Svensk Vindkraft Naturvårdsverket Via e-post Ert diarienummer: 382-4665-06 Rv 2006-11-29 Allmänna råd vindkraftsbuller Svensk Vindkraft (samarbetsorgan för Vindkraftsleverantörerna i Sverige ViS, Vindkraftens Investerare och Projektörer VIP och Svensk Vindkraftförening, SVIF) lämnar härmed följande synpunkter. Sammanfattning Branschen är mycket kritisk till handhavandet av remissen som antyder starkare stöd från andra myndigheter än vad som faktiskt är fallet. Branschen ifrågasätter att Sverige ska ha strängare krav på ljud från vindkraftverk än de flesta andra länder. Branschen ifrågasätter att ljud från vindkraftverk ska omfattas av strängare krav än ljud från andra källor. Branschen ifrågasätter att ljudberäkningarna ska göras för vindhastigheter på 10 m höjd Branschen anser att immissionsmätning i kombination med driftsmedelvärde i praktiken är omöjligt att genomföra Dessa allmänna råd riskerar att allvarligt försvåra introduktionen av vindkraft i Sverige
Allmänt Naturvårdsverket har genom sitt agerande i samband med remissen allvarligt missbrukat sin ställning och dessutom negligerat formuleringen i regleringsbrevet i syfte att underlätta och påskynda utbyggnaden av vindkraft. I dokumentet anger man att Arbetet med att ta fram de allmänna råden har skett i samråd med Boverket, Energimyndigheten och Socialstyrelsen. Att den mest centrala av dessa myndigheter, Energimyndigheten, redan vid en tidigare internremiss vägrat teckna samråd och avrått från vidare remittering av råden förtigs av verket. Det är mycket anmärkningsvärt att Naturvårdsverket ändå fullföljt remitteringen och än mer anmärkningsvärt att Energimyndighetens avhopp inte framgår av utsända handlingar. Detta är ett agerande som självklart ger en helt felaktig grundinställning hos mottagare av remissen eftersom det inte tydligt klargörs att Energimyndigheten tar avstånd från förslaget i internremissen som föregick externremissen. Rekommendationen från Energimyndigheten var att förslaget borde omarbetas av en arbetsgrupp som utökas med ytterligare extern expertis samt företrädare för branschen 1. Vidare kan konstateras att Vindkraftsbranschen inte fått delta i verksamheten i nämnvärd utsträckning, trots ett stort intresse, bl. a. dokumenterat i en omfattande rapport 2. Naturvårdsverkets inställning har därför resulterat i ett mindre förankrat och även sämre förslag än som annars hade varit möjligt, vilket även detta utgör grundläggande kritik. Sammantaget befarar branschen att ett allmänt råd om buller från vindkraftverk, som det är utformat i detta förslag, skulle kunna få långtgående negativa konsekvenser för utbyggnadstakten för vindkraft i Sverige. Detta skulle i sin tur radikalt minska Sveriges möjligheter att ställa om energisystemet. Ett allmänt råd från våra centrala myndigheter får ofta en mycket hög status och hänvisas till vid, i princip, alla tillståndsansökningar. Specifika synpunkter Bostäder och vindkraft Nu tillämpad bullergräns vid bostad är 40 dba. Denna gräns har sin främsta grund i att det utgör "nattvärdet" vid bostäder enligt befintliga Allmänna råd för industribuller. Dagtid tillämpas värdet 50 dba. Eftersom tidigare vindkraftverk inte varit reglerbara har nattvärdet (det lägsta värdet) blivit praxis i Sverige. I Danmark är vanligast förekommande värde 45 dba, i Finland 50 dba och i Norge anges som normalvärde L den 50 db, vilket motsvarar en dygnsekvivalent ljudnivå av knappt 44 dba. I analogi med industribullernormen skulle man således kunna tillåta ett något högre ljud dagtid, jämfört med nattetid. Därtill kan noteras att exempelvis Frankrike och Storbritannien tillämpar en helt annan princip för bullergräns för vindkraftverk, nämligen att dess ljud får överstiga omgivningsnivån med normalt 5 dba. Internationellt finns det alltså helt skilda uppfattningar av efter vilka principer som gränser bör sättas. Naturvårdverket har inte redovisat några egentliga skäl, vare sig för val av princip eller för riktvärde och inte heller för vald nivå. Argumentet att det överensstämmer med hittillsvarande 1 B. Palmberger/A. Björck. Yttrande angående internremiss angående förslag till allmänna råd om buller från vindkraftverk. Beslut 2006-09-05. Dnr 520-06-3365 2 Ljud från vindkraft. Utredning inför Naturvårdsverkets allmänna råd. Elforsk rapport 06:02. 2
praxis torde vara det minst vägande som en expertmyndighet kan framföra i så fall har myndigheten inte kunnat tillföra något av den kunskap den kan besitta. Vi föreslår att man harmonierar förslaget med de befintliga allmänna råden för industribuller och anger olika värden för dag- respektive natt. Områden med lågt bakgrundsljud Vi kan sympatisera med att verket, för områden med lågt bakgrundsljud föreslår att tillåten nivå bör vara 5 dba lägre än annars. I remissen menar man dock att ett sådant område skall avgöras av att vindhastigheten är i storleksordningen 50 % lägre än vid vindkraftverket, i bägge fallen på 10 m höjd. Med ett enda exempel kan vi här visa att detta förslag inte är genomtänkt. Den eventuellt störda bebyggelsen kan vara belägen i en glänta i skogsmark och vindkraftverket i öppen terräng. Den skog som omger gläntan kan vara 20-30 m hög, och görs vindmätningen på 10 m höjd över mark är det fullt möjligt att vindhastigheten bara är hälften mot vid vindkraftverket. Emellertid kommer omgivande skog att generera ett starkt brus som gör att det blir svårare att uppfatta vindkraftverket än om man befann sig i öppen terräng. Det kan alltså föreligga maskering (se nedan) och att man alltså snarast borde överväga en högre gräns. Förslaget kan alltså inte antas i nuvarande form. Maskering Också avsnittet om maskering är uppbyggt på ett sätt som är svårt att förstå. Verket föreslår i sammanfattning att om ljudet från naturliga ljudkällor under minst 90% av tiden är så starkt att man inte kan uppfatta ett vindkraftverk med 5 dba högre ljudnivå än annars föreskrivet, så skall detta accepteras. För det första kan det knappast spela någon roll för upplevelsen av vindkraftljudet om det maskeras av naturliga eller konstgjorda källor. För det andra anser vi att en sifferexercis av detta slag är helt onödig då maskering kan vara alltifrån väldigt liten till väldigt stor. En kraftigt, ständigt brusande fors maskerar självklart allt ljud från ett vindkraftverk. Vi föreslår att det inte anges en bestämd siffra för hur mycket högre ljudet kan tillåtas vara, utan att det överlåts till exploatören att visa ifall maskering föreligger eller inte. Det bör heller inte spela någon roll vad som är källan för det maskerande ljudet. Tysta områden För friluftsområden där låg bullernivå är en särskild kvalitet föreslår verket att nivån 35 dba skall gälla. Mot detta skall ställas att det vanligaste kriteriet för tyst område är 40 dba. (Se t ex Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket Publikation 2001:88.) Också en gräns på 40 dba skulle bli ett hinder för en vindkraftsutbyggnad därför att den hindrar vindkraftverk på ett närmare avstånd än ca en km. Liknande skrivningar har funnits i tidigare rekommendationer från Naturvårdsverket. De har dock, efter närmare tusen byggda vindkraftverk, endast föreskrivits av tillståndsmyndighet i ett fall, Lillgrund (Växjö Tingsrätt DOM 2002-12-20). I miljödomstolens domskäl anges följande Vid miljödomstolens syn på platsen kunde iakttas att det är fråga om ett välfrekventerat område som används för rekreation bl.a. av de närboende. Det finns därför skäl att föreskriva ett särskilt villkor för buller och bestämma det villkoret med utgångspunkt i sökandes åtagande. 3
Immissionsmätningar Naturvårdsverket framför att För att undersöka och kontrollera buller från verksamheten bör immissionsmätningar genomföras. Verket har i en tidigare publicerad rapport 3 påpekat att mätningar av immissionen (ljudnivån vid stört objekt) från vindkraft är svåra att genomföra, bl.a. eftersom det eventuella vindkraftsljudet har en låg nivå och bakgrundsljudet ofta är starkt. Till yttermera visso skulle man enligt tidigare praxis ange ljudnivån vid en vindhastighet. Då kan man mäta med vindkraftverket växelvis i drift och avstängt, varvid eventuellt en skillnad kan påvisas. I det förslag till allmänna råd som här behandlas har verket övergått till att föreslå ett driftsmedelvärde varvid en ren immissionsmätning i praktiken blir omöjlig att genomföra. För att en mätning av medelvärdet med vindkraftverket i drift skall bli meningsfull måste den omfatta lång tid, storleksordning ett år. En sådan mätning isolerat kan dock inte ge någon slutsats om vindkraftverkets ljudnivå. För detta krävs självklart också en mätning utan vindkraftverk. Eftersom tillgänglig vindenergi kan variera med storleksordningen 40% mellan åren kommer referensmätningen utan vindkraftverk vara i stort sett meningslös, med åtföljande skillnader i såväl ljud från vindkraftverket som bakgrunden. Även andra omgivningsfaktorer kan ha varierat på ett okontrollerat sätt. Därtill skulle en avstängning under ett mätår ge helt oacceptabla ekonomiska konsekvenser, med en produktionsförlust som för en stor vindkraftstation skulle kosta hundratals miljoner kr. Naturvårdsverkets oreserverade rekommendation om immissionsmätningar kan därför omöjligen accepteras. Möjligen kan man tänka sig att sådana mätningar i begränsad omfattning görs i mycket speciella fall och då som ett komplement till beräkningar. Driftsmedelvärde Naturvårdsverkets förslag att basera riktvärden för buller på driftsmedelvärden är ett steg i rätt riktning och i analogi med hur gränser sätts för industri-, flyg- och vägtrafikbuller. Emellertid är förslaget inte genomtänkt och kan därför inte antas i nuvarande form. Ett första påpekande är att man måste skilja på emissionen av källbuller och immissionen i en punkt i terrängen. Källbullret kan tas fram som ett långtidsekvivalent värde, och här saknar vindriktningarna betydelse. Immissionen beräknas på sedvanligt sätt med någon lämplig beräkningsmodell, vilken även bör ta hänsyn till vindriktningsfördelningen, eftersom vindens riktning har stor betydelse för ljudspridningen. De föreslagna skillnaderna i metodik för buller på land och till havs, har inte motiverats. Ett andra påpekande är att definitionerna måste skärpas upp. Förslaget talar om när aggregaten är i drift och om starthastighet, men vad menar man med detta? Det krävs att vinden blåser med ca 4 m/s för att dra igång en stillastående vindturbin, men den kommer sedan att fortsätta att snurra ända tills vinden avtar till under ca 2 m/s. En snurrande vindturbin ger alltid något ljud ifrån sig. Tiden då verket är i drift kan valfritt avse tid då verket producerar el, då det snurrar eller då dess olika hjälpsystem (pumpar, fläktar, sidvridsystem) är aktiverade. Om verket producerar el eller inte kan inte vara relevant för bedömning av dess buller, lika litet som pappersmassefabriken behöver uppfylla bullerkrav bara då den producerar massa. Även hjälpsystemen kan orsaka störande buller. Sidvridningen, som ofta aktiveras även vid stillastående vindturbin, orsakar ett påtagligt oljud på en av de vanligaste typerna av vindkraftverk i Sverige. Bestämningen av källbullervärdet för ett vindkraftverk bör därmed avse den tid då verket antingen producerar el eller är produktionsberett, med hjälpsystem aktiverade. Eftersom moderna vindkraftverk vrider vingarna något ur vind vid höga vindhastigheter låter de då också mindre (se tabell) varför det blir missvisande att, som i verkets förslag, klumpa ihop alla vindhastigheter över 10 m/s. 3 Ljud från vindkraftverk. Naturvårdsverket dec 2001, Rapport 6241. 4
Bestämning av källbuller bör alltså ske för alla vindhastigheter, möjligen med någon form av extrapolation för lägsta och högsta vindhastigheter för att förenkla mätförfarandet. Enligt internationell standard mäts vindkraftverks ljudalstring antingen relaterat till vindhastigheten i en hög mast bredvid vindkraftverket eller så beräknas vindhastigheten ur verkets elektriska effekt. Någon mätning på 10 m höjd görs således inte och skulle man, som i remissförslaget, använda denna höjd medför omräkningen automatiskt en felkälla. Man kan dessutom lätt inse att det i många fall blir orimliga resultat. Det är t.ex. knappast självklart att man i ljudsammanhang skulle kunna likställa 10 m över nollplanet i skogsterräng med 10 m över mark i öppen terräng, Vid projektering av en vindkraftstation läggs också stora resurser på att ta fram fördelningen av vindhastigheter och vindriktningar vid navhöjd, eftersom dessa är avgörande för ekonomin hos den blivande anläggningen. Därmed finns det också ett bra underlag för att bestämma driftsmedelvärdet för ljudalstringen. Slutligen konstateras att den inledande definitionen att Med driftsmedelvärde avses ett medelvärde av den ekvivalenta ljudnivån inte är särskilt lyckad, eftersom ekvivalent ljudnivå innebär just att man bildat ett medelvärde av ljudnivån (eller mer korrekt av effektivvärde av ljudtrycket i kvadrat). Detta medelvärde kan avse en kortare eller längre tid. I det här fallet avses att man bildar ett medelvärde för hela den tid då anläggningen i någon mening är i drift. En bättre definition skulle då bli att Med driftsmedelvärde avses den ekvivalenta ljudnivån för hela den tid då anläggningen är i drift. Ett exempel på en beräkning av ett driftsmedelvärde för källbullret för ett vindkraftverk visas i bilagan. Alla värden ska använda vindhastigheten vid navhöjd som standard. Beräkningarna bör ta hänsyn till vindriktningsfördelningen. Bestämning av källbuller ska göras för alla vindhastigheter. Definitionerna som avser driftmedelvärde måste skärpas upp. 5
Konsekvensbeskrivning Sedan EU-inträdet har Sverige övergått från att ha varit övervägande förvaltningsstyrt till att bli alltmera domstolsstyrt. En följd av detta är att delar av myndigheternas inflytande flyttas till exempelvis miljödomstolarna. Konsekvensen av ett uteblivet allmänt råd om vindkraftsbuller blir knappast det allmänna kaos som Naturvårdsverket beskriver utan att praxis fortsätter att bildas i miljödomar. I ett läge där det saknas konsensus om såväl grundläggande principer för hur riktvärden skall sättas som effekten av olika nivåer är en sådan utveckling förmodligen den mest naturliga. Om å andra sidan Naturvårdsverket ändå inför de föreslagna allmänna råden är det möjligt att effekten blir densamma. Även om ett allmänt råd har en viss tyngd, så är det inte tvingande och i grunden inte starkare än den kunskapsbas det vilar på. Naturvårdsverket har inte redovisat något underlag för sina ställningstaganden och utformningen av råden är sådan, som visats i det föregående, att de inte kan tillämpas i praktisk verksamhet. En förändring som däremot skulle kunna ge mycket positiva effekter på såväl handläggningstider som kvaliteten i besluten vore att ge tillståndsgivande myndigheter bättre resurser. Stockholm den 18 december 2006 Med vänlig hälsning, Svensk Vindkraft Matthias Rapp Gunnar Fredriksson Örjan Hedblom 08 677 28 92 08 677 28 93 0322 933 40 info.vip@vindkraften.se info.vis@vindkraften.se orjan.hedblom@telia.com 6
Beräkning av årsekvivalent ljudeffektnivå Vestas V100 Bilaga Vindförhållanden Lunnekullen navhöjd 95 m Vindfördelning med A= 8,17 C= 2,04 Källa Prel sales document V100 2006-06-12, fil Buller V100 var rpm Vind Vind Frekv. Källbuller Ljudeffekt Ljudenergi m/s m/s % dba re 1 pw pw pws*100/år 1,5-2,5 2 5,4 84,00 251188643 1,37E+09 2,5-3,5 3 7,7 87,80 602559586 4,65E+09 3,5-4,5 4 9,4 91,20 1,318E+09 1,24E+10 4,5-5,5 5 10,3 94,80 3,02E+09 3,13E+10 5,5-6,5 6 10,6 98,10 6,457E+09 6,85E+10 6,5-7,5 7 10,2 101,90 1,549E+10 1,58E+11 7,5-8,5 8 9,4 104,30 2,692E+10 2,52E+11 8,5-9,5 9 8,2 106,30 4,266E+10 3,48E+11 9,5-10,5 10 6,8 107,30 5,37E+10 3,65E+11 10,5-11,5 11 5,4 107,30 5,37E+10 2,92E+11 11,5-12,5 12 4,2 106,00 3,981E+10 1,66E+11 12,5-13,5 13 3,1 103,10 2,042E+10 6,28E+10 13,5-14,5 14 2,2 102,40 1,738E+10 3,80E+10 14,5-15,5 15 1,5 102,00 1,585E+10 2,37E+10 15,5-16,5 16 1,0 101,90 1,549E+10 1,52E+10 16,5-17,5 17 0,6 101,90 1,549E+10 9,67E+09 17,5-18,5 18 0,4 101,90 1,549E+10 5,92E+09 18,5-19,5 19 0,2 101,90 1,549E+10 3,50E+09 19,5-20,5 20 0,1 101,90 1,549E+10 1,99E+09 20,5-21,5 21 0,1 101,90 1,549E+10 1,10E+09 21,5-22,5 22 0,0 101,90 1,549E+10 5,83E+08 22,5-23,5 23 0,0 101,90 1,549E+10 2,99E+08 23,5-24,5 24 0,0 101,90 1,549E+10 2,77E+08 24,5-25,5 25 0,0 101,90 1,549E+10 1,29E+08 96,9 Summa 1,86E+12 Summa frekvens 9,69E+01 1,92E+10 Ekvivalent värde dba 102,8 7