Tillsyn av verksamheter med höga ljudnivåer musik Foto: Andreas Nilsson Dokumenttyp Rapport Dokumentägare Miljö- och hälsoskydd Dokumentinformation Kontroll av riktvärden och egenkontroll Dokumentnamn Tillsyn av verksamheter med höga ljudnivåer - musik Dokumentansvarig Annika Söderlund Fastställd/Upprättad februari 2012 Reviderad Version 1.0 Giltighetstid
1. Inledning/syfte Miljö- och hälsoskydd har genomfört tillsyn av verksamheter med hög musik i Umeå kommun under 2010-2011. Syftet med tillsynen har varit att minska risken för hörselskador eller andra negativa hälsoeffekter för besökare vid olika musikarrangemang i kommunen. Syftet har även varit att stötta verksamheternas egenkontroll av ljudnivåerna i lokalerna, diskutera lämpliga åtgärder för att sänka nivåerna och ta del av genomförda åtgärder och ljudmätningar. Verksamheter ska genom egenkontroll kunna säkerställa att risk för människors hälsa inte uppkommer. 2. Bakgrund Ljudnivåerna på konserter, festivaler och diskotek kan ibland vara mycket höga. Socialstyrelsens undersökning från 2005 visade att 42 procent av de undersökta festivalerna och konserterna överskred riktvärdena. För diskotek överskred 12 procent riktvärdena. Att besöka musikevenemang är alltså förknippat med en risk att utsättas för hörselskadande ljud. Vid tillsyn i Umeå 2005 uppmärksammades att 4 av 5 livespelningar överskred riktvärdena. Vilket ansvar har verksamhetsutövaren? Den som har en verksamhet där det spelas musik har ansvar för att ljudmiljön och ljudnivåerna inte skadar besökarens hörsel. Verksamhetsutövaren, till exempel den som arrangerar diskotek, konsert eller en festival, har ansvar för att kontrollera sin verksamhet enligt 26 kap 19 miljöbalken. Denna kontroll innebär att det ska finnas rutiner för bullermätningar, dokumentation och att det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning där det framgår vem som är ansvarig för ljudnivåerna vid ett arrangemang. Syftet med denna egenkontroll är att förebygga att besökare utsätts för ljudnivåer som kan skada hörseln. 3. Genomförande Tillsyn har skett av 21 verksamheter med lokaler där musikarrangemang förekommer regelbundet (diskotek eller livemusik). Tillfälliga utomhusarrangemang har inte ingått i tillsynen. Projektet har genomförts under perioden 2010 2011. Inspektionerna har varit förbokade med den ansvarige för verksamheten. Vid tillsynsbesöket har en checklista med frågor använts. Information om besöket och checklista skickades ut innan besöket tillsammans med informationsblad om egenkontroll från Socialstyrelsen. Kontrollera ljudnivån - Undvik hörselskador på grund av hög musik. Inspektionen har tagit ca en timme. Varje verksamhet har därefter fått en inspektionsskrivelse, alternativt föreläggande om försiktighetsmått, beroende på uppmärksammade brister. Vissa verksamheter har även fått återbesök.
Vid inspektionen diskuterades verksamhetens egenkontroll Ansvarig person för ljudet i verksamheten Riskbedömning av verksamheten Skriftliga rutiner för arbetet med höga ljudnivåer Resultat av ljudmätningar Vidtagna skyddsåtgärder Klagomålshantering Möjliga förbättringar 4. Resultat efter första besöket 13 av 21 verksamheterna har fått ett föreläggande om att förbättra egenkontrollen. Föreläggandena avsåg krav på att: Tillse att ljudnivåerna inte överstiger riktvärdena Redovisa rutiner för ljudmätningar vid musikarrangemang, riskbedömningar och vidtagna försiktighetsmått Genomföra och redovisa ljudnivåmätningar Verksamheter med godtagbar egenkontroll har fått en inspektionsskrivelse som sammanfattat det man diskuterat vid inspektionen. Ansvarsfördelningen upplevdes lite diffus av några verksamhetsutövare. T ex när en arrangör via ett Entertainmentbolag hyr en artist som uppträder eller då lokalerna hyrs ut till en annan arrangör. En annan oklarhet är vilket ansvar en discjockey/ljudtekniker har. Generellt var kunskapsnivå om kravet på egenkontroll och gällande riktvärden inledningsvis låg bland verksamheterna. Alla besökta verksamheter upplevdes vara positiva till tillsynen och tyckte att det är viktigt att kontrollera ljudnivåerna, lika viktigt som brandtillsyn. Livemusik upplevs vara det största problemet. Den ger de högsta ljudnivåerna i lokalen och är svårare att reglera. Problem med korta avstånd mellan scen och besökare samt lågt tak gör att nivåerna blir höga. Ljudmätning Flertalet saknade skriftliga rutiner för ljudmätning och riskbedömning. Hälften av de besökta verksamheterna saknade en egen ljudnivåmätare, vissa lånade ibland en mätare eller använde sin Iphone.
Få verksamheter kände till Socialstyrelsens mätmetod. (Mätning av höga ljudtrycksnivåer Mätmetod för diskotek, konserter och andra arrangemang med publik Del 2: Egenkontroll). Nattklubbar med disco mäter oftast bara på en plats, dvs ej enligt mätmetoden som anger två platser. Några verksamheter mätte inte de ljudmått som riktvärdena anger (ekvivalent ljudnivå och maximalljudnivå) utan mätte momentan ljudnivå. Ljudnivåmätarna var ofta okalibrerade. Vissa nattklubbar har ljudnivåbegränsare, limiter, som gör att ljudnivån inte kan överstiga en viss angiven nivå. Kunskap om inställd nivå saknas på vissa ställen. En verksamhet har en ljudblockerare som gör att strömmen bryts vid för höga nivåer samt ett ljudöra som signalerar när nivån är för hög. Frågor som dykt upp i projektet är var och hur ofta ska man mäta? Mätning rekommenderas vid varje tillfälle men om man vet med sig att en visst band spelar låg musik kan ett urval mätningar göras. En riskidentifiering av artist/band bör göras. Flertalet vill även att Miljö- och hälsoskydd ska göra oanmälda ljudmätningar. Lokalåtgärder Flera verksamheter uppger att man väljer artist/band utifrån vad som är lämpligt i lokalen. Vissa skriver avtal med banden om att man ska hålla gällande riktvärden. Åtgärder har på de flesta ställen vidtagits för att förbättra akustiken i lokalen. Exempel på olika åtgärder är absorbenter i tak och väggar, upphängda högtalare eller att ljudtak installerats. På några ställen har scenen byggts upp med flytande golv. Två verksamheter har anpassat nivåerna för att inte störa närboende och har därför krav på lägre ljudnivåer än gällande riktvärden inne i lokalen. Digitala trummor eller trumskärmar används sällan. Flera verksamheter tillhandahåller hörselproppar till besökarna om de så önskar. 5. Uppföljning Uppföljning har skett av de verksamheter som förelagts om förbättringsåtgärder. De allra flesta verksamheter har idag en väl fungerande egenkontroll med rutiner för egna ljudmätningar eller limiter som styr nivåerna i lokalerna. Verksamheterna har redovisat rutiner för att säkerställa att ljudnivåerna inte blir för höga. Resultat av ljudmätningar och uppgifter på typ av ljudnivåmätare som de använder har redovisats. Åtgärder som vidtagits är bla
- Inköp av ljudnivåmätare, limiter - Trumskärmar - Skriftliga rutiner - Avtal med band - Hörselproppar - Absorbenter Genomförda mätningar ska dokumenteras och kunna uppvisas till tillsynsmyndigheten vid framtida inspektioner. Behovet av regelbunden tillsyn av verksamheterna bedöms vara prioriterat. Enligt miljö- och hälsoskyddsnämndens tillsynsintervall ska tillsyn ske vart tredje år av verksamheter med hög musik. 6. Slutsats Efter tillsynsprojektets slut har de allra flesta verksamheter en väl fungerande egenkontroll med rutiner för egna ljudmätningar eller limiter som styr nivåerna i lokalerna. Kunskapen kring riskerna i verksamheterna har ökat och ansvaret har tydliggjorts. Miljö- och hälsoskydd anser att en verksamhet där risk finns att riktvärdena kan överskridas är skyldig att kontrollera och säkerställa att nivåerna inte blir skadligt höga. Behov har funnits att tydliggöra ansvaret för kontroll av höga ljudnivåer i några verksamheter. Som verksamhetsutövare räknas arrangören, det vill säga den verksamhet som har rådighet och kan styra över den ljudnivå som spelas. Den som hyr ut en lokal till en arrangör kan, i avtal med denna, ställa krav på att vissa ljudnivåer ska hållas och att ljudmätning ska ske och dokumenteras. Ljudmätningar krävs för att säkerställa att nivåerna inte blir skadligt höga. Om man har ett diskotek med en ljudnivåbegränsande limiter som gör att en viss förinställd nivå inte kan överskridas kan kravet på regelbundna ljudmätningar utgå. Dock krävs det att inställningen på ljudanläggningen har verifierats och skriftligt dokumenterats på en nivå som understiger gällande riktvärden. Mätning bör ske enligt mätmetoden som Socialstyrelsen tagit fram. På diskotek ska mätning ske på två ställen enligt mätmetoden. Miljö- och hälsoskydd bedömer dock att avsteg kan göras om man mäter på den plats på dansgolvet som har den högsta ljudnivån. Mätning ska ske med en ljudnivåmätare typ klass 2 som klarar att mäta de ljudmått som riktvärdena anger (ekvivalent- och maximalljudnivå). Dessa ljudnivåmätare är tyvärr dyra att
köpa in. Att mäta ljudnivåerna med en mobiltelefon, Iphone eller motsvarande, går i dagsläget inte då mikrofonen i telefonen inte är tillräckligt noggrann och inte klarar de höga nivåerna. Miljö- och hälsoskydd har varit i kontakt med Socialstyrelsen och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och framfört synpunkter på att mätmetoden bör förenklas och att man bör utreda om det är möjligt att utveckla tekniken så att man kan använda en mobiltelefon med en kompletterande bättre mikrofon för att göra ljudnivåmätningar, på ett liknande sätt som Arbetsmiljöverket gjort när de tagit fram en bullerapp för mätningar. SP har utarbetat gällande mätmetod och har nu ett uppdrag att utveckla den vidare. Tekniken kan i framtiden komma att förbättras vilket skulle kunna innebära enklare och billigare sätt att genomföra ljudmätningar. Medverkande Annika Söderlund och Erik Nilsson Miljö- och hälsoskydd Umeå kommun Tel 090-16 16 97 mhn@umea.se
Bilaga 1 Råd till dig som bedriver verksamhet med höga ljudnivåer Kunskap - Den som är ansvarig för verksamheten behöver ha kunskap, om utrustningen som används, riskerna med höga ljudnivåer, hur hörselskador kan undvikas och vilka riktvärden som gäller. Lokalen Lokalen ska vara utformad på ett akustiskt riktigt sätt. Utvärdera om ljudabsorberande material behöver sättas in i lokalen, t ex vid scen, tak, väggar. Skärmar För att minska ljudutbredningen från en ljudkälla kan skärmar användas, till exempel vid trumset. Avstånd till högtalarna Placera högtalarna så att publik inte kommer för nära. Välj typ och placering så att jämnast möjliga ljudnivå uppnås. Är det lågt i tak är det nödvändigt att placera ut många högtalare, istället för några få stora och komplettera med separata bashögtalare. Placering av musiker Ett ökat avstånd mellan musikerna ger en lägre ljudexponering. Placering i höjdled påverkar också musikernas ljudexponering. Genom att placera blåsare i en orkester högre än framförvarande musiker utsätts dessa för lägre ljudnivåer. Anpassning av ljudanläggningen Ställ in ljudanläggningen så att ljudnivåerna inte blir för höga. Ljudanläggningen kan även låsas av sakkunnig. Ljudtekniker Använd certifierade ljudtekniker vid musikarrangemang. Kontrollera ljudnivåer Håll koll på ljudnivåerna genom att använda ljudnivåmätare. Ljudblockerare Med ljudblockerare bryts strömmen automatiskt när ljudnivån överskrider en förinställd nivå. Hörselskydd Hörselproppar till besökare bör erbjudas. Även om riktvärdena uppnås då olika personer kan vara olika ljudkänsliga. Digitala instrument Användning av digitala instrument, till exempel trummor och piano, kan ge bättre möjlighet att hålla lagom ljudnivå. Ljuddämpning på golv Ha mattor på golv som ljuddämpare, särskilt under trummor. Trumstockarnas storlek För att hålla nere ljudnivån från analoga trummor kan tunna trumstockar väljas.
Verksamheter som ingått i tillsynen Bilaga 2 Allstar/Sportbaren i Umeå AB Corona Droskan E puben Ersboda Folketshus och Bolar eventföretag Hamnmagasinet Harrys / Han och Hon i Umeå AB Invito Ristorante Italiano Krogen Kårhuset Origo Norrlandsoperan O Learys AB Rex Bar & Grill /Maincourse i Umeå AB Scharinska Villan Schlager klubben/coverklub Socialize Teatercaféet Umeå Folkes Hus Umeå Open Umeå Universitet, Aula Nordica Verket