakgrundsljud fås från fartygstrafik, vågor, regn, seismisk aktivitet och från djur Det finns inget riktvärde för undervattensljud satt av myndigheter

Livscykelfaser med olika ljud 1. Undersökningar och projekteringar av havsområdet. Tidslängd ca 1-5 år. 2. Byggförloppet. Tidslängd ca 1 år 3. Drift. Tidslängd ca 20-25 år 4. Avveckling. Tidslängd ca 1 år

Rangordning av ljudnivåer 1. Fundamentbortagning använding av sprängmedel 2. Pile fundament installation och vindkraftverksrelaterade geofysiska undersökningar 3. Borrning, kabeldragning 4. Fartyg och övriga maskiner, vindturbindrift.

Så här har vi beräknat ljud under vatten i driftskedet Samla resultat av mätningar Försök normalisera med avseende på avstånd, vindstyrka, elektrisk effekt, fundament Uppskatta källstyrka Beräkna ljudtrycksnivån på avstånd med inverkan av flera vindkraftverk

Verk där mätning av undervattensljud skett Plats Effekt [MW] Fundament Havsdjup [m] Referens Nogersund 0.2 Tripod 5-15 Westerberg (1994) Vindeby 0.5 Gravitationsfund a- ment 3-5 Degn (2000) Bockstigen 0.5 Monopile 6-17 Degn (2000) Fristedt et al. (2001) Utgrunden 1.5 Monopile 5-10 Ingemansson (2003) Okänd 1.5 Monopile 10 m Betke et al (2005)

Ljudspridning under vatten

Ljudtrycksnivå Definitionen av ljudtrycksnivå i vatten skiljer sig från definitionen av ljudtrycksnivå i luft Nivån av samma ljudtryck i vatten som i luft blir 26 db högre i vatten

Exempel Utgrunden Turbinalstrat ljud för alla hydrofoner Turbin 4 igång vid 11-14 m/s Östlig vind H1 H2 H3 140 130 120 110 100 90 80 70 60 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 Frekvens (Hz)

Exempel från Betke

Olika fundament Den vanligaste fundamenttypen, monopile ger mest ljud mellan 50-500 Hz Gravitationsfundamentet däremot ger mer ljud vid frekvenser under 50 Hz Ett betongfundament har en mycket större yta än en monopile-cylinder så därför strålar själva ytan ut mer ljudenergi jämfört ett monopile-fundament

Källstyrka som funktion av frekvens 160 140 db re 1 upa på 1 m 120 100 80 60 40 20 0 y = -0,0227x + 128,59 0 200 400 600 800 normerat ljudtryck 1 m - toner Linear (normerat ljudtryck 1 m - toner) Hz

Avståndsdämpning 3 db per avståndsdubbling Oftast är avståndsdämpningen större

Undervattensljudnivåer i parken Nära ett verk är det troligt att man kommer att kunna mäta ljud från toner som härrör från växellådan Tonernas frekvens kommer att bero av rotorns varvtal och antal kuggar på olika hjul i växellådan Nära ett verk dominerar ljudet från det närmaste verket, t ex 136 db re 1 µpa på 1 m Mellan verken fås ljudbidrag från fler verk, t ex 118 db re 1 µpa på 1 m

Vibrationer under vatten Vibrationer kan uppstå i fundamentet och i havsbotten Kan uppfattas av skaldjur och andra djur som sitter fast på fundamentet Vibrationer i vatten är ljud Det finns inget riktvärde för vibrationer under vatten satt av myndigheter

Så här har vi beräknat vibrationer under vatten i driftskedet Samla resultat av mätningar Försök normalisera med avseende på vindstyrka, elektrisk effekt, fundament Uppskatta källstyrka

Vibrationsmätning

Mätresultat Utgrunden, Kalmarsund Lelystad, Nederländerna Bockstigen, Näsudden, Gotland Vindeby, Danmark

Exempel vibrationsmätning Correlation - Tower vibrations - Underwater noisevibratio Acc. Low, radial Acc. Low, tangential Acc. High, radial Acc. High, tangential Hyd 3 1 10 178 1 0,1 359 538 722 0,1 Acceleration (m/s2) 0,01 0,01 0,001 Sound pressure (Pa) 0,001 0,0001 0,0001 0,00001 0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800 2000 Frequency (Hz)

Vibrationsnivåer Ca 0,02 m/s 2 under 100 Hz Ca 1,4 m/s 2 över 100 Hz Tonernas frekvens kommer att bero av rotorns varvtal och antal kuggar på olika hjul i växellådan För en människa skulle 1,4 m/s 2 vid 100 Hz vara kännbart och skulle ge en sannolik störning enligt Svensk standard SS4604861. 0,02 m/s 2 vid 10 Hz ligger på känseltröskeln för en människa enligt ISO

Magnetfält under vatten Magnetfält uppstår kring kablar med elektrisk ström Det finns inget riktvärde för magnetfält under vatten satt av myndigheter

Naturligt förekommande magnetfält Jordmagnetiska fältet är ca 50 µt (mikrotesla) En del djur använder jordmagnetiska fältet för navigation

Beräknat magnetfält likström Om strömmen leds i en enkelriktad likströmskabel uppstår ett statiskt magnetfält kring kabeln på 900 1500 µt Om kablar arrangeras så att återledning av likström sker alldeles intill blir det resulterande magnetfältet betydligt lägre. Det finns väldigt lite forskning om inverkan av statiska magnetfält på människan. Vid en magnetröntgen utsätts patienten för ett statiskt magnetfält på 1 000 000 µt

Magnetfält växelström Växelström i en kabel kan ge ett extremt lågfrekvent magnetfält som avtar med avståndet En trefas växelströmskabel bör ge ett obetydligt magnetfält kring kabeln på grund av symmetri vid jämn belastning av faserna I vissa fall kan man ändå få ett nettomagnetfält från kabeln

Magnetfält växelström På korta avstånd från växelströmskabeln d.v.s. avstånd kortare än det inbördes avståndet mellan kablarna, under ca.10 cm, kan det finnas ett litet nettomagnetfält p.g.a. av osymmetrin Det finns flera olika sätt att placera fasledarna, när flera trefaskablar går ihop, för att minska magnetfältet Magnetfält från en eventuell transformator ska mätas och omräknas

Magnetfält växelström För extremt lågfrekventa magnetfält tillämpas ett försiktighetsvärde på 0,4 µt. Det baseras på risk för uppkomst av barnleukemi

Marint liv Linus Hammar, Marine Monitoring

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena lutsats Om hänsyn tas till rekommenderad utformning med föreslagna åtgärder bedöms att Skottarevsprojektet med hög sannolikhet kan uppföras och drivas utan bestående negativa marinbiologiska miljökonsekvenser. Det är av stor vikt att konstruktionsarbetet företas under hösten (fördelaktligen perioden juli - november). Sammantaget ger lokaliseringsalternativ Syd en mindre förändring jämfört med alternativ Nord. Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena - bedömning av marinbiologiska effekter, grundat på lokala förhållanden och rådande kunskapsläge. Tillgänglig data Forskning och rapporter Erfarenheter från befintliga projekt Lokala förhållanden Kunskapsläget Bedömning Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena okala örhållanden Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek (data från Fiskeriverkets provfisken) Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek (data från yrkesfiskarenas oggböcker) Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena orskens ek Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena indparkens potentiella påverkansmoment tudien omfattar ryggradslösa djur, alger, fisk, säl, tumlare onstruktionsarbetet Drift Buller från pile-driving Driftljud Miljöskadliga ämnen Sedimentspridning Skuggor och ljus Habitatsförändring Destruktion av botten Elektromagnetiska fält Fiskerestriktioner Nedmontering Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena lutsats Skottarevsprojektets inverkan på den marina miljön skiljer sig mellan alternativ inom utformning och lokalisering. Det bedöms att Skottarevsprojektet med stor sannolikhet kan uppföras och drivas utan betydande och långsiktiga negativa effekter på havsmiljön om åtgärder vidtas vid konstruktionsarbetets utförande. - Det bedöms att konstruktionsarbete och eventuell nedmontering är de påverkansmoment som har stor potential att medföra negativ miljöpåverkan. - Införsel av fundament i den annars plana bottenmiljön innebär en lokalt betydande miljöförändring som medför lokal ökning av produktion och mångfald av djur och alger, då dessa koloniserar den nytillkomna strukturen och kan nyttja nya livsmiljöer. - Indirekt kan fiskerestriktioner inom området medföra positiva effekter på marina organismer såsom fisk. Någon storskalig förstärkning av exempelvis torskbeståndet kan dock inte förväntas eftersom området är av begränsad storlek. -Övriga potentiella påverkansmoment förväntas inte medföra några betydande ekologiska effekter. - Konstruktionsarbetets utförande, val av lokaliseringsalternativ samt val av fundament och dess utformning är faktorer som inverkar på miljöeffekter från Skottarevsprojektet. - Det bedöms att Skottarevsprojektet inte medför minskade fiskförekomster under drift. Temporärt undvikande av fisk kan förväntas under konstruktionsarbetet. Marine Monitoring AB

kottarevsprojektets inverkan på de marinbiologiska iljöförhållandena Marine Monitoring AB marina@marine-monitoring.se www.marine-monitoring.se

Fågelsträck Jan Pettersson, JP Fågelvind

avsbaserade vindkraftverk på kottarevet och dess inverkan å fågellivet an Pettersson / JP Fågelvind

Skottarevet ligger minst sju kilometer ut i havet Häckande fåglar finns bara på land Det finns inga öar i området eller i dess närhet Det är för stora djup för normalt födosök

Morups Tånge Olofsbo Falkenberg 20 meter djup grundare än 20 meter Den planerade vindparken och dess tre alternativ 0 2 4 km

Var sker det huvudsakliga sjöfågelsträcket i Falkenbergsområdet? Utgör de planerade vindkraftverken någon fara för dessa flyttande sjöfåglar? En studie genom visuella observationer och militär radar genomfördes hösten 2004 och våren 2005 Olofsbo

Flyttning av ejder Somateria mollissima Falkenberg Kalmarsund Övervintringsområden Höstflyttningen Vårflyttningen Antalet flyttande ejder Falkenberg ca 30 000 individer Falkenberg ca 150 000 individer Kalmarsund ca 500 000 individer Kalmarsund ca 450.000 individer

Kollisionsrisken med havsbaserade vindkraftverk för sjöfåglarna vid flygning över hav är mycket liten. Detta gäller såväl under vår- som höstflyttningen och i god sikt samt även under dimma/dis och under nattlig flyttning. Detta har visats i tre större undersökningar; en i södra Kalmarsund och två danska studier varav en vid Nystad och den andra vid världens största havsbaserade vindpark med 80 verk på Hornsrev. Högst en fågelindivid på 100 000 flyttande sjöfåglar tycks riskera att kollidera