Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg

Transkript

1 Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt Helsingborg Beställare: Triventus Consulting AB Uppdragsnummer: Upprättad av: Granskad av: Anders Jönsson Sofia Jönsson

2 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 2 (9) Anders Jönsson INLEDNING OMRÅDESBESKRIVNING UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökningar Laboratorieundersökningar RESULTAT Fältundersökningar Laboratorieundersökningar Statistisk metodik DISKUSSION SLUTSATSER REFERENSER... 8 Bilagor Bilaga 1. Beskrivning av sedimentproverna Bilaga 2. Analysprotokoll från Alcontrol AB i Malmö samt Alcontrol B.V. i Holland Bilaga 3. Resultat av de statistiska beräkningarna av koncentrationsdata Bilaga 4. Statistisk metodik Ritningar Planritning Tyréns-001 Sammanfattning En undersökning av sedimenten syd om Skottarevet, Kattegatt, ca 7km från Falkenberg, genomfördes Syftet med undersökningen var att fastställa halterna av ett flertal olika miljögifter inom det havsområde där man planerar att anlägga en vindkraftspark. Denna information behövs för att kunna bedöma risken för spridning av eventuella miljögifter från sedimenten till den marina miljön under den eventuella upprörning av sedimenten som sker vid grundläggningen av vindkraftverken. Sedimentprover från de översta 2cm i 13 punkter analyserades med avseende på halterna av olika metaller, PAHer, PCBer, organiska pesticider (bekämpningsmedel), alifatiska och aromatiska kolväten, lösningsmedel samt totalt extraherbara halogener. För alla ämnen utom PAHer, PCBer och organiska pesticider är nivåerna av föroreningar entydigt låga och i nivå med omgivande havsområden. Vad gäller PAHer, PCBer och organiska pesticider är bedömningen att även dessa halter är låga och i nivå med omgivande havsområden. Detta kan dock inte vederläggas med fullständig säkerhet då rapporteringsgränserna för de kemiska analyserna är relativt höga för dessa ämnen. Det kan dock fastläggas att halterna av dessa ämnen inte utgör någon allvarlig förorening. Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

3 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 3 (9) Anders Jönsson Således är den sammanfattande bedömningen att man utan risk för betydande belastning av miljögifter till den marina miljön från sedimenten kan bygga vindkraftverk inom det undersökta området. 1 Inledning Tyréns AB har fått i uppdrag av Triventus Consulting AB att genomföra en miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet i Kattegatt. I området planeras att etablera en vindkraftspark om 30 enheter. Som en del i den tillståndsansökan som skall lämnas in till Miljödomstolen i Vänersborg under 2006 vill beställaren bifoga ett underlag rörande föroreningssituationen i det aktuella området. Anledningen till detta är att en etablering av en vindkraftspark medför en del anläggningsarbete på havsbotten, vilket i sin tur kan medföra behov av att hantera massor, för vilka föroreningsstatusen behöver klarläggas i förväg. Under anläggningsarbetet av fundamenten i havsbotten kommer bottensediment att röras upp. I samband med sådan s.k. resuspension kan miljögifter som finns lagrade i bottensedimenten frigöras (se t e x Naturvårdsverket, 2003) och därmed bli tillgängligt för marina organismer. De miljögifter som är aktuella för undersökning är i princip alla metaller och organiska föreningar utom väldigt flyktiga ämnen. Havsbottnarna är mottagare av föroreningar som deponeras direkt över havsytan såväl som över land för senare transport med floder till haven. För vissa typer av ämnen är de grunda havsbottnarna på de s.k. kontinentalsocklarna stora mottagare av miljögifter (se t e x Jönsson et al, 2003). Även om halterna är låga så är ytorna betydande. För att kunna bedöma risken för spridning av dessa miljögifter bedöms sedimentens föroreningsstatus i enlighet med Naturvårdsverkets (1999 och 2002) riktlinjer innan anläggningsarbetet påbörjas. Det som är av främsta intresse är att fastställa huruvida föroreningsstatusen i sedimenten i det aktuella området kan sägas vara i nivå med omgivande havsområden eller inte. 2 Områdesbeskrivning Det aktuella undersökningsområdet utgörs av havsbotten i två stycken delområden syd om Skottarevet i Kattegatt utanför Falkenberg (se ritning Tyréns-001). Avståndet till Falkenberg är ca 4nm (7km) från det norra delområdet och något längre från det södra. Ytan av de två delområdena är drygt 50 km 2. Dessutom ingår en kabelkorridor från det norra delområdet till angöringsläget strax norr om Falkenberg. Vattendjupet i området är mellan 20m och 30m (SGU, 1992). Jordarterna i undersökningsområdet domineras av residualsediment bestående av kvartär stenfri lera och torv, samt recent gyttjelera (SGU, 1992). Ställvis förekommer också residualsediment bestående av morän lokalt med ett tunt ytlager av sand, grus eller sten (<1m). Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

4 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 4 (9) Anders Jönsson Det finns inga kända pågående eller tidigare verksamheter inom det aktuella området som föranleder någon misstanke att sedimenten skulle vara mer förorenade än omgivande havsbottnar. Strax nord (mindre än 5 kabellängder eller 1km) om det norra delområdet finns en dumpningsplats. Vad som har dumpats där är okänt. I Falkenberg och uppströms längs Ätran finns det flera industrier, verksamma och tidigare verksamma, som kan tänkas förorena sedimenten. Avståndet från de aktuella områdena till Falkenberg är sannolikt för stora för att ha en direkt påverkan. Dessutom sker en betydande sedimentation i Falkenbergs hamn och därmed fastläggning av miljögifter. Däremot är det tänkbart att de kan finnas en lokal miljöpåverkan från Falkenberg och Ätran i angöringsområdet för kabeln från vindkraftsparken, nära land. 3 Utförda undersökningar 3.1 Fältundersökningar Med vägledning av fördelningen av de olika jordarterna erhålls en uppfattning av bottendynamiken, d v s utbredningen av olika bottentyper, i undersökningsområdet. I de områden där det finns gyttjelera utgörs bottnarna av ackumulationsbotten, d v s bottnar där det sker en kontinuerlig deposition av fint material. Ytsedimenten utgörs här av recenta leror med varierande inslag av silt och organiskt material. Här sker en nettotillväxt av sedimentens mäktighet. I de områden som utgörs av residualsediment utgörs bottnarna av transport eller erosionsbottnar. En transportbotten utmärks av en oregelbunden deposition av fint material växelvis med perioder av erosion. Ytsedimenten utgörs här av olika blandningar av ler, silt, grus, sand och sten. Beroende på tidsperspektiv kan här ske både ackumulation och erosion av sediment. I rena erosionsbottnar sker en erosion av sediment och endast grövre material såsom sand och grus eller styva leror (exempelvis glaciala leror) återfinns i ytskiktet. Provtagningspunkterna valdes ut med underlag av de geofysiska data från side-scan sonaren och djuppenetrerande ekolodsdata som tagits fram av Marin Mätteknik AB i undersökningsområdet. Side-scan sonaren registrerar i princip hårdheten på botten. Med vägledning av dessa data kompletterad med djuppenetrerande ekolodsdata, kan man således får en god bild över utbredningen av ackumulations- och transport/erosionsbottnar. Punkter valdes ut dels med beaktande av deras förmodade bottentyp, ackumulations eller transport/erosionsbotten, samt läge, grundläggningspunkt för fundament, kabelkorridor och angöringsområde för kabel. Punkternas positioner framgår av ritning Tyréns-001. På denna ritning anges också mätområdena för de geofysiska undersökningarna. Sedimentprover togs med en mindre skopa typ Ponar, se figur 1 nedan, från en mindre arbetsbåt samt med en boxcorer, se figur 2 nedan, från M/S Franklin. Ponar-hämtaren användes på de grunda bottnarna i punkterna A1 A3 samt K1. I övriga punkter användes boxcorern. För kemisk analys användes de översta 2cm av proverna i enlighet med SGUs och Naturvårdsverkets riktlinjer. Prover tagna med Ponar-hämtaren K1 utgör dock undantag. Här utgjordes proven för kemiska analyser av samlingsprov. Detta innebär att proven omfattade sedimentdjup från 3 8cm (se bilaga 1). Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

5 Figur 1. Sedimentprovtagare av typ Ponar Figur 2. Sedimentprovtagare av typ boxcorer. 3.2 Laboratorieundersökningar Valet av analysparametrar baserades på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för marina sediment (Naturvårdsverket, 1999). Dessa inkluderar metaller (As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, Zn), PAHer, PCBer, organiska pesticider såsom DDT, klordan, och HCH samt extraherbar organiskt klor och brom, EOCL respektive EOBr. I denna undersökning används istället parametern extraherbar organisk halogen, EOX. I enlighet med dessa bedömningsgrunder analyserades även halten organiskt kol (TOC) i sedimentproverna för att kunna uttrycka koncentrationerna av organiska miljögifter i torrvikt normaliserat med 1 % TOC. Vidare används endast sedimentprover från ackumulationsbottnar där finkornigt material sedimenterar.

6 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 6 (9) Anders Jönsson Metallanalyserna utfördes med masspektrometri med induktivt kopplad plasma, ICP-MS, eller optisk emissionsspektroskopi med induktivt kopplad plasma, ICP-AES, samt kallförångning, AFS, (endast kvicksilver). Kvantifieringen av alifatiska och aromatiska kolväten, lösningsmedel (BTEX), PAHer, gjordes med gaskromatograf med masspektrometer, GC-MS medan PCBer samt hexaklorbensen kvantifierades med GC-ECD (Electron Capture Detector). Analyserna av metaller och organiska ämnen förutom pesticider utfördes av Alcontrol AB i Linköping, vilket är ett av SWEDAC ackrediterat laboratorium för de aktuella analyserna. Analyserna av organiska pesticider utfördes av Alcontrol AB i Holland. 4 Resultat 4.1 Fältundersökningar Som framgår av bilaga 1 så utgörs de översta 2cm av sedimenten av siltig sand i angöringsområdet (punkterna A1 A3). Proverna är tagna från transportbottnar. Av den svarta färgen och lukten av svavelväte (H 2 S) framgår att det råder reducerande förhållanden under 2 2,5cm djup i punkterna A1 och A2. I kabelkorridoren (punkterna K1 och K2) utgörs de översta 2cm av gyttjelera och den oxiderade zonen är mellan 0,5 och 2cm djup. Båda proverna från kabelkorridoren är alltså från ackumulationsbottnar. I K1 utgörs de understa 5.5cm av siltig sand. Det samlingsprov från denna punkt som skickades till laboratorieanalyser utgjordes alltså av en blandning av gyttjelera och siltig sand. I det norra vindkraftsparksområdet är alla provtagningspunkter på ackumulationsbottnar, vilket också föreföll vara den dominerande bottentypen enligt de geofysiska mätningarna. Sedimentproverna N1 N8 (se bilaga1) utgörs här i huvudsak av lera eller gyttjelera med olika inslag av silt och sand. De översta 2cm utgörs av lera (ibland med hög vattenhalt) och gyttjelera. Sedimenten i dessa bottnar är oxiderade och grå eller bruna till färgen med flera olika arter av macrofauna. I det södra vindkraftsparkområdet kunde endast 3 prover erhållas, då sedimenten i de övriga punkterna var för grovkorniga (sten och grus). Ackumlationsbottnarna var mycket mindre till sin utbredning här jämfört med det norra området. De geofysiska mätningarna indikerade också att transport och erosionsbotten skulle vara de dominerande bottentyperna i denna del. I S1 S3 bestod sedimenten av sand och lera med varierande inslag av silt, ler och sand. I S1 utgjordes de översta 2cm av lera med hög vattenhalt. I S3 fanns stenar i ytan. Provet S1 är från en ackumulationsbotten medan S3 är från en transportbotten. Provet S2 är från en övergång mellan ackumalations- och transportbotten. Sedimenten var oxiderade och bruna eller grå till färgen. 4.2 Laboratorieundersökningar Analysresultaten redovisas i sin helhet i bilaga 2. De kemiska parametrar som är intressanta för undersökningen bearbetades statistiskt enligt nästa avsnitt. Resultaten från dessa bearbetningar redovisas i bilaga 3. Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

7 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 7 (9) Anders Jönsson Statistisk metodik Koncentrationerna av ett urval av de undersökta ämnena, skattningarna av tillhörande medelvärden och standardavvikelser samt värden från Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för marina sediment och Sveriges Geologiska Undersöknings karteringar av bottensediment i Skagerrak och Kattegatt redovisas i bilaga 3. En detaljerad beskrivning av den statistiska metodiken redovisas i bilaga 4. 5 Diskussion Även om analysresultaten från proverna från transportbottnarna i angöringsområdet (A1 A3) inte används för att jämföra med Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för marina sediment så kan det vara intressant att diskutera halterna av de undersökta ämnena. Inget av de undersökta ämnena i proverna från angöringsområdet uppvisar några större skillnader på torrviktsbasis jämfört med proverna från kabelkorridoren eller vindparksområdet. Detta förhållande indikerar att det inte finns några källor till föroreningar på land som kan förorsaka någon spridning av miljögifter från bottensediment vid anläggningsarbetet med kabeln i angöringsområdet. Sedimenten i kabelkorridoren och vindparksområdet har låga halter av föroreningar av metaller, som är jämförbara med omgivande havsområden (se bilaga 3). Det framgår vidare av bilaga 3 att konfidensintervallen på en 95-% signifikansnivå har en övre begränsning som ligger nära medelvärdena, vilket innebär att metallhalterna har dessa låga halter enligt denna signifikansnivå. Sannolikt tillhör koncentrationerna av PAHer, PCBer och övriga organiska ämnen (bl. a. pesticider) samma låga klasser som metallerna. Det finns ingen anledning att misstänka att det har förekommit någon verksamhet inom det undersökta området som skulle bidra till en förorening av detta slag. Vidare ger de låga metallhalterna och halterna av alifatiska och aromatiska kolvätena (se nedan) en indikation på att området rent allmänt är endast belastat av bakgrundshalter av föroreningar. I fallet PAHer är de skattade medelvärdena i den nedre delen av intervallet eller i nivå med medelvärdet jämfört med sediment från Skagerrak och Kattegatt i stort (Cato, 1997a). I fallen PCBer och pesticider är de skattade medelvärdena i den övre delen eller ovanför intervallen för Skagerrak och Kattegatt i stort (Cato, 1997a). Tyvärr medger de relativt höga rapporteringsgränserna ingen kontroll av att halterna av PAHer, PCBer och övriga organiska ämnen verkligen är i nivå med låga bakgrundshalter i Skagerrak och Kattegatt. Dock är rapporteringsgränserna tillräckligt låga för att säkerställa att sedimenten i området inte är allvarligt förorenade av dessa ämnen enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder (Naturvårdsverket, 2002). För alifatiska och aromatiska kolväten finns inga bedömningsgrunder för sediment framtagna av Naturvårdsverket. Därför är det viktigt att kunna jämföra med föroreningssituationen i Skagerrak och Kattegatt i stort. Som en jämförelse kan nämnas följande kustområdens medelkoncentrationer för totalkolväten i mg/kg Ts med variationsintervall (lägsta respektive högsta värdet ) inom parentes samt antalet observationer, n från Cato (1997b) för ytsedimentprover som togs 1995: Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

8 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 8 (9) Anders Jönsson Bohus kust: 21 (< 0,63; 65), n = 12 Göta älv 98: (4,5; 192), n = 2 Stenungsund: 125 (<0,63; 580), n = 18 Gullmarsfjorden: 17 (5,6; 28), n = 2 Brofjorden: 62 (<0,63; 392), n = 13 För ytsedimentprover som togs 1990 kan följande medelkoncentrationer och tillhörande variationsintervall ges (Cato, 1992): Kattegatt: 44 (33; 61) n = 3 Skagerrak: 36 (23; 45) n = 8 Om man summerar medelvärdena för de olika fraktionerna av alifatiska och aromatiska kolväten i bilaga 3 så erhåller man värdet 41 mg/kg Ts, vilket är i nivå med halterna i Kattegatt och Skagerrak enligt Cato (1992). 6 Slutsatser Utifrån den miljögeotekniska undersökningen kan följande slutsatser dras: Eftersom föroreningsnivån i sedimenten antingen är i nivå med omgivande havsområden (metaller, vissa PAHer, alifatiska och aromatiska kolväten) och i vart fall inte påtagligt förorenat (vissa PAHer, PCBer, organiska pesticider och EOX) så medför en omflyttning eller upprörning av sedimenten i samband med anläggningsarbetet ingen risk för någon betydande belastning av dessa miljögifter från sedimenten. 7 Referenser Cato, I., Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1990 Göteborgs och Bohus läns kustvattenkontroll. Sveriges Geologiska Undersökning, rapporter och meddelanden nr 72, Uppsala. Cato, I., 1997a: Contaminants in the Skagerrak and Kattegat Sediments. In Cato, I. & Klingberg, F., (eds.):proceedings of the Fourth Marine Geological Conference - the Baltic. Sveriges Geologiska Undersökning Serie Ca 86, Uppsala. Cato, I., 1997b. Sedimentundersökningar längs Bohuskusten 1995 samt nuvarande trender i kustsedimentens miljökvalitet en rapport från fem kontrollprogram. Sveriges Geologiska Undersökning, rapporter och meddelanden nr 95, Uppsala. Cohen Jr, C A., Truncated and censored samples: theory and applications. Marcel Dekker, New York. Gilbert, R O., Statistical methods for environmental pollution monitoring. Van Nostrand Reinhold, New York. Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

9 Teknisk PM Miljögeoteknisk undersökning 9 (9) Anders Jönsson Jönsson, A. och Carman, R., Distribution of PCBs in sediment from different bottom types and water depths in Stockholm Archipelago, Baltic Sea. Ambio, 29: Jönsson, A., Gustafsson, G., Axelman, J. och Sundberg, H., A global accounting of PCBs in the continental shelf sediments. Environmental Science and Technology, 37: Mackay, D. och Paterson, S., Spatial concentration distributions. Environmental Science and Technology:18:207A-213A. Naturvårdsverket, Bedömningsgrunder för miljökvalitet i kust och hav. Rapport Naturvårdsverket förlag, Stockholm. Naturvårdsverket, Metodik för inventering av förorenade områden Bedömningsgrunder för miljökvalitet och vägledning för insamling av underlagsdata, Rapport Naturvårdsverkets förlag, Stockholm. Naturvårdsverket, 2003a. Efterbehandling av förorenade sediment en vägledning, rapport Naturvårdsverkets förlag, Stockholm SGU, Bottentypskarta havsbottensediment omkring Danmark och Västa Sverige, serie Ba nr 48. Sveriges Geologiska Undersökning, Uppsala. Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ teknisk pm miljögeoteknik.doc

10 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 1 (10) Bilaga 1: Beskrivning av sedimentprover och positioner för provtagningspunkterna i RT gon V Punkt A1 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 4m Antal försök: 7 0-2cm brun något siltig finsand Skalrester 2-3cm svart vattnig silt Luktar svavelväte Punkt A2 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 6m Antal försök: 6 0-2,5cm brun siltig finsand Skalrester 2.5-4cm svart vattnig Silt Luktar svavelväte Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

11 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 2 (10) Punkt A3 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 5m Antal försök: 5 0-5cm ljusbrun mycket siltig finsand Punkt K1 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 14m Antal försök: cm ljusbrun vattnig Gyttjelera cm svart vattnig Gyttjelera Luktar svavelväte cm ljusgrå vattnig Gyttjelera 2.5-8cm gulgrå siltig finsand Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

12 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 3 (10) Punkt K2 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 20m Antal försök: 2 0-2cm lös, vattnig Gyttjelera Små sjöborrar (2-4cm), ormstjärna och stora skal 2-4cm svart Gyttjelera 4-12cm gråsvart mjuk lera till gyttjelera med sand, grus och sten Stor sten 12cm i botten av provet, Punkt N1 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 23m Antal försök: 1 0-2cm Lös ljusbrun siltig Skjuvhållfasthet 0-1 kpa Liten sjöborre 2-12cm mycket siltig sandig lera Skalrester Varierande skjuvhållfasthet 6-16 kpa (10cm djup) Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

13 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 4 (10) Punkt N2 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 24m Antal försök:1 0-2cm brun mjuk lera 2-11cm grå siltig sandig lera Skalrester Skjuvhållfasthet 10 kpa Punkt N3 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 28m Antal försök: 1 0-1cm lös, vattnig lera Hål och rörmask 1-6cm mjuk siltig lera Skjuvhållfasthet 5 kpa 6-25cm homogen grå siltig lera Skalrester vid 20cm Skjuvhållfasthet 12 kpa Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

14 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 5 (10) Punkt N4 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 29m Antal försök: 2 0-1cm lös lera Stora skal och anemon 1-5cm mjuk Gyttjelera 5-13cm mjuk siltig lera Skjuvhållfasthet 2 kpa 13-35cm mjuk siltig lera, något fastare Skal vid 30cm Skjuvhållfasthet 5 kpa. Punkt N5 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 27m Antal försök: 2 0-2cm lös brunaktig lera Skal Skjuvhållfasthet 0 kpa 2-6cm mjuk grå lera Skjuvhållfasthet 2 kpa 6-17cm styv lera Skalhorisont, tätt lager av vita skal i övre delen. Skjuvhållfasthet 5 kpa Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

15 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 6 (10) Punkt N6 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 26m Antal försök: 1 0-5cm mjuk lera Ormstjärna 5-12cm grå lera Skalrester 12-16cm ljusgrå mycket siltig sandig lera Skjuvhållfasthet 15 kpa Punkt N7 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 21m Antal försök: 2 0-1cm lös grå brunaktig lera/gyttjelera Skal och växtdelar Skjuvhållfasthet 0-1 kpa 1-3cm sandig grusig lera 3-16cm homogen grå siltig lera Skjuvhållfasthet 8 kpa Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

16 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 7 (10) Punkt N8 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 23m Antal försök: 1 0-2cm brun lös, vattnig lera 2-4cm mjuk siltig lera/gyttjelera Skalrester 4-16cm ljusgrå siltig sandig lera Skjuvhållfasthet 6-12 kpa beroende på läge. I botten av provet klumpar av sand. Punkt S1 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 23m Antal försök: 1 0-2cm Vattnig, lös lera 2-9cm brun något siltig lera 9-16cm grå något siltig lera Skjuvhållfasthet 8 kpa Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

17 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 8 (10) Punkt S2 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 22m Antal försök: 1 0-2cm fin lerig sand 2-13cm siltig lera Skjuvhållfasthet kpa Punkt S3 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 22m Antal försök: 3 0-2cm lerig finsand Stenar på ytan 2-8cm siltig sandig lera med stenar 8-14cm siltig sandig lera Skjuvhållfasthet 6-12 kpa beroende på läge. I botten av provet klumpar av sand Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

18 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 9 (10) Punkt S4 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 20m Antal försök: 3 0-2cm Sand, sten och grus Punkt S5 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 21m Antal försök: 3 inget lyckades då botten var för hård. Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

19 Anders Jönsson Bilaga 1 Beskrivning av sedimentprover 10 (10) Punkt S6 Foto Beskrivning X-koordinat: Y-koordinat: Vattendjup: 18m Antal försök: 3 0-2cm Grus och stenar Beställare: Triventus Consulting AB Översiktlig miljögeoteknisk undersökning av sedimenten utanför Skottarevet, Kattegatt, Uppdragsnummer: n:\_uppdrag\210417\teknik\f\_text\ bilaga1.doc

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48