Läkemedelsverkets årsredovisning Dnr:

Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 Dnr: 1.1.2 2019 014667

Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 2

Innehållsförteckning GD har ordet... 6 Om Läkemedelsverket... 7 1. Uppdrag... 7 2. Verksamhet... 7 3. Ledningsform... 8 3.1. Styrelsen... 8 4. Organisation... 8 Resultatredovisning... 9 1. Inledning... 10 1.1. Några väsentliga händelser... 10 1.1.1. Styrning med kunskap... 10 1.1.2. Brexit... 10 1.1.3. Nytt regelverk för licenser... 10 1.1.4. Indragningar av Alvedon 665 och förorenat valsartan... 10 1.1.5. Ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel... 11 2. Övergripande samordningsuppdrag... 12 2.1. Särskilda regeringsuppdrag 2018... 12 2.2. Läkemedelsverkets omvärldsanalys 2018... 13 2.3. Jämställdhetsintegrering i myndigheten... 14 2.4. Läkemedelsverkets bidrag i arbetet med Agenda 2030... 15 2.5. Uppdrag om utveckling av strukturerad uppföljning av läkemedel... 16 2.6. Nationella läkemedelsstrategin genom Centrum för bättre läkemedelsanvändning... 17 2.7. Förstärkt statlig styrning med kunskap... 17 2.8. Läkemedelsverkets bidrag till Vision e-hälsa 2025... 17 2.9. Innovationsstöd... 18 2.10. Läkemedelsverkets verksamhetsansvar för miljö... 19 2.11. Europeisk och internationell samverkan... 21 2.12. Digitalisering... 22 2.13. Arbetet med löpande effektivisering... 23 2.13.1. Indikatorer... 23 3. Läkemedlet och dess livscykel... 25 3.1. Sammanfattning... 25 3.1.1. Fördelning av ärenden under ett läkemedels livscykel... 26 3.1.2. Antal godkända läkemedelsprodukter... 26 3.2. Ansökningar nya läkemedel... 27 3.2.1. Ansökningar i central procedur... 27 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 3

3.2.2. Ansökningar i ömsesidig/decentral procedur... 28 3.2.3. Ansökningar i nationell procedur... 29 3.2.4. Veterinärläkemedel... 29 3.2.5. Totalt antal ärenden och kostnader för läkemedlet under dess livscykel... 30 3.2.6. Ärenden före godkännande av läkemedel för försäljning... 31 3.3. Godkännande av läkemedel för försäljning... 32 3.4. Ärenden efter godkännande... 32 3.5. Övriga aktiviteter... 35 4. Tillsynsverksamheten... 36 4.1. Sammanfattning... 36 4.2. Tillsyn läkemedel... 38 4.2.1. Tillsyn och tillstånd inom industri och sjukvård... 38 4.2.2. Kvalitetsdefekter, reklamationer och indragningar... 40 4.2.3. Tillståndsgivning för tillverkning och partihandel... 41 4.2.4. Tillsyn av apotek och receptfri handel i butik... 41 4.3. Tillsyn narkotika, narkotikaprekursorer och sprutor/kanyler... 46 4.3.1. Tillståndsgivning och registrering... 46 4.3.2. Narkotikaförklaring... 47 4.3.3. Ny narkotika... 47 4.3.4. Narkotikaprekursorer... 47 4.4. Tillsyn medicinteknik... 48 4.4.1. Två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter status EU-nivå... 48 4.4.2. Två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter status nationellt... 49 4.4.3. Information, utbildning, rådgivning och samverkan... 52 4.4.4. Granska, utse och tillsyna anmälda organ... 53 4.5. Tillsyn kosmetiska produkter och tatueringsfärger... 54 4.5.1. Tatueringsfärger... 55 4.6. Laboratoriet... 55 5. Läkemedelsanvändning och information... 57 5.1. Information, kunskap och samverkan... 57 5.2. Läkemedelsupplysning... 59 6. Giftinformation... 60 7. Normativt arbete... 61 8. Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och personalfakta... 62 8.1. Kompetensförsörjning... 62 8.1.1. Medarbetarundersökning kompetensutveckling... 62 8.1.2. Attrahera och rekrytera... 62 8.1.3. Utveckla och behålla... 63 8.1.4. Avveckla... 63 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 4

8.1.5. Bedömning av kompetensförsörjningen... 63 8.2. Arbetsmiljö... 63 8.2.1. Sjukfrånvaro... 64 8.2.2. Bedömning arbetsmiljö... 64 8.3. Personalfakta... 65 Ekonomisk redovisning... 66 1. Ekonomisk översikt... 66 2. Sammanställning över väsentliga uppgifter... 71 3. Resultaträkning... 72 4. Balansräkning... 73 5. Anslagsredovisning... 75 6. Tilläggsupplysningar och noter... 76 6.1. Redovisnings- och värderingsprinciper... 76 6.2. Ledande befattningshavare och ledamöter... 77 6.3. Noter... 79 Intern styrning och kontroll... 86 Ledningens intygande och underskrift... 87 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 5

GD har ordet Jag kan glädjande nog konstatera att omvärlden också 2018 har fortsatt högt förtroende för Läkemedelsverket. När Kantar Sifo frågat svensk allmänhet om deras förtroende för olika svenska myndigheter hamnar vi på en tiondeplats med ett index som ligger en bra bit över genomsnittet. Samtidigt hamnar Läkemedelsverket förtroendemässigt överst av elva institutioner när 107 läkare svarar på enkäten Läkarnas Förtroendebarometer. Det är tack vare våra kompetenta medarbetare på myndigheten som detta är möjligt att år efter år upprätthålla. En fortsatt god och bred samverkan blir än viktigare om och när Storbritanniens faktiska utträde ur EU närmar sig. Under året har vi förberett verksamheten för att kunna möta de utmaningar som ett brittiskt utträde skulle innebära. Läkemedelsverket har stått i ständig kontakt med vår uppdragsgivare regeringen, med den europeiska myndigheten EMA och med branschen. Patientsäkerheten är vårt främsta fokus, så också i denna fråga. Utifrån alla kända parametrar vågar jag säga att vi är rustade. Som ett led i arbetet för en bred samverkan har jag vid två tillfällen deltagit i samnordiskt råd för att öka samarbeten. Under året tecknades också ett separat samarbetsavtal med den finska myndigheten, ett avtal som syftar till att underlätta vetenskaplig samverkan i ärenden om marknadsgodkännande, ändring och rådgivning inom våra etablerade procedurer. Ministerrådet fattade under hösten ett viktigt beslut om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder ikraft om tre år. Sveriges framgångsrika delaktighet i arbetet med den nya lagstiftningen framgår exempelvis genom de nya regler som införts med syfte att motverka antibiotikaresistens men också att minska miljöpåverkan av veterinära läkemedel. Läkemedelsverkets regeringsuppdrag att öka kunskapen om barns läkemedel och verka för effektivare och säkrare läkemedelsanvändning till barn, såväl flickor som pojkar omfattar ett program av olika insatser och ett långsiktigt åtagande för att förbättra barns läkemedelsanvändning. Därför har ett digitalt informationsmaterial utvecklats som ska hjälpa vårdnadshavare att hantera barnens läkemedel. Syftet är att öka kunskapen och underlätta en säker och korrekt läkemedelshantering. En välfungerande biverkningsrapportering är av stor betydelse och en viktig del i den kontinuerliga säkerhetsövervakningen av godkända läkemedel i praktisk användning i hälso- och sjukvården. Läkemedelsverket har därför tillsammans med Sveriges kommuner och landsting och Inera tagit fram en nationell tjänst som ska underlätta hälsooch sjukvårdens biverkningsrapportering. Ett tydligt fokus under året har varit arbetet med att bidra till målen i Agenda 2030. Läkemedelsverkets medarbetare har erbjudits seminarier och föreläsningar för att fördjupa sina kunskaper, men också för att i det dagliga arbetet identifiera aktiviteter som både bidrar till ett hållbart samhälle och till ett hållbart ledarskap. Det finns många skäl för mig att avsluta denna årsredovisning för 2018 med ett varmt tack. Som GD har jag under året fått känna stolthet över kunniga medarbetare som genom sitt engagemang dagligen påminner mig om värdet av en hållbar arbetsmiljö och goda ledningsstrukturer. Dessutom har Läkemedelsverket under året blivit en styrelsemyndighet. Jag har under denna relativt korta tid upplevt ett stort stöd i ett gott samarbete. Tack för det! Catarina Andersson Forsman Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 6

Om Läkemedelsverket 1. Uppdrag Läkemedelsverkets uppdrag regleras i förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket. Första paragrafen beskriver huvuduppgiften för myndigheten: 1 Läkemedelsverket ansvarar för kontroll och tillsyn av läkemedel, narkotika och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära samt tillsyn av medicintekniska produkter, kosmetiska produkter, tatueringsfärger och vissa varor som är avsedda för kosmetiska och hygieniska ändamål, i den utsträckning sådana frågor inte ska handläggas av någon annan myndighet. 2. Verksamhet Läkemedelsverkets vision är: En ledande kraft i samverkan för bättre hälsa. Målsättningen är att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården ska få tillgång till säkra och effektiva läkemedel. Dessa ska vara av god kvalitet, med positiv nytta/riskbalans och ska användas på ett ändamålsenligt och kostnadseffektivt sätt. Läkemedelsverket är en förvaltningsmyndighet som ansvarar för kontroll och tillsyn av läkemedel narkotika och vissa andra produkter som med hänsyn till egenskaper eller användning står läkemedel nära, samt tillsyn av medicintekniska produkter kosmetiska produkter tatueringsfärger och vissa varor som är avsedda för kosmetiska och hygieniska ändamål, i den utsträckning sådana frågor inte ska handläggas av någon annan myndighet. Läkemedelsverket är ansvarig myndighet för anmälda organ för medicintekniska produkter. I Läkemedelsverkets uppdrag ingår också att tillhandahålla producentobunden läkemedelsinformation till allmänheten och att genom Giftinformationscentralen lämna giftinformation och behandlingsråd till hälso- och sjukvården och allmänheten om akuta förgiftningar med läkemedel, kemikalier och andra produkter samt biologiska toxiner. Läkemedelsverket ger också tillstånd för och utövar tillsyn över apoteksmarknaden i Sverige. Utöver detta ska Läkemedelsverket stödja forskning och innovation inom ansvarsområdet och bidra till en förbättrad läkemedelsanvändning vilket inkluderar att arbeta för att minska miljöpåverkan av läkemedel. Därtill svarar Läkemedelsverket för föreskrifter och allmänna råd i fråga om läkemedel och andra produkter som omfattas av myndighetens kontroll eller tillsyn. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 7

3. Ledningsform Den 1 juli 2018 fick Läkemedelsverket en ny ledning i form av en styrelse. Till och med sista juni hade Läkemedelsverket ett insynsråd. Styrelsens ledamöter utses av regeringen, som fattade beslutet i april 2018. Styrelsen, där också Läkemedelsverkets myndighetschef ingår, har verksamhets- och resultatansvar. 3.1. Styrelsen Läkemedelsverkets styrelse består av följande ledamöter, av regeringen utsedda, och två personalföreträdare: Ledamöter 2018 Nils Gunnar Billinger, ordförande Emma Spak, vice ordförande Catarina Andersson Forsman, generaldirektör Björn Eriksson Karin Meyer 1 Per Johansson Personalföreträdare Marie Kerttu, SACO Jenny Jansson, ST 4. Organisation Läkemedelsverket är organiserad med utgångspunkt i ett läkemedels livscykel från utveckling till tillståndsgivning, tillsyn samt användning och säkerhetsuppföljning. Myndigheten är uppdelad på fyra verksamhetsområden som leds av direktörer, samt tre till generaldirektören direktrapporterande enheter som leds av enhetschefer. Totalt finns på myndigheten 25 enheter. Myndigheten har kontor i Uppsala och Stockholm. Figur: Läkemedelsverkets organisation. 1 Karin Meyer entledigades som medlem i verkets styrelse av regeringen i januari 2019. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 8

Resultatredovisning Läkemedelsverket ska redovisa och kommentera verksamhetens resultat i förhållande till de uppgifter som framgår av myndighetens instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. Den individbaserade statistik som ingår i resultatredovisningen ska vara uppdelad efter kön, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Resultatredovisningen ska främst avse hur verksamhetens prestationer har utvecklats med avseende på volym och kostnader. Resultatredovisningen ska lämnas enligt en indelning som myndigheten bestämmer, om inte regeringen har beslutat annat. (Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 1.) Läkemedelsverket bidrar som förvaltningsmyndighet till genomförandet av regeringens politik genom att se till att regeringens beslut genomförs inom Läkemedelsverkets ansvarsområde. I denna resultatredovisning återrapporteras genomförd verksamhet i enlighet med förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket, regleringsbrev och andra särskilda beslut. Uppdragen återges inte uttryckligen utan respektive kapitel och avsnitt inleds med en beskrivning av vad återrapporteringen avser. Prestationsredovisning Prestationer redovisas främst i form av antal. Det gäller tillståndsärenden av olika slag och vid olika delar i processen: inkomna, godkända, efter godkännande, genomförda inspektioner och inspektionsdagar och besvarade förfrågningar gällande läkemedelsupplysning och giftinformation. För bedömning av Läkemedelsverkets resultat återges, där så bedöms väsentligt, uppgifter om totalt antal ärenden relaterat till samtliga länder. Även totalt antal tillverkare, importörer, försäljningsställen eller motsvarande återges för att ge en möjlighet att bedöma den insats myndigheten genomfört under året. I övrigt redovisas prestationer som beskrivningar i text. Ändringar jämfört med föregående års resultatredovisning Läkemedelsverkets resultatredovisning har ändrats avseende verksamhetsindelningen jämfört med tidigare år. En förändring som gjorts är att indelningen i kapitel från att föregående år baserats på myndighetens organisatoriska indelning, dvs. Tillståndsverksamhet, Tillsynsverksamhet och Läkemedelsanvändning och information samt Giftinformationscentralen, nu ändrats för att spegla verksamhetens områden i stället. I årets resultatredovisning har därför kapitlen delats in i Läkemedlet och dess livscykel, Tillsynsverksamheten och Läkemedelsanvändning och information samt Giftinformationscentralen. Redovisning avseende farmakovigilansverksamheten, dvs. signalspaning och biverkningsärenden, har flyttats från kapitlet Läkemedelsanvändning och information till Läkemedlet och dess livscykel, till avsnittet Ärenden efter godkännande. Resultatredovisningen inleds med en sammanfattning i kapitel 1 där några väsentliga händelser under 2018 lyfts. Därefter redovisas regeringsuppdrag och övergripande samordningsuppdrag som Läkemedelsverket arbetat med och vissa fall slutfört under 2018. I kapitel 3 7 redovisas verksamhetens resultat i områden enligt följande: Läkemedlet och dess livscykel Tillsynsverksamheten Läkemedelsanvändning och information Giftinformation Normativt arbete I kapitel 8 redovisas kompetensförsörjning, arbetsmiljö och personalfakta. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 9

1. Inledning Läkemedelsverkets intäkter uppgick under året till 853,6 miljoner kronor varav merparten bestod av avgiftsintäkter, 75,2 %. Verksamheten finansierades också med anslagsmedel som uppgick till 15,7 % av totala intäkter, och till en mindre del av bidrag. Verksamhetens kostnader uppgick till 856,6 miljoner kronor under 2018, där personalkostnaden var den enskilt största posten, 81,9 %. Årets resultat blev minus 3 miljoner kronor. Läkemedelsverket har haft 873 anställda under 2018, vilket motsvarar 747 årsarbetskrafter. På Läkemedelsverket är könsfördelningen bland anställda 29 % män och 71 % kvinnor, och i chefsbefattning är 28 % män och 72 % kvinnor. 1.1. Några väsentliga händelser 1.1.1. Styrning med kunskap I början på sommaren kom Rådet för styrning med kunskap och huvudmännens kunskapsstyrningsstruktur överens om att utveckla en modell för långsiktig samverkan på nationell nivå. Modellen kallas för Partnerskapet för stöd till kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården. Genom ökad samverkan, dialog och samordning av initiativ ska resurserna i vården användas på bästa sätt för att uppnå en effektiv och jämlik vård, med hög kvalitet. Partnerskapet ska bland annat leda till att patienter har tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet man bor och att hälso- och sjukvården har tillgång till senaste och bästa kunskap vid varje patientmöte. 1.1.2. Brexit Efter beslutet om Storbritanniens utträde ur EU-samarbetet har Läkemedelsverket genomfört en konsekvensanalys för hur fördelning av ärenden kommer påverka Sverige där Storbritannien har haft en aktiv roll. Under året har det proaktiva arbetet fortsatt för att kunna trygga tillgången till läkemedel och medicintekniska produkter med en positiv nytta/risk-balans och för att kunna möta den ökade mängd ärenden som det brittiska utträdet innebär. 1.1.3. Nytt regelverk för licenser Nya föreskrifter för licenser och för lagerberedningar, HSLF-FS 2018:25, trädde ikraft den 1 september 2018. Föreskrifterna innebär exempelvis att såväl generell licens som veterinär licens kan omfatta flera verksamheter men också nytt krav för apotek att påföra uppgift om karenstid på förpackningen för läkemedel till livsmedelsproducerande djur vid utlämnande mot rekvisition till veterinärmedicinsk verksamhet. 1.1.4. Indragningar av Alvedon 665 och förorenat valsartan Europeiska kommissionen beslutade i februari att läkemedlet Alvedon 665 mg, en tablett med modifierad frisättning av paracetamol, ska dras tillbaka från marknaden. Beslutet baseras på en granskning gjord av EMA:s säkerhetskommitté PRAC. Skälet till indragningen var svårigheter att hantera överdosering. I Sverige stoppades försäljningen från och med den 1 juni 2018. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 10

Vissa läkemedel som innehöll den blodtryckssänkande aktiva substansen valsartan från substanstillverkaren Zhejiang Huahai Pharmaceuticals drogs in i juli 2018 sedan substans från denna tillverkare visade sig innehålla en förorening. I juli startade en europeisk utredning inom EMA:s vetenskapliga kommittee CHMP, som även innefattade andra läkemedel med sartaner. Hur föroreningen kunnat uppkomma under tillverkning, och rekommendationer för riskminskningsåtgärder gås igenom. Ett yttrande om granskningen från CHMP planeras i januari 2019. 1.1.5. Ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel Ministerrådet beslutade i november om ny EU-lagstiftning för veterinärläkemedel och läkemedel i foder. Förändringarna träder ikraft om tre år. Sveriges framgångsrika delaktighet i arbetet med den nya lagstiftningen framgår exempelvis genom de nya regler som införts med syfte att motverka antibiotikaresistens men också att minska miljöpåverkan av veterinära läkemedel. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 11

2. Övergripande samordningsuppdrag Läkemedelsverket bidrar som förvaltningsmyndighet till genomförandet av regeringens politik genom att se till att regeringens beslut genomförs inom Läkemedelsverkets ansvarsområde. Det sker bland annat genom särskilda regeringsuppdrag som inkommer genom regleringsbrev eller genom särskilda regeringsbeslut förutom genom förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket. Nedan i kommande avsnitt återrapporteras särskilda regeringsuppdrag och Läkemedelsverkets bidrag till genomförande av regeringens politik 2018. I första avsnittet återrapporteras särskilda regeringsuppdrag som slutförts under år 2018. I efterföljande avsnitt återrapporteras uppdrag gällande omvärldsanalys, jämställdhetsintegrering, Agenda 2030, utveckling av strukturerad uppföljning av läkemedel, förstärkt statlig styrning med kunskap, Vision e-hälsa 2025, innovationsstöd, verksamhetsansvar miljö, digitalisering samt arbetet med löpande effektivisering. 2.1. Särskilda regeringsuppdrag 2018 Läkemedelsverket bidrar med sin samlade specialistkompetens aktivt i utredningar på uppdrag av regeringen. Under 2018 har följande regeringsuppdrag slutredovisats. Tabell: Avslutade uppdrag under 2018. Rapportdatum Kartläggning avseende behandling med receptfria läkemedel 2018-03-22 Säkrare iordningställande och administrering av läkemedel för barn 2018-04-26 Nationell aktörssamverkan för möjlighet till tidig dialog vid utveckling och introduktion av nya läkemedel 2018-04-26 Innovationsfrämjande arbete i relation till instruktionen 2018-04-26 Arbete på området barn och läkemedel i relation till instruktionen 2018-04-26 Avgiftsförändringar till följd av EU-förordningen om kliniska prövningar 2018-04-26 Om förberedande arbete med anledning av Kommissionens förordning (EU) 2016/161 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG 2018-05-24 Patient- och brukarperspektiv 2018-05-31 Beredskapsplanering 2018-10-04 Barn och läkemedel 2018-10-25 Uppdrag angående kunskapscentrum för läkemedel i miljö 2018-12-17 Läkemedel i miljön 2018-12-20 Avgiftsförändringar till följd av EU-förordningarna om medicintekniska produkter Fortsatt uppdrag om nytt tillståndsförfarande för kliniska läkemedelsprövningar 2018-12-20 2018-12-20 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 12

Utöver i tabellen redovisade uppdrag har i enlighet med regleringsbrevet redovisats genomförandet av följande fyra uppdrag i årsredovisningen för 2018: Uppdrag hur Läkemedelsverket ska nå miljömålen, se avsnitt Läkemedelsverkets verksamhetsansvar för miljö Miljöhänsyn i läkemedelslagstiftningen, se avsnitt Läkemedelsverkets verksamhetsansvar för miljö Jämställdhetsintegrering i myndigheter, se avsnittet med samma namn Elektronisk rapportering av läkemedelsbiverkningar, se rubriken Ärenden efter godkännande i avsnitt Läkemedlet och dess livscykel. 2.2. Läkemedelsverkets omvärldsanalys 2018 Läkemedelsverket hade tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket under 2017 ett regeringsuppdrag att utarbeta en modell för rapportering av kort- och långsiktiga omvärldsförändringar inom respektive verksamhetsområde. Myndigheterna enades om att omvärldsförändringar, såväl nationella som internationella, av betydelse för myndigheternas uppdrag och verksamhet ska presenteras i kategorierna politiska, ekonomiska, sociala och tekniska förändringar samt förändringar i miljö och lagstiftning, PESTEL-modellen. Nedan presenteras ett urval av de omvärldsförändringar som Läkemedelsverket bedömer kommer påverka verksamheten under 2019. Politiska förändringar: De nationella läkemedelsmyndigheterna inom EU behöver anpassa sitt arbetssätt för att förhålla sig till Storbritanniens utträde ur EU-samarbetet och att den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA omlokaliseras från London till Amsterdam. Myndigheter inom hälsosektorn som berör svensk hälso- och sjukvård samt omsorg arbetar med att skärpa ansvar, perspektiv och samarbeten för en mer jämlik vård och utveckling av kunskapsstyrning. Signaler om behov av en hållbar sjukvård kommer från OECD-länderna, intressenter och organisationer i det internationella samfundet. Ekonomiska förändringar: EU-kommissionen kommer att publicera en rapport om ny avgiftsförordning för ansökningar och EU-gemensamma godkännanden av läkemedel 2019 och ett eventuellt förslag beräknas komma först 2020. Till dess kommer den nuvarande fördelningen av kostnader för hantering av dessa att bestå, med fortsatt underfinansiering av Läkemedelsverkets del av den verksamheten. Sociala förändringar: Den demografiska utvecklingen i Sverige och inom EU ställer krav på anpassning av samhället i stort, till exempel till en åldrande befolkning, ett ökat antal utsatta unga, migration och ökad rörlighet. EU-medlemsländerna diskuterar en EUgemensam social pelare. Tekniska förändringar: Genteknik, artificiell intelligens och möjligheten att arbeta i team på skilda platser på jorden är några av de faktorer som leder till att forsknings- och utvecklingsprojekt snabbas upp och att allt fler läkemedel troligen kommer att introduceras. Samtidigt blir nya läkemedel allt mer komplexa. De ingår i kombinationsbehandlingar, individanpassas eller är genterapier. Vissa kommer att vara i gränslandet mellan läkemedel och medicintekniska produkter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 13

I Sverige och inom EU diskuteras enhetligare digitalisering av hälsosektorn genom globala standarder och införande av den EU-gemensamma dataskyddsförordningen, GDPR. Den europeiska läkemedelsmyndigheten ska införa ISO-IDMP, en informationsstandard för läkemedel som läkemedelsmyndigheterna inom EU ska följa. Förändringar i miljöarbetet: FN:s Agenda 2030 kopplar ihop hälsa och miljö på många plan. En bred och integrerad syn på miljöarbetet inom läkemedelsområdet är väsentlig för att minimera global antimikrobiell resistens, minska miljöpåverkan från läkemedel och nå hållbara system för industri och sjukvård. Förändringar i lagstiftning: Nya EU-förordningar föranleder ett implementerings- och förändringsarbete som delvis påbörjats men som kommer att fortsätta också under kommande år: Två nya förordningar inom det medicintekniska området (Förordningen 2017/745 om medicintekniska produkter och förordningen 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik) har trätt i kraft och Läkemedelsverket är från och med november 2017 nationell ansvarig myndighet för tillsyn av så kallade anmälda organ. En ny förordning om kliniska prövningar (nr 536/2014) och etikprövning ska implementeras. Ny veterinärförordning inom EU blir gällande från 28 januari 2019. Den nya förordningen ska tillämpas från januari 2022. Under den treåriga övergångsperioden ska ett omfattande förberedelsearbete genomföras. Europeiska kommissionens förslag om hur samarbetet om Health Technology Assessment, utvärdering av medicinska metoder i EU ska organiseras efter 2020. Förslaget behandlas i Rådsarbetsgruppen hösten 2018 med målet att ha en politisk överenskommelse 2019. 2.3. Jämställdhetsintegrering i myndigheten Läkemedelsverket genomförde under 2016 ett uppdrag som syftade till att ta fram en plan för arbetet med jämställdhetsintegrering. I planen, som sträcker sig över perioden 2017 2019, ingår åtta aktiviteter. Jämställdhet innebär jämlikhet mellan könen, att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Arbetet har av regeringen delats in i sex delmål. Arbetet med jämställdhet på Läkemedelsverket bidrar främst till det politiska delmålet om jämställd hälsa men också de andra jämställdhetspolitiska målen och att se över jämställdhetsfrågor i myndighetsutövandet. Under 2018 har myndigheten arbetat med: En aktivitet för att ta fram utbildningsmaterial i jämställt bemötande för Läkemedelsverket, som ska används inom respektive verksamhetsområde. Den aktiviteten har införlivats i ett verksövergripande arbete att stärka statstjänstemannarollen. Fortsatt arbetet med jämställt bemötande vid inspektioner. Myndigheten vill med det säkerställa att kommunikationen i tillsynsprocessen tar hänsyn till såväl kvinnor som män. Att ta fram vägledning för att långsiktigt öka medvetenhet och förståelse för hur bilder och information påverkar jämställdhet hos berörda parter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 14

Att i kommande undersökningar om köp av läkemedel från osäkra källor, exempelvis från internet, lägga särskilt fokus på att kvinnor och män i samma utsträckning ska kunna ta till sig informationsinsatser om hur man handlar läkemedel säkert. Att vid revision av styrdokument säkerställa att dessa är jämställda. Att beakta genusperspektivet i Läkemedelsverkets statistik när så är relevant. Bedömningen är att jämställdhetsarbetet följer plan. 2.4. Läkemedelsverkets bidrag i arbetet med Agenda 2030 Läkemedelsverkets uppdrag är naturligt inordnat i ett antal mål i Agenda 2030 som kopplar ihop hälsa och miljö. Arbetet bedrivs både nationellt och internationellt. Målen i Agenda 2030 och de tre dimensionerna av hållbar utveckling; den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga ska kontinuerligt beaktas och integreras i myndighetens verksamhet, både internt och externt. Läkemedelsverket har under 2018 som bidrag till arbetet med Agenda 2030 gjort följande: Läkemedelsverket har börjat integrera målen i Agenda 2030, i ledningssystemet. Dels genom informationsinsatser och dels genom att införliva dem i Läkemedelsverkets process för intern styrning och kontroll. Läkemedelsverket har initierat ett nätverk med myndigheter i Uppsala. Nätverket är ett kunskaps- och inspirationsforum för att tillsammans hitta former och tillvägagångssätt för hållbar utveckling. Bidragit i samarbetet med Folkhälsomyndigheten om vacciner, till exempel inom det nationella barnvaccinationsprogrammet, och tagit fram specifika kunskapsunderlag för vacciner. Samverkat med Folkhälsomyndigheten i den nationella handlingsplanen mot antimikrobiell resistens. Publicerat nationella behandlingsrekommendationer för rörotit och för hud- och mjukdelsinfektioner i samarbete med STRAMA, Samverkan mot antibiotikaresistens. Behandlingsrekommendationerna bidrar till korrekt användning av antibiotika vilket i sin tur är viktigt för att motverka antibiotikaresistens. Publicerat behandlingsrekommendationer om intravenös vätskebehandling av barn. Arbetat med ett regeringsuppdrag gällande inrättande av ett kunskapscentrum för läkemedel och miljö vid myndigheten. Arbetat för en jämlik tillgång på läkemedel till alla grupper, vilket avspeglas i engagemanget på europeisk nivå i den pediatriska kommittén, PDCO, som arbetar för att också barn ska ha tillgång till godkända och anpassade läkemedel. Bidragit till arbetet med den nya EU-förordningen om veterinärläkemedel som innehåller åtgärder för att begränsa utveckling av antimikrobiell resistens. Deltagit i diskussioner och arbetsgrupper ledda av EU-kommissionen gällande läkemedelstillgänglighet kopplat till regulatoriska frågeställningar, forskning och utbildning inom läkemedelsområdet. Bidragit till regeringens ANDT-strategi (alkohol, narkotika, doping och tobak) och medarrangerade 2018 den nationella konferensen Drogfokus i syfte att inspirera, samverka samt förmedla kunskap och erfarenheter. Drivit och samordnat arbetet i den nationella gruppen Centrum mot olagliga läkemedel där Polismyndigheten, Tullverket, Åklagarmyndigheten, Skatteverket, Konsumentverket och Livsmedelsverket deltar. Målet är att minska risken för svenska patienter och allmänhet att behandlas med, eller på annat sätt exponeras för, olagliga läkemedel. Arbetet med Agenda 2030 och integreringen i verksamheten följer planen. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 15

2.5. Uppdrag om utveckling av strukturerad uppföljning av läkemedel Läkemedelsverket har uppdrag att bidra till utvecklingen av strukturerad uppföljning, USU, av läkemedel efter godkännande. Efterfrågan på uppföljningsdata ökar från flera aktörer såväl nationellt som internationellt. Läkemedelsverket har valt att organisera arbetet i ett program, se Läkemedelsverkets årsredovisning 2017. Syftet med programmet är att förbättra möjligheterna till uppföljning av läkemedelseffekt och säkerhet och om läkemedelsanvändningen är ändamålsenlig. Huvudinriktningen är att identifiera och föreslå generaliserbara lösningar på framförallt metodologiska, legala och organisatoriska hinder för en förbättrad uppföljning. Inom ramen för programmet tas en årlig handlingsplan fram som inkluderar arbeten och projekt som drivs under året. Följande projekt har initierats under 2018: Uppföljning av läkemedel i klinisk användning i Sverige - en översikt av ansvarsfördelning och resurser för läkemedelsepidemiologiska studier. Epidemiologisk kartläggning, i samverkan med Socialstyrelsen, av melatoninanvändning till barn och ungdomar. Federerade analyser, det vill säga att kombinera information från flera olika register virtuellt, som metod för studier av sällsynta allvarliga biverkningar på separata dataset. Analysen inkluderar fem delprojekt som rör implementering av teknisk lösning, kartläggning av legala och etiska frågeställningar, dataharmonisering, registerstudie samt studie av applicerbara statistiska metoder inom federerad analys. Upptag och effekt av säkerhetskommunikation gällande Rotavirusvaccin och Valproat, med syfte att utveckla myndighetens arbete med att följa upp och genomföra säkerhetskommunikationer. Uppföljning av miljöbelastning av läkemedelssubstanser, i syfte att utveckla metoder för insamling och analys av data om läkemedel som kan misstänkas skapa miljöproblematik. Kartläggning av förskrivning av opioider, för en säker och ändamålsenlig användning. Rekvisitionsläkemedel, ett pilotprojekt som syftar till att utvärdera möjligheten att inhämta individdata över läkemedelsexponering på sjukhus, som inte är via receptförskrivning, från elektroniska patientjournaler och ordinationssystem för läkemedel. Följande projekt har rapporterats under 2018: Kartläggning av försäljning av paracetamol och läkemedel med liknande effekter och av antal samtal om förgiftningar till Giftinformationscentralen 2015 2017. Implementering av IDMP Nytta och konsekvenser för nationella aktörer. Delaktivitet i NLS 1.7, där ehm är huvudansvarig aktör. Utöver dessa har ytterligare ett samarbetsprojekt, SEBRA, drivits inom ramen för USU-programmet under 2018. Projektet är ett samarbete mellan Läkemedelsverket, SKL och Inera för att utveckla en biverkningsrapporteringsmodul i journalsystemet Cosmic i Region Uppsala. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 16

2.6. Nationella läkemedelsstrategin genom Centrum för bättre läkemedelsanvändning Regeringen har sedan 2011 uppdragit åt Läkemedelsverket att samordna och följa upp arbetet med att genomföra den nationella läkemedelsstrategin, NLS, med visionen Rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. Detta görs genom att ett specifikt centrum har inrättats, Centrum för bättre läkemedelsanvändning. I uppdraget ingår att CBL ska samordna och följa upp genomförandet av strategin, inhämta och lämna information om arbetet samt kommunicera resultat till berörda aktörer och allmänhet. Som ett led i uppdraget har CBL under året tagit fram en sammanfattning av det arbete som utförts inom ramen av den nationella läkemedelsstrategin från 2011 till och med 2018. Publikationen offentliggjordes i augusti och finns tillgänglig på NLS webbsida. Innehållet fokuserar på de insatser inom NLS som fört viktiga läkemedelsfrågor framåt. CBL har under året samordnat Uppstartsmöte NLS samt ett antal andra aktiviteter, bland annat Ordnad utfasning på samhällsnivå där arbetsmöte och workshop genomförts och planeras fortsätta nästa år. CBL samverkar regelbundet med aktörer inom strategin samt medverkar regelbundet vid externa sammankomster för att informera om arbetet som både pågår och genomförts. Utförligare information om verksamheten finns att läsa i den lägesrapport som CBL årligen lämnar in till Socialdepartementet och som också publiceras på NLS webbsida. 2.7. Förstärkt statlig styrning med kunskap Läkemedelsverket ingår tillsammans med åtta andra myndigheter i Rådet för statlig styrning med kunskap avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst. Syftet med Rådets arbete är att utveckla den statliga styrningen utifrån kraven som ställs i den aktuella förordningen (SFS 2015:155). Under 2018 har Rådet fortsatt att arbeta med konkreta aktiviteter kopplade till de tre övergripande målen för arbetet med den statliga kunskapsstyrningen det vill säga att styrningen ska vara samordnad, effektiv och behovsanpassad. För Läkemedelsverket har detta inneburit en inriktning mot en mer samordnad process i produktion av kunskapsunderlag och rekommendationer och bilaterala avsiktsförklaringar med Socialstyrelsen och SBU. Statskontoret har under hösten 2018 lämnat en rapport som uppföljning av Rådets arbete. En förändring i relation till Rådets uppdrag kring samordnad kunskapsstyrning är att Läkemedelsverket, Socialstyrelsen, TLV och SBU under hösten 2018 deltar genom partnerskap i hälso- och sjukvårdshuvudmännens nya kunskapsstyrningsorganisation. Läkemedelsverket har under 2018 på uppdrag av Socialstyrelsen sammantaget hållit tre SK-kurser riktade till blivande specialistläkare. Kurserna behandlade handläggning av akuta förgiftningar och kliniska och regulatoriska frågeställningar för att främja en säker och effektiv läkemedelsbehandling. 2.8. Läkemedelsverkets bidrag till Vision e-hälsa 2025 Digitalisering inom hälso- och sjukvården, ofta benämnt e-hälsa, ökar. E-hälsa är ett område där Läkemedelsverket har bidragit med att identifiera behov av information om befintliga regler och kommande förändringar som behövs för att underlätta digitaliseringsarbetet. Under året har Läkemedelsverket också medverkat, i ett antal aktiviteter som drivs av olika parter inom e-hälsoområdet, till att sprida information om implementering av gemensamma standarder och enhetlig begreppsanvändning. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 17

2.9. Innovationsstöd Läkemedelsverket har ett nationellt uppdrag att främja innovation och life science genom att underlätta tillgång, utveckling och riktig användning av nya, kostnadseffektiva produkter. I ett regeringsuppdrag fick Läkemedelsverket redogöra för myndighetens insatser och bedöma vad som ligger inom respektive utanför ramen för förordningen (2017:1205) med instruktion för Läkemedelsverket, som den idag är konstruerad. Uppdraget redovisades i april 2018. I uppdraget om innovationsstöd ingår att öka kunskapen och förståelsen hos forskare/innovatörer om den regulatoriska kontexten. Regulatoriska och vetenskapliga rådgivningar Läkemedelsverket har en viktig roll som rådgivare till företag och forskargrupper i Sverige och globalt, för läkemedel och medicinteknik under utveckling. Läkemedelsverket är en fortsatt efterfrågad myndighet när det gäller vetenskapliga rådgivningar. Parallella, centrala vetenskapliga rådgivningar med HTA-myndigheter i Europa har fortsatt att öka under 2018. Nationella parallella rådgivningar med TLV har förekommit under 2018 men i en begränsad omfattning. Utbildning och information För att skapa en förståelse kring de nya förordningarna för medicinteknik och kliniska prövningar på medicintekniska produkter har Läkemedelsverket genomfört en regulatorisk utbildning för ett 100-tal aktörer vid tre tillfällen, för medicinteknik och klinisk prövning riktad mot innovationsbäddar och tankesmedjor i Sverige. deltagit i symposier anordnade av The Organisation for Professionals in Regulatory Affairs, TOPRA, och Medtech Summit i Stockholm och på så sätt nått ut med den senaste informationen kring implementeringen av de nya EU-förordningarna för medicinteknik. fortsatt stötta den grundläggande regulatoriska utbildning om klinisk prövning och avancerad terapi som tagits fram i samverkan med Karolinska Trial Alliance. Utbildningspaketet sprids vidare ut i vården under 2018. Regelbunden samverkan och dialog med aktörer i vården som stöttar akademisk forskning på plats är en förutsättning för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om vilken typ av stöd vi kan erbjuda och i vilken riktning vi behöver driva den regulatoriska utvecklingen över tid. en roll i ett nytt projekt under EU:s forskningsprogram Horizon 2020 som fått namnet STARS, som får sin officiella start i januari 2019. Projektet syftar till att identifiera behov av utbildning inom regulatorisk vetenskap för forskningsgrupper och företag samt ta fram utbildningsförslag. Dialog och utveckling av regulatorisk vetenskap För att stärka samverkan inom EU, identifiera utbildningsbehov, bidra till omvärldsspaning och dra lärdomar från andra myndigheters arbete med innovationsstöd har Läkemedelsverket deltagit i det europeiska innovationsnätverket EU-IN, EU Innovation Network group. Läkemedelsverket deltog bland annat i en workshop för akademiska forskningsgrupper, bland annat med syftet att informera om tillgängligt stöd från EU och EMA, definiera de största utmaningarna för att utföra akademiska kliniska prövningar i EU och utbyta erfarenheter från nationella myndighetskontakter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 18

i ett samarbete med andra internationella läkemedelsmyndigheter, ICMRA, International Coalition of Medicines Regulatory Agencies, och EU-IN diskuterat metoder för omvärldsspaning och nya områden som kommer att kräva utveckling av regulatoriska krav i form av nya riktlinjer 2. Inom området mjukvara, som är medicinteknik, deltar Läkemedelsverket i framtagande av riktlinjer 3. i en workshop kring AI med fokus på regulatoriska frågor och långsiktig förvaltning med Prehospital ICT Arena på Lindholmen Science Park i Göteborg. i EU-arbetsgruppen New and Emerging Technologies där regulatoriska frågor lyfts för innovativa medicintekniska produkter. i ett flertal EU-arbetsgrupper för att stötta små och medelstora företag och övriga aktörer i frågor kopplade till utveckling och uppföljning av nya produkter och i arbetet med att ta fram över 20 olika riktlinjer för medicintekniska produkter. och drivit en nationell arbetsgrupp som ingår i arbetet för SIS tekniska kommitté för hälsoinformatik där arbetsgruppen fokuserat på kvalitetssäkring av hälsoappar. Läkemedelsverket deltar i arbetsgruppen som tar fram de delegerade akter som ska reglera de estetiska produkterna. 2.10. Läkemedelsverkets verksamhetsansvar för miljö Förutom att målen i Agenda 2030 ska integreras i Läkemedelsverkets verksamhet har myndigheten ett nationellt verksamhetsansvar för miljö. Det innebär att myndigheten inom sitt ansvarsområde ska medverka till att nå de svenska miljömålen och sträva mot att integrera arbetet med regeringens generations- och miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling i myndighetens kärnverksamhet. Läkemedelsverket anser att ökad miljöhänsyn bör tas vid utveckling, tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska och kosmetiska produkter. Läkemedelslagstiftningen är harmoniserad på EU-nivå och regeringens beslut om etappmålet; Ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt 4, innebär att Läkemedelsverket har ett ansvar att arbeta för att ökad miljöhänsyn är införd i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt senast år 2020. Etappmålet är en del i det svenska miljökvalitetsmålet Giftfri miljö samt bidrar till Generationsmålet. Den miljöpåverkan som tillverkning och konsumtion av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger bidrar till påverkar också flera mål i Agenda 2030. Främst kan Läkemedelsverkets miljöarbete bidra till mål 3, Hälsa, mål 6, Rent vatten och mål 12, Hållbar konsumtion. Läkemedelsverket är också ansvarigt för åtgärd inom Vattenåtgärdsplanerna: Läkemedelsverket bör verka för att minska påverkan från läkemedel på vattenmiljön, med avseende på sådana ämnen som påverkar förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. Läkemedelsverkets miljöarbete är också ett bidrag till Svensk strategi för arbetet mot antibiotikaresistens. 2 Tre områden har identifierats där det finns ett behov av riktlinjer; genomredigering (genome editing), additiv tillverkning (så kallad 3D-printing) och artificiell intelligens (AI). 3 Definition och klassificering av mjukvara som är medicinteknik, cybersecurity, klinisk utvärdering av mjukvara som är medicinteknik och AI/maskininlärning. 4 Etappmålet om ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning och internationellt: att senast år 2020 har beslut fattats inom EU eller internationellt som innebär att befintliga och eventuella nya regelverk för human- och veterinärmedicinska läkemedel i ökad utsträckning väger in miljöaspekter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 19

Under året har följande regeringsuppdrag redovisats: Uppdrag att analysera hur Läkemedelsverket ska nå miljömålen 5. Läkemedel i miljön 6, 7. Uppdrag angående kunskapscentrum för läkemedel i miljön 8, 9. I strävan mot att nå miljö- och hållbarhetsmålen arbetar Läkemedelsverket inom sex områden: Ökad miljöhänsyn i regelverket för läkemedel Under 2018 har arbetet med revideringen av ny EU-förordning för veterinärmedicinska läkemedel slutförts. Läkemedelsverket har under flera år aktivt deltagit i arbetet vilket framgår exempelvis genom de nya regler som införts med syfte att motverka antibiotikaresistens samt att minska miljöpåverkan av veterinära läkemedel. Exempelvis får substanser som utgör en speciell miljörisk genom att de är långlivade och ansamlas i miljön bara ingå i veterinärläkemedel under vissa speciella omständigheter. Det finns också krav på att kommissionen ska utreda om substanser som ingår i veterinärläkemedel kan granskas i förhållande till EU:s miljölagstiftning. Läkemedelsverket har under året genomfört flera insatser för att öka den internationella förståelsen för ökad miljöhänsyn inom läkemedelslagstiftningen inom EU och internationellt. Skrift på engelska som förklarar det svenska förslaget om utsläppsbegränsningar är framtagen och delad inom Norden. Läkemedelsverket har också debatterat ämnet vid seminarium och föreläst vid Nobelcenter. Förbättra kunskapen och minska exponering av ämnen med miljöskadliga egenskaper För att åstadkomma förbättrad miljöinformation för läkemedelssubstanserna pågår översyn av miljöriskbedömningen, ERA, för humanläkemedel på EU-nivå. Under året har arbetsgruppen tagit fram ett utkast på ny riktlinje och förankring pågår inom den europeiska läkemedelsmyndigheten. Utkastet innehåller bland annat förslag för endokrint störande ämnen och antibiotika. En remissrunda pågår. Läkemedelsverket har bidragit till arbetet med Särskilt förorenande ämnen genom att ta fram bedömningsgrunder för ciprofloxacin, ett antibiotikum. Miljökvalitetsnorm för ciprofloxacin har därefter fastställts. 10 I syfte att bättre följa användningen av läkemedelssubstanser med miljöpåverkan pågår ett arbete inom Läkemedelsverket med att ta fram statistik om försäljning av mängd (kg) aktiv substans för drygt 30 olika läkemedelssubstanser. Statistiken ses som ett komplement till miljöövervakning samt för att påvisa behov av övervakning. Verka för samlad och tillgänglig miljöinformation för läkemedel Läkemedelsverket arbetar för att tillgängliggörandet av miljöinformation ska underlättas genom såväl ERA-revideringen som i arbetet med den nya förordningen för veterinärmedicinska läkemedel. I förordningen finns krav som innebär att kommissionen ska utreda ett system för granskning och sammanställning av miljöegenskaperna hos de substanser som ingår i veterinärmedicinska läkemedel. 5 Handlingsplan för hur Läkemedelsverket fram till 2020 ska verka för att nå miljömålen, rapport från Läkemedelsverket, juni 2018. 6 Läkemedel i miljön, rapport från Läkemedelsverket, juni 2018, Dnr: 4.3.1-2018-048910. 7 Läkemedel i miljön, slutredovisning, rapport från Läkemedelsverket, december 2018, Dnr: 4.3.1-2018-048910. 8 Verksamhetsplan 2019 2023 för kunskapscentrum för läkemedel i miljön, december 2018, https://lakemedelsverket.se/upload/miljo/verksamhetsplan-kunskapscentrum-for-lakemedel-imiljon-2019-2023.pdf. 9 Uppdrag angående kunskapscentrum för läkemedel i miljön, december 2018, Dnr: S2018/03385/FS. 10 Havs- och vattenmyndighetens föreskrift om vattenmiljö (HVMFS 2018:17). Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 20

Minska utsläpp av miljöpåverkande ämnen vid tillverkning Aktiviteter som minskar utsläpp av aktiv substans vid läkemedelstillverkning har bedömts som mycket prioriterade av Läkemedelsverket. Åtgärderna är också en del i att minska läkemedelstillverkningens bidrag till uppkomst och spridning av antimikrobiell resistens (AMR). Behov av krav på begränsning av utsläpp av aktiv substans vid läkemedelstillverkning blir allt mer accepterat inom EU. På en konferens med den ständiga representationen i Bryssel togs det svenska förslaget upp som en möjlighet. Förslaget om utsläppsbegränsningar har idogt framförts i arbetet med ny veterinärmedicinsk förordning och krav har inkluderats. Kravet innebär att kommissionen ska utreda åtgärder för att förhindra eller minimera utsläpp av aktiva substanser vid tillverkningen. Införande av krav på begränsning av utsläpp av aktiv substans vid läkemedelstillverkning vinner allt mer mark inom EU, och Sverige behöver vara fortsatt aktiva i denna process. Minska miljöpåverkan vid användning av läkemedel, medicintekniska produkter, kosmetiska produkter och tatueringsfärger Läkemedelsverket har i flera sammanhang uppmärksammat behovet av att lyfta miljöns betydelse för utveckling och spridning av antimikrobiell resistens, AMR, i samband med tillverkning och användning av läkemedel. Läkemedelsverket har fått gehör för frågan inom Nordiska ministerrådet för One Health och i november anordnade Läkemedelsverket ett seminarium om läkemedel i miljön samt föreläste om problematiken. Läkemedelsverket har också uppmärksammat vikten av att rapportera in möjlig miljöpåverkan av veterinärmedicinska läkemedel i en artikel i Svensk Veterinärtidning. Läkemedelsverket har inom ramen för Fördjupad utvärdering 2019 deltagit i arbetet med temaområdet Hållbar konsumtion och produktion. Stimulera utveckling av produkter med låg total miljöpåverkan Läkemedelsverket har under året arbetat med att inrätta och ansvara för ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön. 11 En verksamhetsplan 12 har tagits fram efter intressentdialog med nationella aktörer som är aktiva inom området. Målsättningen för kunskapscentret är att minimera miljöpåverkan av läkemedel genom ökad kunskap och ökad nationell samverkan inom läkemedel i miljö. 2.11. Europeisk och internationell samverkan Läkemedelsverkets framträdande position i det europeiska nätverket har tillsammans med Sveriges vetenskapliga och regulatoriska inflytande i EU gagnat svensk folk- och djurhälsa. Läkemedelsverket har sedan EU-inträdet varit en av de mest anlitade läkemedelsmyndigheterna i det europeiska nätverket vilket medfört goda möjligheter att påverka godkännandet av nya läkemedel. Läkemedelsverket har också en ledande roll i ett antal viktiga kommittéer och grupper inom den europeiska läkemedelsmyndigheten. Storbritanniens utträde ställer krav på ett utökat samarbete mellan europeiska läkemedelsmyndigheter i utredningar av ansökningar om godkännande av läkemedel. Läkemedelsverket deltar aktivt i detta samarbete. På EU-nivå pågår också samverkan för att förbättra tillgängligheten av läkemedel genom, bland annat, en EMA/HMA-gemensam arbetsgrupp som Läkemedelsverket aktivt deltar i. 11 https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/05/nytt-kunskapscentrum-for-lakemedel-imiljon/. 12 Verksamhetsplan 2019 2023 för Kunskapscentrum för läkemedel i miljön, https://lakemedelsverket.se/upload/miljo/verksamhetsplan-kunskapscentrum-for-lakemedel-imiljon-2019-2023.pdf. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 21

Europasamarbetet innebär också en möjlighet till kompetensutveckling av utredare vid Läkemedelsverket både genom själva utredningsarbetet och genom EU-gemensamma utbildningstillfällen. Läkemedelsverket deltar i olika internationella samarbeten, bland annat i det arbete där regulatoriska myndigheter i EU, Japan och USA möts för att diskutera vetenskapliga och tekniska aspekter, International Conference on Harmonisation för humanläkemedel och International Cooperation on Harmonisation of Technical Requirements for Registration of Veterinary Medicinal Products för veterinärläkemedel. Läkemedelsverket är representerat såväl i styrkommittén som i flera undergrupper i ICH och kan på så sätt påverka utformningen av internationella riktlinjer för läkemedelsutveckling. Inom WHO deltar myndigheten bland annat i arbete om förfalskade läkemedel i den legala distributionskedjan och antibiotikaresistens. Vidare är Läkemedelsverket aktivt i internationellt inspektionsarbete med koppling till god tillverkningssed, PIC/S. Inom ramen för regeringens politik för global utveckling har under 2018 möten genomförts med bland annat Läkemedelsverkets systermyndighet Central Drugs Standard Control Organization i Indien. Läkemedelsverket deltar i International Coalition of Medicines Regulatory Authorities som är en global sammanslutning av läkemedelsmyndigheter. Gruppen arbetar bland annat med gemensamma frågor om farmakovigilans, förfalskade läkemedel och krishantering. 2.12. Digitalisering Under 2018 har Läkemedelsverket fastställt en digitaliseringsstrategi för åren 2018 2022 och till denna finns en långsiktig projektportfölj framtagen för att möta nu kända behov. Myndigheten har under året vidareutvecklat portföljstyrningen och processer för prioritering för att säkerställa att myndighetens utvecklingsprojekt bedrivs effektivt, skapar avsedda effekter och leder till utlovad nyttorealisering samt går i linje med digitaliseringsstrategin. Under året har projektet Integrerat System för Informationshantering, ISI, fortsatt. Syftet med projektet är att skapa bästa möjliga och kostnadseffektiva förutsättningar för att bygga ett för Läkemedelsverket sammanhållet automatiserat processtöd för ärende- och dokumenthantering. Projektet har byggt lösningsförslaget och med framgång demonstrerat det för utvalda delar av organisationen. Förberedelser pågår också för att anpassa verksamheten och systemstöden till att hantera ISO-standarder för identifiering av läkemedelsprodukter. Under året har projekt SPIRA startats som ett led i detta. SPIRA är Läkemedelsverkets sammanhållna projekt för utveckling av IT-stöd och verksamhetsprocesser för hantering av masterdata gällande substanser, läkemedelsprodukter, intressenter och referensdata med inslag av automatisering. Läkemedelsverket har tillsammans med Sveriges kommuner och landsting, Inera och Region Uppsala tagit fram en nationell tjänst, SEBRA, som är integrerad i hälso- och sjukvårdens verksamhetssystem och ska underlätta biverkningsrapportering. En välfungerande biverkningsrapportering är av stor betydelse och en viktig del i den kontinuerliga säkerhetsövervakningen av godkända läkemedel i praktisk användning i hälso- och sjukvården. Inom ramen för regeringsuppdraget Strukturering och digitalisering av svensk produktinformation har Läkemedelsverket tagit fram ett förslag som beskriver hur godkänd produktinformation om läkemedel i Sverige kan struktureras på ett ändamålsenligt sätt och anpassas för elektronisk hantering. Uppdraget är en naturlig fortsättning på en utveckling som Läkemedelsverket varit med och drivit under lång tid. Vi ser att behoven av att digitalisera och tillgängliggöra strukturerad produktinformation som öppen data ökar. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 22

2.13. Arbetet med löpande effektivisering Myndigheten arbetar med att löpande effektivisera sin verksamhet och samtidigt upprätthålla samma kvalitet till en lägre kostnad, alternativt öka kvaliteten till samma kostnad. Myndighetens arbete med effektiviseringar sker bland annat genom att: Myndigheten under året vidareutvecklat portföljstyrningen och processer för prioritering för att säkerställa att myndighetens utvecklingsprojekt bedrivs effektivt, skapar avsedda effekter och leder till utlovad nyttorealisering samt går i linje med digitaliseringsstrategin. Nivåstrukturera arbetsuppgifter samt att fortsätta digitaliseringen vid handläggandet av vissa typer av ärenden. Införa generella effektiviseringskrav i samband med budgetarbetet. Förbereda verksamheten för införandet av ISI, Integrerat System för Informationshantering, vilket kommer fungera som en möjliggörare för fortsatta effektiviseringar. Bildandet av Centrum mot olaga läkemedel för intern och extern samordning har arbetet inom detta område blivit mer fokuserat och effektivt. Arbetssättet vid hantering av olyckor och tillbud avseende medicinteknik har effektiviserats så att fler ärenden har avslutats trots mindre resurser. Hanteringen av serviceavtal på labbet har effektiviserats genom att samlas inom förvaltningsobjekt Tillsyn, samt genom omförhandling med avtal på längre tid. Fortsatt fokus på riskbaserad tillsyn, där flera enheter tagit fram verksamhetsspecifika modeller, innebär effektiviseringar genom att styra resurserna till att användas där de ger bäst nytta. 2.13.1. Indikatorer Läkemedelsverket har valt att följa effektiviseringsutveckling på en övergripande nivå genom att kontinuerligt följa fyra indikatorer. Respektive indikator består av ett antal mått, vilka sammanvägt ger en bedömning per indikator enligt trafikljusprincipen grön/gul/röd (uppfyllt/förbättringspotential finns/ej uppfyllt). Läkemedelsverkets fyra indikatorer är: Efterfrågad myndighet, Effektiv ärendehantering, God service samt Nöjd kund och medarbetare. Efterfrågad myndighet Indikatorn Efterfrågad myndighet 13 bedöms som grön bl.a. baserat på Läkemedelsverkets andel (20 %) av det totala antalet tillgängliga rapportörskap i den centrala proceduren, vilket fortsatt pekar på att Läkemedelsverket är en efterfrågad myndighet i det europeiska samarbetet. Andelen RMS-skap, Reference Member State, i den decentrala proceduren är fortsatt hög (30 %). Andelen vetenskapliga centrala rådgivningar (13 %) sjunker, men från en hög nivå. Effektiv ärendehantering För indikatorn Effektiv ärendehantering ger de interna mätningarna rörande effektivitet inte en heltäckande bild av myndighetens ärendehantering men baserat på arbete med effektivitet enligt ovan, därför görs en försiktig bedömning av indikatorn som bedöms vara gul. 13 Består av underliggande mått: Andel tilldelade rapportör- och co-rapportörskap av totalt tillgängliga uppdrag inom den centrala proceduren, Andel RMS-skap inom den decentrala proceduren där SE är utredande land av totalt delaktiga ärende, Andel tilldelade vetenskapliga centrala rådgivningar, Antal nationella rådgivningar, antal apotek och andel inspekterade apotek, Inspektioner GMP+GDP (antal). Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 23

God service Indikatorn God service 14 bedöms som gul då satta mål gällande svarstider för Giftinformationscentralen inte nås, vilket är kopplat till resursbrist. Positivt är dock de förbättrade svarstiderna för Läkemedelsupplysningen under 2018. Nöjd kund och medarbetare Indikatorn Nöjd kund och medarbetare 15 bedöms som grön baserat på genomförd medarbetarundersökning under 2018 med höga resultatnivåer samt förbättrade resultat i förhållande till medarbetarundersökningen 2016. Andelen nöjda och mycket nöjda kunder vid kontakt med Läkemedelsupplysningen ligger också fortsatt på en hög nivå (81 %). 14 Består av underliggande mått: Svarstid GIC Prio 2, GIC allmänheten, -sjukvårdsrådgivning, -SOS Alarm prio 2, -GIC sjukhus prio 2, svarstid i växel /andel inom 30 sek., JK-lista kod 2, Antal besvarade samtal LMU, Svarstid samtal LMU. 15 Består av underliggande mått: Feedback på samtal LMU som helhet (andel nöjd eller mycket nöjd), Medarbetarundersökning, e-nps. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 24

3. Läkemedlet och dess livscykel Läkemedelsverkets uppdrag inom den regulatoriska verksamheten enligt förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket, innefattar att ge tillstånd samt vetenskaplig och regulatorisk rådgivning avseende läkemedel för humant och veterinärt bruk. Arbetet utförs genom vetenskapliga utredningar och regulatorisk hantering under hela läkemedlets livscykel, det vill säga före, vid och efter godkännande av läkemedel för försäljning. Med läkemedel menas förutom läkemedel för människor och djur även naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel samt homeopatiska läkemedel. Tillstånds- och rådgivning ges för att möjliggöra tillgänglighet av ändamålsenliga läkemedel och för att säkerställa att tillgängliga läkemedel är av god kvalitét med positiv nytta/riskbalans. I myndighetens regulatoriska uppdrag ingår att följa läkemedlens säkerhet vid användning, efter godkännandet. Om nytta/risk-profilen blir negativ, behöver försäljningstillståndet för produkten ändras. I detta kapitel återrapporteras områden relaterade till ett läkemedel och dess livscykel. Först ges en översiktlig sammanfattning för resultatet inom området. Därefter redovisas hantering avseende läkemedel, före godkännande, vid godkännande respektive efter godkännande. I avsnittet efter godkännandet inkluderas den del av farmakovigilansverksamheten som omfattar signalspaning och biverkningsrapportering. 3.1. Sammanfattning Antalet ärenden och kostnader för tillstånds- och rådgivning har varit relativt stabil och i samma storleksordning som för tidigare år. Utvecklingen av att det regulatoriska arbetet alltmer sker inom europasamarbetet fortsätter. Av alla godkända läkemedelsprodukter på humansidan i Sverige 2018, 10 689 stycken, är 81 % godkända genom EU-samarbetet 1 996 stycken via nationell procedur, 2 838 stycken via central procedur och 5 855 stycken via decentral/ömsesidig procedur. Sverige tar ett fortsatt stort ansvar både för nationella och centrala rådgivningar, totalt 258 stycken. Förtroendet att förlägga kliniska prövningar i Sverige är fortsatt högt sett till antal inkomna ansökningar vilket var 313 stycken. Förberedelserna inför Brexit, samt inför införandet av ny lagstiftning gällande förfalskade läkemedel, Falsified Medicines Directive, och implementering av ändrad lagstiftning om antroposofiska läkemedel har också gjorts under året. Likaså har engagemanget fortsatt kring de nya förordningarna om medicintekniska produkter, veterinärläkemedel respektive kliniska prövningar. Totalt antal nya läkemedel på humansidan som godkänts inom EU via den europeiska läkemedelsmyndighetens, EMA, godkännandekommitté CHMP, committee for human medicines, var under året 84 stycken, vilket är något lägre än under 2017, 92 stycken men i samma storleksordning som under de senaste åren. Av dessa nya läkemedel var 42 nya aktiva substanser, 21 avsedda för patienter med ovanliga sjukdomar, så kallade särläkemedel, medan 3 stycken var avancerade terapier, alltså läkemedel baserade på gen-, cell- eller vävnadsmaterial. Onkologi är fortfarande ett sjukdomsområde där nya läkemedel utvecklats i stor omfattning, men också inom infektion, hematologi, immunologi/reumatologi/transplantation och neurologi ses en relativt stark utveckling sett till antal nya läkemedel. I följande avsnitt redovisas fördelning av ärenden under ett läkemedels livscykel. Den faktor som påverkar ärendemängden inom tillståndsgivning, det totala antalet läkemedelsprodukter på marknaden, och totalt antal godkända läkemedelsprodukter redovisas i efterföljande avsnitt. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 25

3.1.1. Fördelning av ärenden under ett läkemedels livscykel Arbetet utförs genom vetenskapliga utredningar och regulatorisk hantering under hela läkemedlets livscykel, det vill säga före, vid och efter godkännande av läkemedel för försäljning. Kostnader fördelade på ärendetyper 2018 visas i figur nedan. Figur: Kostnader fördelade på ärendetyper, 2018. *Från 2018 ingår även säkerhetsövervakning i Ärenden efter godkännande. (Tidigare redovisats under Användning och information.) Tillstånd att utföra kliniska läkemedelsprövningar, human- och veterinärläkemedel och medicinteknik, och vetenskaplig- och regulatorisk rådgivning är exempel på ärenden som framförallt hanteras före godkännande för försäljning. Godkännande att marknadsföra läkemedelsprodukter ges för nya läkemedel, och för utvidgningar av indikation och förnyelser av befintliga försäljningstillstånd. Efter godkännande av läkemedel för försäljning utförs vetenskaplig och regulatorisk uppföljning med syfte att säkerställa fortsatt god kvalitet. Detta sker till exempel som säkerhetsuppföljningar av läkemedel i klinisk användning. Övriga aktiviteter sker under hela läkemedlets livscykel, och innefattar till exempel normativt arbete, hantering av inkomna frågor, externa uppdrag och förvaltning av system. 3.1.2. Antal godkända läkemedelsprodukter En faktor som påverkar ärendemängden inom tillståndsgivning är det totala antalet läkemedelsprodukter på marknaden. Med läkemedelsprodukt menas läkemedlet i dess förpackning, det så kallade ASP-numret. För varje år tillkommer fler läkemedelsprodukter än vad som avregistreras, vilket får till följd att det totala antalet godkända läkemedelsprodukter på marknaden ökar, se figur nedan. Under 2018 var ökningen av antalet godkända läkemedelsprodukter 68 stycken. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 26

Figur: Godkända läkemedelsprodukter vid årsslut (antal). 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 Centr, vet Centr, hum Parallell Natl, vet Natl, hum 2000 0 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 I det fortsatta kapitlet redovisas nedan verksamheten 2018 avseende livscykelns tre faser: Ansökningar nya läkemedel. Godkännande av läkemedel för försäljning. Ärenden efter godkännande. Slutligen redovisas kort övriga aktiviteter, däribland normativt arbete och externa frågor. 3.2. Ansökningar nya läkemedel Läkemedelsverket utreder ansökningar inom ramen för det europeiska samarbetet i central-, ömsesidig eller decentraliserad regulatorisk procedur, antingen som utredande land eller som medlemsland. Läkemedelsverket utreder också nyansökningar i nationell procedur. 3.2.1. Ansökningar i central procedur Under 2018 tilldelades Sverige, från EMA, en stor andel utredningsuppdrag som utredande land, med rollen som rapportör eller co-rapportör. Under året har ett större antal länder tagit ansvar som utredande land, jämfört med tidigare. Ett fortsatt högt engagemang i rollen som medlemsland är en faktor som bidrar till det höga förtroendet och som medför att Sverige ofta får rollen som utredande land, liksom övrigt engagemang inom EU, som till exempel vetenskaplig rådgivning. Under året tilldelades Sverige 16 stycken nya rapportörskap, inklusive generika, och fem stycken co-rapportörskap inom CHMP. Totalt sett är denna tilldelning i samma storleksordning som föregående år då 14 stycken nya rapportörskap respektive tre stycken nya co-rapportörskap tilldelades. Läkemedelsverket har dessutom hittills övertagit 14 rapportörskap och 14 corapportörskap under året som direkt följd av Brexit. Sverige har tilldelats flest antal rapportör- och co-rapportörskap under den senaste treårsperioden, se figur nedan. Föregående år var Sverige på andra plats, Storbritannien inräknat. Sverige behåller därmed en fortsatt stark position inom EU. Figur nedan visar hur många PRAC-rapportörskap Sverige har tilldelats, vilket under 2018 varit 17 stycken. Co-rapportörskap i PRAC innehas av det land som tilldelats CHMP-rapportörskap. Sverige har jämfört med andra länder en andraplats, räknat på summan PRAC-rapportörskap 2016 2018. Motsvarande position föregående år var plats tre. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 27

NL SE DE UK ES FR DK PT PL AT FI NO IT BE IE HR LT CZ HU LV EE SK SI BG CY EL IS LU MT RO SE DE NL UK FR ES DK PL IE AT NO PT IT CZ EE FI HU LV BE MT IS RO EL HR LT SK SL BG CY GR LU Figur: CHMP-rapportörskap och co-rapportörskap 2016 2018, samtliga länder (antal). 60 50 40 Generika (Rapp) Corapp Rapp 30 20 10 0 *Position beräknat på summan av samtliga tilldelade rapportörskap och co-rapportörskap 2016 till och med 2018. Figur: PRAC-rapportörskap 2016 2018, samtliga länder. 60 50 40 30 20 10 0 *SE har fått 3 PRAC-rapportörskap för nyansökningar samt 5 PRAC-rapportörskap för generika, 5 för duplikat och 4 för biosimilarer. dvs. totalt 17 st. år 2018. 3.2.2. Ansökningar i ömsesidig/decentral procedur Antalet nyansökningar inom EU i ömsesidig, MRP, och decentraliserad, DCP, procedur har minskat något jämfört med 2017. Totalt inkomna nyansökningar där Sverige deltar (RMS + CMS) under 2018 är också något färre i motsvarande grad, cirka 362 stycken, jämfört med 2017, cirka 376 stycken. Sverige har fortsatt fått och varit utredande land (RMS) för en stor andel av de procedurer vi deltar i, 29 %. Motsvarande andel 2017 var 30 %. Läkemedelsverket har dessutom hittills övertagit 68 RMS-skap under året som direkt följd av Brexit. Sverige innehar en sjätteplats beräknad på summan av DCP och MRP för perioden 2016 till och med november 2018, se figur nedan. Motsvarande position för perioden 2015 2017 var densamma. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 28

NL DE UK PT DK SE ES AT CZ HU MT FI EE PL IE HR NO IS LV BE SI FR IT SK RO BG LU EL LT CY LI Figur: Startade procedurer för nyansökningar i MRP & DCP per RMS, 2016 2018 (antal). 900 800 700 600 MRP/RMS DCP/RMS 500 400 300 200 100 0 Antal startade procedurer oavsett om Sverige är med eller inte. Positionen är beräknad på summan av samtliga procedurer 2016 2018 (november). 3.2.3. Ansökningar i nationell procedur Antalet nyansökningar i den nationella proceduren minskade under 2018 jämfört med 2017. 32 stycken ansökningar om nya produkter, inklusive generika och hybrider, inkom 2018 jämfört med 46 stycken under 2017. Detta visar att trenden av att nyansökningar alltmer söks inom europasamarbetet fortsätter. 3.2.4. Veterinärläkemedel Sverige innehar fortfarande en stark position inom området veterinärläkemedel vad avser fördelning av rapportörskap och co-rapportörskap 2018, baserat på kompletta ansökningar i central procedur tilldelade under den senaste treårsperioden, se figur nedan. Det totala antalet rapportörskap som fördelats 2018 har varit jämförelsevis begränsat. Av resursskäl har det fokuserats på redan tilldelade uppdrag. Läkemedelsverket har dessutom hittills övertagit ett rapportörskap och två co-rapportörskap under året som direkt följd av Brexit. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 29

Figur: Centrala rapportör- och co-rapportörskap 2016 2018, kompletta ansökningar veterinärläkemedel (antal). 18 16 14 12 Kompletta MRL*-ansökningar Kompletta produktansökningar 10 8 6 4 2 0 DEES NL IE BE FR SEDK PL UK FI IT AT CZ SI HUSKBGHRCYEE EL LT LU LV MTPTRO *MRL= Maximalt tillåtna resthalter av läkemedel i livsmedel av animaliskt ursprung. 3.2.5. Totalt antal ärenden och kostnader för läkemedlet under dess livscykel Antal avslutade ärenden inom tillståndsgivning och rådgivning av läkemedel var under 2018 cirka 17 800 stycken. Dessutom har 7 754 inkomna biverkningsrapporter för humanläkemedel, 694 rapporter för veterinärläkemedel, 248 potentiella signaler för humanläkemedel, 13 potentiella signaler för veterinärläkemedel, och 49 978 licensansökningar hanterats. Den största andelen ärenden inom tillståndsgivning gäller godkännande av läkemedel. En annan stor andel ärenden gäller ansökningar om ändringar och uppföljande arbete för godkända läkemedel, vilket är en följd av att antalet godkända läkemedel ökar. Andra större ärendetyper är kopplade till aktiviteter före en eventuell godkännandeansökan rådgivning, kliniska prövningar, licenser respektive övriga aktiviteter som inkomna frågor, normativt arbete, regeringsuppdrag och andra nationella aktiviteter. Tabell: Kostnader (tkr). 2018 2017 2016 Ärenden före godkännande 71 274 63 212 63 405 Godkännande 173 477 169 429 164 298 Efter godkännande* 171 941 153 406 155 152 Övrigt 77 937 74 079 80 841 Total 494 629 460 126 463 696 *Från 2018 ingår även säkerhetsövervakning i Ärenden efter godkännande. (Tidigare redovisats under Användning och information. Jämförelsetalen för 2017 och 2016 har räknats om med anledning av detta.) Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 30

3.2.6. Ärenden före godkännande av läkemedel för försäljning Läkemedelsverket har ansvar för tillstånd att utföra kliniska prövningar och beviljar licenser för försäljning av i Sverige icke godkänt läkemedel. Ytterligare en möjlighet som ges i det EU-gemensamma regelverket är ett program inom vilket ett icke godkänt läkemedel kan ställas till förfogande för användning av humanitära skäl, ett så kallat Compassionate Use Programme, CUP. Arbetet med bedömning av och tillståndsgivning för att utföra kliniska prövningar utgör den största andelen före godkännande. Läkemedelsverket har en viktig roll som rådgivare i regulatoriska och vetenskapliga frågor till företag och forskargrupper i Sverige och globalt för läkemedel under utveckling. Rådgivning ges både nationellt, huvudsakligen via möten på Läkemedelsverket, och via central procedur, skriftliga, med den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA som samordnare. Under utvecklingen av ett läkemedel kan rådgivning ges i enlighet med europeiska regulatoriska ramar för behovsanpassad utvecklingsväg. Dessutom finns möjlighet att ge parallell rådgivning tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket för att möjliggöra snabbare tillgång till läkemedel. Tabell: Ärenden före godkännande, kostnader (tkr). 2018 2017 2016 Vetenskaplig rådgivning 23 275 20 273 19 713 Klinisk prövning 35 676 30 075 31 397 Ansökan för icke godkända läkemedel i Sverige 11 979 12 588 12 294 Övrigt* 345 277 - Total 71 274 63 212 63 405 * Till exempel ingår avancerade terapier. Inga kostnader i posten Övrigt under 2016. Tabell: Ärenden före godkännande (antal). 2018 2017 2016 Vetenskaplig rådgivning Central, totalt i EU 633 652 556 Central, varav SE 80 98 104 Nationell 178 176 161 Kliniska prövningar (inkomna ansökningar om KP, humana, veterinära samt medicintekniska) 313 343 343 Licenser 49 978 51 266 52 369 Under 2018 var antalet ansökningar om klinisk läkemedelsprövning fortsatt högt men något lägre jämfört med föregående år. Fortsatt uppföljning och analys behövs för att se om detta resultat består samt för att kunna beskriva eventuella orsaker. Under året har rekryteringar och struktureringar i arbetet med kliniska prövningar skett. Vidare har Läkemedelsverket arbetat med att förbereda implementeringen av den nya förordningen om kliniska prövningar, med ambitionen att kunna behålla det starka förtroendet för Sverige på längre sikt. Antal centrala rådgivningar inom EU var i samma storlek som föregående år, och Läkemedelsverket utsågs som koordinator för en stor andel men för ett något lägre antal jämfört med tidigare år. Totala antalet centrala rådgivningar, konkurrensen med andra länder, och representationen i den vetenskapliga grupperingen, Scientific Advice Working Party, har betydelse för hur många koordinatorskap varje land har möjlighet att få sig tilldelat. Anledning till minskningen beror av att Läkemedelsverket har haft färre delegater inom denna kommitté under 2018. Generellt används mer resurser per central Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 31

rådgivning jämfört med nationell rådgivning, som en direkt konsekvens att ersättningen för en central rådgivning är högre. 3.3. Godkännande av läkemedel för försäljning Godkännande av läkemedelsprodukter sker såväl inom det europeiska systemet central, ömsesidig, decentralicerad procedur som nationellt. Inom det europeiska systemet kan Läkemedelsverket ha en ledande roll dvs. ansvara för att utreda eller en roll som kvalitetsgranskare. När det gäller den nationella proceduren tar Läkemedelsverket hela ansvaret. Generellt är tidsåtgången mycket längre för utredning av nya kemiska och biologiska substanser, övervägande central procedur. En trend är att andelen biologiska läkemedel ökar vilket dessutom ställer nya kompetenskrav för utredning. Generellt går också mer tid åt, och därmed högre kostnad, för utredningar där Läkemedelsverket har ansvar för utredningen av produkten, jämfört med när myndigheten innehar en granskande roll. Totalt sett så har inga större förändringar i antal eller kostnader för ärenden jämfört med tidigare år skett under 2018. Posten övrigt utgörs av arbete med ansökningar för övriga tillståndsärenden och aktiviteter direkt relaterade till godkännandeverksamheten. Arbete med så kallade non-variation-ärenden är ett exempel på sådan övrig verksamhet. Denna typ av ansökningar har ökat markant under året, som direkt konsekvens av införandet av Falsified Medicines Directive och de nya kraven avseende unik identitetsbeteckning och krav på säkerhetsförsegling. Tabell: Ärenden vid godkännande, kostnad (tkr) och antal avslutade. 2018 2017 2016 Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Nyansökningar, komplett 1 87 208 161 94 931 146 79 445 147 Nyansökningar, förkortad 2 50 155 327 43 168 298 49 970 349 Extension 3 4 732 53 5 757 68 8 170 59 Duplikat 4 339 32 683 61 1 725 42 Parallellimport 5 7 923 428 9 055 497 7 317 411 Övrigt 6 23 120 15 836 17 670 TOTAL 173 477 169 429 164 298 1 Ansökan innehållande fullständig farmaceutisk, farmakokinetisk, farmakologisk/toxikologisk och klinisk dokumentation, till exempel ny kemisk substans. 2 Ansökan med för vissa delar begränsad dokumentation, till exempel generika. 3 Ansökan innehållande dokumentation för styrkande av ett utvidgat godkännande, till exempel ny läkemedelsform, ny styrka. 4 Ansökan om godkännande för läkemedel som helt överensstämmer med redan befintligt läkemedel (namn och innehavare kan avvika). 5 Ansökan för att parallellimportera läkemedel från annat land (endast nationella ärenden). 6 Övrigt. Aktiviteter relaterade till godkännandeärenden, t ex non-variations. 3.4. Ärenden efter godkännande Arbetet efter godkännande innefattar säkerhetsuppföljning, andra uppföljningsändringsärenden, samt säkerhetsövervakning. Ärenden avseende säkerhetsuppföljning hanteras, liksom ärenden före godkännanden, såväl inom det europeiska systemet, central, ömsesidig, decentraliserad procedur, som nationellt. Ofta sker säkerhetsuppföljning via EU-arbete med efterföljande nationellt arbete för implementering. Läkemedelsverket har som utredande land för en stor andel nyansökningar inom det europeiska systemet fortsatt huvudansvar för ett stort antal läkemedelsprodukter efter godkännandet. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 32

Ändringsärenden, av typ I och II, och förnyelser av redan godkända läkemedelsprodukter är en stor del av uppföljningsärendena. En annan betydande del gäller säkerhetsuppföljning av läkemedel i klinisk användning, såsom utredning av nya säkerhetsfrågor, PSUR, PSUSA, PASS, PAES-studier och hantering av referrals. Säkerhetsövervakning sker genom hantering och bedömning av nationell biverkningsrapportering samt övrig signalspaning nationellt och inom EU. Läkemedelsverket ansvarar dessutom specifikt för säkerhetsövervakningen av ungefär 75 substanser på uppdrag av EU och som Lead Member State. Data för antal rapporter inom säkerhetsövervakning respektive kostnad redogörs för i separata tabeller nedan. Tabell: Uppföljningsärenden efter godkännande, kostnad (tkr) och antal avslutade. 2018 2017 2016 Kostnad Antal Kostnad Antal Kostnad Antal Ändringar typ I och II 82 826 6 645 70 045 6 758 70 687 7 183 Förnyelser 6 107 355 6 315 288 10 060 360 PSUSA/PRAC 1 18 900 203 15 472 257 13 882 257 PSUR (ej till PRAC) 1 212 87 1031 142 2 262 129 Övrigt 2 6 233 5 463 4 789 TOTAL 115 279 98 325 101 680 1 Antalet avser PSUSA till PRAC. Kostnaden innefattar även annat PRAC-arbete, t.ex. referrals. 2 Består främst av: Uppföljning av villkor, dispenser, produktinformation och återkalla tillstånd. Antalet avslutade uppföljningsärenden ligger i linje med tidigare år. Utökad upplärning, vilken ofta sker genom hantering av ändringar, har krävts under året i och med den resursförstärkning som genomförts med anledning av Brexit och nya lagförslag. Förutom löpande uppföljningsarbete har Läkemedelsverket haft huvudansvar för fyra referrals under året. Antalet PSUSA som Läkemedelsverket tar ansvar för beror på antalet substanser som myndigheten redan tagit signalspaningsansvaret för. Baserat på detta har en nivå av antal PSUSA för centrala produkter uppnåtts som är relativt stabil och som kommer ligga på samma nivå under kommande år. Eventuellt ytterligare signalspaningsansvar kan tillkomma för icke redan tilldelade substanser med produkter godkända i nationella procedurer. PSUR, men inte till PRAC, utgörs huvudsakligen av veterinära ärenden. En del av säkerhetsövervakningen av godkända och marknadsförda läkemedel är att bedöma rapporterade misstänkta biverkningar. Läkemedelsverket förvaltar och utvecklar också det nationella systemet för rapportering av biverkningar. Rapportörer är, förutom den svenska sjukvården även farmacevter, patienter/konsumenter, veterinärer och djurägare. Svenska allvarliga biverkningsrapporter vidarebefordras till den europeiska biverkningsdatabasen EudraVigilance, EV, för bedömning av eventuella fortsatta aktiviteter inom den EU-myndighetsgemensamma säkerhetsövervakningen. Läkemedelsverket har under 2018 fortsatt arbetet med projektet SEBRA, det vill säga elektronisk biverkningsrapportering direkt från sjukvårdens journalsystem. SEBRA förväntas förenkla rapporteringen, öka kvaliteten i rapporteringen samt minska myndighetens handläggningstid för de individuella rapporterna. En pilot genomfördes i samarbete med SKL, INERA och Region Uppsala under våren och har avslutats under oktober månad. Den nationella implementeringen av SEBRA förväntas kunna starta under 2019 i samarbete med SKL/INERA. Antalet inkomna, initiala biverkningsrapporter har minskat marginellt med cirka 1 % från 2017 till 2018. Se tabell nedan. Antalet aktiviteter för att förbättra rapporteringen genom utbildning och informationskampanj, är detsamma som under föregående år. Biverkningsrapportering har gjorts både elektroniskt via Läkemedelsverkets webbplats Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 33

och via vanlig post. Rapportering av biverkningar har även gjorts direkt från ett kvalitetsregister till Läkemedelsverket. Det totala antalet initialt inkomna biverkningsrapporter för veterinärläkemedel är ungefär detsamma under 2017 och 2018. Se tabell nedan. Rapportering har gjorts från veterinärer, djurägare och läkemedelsföretag. Tabell: Biverkningsrapporter för humanläkemedel (antal). 2018 2017 2016 Hälso- och sjukvård inklusive farmacevter 5 447 5 005 6 348 Patienter/Konsumenter 2 294 2 325 2 104 Okänd rapportör 13 521 13 Samtliga rapportörer* 7 754 7 851 8 465 Tabell: Biverkningsrapporter för veterinärläkemedel (antal). 2018 2017 2016 Samtliga rapportörer* 694 692 616 * Antalet redovisade biverkningsrapporter kan variera något både för veterinär- och humanläkemedel beroende på när utdraget görs ur databasen och relaterat till kompletterande information för fallen. Läkemedelsverket utför löpande aktiv signalspaning efter tidigare okända risker, i första hand genom att med statistiska metoder upptäcka avvikande mönster i biverkningsrapporteringen. Ett nationellt signalspaningsarbete utförs avseende inkomna svenska rapporter. Ett europeiskt signalspaningsarbete görs i EudraVigilance-databasen för de 77 läkemedelssubstanser som Läkemedelsverket har särskilt ansvar för. Under 2018 bearbetades totalt 248 potentiella signaler relaterade till humanläkemedel. Det är en kraftig ökning jämfört med antalet under 2017, då 100 stycken. Det är löpande samma typ av underlag som granskas vid signalspaningen och de så kallade ermrlistorna, nationella bevakningslistorna, medicinska litteraturen och omvärldsbevakningen. Vid urvalet av vilka potentiella signaler som ska granskas, används den inom EU överenskomna principen för prioritering och fortsatt validering. Under 2018 har den principen implementerats till fullo, vilket kan ha påverkat antalet signaler. För veterinärmedicinska läkemedel granskades under 2018 totalt 13 potentiella signaler, vilket är ungefär samma antal som under 2017. Tabell: Bearbetade signaler för humanläkemedel (antal). 2018 2017 2016 Antalet bearbetade signaler för humanläkemedel 248 100 227 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 34

Tabell: Kostnad säkerhetsövervakning 2016 2018 (tkr). 2018 2017 2016 Säkerhetsövervakning (biverkningshantering och signalspaning) 56 662 55 081 53 472 3.5. Övriga aktiviteter Den största andelen av kostnaden för övriga aktiviteter/ärenden kopplade till tillståndsgivnings- och rådgivningsarbete utgörs av normativt arbete. Det normativa arbetet bedrivs oftast inom arbetsgrupper på EU-nivå. Några exempel på nya/reviderade EU-riktlinjer där Läkemedelsverket haft en ledande roll under året är Sterilisation of the medicinal product, active substance, Excipient and primary container, Non-clinical safety testing in support of development of paediatric medicines, Migraine guideline, Reproductive toxicology, Enviromental risk assessment of medicinal products for human use, Reflection paper on quality aspects of medicines for older people, Good manufacturing practice for advanced therapy medicinal products, Good clinical practice for advanced therapy medicinal products, samt Quality, non-clinical and clinical requirements for advanced therapy investigational medicinal products. Läkemedelsverket har också varit involverade i organisation och genomförande av en EMA/FDA workshop: Quality Development in early access procedures. En annan betydande andel är hantering av externa frågor, vilket innefattar frågor från allmänhet, media, sjukvård, myndigheter och företag. Fler typer av konsultationsärenden från Anmälda organ har implementerats i tillståndsverksamheten som en konsekvens av de nya medicinteknik-förordningarna. Beträffande utbytbarhet på förpackningsnivå implementerades under året en procedur med yttrande om lämpliga utbytesgrupper till TLV inför beslut. I övrig verksamhet ingår även arbete med regeringsuppdrag samt arbete med informationssystem för förvaltning av verksamhetsstöd. Tabell: Kostnader övriga områden (tkr). 2018 2017 2016 Normativt arbete 31 231 28 533 30 843 Frågor 14 036 15 453 16 607 Regeringsuppdrag/övriga externa uppdrag 11 146 10 368** 6 714 Förvaltning av informationssystem 16 452 14 909 24 998 Total 72 866* 69 263 79 162 * Utöver totalen finns övriga kostnader på 5 071 tkr som ej härrör från ovanstående områden, majoriteten härrör från projekt med och utan IT-komponent. ** Justering av historisk post, omklassificering av fåtalet kostnadsposter som tidigare klassats som övriga kostnader, nu justerade mot Regeringsuppdrag/övriga externa uppdrag (totalt 2 785 tkr justerat). Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 35

4. Tillsynsverksamheten Läkemedelsverkets tillsynsuppdrag, förordning (2007:1205) med instruktion för Läkemedelsverket spänner över ett stort område som omfattar produkter och system inom läkemedel, medicinteknik, kosmetik, tatueringsfärger och narkotika. Tillsynen syftar till att de produkter som finns på marknaden ska vara säkra, effektiva och uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen. Nära kopplat till Läkemedelsverkets tillsynsverksamhet är arbetet med målet att öka kunskapsspridningen om effekterna av olagliga produkter. De produkter och system som omfattas av Läkemedelsverkets tillsynsansvar berör varje människa på olika sätt, antingen som patient, brukare eller anhörig. Tillsynen ska bidra till att den enskilde patienten och hälso- och sjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter av god kvalitet. Tillsynen ska bedrivas utifrån de krav och mandat som ställs på Läkemedelsverket i författningar och andra regelverk, i syfte att främja en god folk- och djurhälsa. Tillsynsarbete ska vara riskbaserat, kvalitetssäkrat och ske inom satta tidsramar och med professionell kommunikation. Läkemedelsverket har arbetat aktivt för att fokusera på de områden där risken för patient- eller konsumentsäkerheten bedöms som störst och där insatserna kan ge mest effekt. Detta gäller oavsett om tillsynen sker på förekommen anledning, vid periodisk inspektion, eller genom vår tematiska tillsyn. Om avsteg gjorts från gällande regler måste den som tillsynats vidta nödvändiga åtgärder. Är avvikelserna omfattande eller tillsynsobjektet inte vidtar åtgärder, finns möjlighet för Läkemedelsverket att fatta beslut om krav förenat med vite och marknadsförbud. Läkemedelsverket kan också fatta beslut om omedelbar indragning/återkallelse av enskilda produkter eller gällande tillstånd, som kan medföra risk för patient eller konsument. I tillsynen samverkar Läkemedelsverket med landets 290 kommuner bland annat inom områdena receptfri detaljhandel med läkemedel, kosmetiska produkter och tatueringsfärger. Tillsynsuppdraget får störst effekt i kombination med andra verktyg som Läkemedelsverket har till sitt förfogande. Utöver administrativ tillsyn och fältinspektioner är insatser som information och rådgivning också viktiga. Vidareutveckling av regelverk och lagstiftning för att hantera förändringar i samhället är också en naturlig del i Läkemedelsverkets arbete. Kombinationen av olika verktyg bidrar till att så många som möjligt har förutsättningar att göra rätt, dvs. efterleva de regelverk som finns för att främja folk- och djurhälsan. 4.1. Sammanfattning En övergripande summering av tillsynsområdet visar att läkemedel som hanteras, saluförs och förskrivs i Sverige håller tillfredsställande kvalitet med avseende på säkerhet, effekt, tillverkning, hantering och distribution. Det arbete som Läkemedelsverket gör för att tillse detta görs inom ramen för apotekstillsynen, inspektionsarbetet av tillverkare och distributörer, satsningarna för att stävja olaga läkemedel och laboratoriets arbete. Inom området medicinteknik ser vi en tydlig ökning av ärenden. Nya EU-förordningarna har implementerats under året och mängder av nya produkter har kommit ut på marknaden. Totalt uppskattas det finnas cirka 800 000 medicintekniska produkter inom EU. Sammantaget innebär det att tillsynsarbetet inom området har expanderat under de senaste åren, så också under 2018. Läkemedelsverkets laboratorium är en viktig del i att säkerställa att läkemedel håller god kvalitet, genom att kontrollera godkända läkemedel, utarbeta legalt bindande kvalitetsspecifikationer för läkemedelssubstanser, hjälpämnen och läkemedelsprodukter och med att analysera olaga läkemedel. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 36

Under året har också förberedelserna inför Brexit fortsatt, med ökad arbetsmängd inom bland annat inspektionsområdet och medicinteknik. Beredskapen bedöms som god inför denna händelse. Figur: Kostnader fördelade på tillsynsområden. Tabell: Kostnader fördelade på tillsynsområden (tkr). 2018 2017 2016 Läkemedel 99 495 88 787 90 446*** Kosmetika* 10 314 11 269 10 474 Medicinteknik 50 622 45 702 39 400 Narkotika** 5 640 5 580 6 119*** Total kostnad 166 072 151 338 146 439 * I kostnaderna för kosmetika ingår också kostnader för tatueringsfärger. **Omfattar narkotika, narkotikaprekursorer samt sprutor och kanyler. ***Korrigerat belopp (1 700 tkr 2016) avseende kostnad som felaktigt redovisats under prestationsområde Läkemedel, men borde ha redovisats under prestationsområde Narkotika. En ökad kostnad inom område Läkemedel kopplat till Inspektionsenheten beror framför allt på flera rekryteringar av inspektörer under året. Enheten har under längre tid varit underbemannad vilket lett till en alltför pressad arbetssituation och svårigheter att leva upp till kraven på inspektioner inom fastställd frekvens. Det har också varit svårt att rekrytera rätt kompetens. För att klara sitt uppdrag behövs en viss bemanning vilket man nu närmar sig. Kostnadsutvecklingen inom område medicinteknik är kopplad till utökad verksamhet i samband med implementering av två nya EU-förordningar inom området. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 37

Tabell: Aktörer respektive registrerade produkter (antal). Läkemedel 166 nationella tillverkare och importörer av läkemedel 25 nationella tillverkare av aktiv substans 266 aktörer med partihandelstillstånd 450 marknadsföringstillståndsinnehavare i Sverige med farmakovigilanssystem 84 blodcentraler, 73 dialysenheter och 33 radiofarmakaenheter 33 tillverkare av extempore-beredningar, 11 dosapotek och 41 anmälda aktörer inom sjukhusens läkemedelsförsörjning 1 465 öppenvårdsapotek 5 397 anmälda försäljningsställen för receptfria läkemedel. Narkotika, narkotikaprekursorer, sprutor och kanyler 196 aktörer med tillstånd att hantera narkotika och 83 aktörer med tillstånd eller registrering att hantera narkotikaprekursorer 155 registrerade företag som bedriver handel med sprutor och kanyler. Medicinteknik 1 359 registrerade medicintekniska företag 78 164 registrerade medicintekniska produkter Svenska anmälda organ inom området medicinteknik (enligt EU förordningar 2017/745 och 2017/746). Kosmetiska produkter 600 registrerade kosmetikaföretag 16 911 registrerade kosmetiska produkter. Tatueringsfärger 46 registrerade primärleverantörer av tatueringsfärger 2 282 registrerade tatueringsfärger. 4.2. Tillsyn läkemedel I detta kapitel återrapporteras tillsynsarbetet inom området läkemedel. Tillsynen är uppdelad på, och återrapporteras som tillsyn och tillstånd inom industri och sjukvård kvalitetsdefekter, reklamationer och indragningar tillståndsgivning för tillverkning och partihandel samt tillsyn av apotek och receptfri handel i butik. 4.2.1. Tillsyn och tillstånd inom industri och sjukvård Läkemedelsverket utövar tillsyn av tillverkare av läkemedel och aktiva substanser (GMP), partihandlare (GDP), kliniska prövningar (GCP), säkerhetsövervakning av läkemedel - farmakovigilans (GVP), fristående kontrollaboratorier, blodcentraler, vävnadsinrättningar samt sjukhusanknutna objekt som radiofarmakaenheter, extemporeapotek, maskinell dosdispensering, dialysenheter och aktörer för sjukhusens läkemedelsförsörjning. Tillsyn innebär normalt fältinspektioner där tillsynsobjektets kvalitetssystem och tekniska lämplighet granskas mot respektive regelverk. Vissa av de sjukvårdsnära verksamheterna, radiofarmaka, dialys, dos- och extempore-apotek, styrs endast av nationell lagstiftning och Läkemedelsverkets föreskrifter medan verksamheterna vid blodcentralerna samt på cell- och vävnadsinrättningar berörs även av internationella bestämmelser som den biologiska råvara de är för läkemedelsframställning. GXP -inspektioner (samlingsnamn för GMP, GDP, GVP och GCP) styrs av EU-direktiv, förordningar och svensk lagstiftning. Som inspektör på Läkemedelsverket behöver man hålla sig uppdaterad såväl i teknisk och klinisk utveckling som i ändringar och dessas tolkningar i relevanta regelverk. För att säkerställa likabehandling och likartad bedömning av de inspekterade verksamheterna, Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 38

oberoende av var i EU dessa ligger, är kontinuerlig utbildning och harmonisering av tolkningar mellan EU/EES-inspektoraten en av de viktigaste komponenterna. Utbildningsinsatserna och deltagande i internationellt samarbete är därför en central del av inspektoratets verksamhet som alltid har patientsäkerheten i fokus. Under inspektioner granskas att de regulatoriska systemen, de tekniska tillämpningarna samt kontrollprogrammen uppfyller de fastställda kraven på kvalitet och säkerhet och speglas av tillsynsobjektens kvalitetssystem. Hantering av avvikelser, ändringar samt reklamationer och biverkningar granskas och ska bottna i bedömning av patientrisk enligt riktlinjerna. Urvalet av inspektionsobjekt sker på ett riskbaserat sätt men skiljer sig mellan de olika inspektionstyperna. Vissa inspektioner (GVP och GCP) styrs mer av signaler, så som omvärldsbevakning, rapporterade biverkningar och anmälningar från allmänheten. Tillståndspliktiga objekt inspekteras återkommande med en bestämd frekvens. Tidsperioden till nästa inspektion påverkas av riskanalys gjord efter genomförd inspektion, typ av verksamhet, anmälda ändringar och övriga händelser hos objektet. Här kan också signaler från omvärlden, anmälda kvalitetsfel och reklamationer leda till tidigareläggning av en inspektion. Det längsta tidsintervallet mellan inspektionerna är samma som giltigheten för objektets tillstånd för tillverkning/partihandel och/eller giltighet på GMP- och GDP-certifikat (tre år respektive fem år). Antal genomförda inspektioner samt antal inspektionsdagar. I nedanstående tabell är samtliga discipliner redovisade i sammanslagen form. 2018 2017 2016 Antal inspektioner nationellt 273 270 200 Antal inspektionsdagar nationellt 419 351 277 Antal inspektioner internationellt 5 17 16 Antal inspektionsdagar internationellt 20 72 63 De satta årsmålen för planerade GXP-inspektioner 2018 har uppfyllts med undantag för GMP-inspektioner av industriella tillverkare. Antalet internationella inspektioner har nått en bottennotering på grund av brist på certifierade GMP- och GCP-inspektörer. Utbildning av nya inspektörer som rekryterats under året har prioriterats i stället. Nyanställda inspektörer har certifierats enligt plan och antalet försenade inspektioner har minskat. Under 2018 har Läkemedelsverket deltagit i att uppdatera flera nationella föreskrifter och internationella regelverk. Några exempel är veterinärförordningen, regelverket runt säkerhetsdetaljer samt kliniskt prövningsdirektiv. Läkemedelsverket har en viktig roll i att förmedla kunskap till industrin och till sjukvårdsinrättningar. Inspektörerna på Läkemedelsverket har genomfört industridialoger, agerat föreläsare på olika utbildningar och konferenser samt svarat på frågor från industrin och sjukvården. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 39

4.2.2. Kvalitetsdefekter, reklamationer och indragningar Både innehavare av marknadsföringstillstånd (MAH) och tillverkare anmäler till Läkemedelsverket kvalitetsdefekter, reklamationer och indragningar, eller informerar om förväntade bristsituationer i form av restnoteringar. Läkemedelsverket ger vägledning vid avvikelser samt godkänner de svenska indragningsskrivelserna innan en MAH kan verkställa en indragning. Sedan 2017 finns det ett system för övervakning av kundreklamationer från apotek till MAH. Under 2018 har Läkemedelsverket klassificerat och utvärderat 9 701 stycken reklamationer. Läkemedelsverket har tillgång till det EU/EES-gemensamma Rapid Alert System där potentiella kvalitetsrisker inklusive förfalskningar rapporteras och information samt larm om indragningar meddelas mellan EU/EES-medlemsstater och internationella partnermyndigheter. Alla system tillsammans ger myndigheten möjlighet att stoppa misstänkta produkter utan dröjsmål och möjliggör en trendanalys av händelser som utgör ett viktigt komplement för bevakning av produktkvalitet och säkerhet. Detta kan användas för kommande inspektioner samt påverka utformningen av marknadskontrollprogrammet som Laboratoriet ansvarar för. Tabell: Ärenden kring kvalitetsdefekter (antal). 2018 2017 2016 Anmälda restnoteringar 721* 300 182 Inkomna reklamationer 21 24 25 Kvalitetsdefekter (larm om säkerhetsproblem) 135 103 98 Indragningar 59 53 40 *Från och med februari 2018 hanteras anmälda restnoteringar i ett nytt system, se avsnitt 5.1. Det är därför svårt att jämföra detta tal med tidigare år, dels för att systemet är bytt och dels för att en specifik informationsinsats runt företagens skyldighet att rapportera rester genomfördes vid lanseringen av verktyget. Detta gör det svårt att dra några säkra slutsatser om restnoteringarna har ökat. Trenden är dock uppåtgående, såväl i Sverige som i övriga Norden och Europa. Under året har Läkemedelverket hanterat ett flertal större utredningar om kvalitetsfel, den mest omfattande var angående tillverkning av aktiv substans (Valsartan) i Kina och Indien. Kartläggning av läkemedel på de olika marknaderna innehållande den potentiellt toxiska substansen gjordes under en intensiv period, med agerande inom Rapid Alert Network, har kartläggning och åtgärdprogram gjorts under ledning av EMA och EDQM. Arbetet med genomgång av tillverkare av olika sartaner pågår fortfarande och Läkemedelsverket har deltagit i över 20 telefonkonferenser om ämnet under året. Tillståndsgivning Tillstånd för tillståndspliktiga verksamheter är nationella beslut. De gällande tillstånden för tillverkning och partihandel speglas i EU:s gemensamma databas (EudraDatabase) och efterlevnaden bekräftas regelbundet av GMP- respektive GDP-certifikat i samma system. Certifikaten utfärdas av den inspekterande myndigheten efter genomförd inspektion och garanterar då godtagbar kvalitet och efterlevnad av reglerna som är gemensamma i hela EU/EES samt i länder som Läkemedelsverket har samförståndsavtal med, s.k. MRA-länder. Inspektoratet utfärdar årligen cirka 1 000 tillstånd och certifikat. Revisioner Inspektionens verksamhet, myndighetens efterlevnad av de nationella och internationella kraven för ett EU/EES-inspektorat, granskades i oktober 2018 av EMA i ett s.k. Joint Audit Program (JAP). En JAP Audit omfattar granskning av implementering av EUdirektiv i nationell lagstiftning och bedömning av inspektoratets förutsättningar att arbeta efter de gemensamma riktlinjer och rutiner inom det EU-gemensamma systemet. Utöver dokumentgranskning observerades en GMP-inspektion av auditörerna. Revisionen genomfördes av GMP-inspektörer från tre olika EU-inspektorat (Finland, Grekland och Spanien) och observerades av två GMP-specialister från den amerikanska Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 40

läkemedelsmyndigheten FDA. Inga kritiska avvikelser framfördes vid slutmötet, rapporten har dock inte mottagits än. 4.2.3. Tillståndsgivning för tillverkning och partihandel Tillstånd för tillverkning och partihandel är nationella beslut som ska speglas i EU:s gemensamma databas, EudraDatabase. Efterlevnaden bekräftas regelbundet av GMPrespektive GDP-certifikat i samma system. Certifikaten utfärdas av den inspekterande myndigheten efter genomförd inspektion och garanterar då godtagbar kvalitet och efterlevnad av reglerna som är gemensamma i hela EU/EES samt i länder som Läkemedelsverket har samförståndsavtal med, så kallade MRA-länder. Tillstånd behöver uppdateras när en aktör gör en större ändring, flyttar, bygger om eller byter sakkunnig. Större ändringar ska anmälas till Läkemedelsverket och kan efter utvärdering leda till en inspektion på plats innan de kan godkännas. Läkemedelsverket har i år utfärdat över 1 000 tillstånd och certifikat för tillverkning och partihandel. 4.2.4. Tillsyn av apotek och receptfri handel i butik Läkemedelsverket tillsynar efterlevnaden av de krav som ställs på apotek och försäljningsställen för vissa receptfria läkemedel. På Läkemedelsverkets webbplats publiceras en lista över öppenvårdsapotek som erhållit tillstånd samt en lista över försäljningsställen som anmält sin handel med receptfria läkemedel. Alla som säljer läkemedel via internet ska visa en EU-gemensam symbol på sina webbplatser. Detta för att konsumenten enkelt ska kunna avgöra om handeln är laglig. Symbolen är länkad till Läkemedelsverkets lista över anmälda apotek och detaljhandlare som bedriver webbhandel med läkemedel. Vid årsskiftet omfattade listan 17 webbhandelsplatser med apoteksverksamhet och 348 webbhandelsplatser för försäljning av receptfria läkemedel. Webbhandeln med receptfria läkemedel har ökat de senaste åren. Bakom ökningen står främst kedjeanslutna livsmedelsbutiker. Tabell: Antal apotek och försäljningsställen för receptfria läkemedel i januari respektive år. 2018 2017 2016 Apotek med tillstånd 1 465 1 455 1 426 Anmälda försäljningsställen för receptfria läkemedel 5 397 5 493 5 553 Antalet nyetablerade apotek har varit stabilt de senaste tre åren, men mycket av Läkemedelsverkets arbete ligger istället i de ständiga förändringar i form av exempelvis försäljningar av apotek mellan apoteksaktörer som sker på marknaden. Antalet försäljningsställen för receptfria läkemedel är relativt konstant mellan åren. Varje år hanteras cirka 1 000 1 300 nyanmälningar, förändringar och avanmälningar för att hålla registret aktuellt. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 41

Apotek Läkemedelsverket utövar både administrativ tillsyn och inspektioner ute i fält. Urvalet av inspektionsobjekt sker utifrån ett riskbaserat förhållningssätt. Urvalet styrs också av faktorer såsom geografisk spridning och konkurrensneutralitet. Under 2018 har en tematisk tillsyn genomförts inom apotekens egentillsyn och avvikelsehantering, något som kommer att fortsätta under 2019. Tillsynen har fokuserat på att kontrollera att apoteken har en relevant och ändamålsenlig egenkontroll. De inspekterade apoteken uppvisar relativt god efterlevnad men avvikelser gällande dokumentation och styrning av egenkontrollen är inte ovanligt. I den riskbaserade tillsynen ingår att värdera signaler och att agera på de som bedöms allvarliga. Flera sådana signaler har gett upphov till tillsynsärenden som i vissa fall lett till att apoteken fått beslut om sanktioner. Myndigheten ser ett ökat behov av att använda sanktioner för att komma till rätta med avvikelser på apotek. Tabell: Antal genomförda inspektioner på apotek. 2018 2017 2016 Apoteksinspektioner 77 80 86 Årsmålet för antalet inspektioner var 80 stycken men omprioriteringar har lett till att målet inte helt uppfyllts. Inspektionerna är genomförda som hel- eller halvdagsinspektioner. Vissa större öppenvårdsapotek, dosapotek och sjukhusapotek tar ofta fler inspektionsdagar i anspråk. Bedömningen av i vilken form och när i tiden inspektionen ska genomföras, är framförallt riskbaserad. Den administrativa tillsynen på apotek handlar främst om bedömning av inskickad information från apoteken som anmälan om förändring, anmälan om ny läkemedelsansvarig och anmälan om allvarlig händelse. Utöver dessa ärenden besvaras också inkomna regulatoriska frågor från privatpersoner, patienter, sjukvård och farmacevter på apotek. Tillsynsärenden rörande öppenvårdsapotek uppgick totalt till 2 380 ärenden. Ökningen av antalet ärenden beror främst på en försäljning av en större apotekskedja. Arbetet med dessa förändringsärenden har krävt särskild insats och organisering. Tabell: Antal tillsynsärenden inom apotek. 2018 2017 2016 Antal tillsynsärenden inom apotek 2 182 1 813 1 693 Ett proaktivt tillsynsarbete är också att utbilda och informera. Läkemedelsverket anordnar årligen uppskattade informationsdagar för läkemedelsansvariga på apotek. Föreläsare från olika delar av myndigheten deltar och syftet med informationsdagen är att förmedla aktuell information om regelverksändringar, tillsynsresultat och annat relevant för rollen som läkemedelsansvarig. Presentationerna finns tillgängliga på Läkemedelsverkets webbplats för de som inte har möjlighet att delta. Läkemedelsverket har också deltagit som föreläsare vid andra utbildningar för farmacevter och förskrivare. Att delta vid dessa utbildningar ser Läkedelsverket som en viktig del i att verka proaktivt för god patientsäkerhet och god efterlevnad av receptföreskrifterna och reglerna för apotek. Nyhetsbrevet från Läkemedelsverket vänder sig till personal som arbetar på apotek eller på annat sätt arbetar med apoteksfrågor. Flera verksamhetsområden inom myndigheten bidrar till innehållet i nyhetsbrevet. Det har skickats ut 21 nyhetsbrev under året och dessa skickas till prenumeranter samt publiceras på Läkemedelsverkets webbplats. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 42

Receptfri detaljhandel i butik Tillsynen av receptfria läkemedel sker främst via bristrapporter från landets kommuner. Utifrån rapporterna kan Läkemedelsverket initiera en tillsynsinsats riktad mot butik. Läkemedelsverket kan också på eget initiativ starta ett tillsynsärende mot en aktör och hålla kommunen informerad. Myndighetens tillsyn har fokuserat på att fånga upp signaler som ska leda till en aktiv kontrollverksamhet hos kommunerna och en förbättrad regelefterlevnad hos handlarna. Under 2018 har myndigheten tagit fram en rapport som baseras på en enkät ställd till landets kommuner. Syftet var att få en bättre bild av kommunernas kontrollverksamhet och hur handlarna följer regelverket. Resultatet bygger på svar från 215 av landets 290 kommuner. Rapportens slutsatser ligger till grund för aktiviteter som planeras både mot kommuner och handlare under de kommande tre åren. Läkemedelsverket har på sin webbplats under året tillhandahållit kortfattad information om att sälja receptfria läkemedel på engelska och också arabiska, och undersöker om det finns behov att göra översättningar till fler språk. Som ett resultat av tidigare tillsynsprojekt har Läkemedelsverket också arbetat med att ge vägledning om webbhandel för att ge handlarna bättre förutsättningar att följa gällande regler. Ett elektroniskt formulär för anmälan och avanmälan har utvecklats, för att öka effektiviteten och användarvänligheten. Den anmälande verksamheten upplyses också översiktligt om de krav som gäller för läkemedelsförsäljning. Nytt för året är att samverkan med branschen har etablerats. Syftet med träffarna är att ge branschorganisationerna möjlighet att lyfta de frågor, utmaningar och behov som deras medlemmar har och för Läkemedelsverket att informera om myndighetens tillsynsarbete och gällande reglering. Att handlägga bristrapporter från kommunerna är en viktig och betydande del av Läkemedelsverkets tillsyn. Dock är antalet inkomna bristrapporter lågt i förhållande till antal kommuner och försäljningsställen vilket redovisas i tabellen nedan. Tabell: Inkomna bristrapporter (antal). 2018 2017 2016 Inkomna bristrapporter från kommuner 114 100 104 Hanteringen av rapporter om oanmäld läkemedelsförsäljning är fortsatt prioriterat. Förekomsten av oanmälda butiker innebär en potentiell risk för säkerheten eftersom läkemedlen i regel lämnat den legala kedjan och därigenom till exempel inte nås av en indragning. Att verksamhetsutövaren saknar kännedom om eller kringgår regelverket kan också i sig innebära risker för konsumenten. Under 2018 tog Läkemedelsverket emot 24 rapporter om oanmälda butiker. För 2017 var motsvarande siffra 27 stycken. I de flesta fall rör det sig om kunskapsbrist eller ägarbyten som inte har anmälts. Ökningen av antal ärenden finns i kategorin anmälningar/avanmälningar/förändringar av verksamheterna och har hanterats med befintliga resurser och omprioriteringar. Tabell: Ärenden inom receptfri detaljhandel (antal). 2018 2017 2016 Antal ärenden inom receptfri detaljhandel 1 763 1 554 1 493 Läkemedelsverket ger också utbildning för kommunala inspektörer. I oktober genomfördes ett grundutbildningstillfälle inom området. I samband med utbildningen har en omarbetad checklista tagits fram som ett förenklat stöd för kommuninspektörerna. För att tillgängliggöra kunskapen för fler kommuner påbörjades ett projekt med att ta fram utbildning och vägledande material på webben. Projektet fortlöper under de närmaste åren. Myndigheten har under året arbetat med underlag och bidragit till SOU 2017:15 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 43

Kvalitet och säkerhet på apoteksmarknaden och som ledde till regeringens proposition 2017/18:157. Marknadsföring av läkemedel Läkemedelsverket har huvudansvaret för tillsynen av hur humanläkemedel marknadsförs i Sverige. Målet är att marknadsföringen ska följa regelverket och främja en ändamålsenlig användning. Tillsynen inkluderar all media, så som TV, radio, internet, sociala medier, dagstidningar och medicinska tidskrifter. Tillsynsarbetet sker både på eget initiativ och utifrån tips från företag, hälso- och sjukvårdspersonal och privatpersoner. Antalet ärenden som drivits av Läkemedelsverket är relativt konstant de senaste tre åren. Läkemedelsverket har drivit 13 ärenden i direkt kommunikation mot aktörer som marknadsfört läkemedel. Två beslut om föreläggande/förbud förenat med vite har utfärdats under året. Läkemedelsverket har också drivit ett ärende via Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, som är en del av läkemedelsbranschens egenkontrollsystem. Läkemedelsverket besvarar löpande frågor om marknadsföring av läkemedel från flera olika aktörer, såsom företag, branschorganisationer, hälso- och sjukvårdspersonal, privatpersoner, advokatbyråer, reklambyråer, forskarsamhället och medier. Läkemedelsverket medverkar i ett europeiskt myndighetsnätverk The Forum On Advertising of Medicines och ett nordiskt myndighetsnätverk inom marknadsföring av läkemedel. Dessutom medverkar Läkemedelsverket återkommande på Läkemedelsakademins kurser för informations- och marknadsansvariga inom läkemedelsföretag. Kvalitetskontroll av godkända läkemedel Syftet med Läkemedelsverkets kvalitetskontroll av godkända läkemedel är att laborativt kontrollera att de läkemedel som finns på den svenska marknaden uppfyller de kravspecifikationer som beslutats för de enskilda produkterna. Arbetet med att ta fram den årliga tillsynsplanen för godkända läkemedel utgår från ett riskbaserat urval. Läkemedelsverket har deltagit i kontroller av centralt godkända läkemedel och europeiska kollaborativa marknadsstudier som koordineras av European Directorate for the quality of Medicines & Healthcare. Reaktiva kontroller baserade på reklamationer, biverkningsrapporter eller andra signaler där laboratoriekontroll efterfrågas, omhändertas löpande under året. Under 2018 var planen att återuppta arbetet med märkningskontroll, men på grund av bland annat resursbrist blev detta inte genomfört men planeras att återupptas under 2019. De godkända läkemedel som analyserades laborativt på myndigheten under 2018 var av god kvalitet. Tabell: Utförda kontroller av godkända läkemedel, avslutade ärenden (antal). 2018 2017 2016 Marknadskontroller (laborativ) 37 75 82 Reklamationer/Biverkningsrapporter där laborativ kontroll efterfrågas Marknadskontroller (administrativ dvs. kontroll av märkning etc.) 8 14 4 0 0 22 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 44

Olaglig läkemedelshantering Tillsynen av olagliga läkemedelsprodukter baseras på Läkemedelsverkets omvärldsbevakning, inkommande signaler, biverkningsrapporter samt rapporter från andra länder. Signaler kan vara inkomna tips från bland annat allmänhet, sjukvård, företag och observationer och trender från Läkemedelsverkets egen omvärldsanalys. Inkomna signaler prioriteras utifrån ett riskbaserat perspektiv. Exempelvis prioriteras produkter innehållande narkotikaklassad substans högre än en produkt med mindre allvarligt medicinskt påstående. År 2018 registrerades 276 signaler av misstänkt olaglig läkemedelshantering. De 80 stycken initiativärenden som har drivits och avslutats under året rör produkter som säljs med medicinska påståenden och/eller som innehåller läkemedelssubstanser eller läkemedelsväxter och som säljs utan att de godkänts av Läkemedelsverket. Tabell: Signaler och initiativärenden avseende olagliga läkemedel (antal). 2018 2017 2016 Signaler till Läkemedelsverket 276 220 207 Initiativärenden 80 66 55 Dessa 80 tillsynsärenden har lett till 185 stycken så kallade korrigerande åtgärder. Med korrigerande åtgärd menas exempelvis att en webbsida har polisanmälts, olaglig produkt har slutat säljas eller att en produkts felaktiga marknadsföring har korrigerats. Ärenden under 2018 har rört produkter innehållande CBD, cannabidiol, krämer innehållande progesteron, samt olika produkter som inte är läkemedel men som marknadsförs med medicinsk marknadsföring. Läkemedelsverket får fortsatt in många signaler om webbshoppar som marknadsför eller säljer den injicerbara olagliga läkemedelsprodukten Melanotan II. Läkemedelsverket gör en så kallad abuse-anmälan till polisen men sidorna stängs inte alltid eftersom även polisen behöver göra prioriteringar. Flera inkomna signaler rör fortsättningsvis ögondropparna Clear Eyes som inte är ett godkänt läkemedel i Sverige. Ett helhetsgrepp med informationsinsats mot kommuner och butiksägare planeras gällande ögondropparna. Läkemedelsverket har tillsammans med Tullverket och Polisen också i år deltagit i Pangea. Pangea är en internationell aktion mot olaglig läkemedelsförsäljning som samordnas av Interpol. Utifrån en vilja att förbättra och effektivisera arbetet mot olaglig läkemedelshantering, och förbereda för ett kommande undertecknade av Europarådets Medicrimekonvention, har Läkemedelsverket lett ett arbete med att utreda hur myndighetssamverkan inom området ska vara organiserad. Utgångspunkten har varit att forma en nationell kontaktpunkt under namnet Centrum mot olagliga läkemedel vid Läkemedelsverket. I slutet av 2018 har Centrum mot olagliga läkemedel (COL) bildats. COL ska skydda svenska patienter, inklusive djur, och annan allmänhet mot att behandlas med eller på annat sätt exponeras för olagliga läkemedel. För att effektivt kunna motverka olagliga läkemedel behövs samlade åtgärder både från rättsvårdande myndigheter och från tillsynsmyndigheter. Åtgärderna behöver i stor utsträckning genomföras i samverkan mellan myndigheter, både nationellt och internationellt. Läkemedelsverket är sammankallande och ordförande i den nationella samverkansgruppen inom COL. I den ingår Konsumentverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Tullverket. Gruppen sammanträder två gånger per år. Livsmedelsverket, Nationellt Forensiskt Centrum och Åklagarmyndigheten deltar också. I dagsläget är det svårt att svara på hur utbrett problemet med olagliga läkemedelsprodukter är i Sverige, eftersom Tullverket inte har rätt att stoppa försändelser från andra EU-länder. Ett projekt pågår inom COL-arbetet för att ta fram en nulägesanalys. Denna beräknas vara klar under 2019. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 45

Inkomna frågor och dispensansökningar Under 2018 har 994 frågor inkommit, 998 har besvarats. Under året har 92 stycken ansökningar om dispens för personlig införsel av läkemedel inkommit. En effektivisering av handläggandet av dessa ärenden har påbörjats. En elektronisk ansökningsblankett är framtagen. Det nuvarande arbetssättet sker via e-post vilket innebär att Läkemedelsverket ofta får ställa tydliggörande frågor. Nästa steg är att sköta ansökandet helt och hållet via en e-tjänst. Tabell: Frågor via e-post och brev om bland annat klassificering av läkemedel och dispensansökningar gällande personlig införsel av läkemedel (antal). 2018 2017 2016 Inkomna frågor om bland annat klassificering 994 772 776 Inkomna dispensansökningar 92 -* -* * Ej rapporterats tidigare. 4.3. Tillsyn narkotika, narkotikaprekursorer och sprutor/kanyler Det övergripande syftet med tillsynen är att kontrollera att hanteringen är så säker att narkotika, prekursorer och sprutor/kanyler till otillåtna ändamål undanröjts. Tillsynen omfattar företag och organisationer som har tillstånd att hantera narkotika, prekursorer och handlar med sprutor och kanyler. En ökande del av tillsynen av företagens hantering av narkotika sker samordnat med inspektioner av partihandlare och tillverkare av läkemedel samt inspektioner av apotek. Tabell: Tillsynsärenden avseende narkotika och narkotikaprekursorer (antal). 2018 2017 2016 Tillsynsärenden narkotika 49 17 33 Tillsynsärenden narkotikaprekursorer 82 44 41 Tillsynsärendena gällande narkotika har främst handlat om försummelse av att uppdatera tillstånd, byte av sakkunnig person, data till kvartals- och årsredovisningarna samt differenser i redovisningen. Tillsynsärendena av narkotikaprekursorer har främst handlat om försummelse av att lämna in data till årsredovisningen. Inga ärenden gällande handel med sprutor och kanyler har hanterats under året. Tabell: Utfärdade tillstånd för narkotika, certifikat* och tillstånd och registreringar för narkotikaprekursorer (antal). 2018 2017 2016 Tillstånd narkotika (grundtillstånd och 168 158 121 uppdateringar) Certifikat* 3 417 3 400 3 044 Tillstånd/registrering narkotikaprekursorer 102 95 104 *Tillstånd för varje enskilt tillfälle. 4.3.1. Tillståndsgivning och registrering Läkemedelsverket ansvarar för tillståndsgivning och registrering för den legala hanteringen av narkotika och narkotikaprekursorer. Narkotika får bara innehas för medicinskt, vetenskapligt eller samhällsnyttigt ändamål som är särskilt angeläget. Den Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 46

som vill föra in, föra ut, transitera, tillverka, handla med eller inneha narkotika måste ha tillstånd från Läkemedelsverket. Antal företag med tillstånd ligger i samma nivå som de senaste åren. Certifikatutfärdandet ligger också i samma storlek. Ledtiden ligger på i snitt fem dagar från registrering hos Läkemedelsverket till leverans av certifikat. Under 2019 kommer ett nytt narkotikasystem införas, då det blir möjligt att skriva en ansökan elektroniskt samt koppla fakturor elektroniskt. 4.3.2. Narkotikaförklaring I Sverige kan Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslå narkotikaförklaring av ett ämne. Läkemedelsverket har i uppgift att bevaka och utreda behovet av narkotikaförklaring av sådana varor som utgör läkemedel eller varor som har potentiell medicinsk användning. Signaler som missbruk av läkemedel i användning, nya aktiva ämnen, nyansökningar, och begäran om yttrande enligt förstörandelagen, av tull/polis/åklagare, utgör grund för ett snabbt agerande och start av utredning. Regeringen fattar beslut. 4.3.3. Ny narkotika Vid fyra tillfällen under 2018 har 15 ämnen förts in i Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2011:10) om förteckningar över narkotika. Folkhälsomyndigheten som bevakar och utreder ämnen utan medicinsk användning, så kallad NPS, nätdroger, legal highs, ansvarar för 14 av dessa. Läkemedelsverket har ansvarat för en utredning av dessa 15 nya substanser. Pregabalin beslutades i juni. En framställan för bentazepam har skickats in till regeringen under december. Samverkan sker inom NADiS (Nätverket för den Aktuella Drogsituationen i Sverige) med representanter från FoHM, Polisen, Tullen, RMV och ÅM samt Samrådsgrupp Narkotika, där också Regeringskansliet är representerade. 4.3.4. Narkotikaprekursorer Läkemedelsverket har representanter utnämnda till kommittén och expertgruppen för narkotikaprekursorer som biträder EU-kommissionen. Expertgruppen har under 2018 fokuserat mycket på det stora antal avledningsförsök av narkotikaprekursorer som skett inom EU senaste åren och verkat för en uppgradering av den reglering som finns för kemikalier avsedda att användas för narkotikatillverkning. Expertgruppen har också under 2018 färdigställt en vägledning till företag rörande gällande regelverk och hur man upptäcker och hanterar en misstänkt händelse. Vägledningen som färdigställdes av expertgruppen är översatt till svenska och har distribuerats av Läkemedelsverket under 2018. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 47

4.4. Tillsyn medicinteknik Medicintekniska produkter omfattar ett mycket brett område och täcker allt från plåster till stora avancerade system som till exempel datortomografer och implantat till pacemakers. Inom medicinteknikområdet har Läkemedelsverket under 2018: haft fokus på implementering av två nya EU-förordningar; ett arbete som skett på EU-nivå och nationellt. arbetat med tillsynsuppdraget enligt nuvarande EU-direktiv. hanterat ett stort antal begäranden om utlämnade av uppgifter och handlingar relaterade till tillsynsuppdraget; vilket också lett till stor medieuppmärksamhet under året. arbetat med anmälda organ enligt kraven i de nya EU-förordningar; som redovisas ingående i enlighet med regleringsbrevet 2018. arbetat med innovationsstödjande insatser inom medicinteknik, som redovisas under avsnitt 2.9 Innovationsstöd. tagit fram underlag i enlighet med regeringsuppdraget gällande framtida finansiering av Läkemedelsverkets uppdrag inom medicinteknikområdet. 4.4.1. Två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter status EU-nivå Den 26 maj 2017 trädde två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter i kraft. Förordning 2017/745 om medicintekniska produkter, MDR, och förordning 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, IVDR. Under 2018 har mycket tid lagts på att förbereda myndigheten och branschen för de nya kraven. Läkemedelsverkets experter har under 2018 aktivt deltagit i det EU-gemensamma arbetet med implementeringen av dessa. Samverkan sker genom nätverket Competent Authorities for Medical Devices (CAMD) som leds av CAMD Executive Group bestående av delegater från sju medlemsländer (delegat från Läkemedelsverket är vice ordförande för gruppen). Vidare sker samverkan genom Medical Device Coordination Group (MDCG) med sina undergrupper som leds av EU-kommissionen. Både undergrupper till CAMD och MDCG har under året producerat en stor mängd av dokument med anledning av de nya förordningarna. Många är fortfarande i utkastform och planen är att dessa antas under 2019. Ett antal dokument antogs och publicerades redan under 2018. I början av 2018 publicerades frågor och svar gällande övergångstid för MDR och IVDR på CAMD:s hemsida. Vidare har ett flertal dokument antagits 2018 och publicerats på EUkommissionens hemsida. Som exempel kan nämnas ett flertal riktlinjer och blanketter relaterade till utseende av anmälda organ, beskrivning av kraven för nomenklatur av medicintekniska produkter, flertal vägledningar och riktlinjer för implementering av nya kraven på unik identifiering av medicintekniska produkter (UDI) och Terms of reference för alla Medical Device Coordination Group (MDCG) undergrupper. Övriga genomförda aktiviteter 2018 Under året har Läkemedelsverket arbetat med rättelse till MDR och IVDR. Corrigendum är ett dokument som tas fram för att korrigera eventuella fel efter att EU-förordningarna publicerats. Rättelsen till MDR och IVDR kommer att antas 2019 och kan påverka den fortsatta implementeringen av MDR och IVDR. MDR har medfört att ett nytt produktområde kommer att tillsynas av Läkemedelsverket och det är produkter utan medicinskt ändamål som listas i Annex XVI i MDR, till exempel instrument för att ta bort ärr från huden och ta bort fettvävnad. Dessa produkter har inte tidigare reglerats som medicintekniska produkter. Krav som ska uppfyllas regleras genom delegerade akter som EU-kommissionen i samverkan med medlemsländerna tagit fram under 2018. En formell öppen konsultation planeras under 2019 för att få in synpunkter från branschen. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 48

MDR och IVDR medför också att en ny europeisk databas EUDAMED måste tas fram för utbyte av information mellan olika aktörer. Ett mycket omfattande arbete har utförts där Läkemedelsverkets experter deltagit aktivt. Under året publicerades en implementeringsplan för EUDAMED. Arbetet bedrivs i arbetsgrupper där en arbetsgrupp finns för varje modul av EUDAMED och under året presenterades ett utkast på funktionsspecifikationer för alla moduler. Läkemedelsverkets experter deltar här i nästan alla arbetsgrupper. Det förväntade slutförandet av alla moduler för den externa revisionen är senast september 2019, som är nödvändigt för att möta måldatumet den 25 mars 2020 för den första versionen av EUDAMED. Med anledning av uppdaterade krav på tillverkarens rapportering om olyckor och tillbud har också mallar för rapportering uppdaterats och finns publicerade på EUkommissionens hemsida. Slutligen ställer de nya förordningarna mycket högre krav på samverkan mellan medlemsländerna. Läkemedelsverket deltar i ett EU-finansierat projekt, Joint Action on Market Surveillance. Målet är att utveckla proaktiva, effektiva och harmoniserade metoder för EU-gemensamma inspektioner av tillverkare. Projektet avslutas i oktober 2019. 4.4.2. Två nya EU-förordningar för medicintekniska produkter status nationellt Nationellt har implementeringsarbetet under 2018 framför allt fokuserat på följande: MDR och IVDR innehåller delar som medlemslandet har möjlighet att reglera nationellt som t.ex. språkkravet, tillåta resterilisering av engångsprodukter m.m. Det kan leda till att Läkemedelsverket får nya arbetsuppgifter i framtiden. Regeringskansliet arbetar med detta nationella genomförande som kommer att publiceras 2019 i Departementsserien (Ds). Läkemedelsverket har under 2018 bidragit löpande med underlag i departementets arbete. Tillsynsuppdraget enligt EU-direktiven för medicinteknik Läkemedelsverkets tillsyn av medicintekniska produkter består av registrering av medicintekniska produkter, Nationella Medicinska Informationssystem, tillverkare och EC-certifikat från svenska anmälda organ. uppföljning av tillverkares ansvar för säkerhetsövervakning. egeninitierade tillsynsärenden för att genomföra kontroller av medicintekniska produkter, NMI, tillverkare och andra ekonomiska aktörer. Typ av kontroller som tillämpas i dessa egeninitierade tillsynsärenden är skrivbordskontroller, inspektioner, laborativa kontroller, möte med intressent och samverkan med andra myndigheter. Registrering av medicintekniska produkter, NMI, tillverkare och EC-certifikat Svenska medicintekniska tillverkare och auktoriserade representanter av produkter för in vitro-diagnostik, klass I-produkter, specialanpassade produkter samt modulsammansatta produkter ska anmäla uppgifter om företaget och produkterna för registrering. Antal registrerade företag är i stort sett konstant de senaste tre åren medan antal produkter har ökat med anledning av att ett enskilt bolag har inkommit med registrering för glasögonbågar. Eftersom varje unik båge blir en enskild produkt så blir det ett stort antal produkter men detta påverkar inte tillsynsuppdraget eftersom ett riskbaserat urval tillämpas för tillsyn. Ökat antal produkter påverkar inte heller intäkterna eftersom det är en tillverkare som står för ökningen. Tillverkare av NMI ska också anmäla produkterna till Läkemedelsverkets register och det finns tolv tillverkare som sammanlagt anmält 30 produkter varav fyra nyregistrerades under 2018. Under året har det varit möjligt att också registrera produkter som är CE-märkta enligt nya EU-förordningarna. Endast förfrågningar kring proceduren har inkommit men inga anmälningar till registret. När den europeiska databasen EUDAMED är på plats 2020 blir man dock tvungen som ekonomisk aktör att registrera om sina produkter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 49

Tabell: Register av tillverkare och produkter medicinteknik (antal). Kategori/område 2018 2017 2016 Nya produkter 19 356 24 372 4 577 Avregistrerade produkter 5 368 8 348 2 747 Totalt antal produkter 92 378 78 164 61 977 Totalt antal företag 1 369 1 359 1 344 Uppföljning av tillverkares ansvar för säkerhetsövervakning (rapporter om olyckor och tillbud) Antalet inrapporterade olyckor och tillbud med medicintekniska produkter har totalt sett ökat de senaste tio-tolv åren. Trolig orsak är ökat antal medicintekniska produkter på marknaden. Läkemedelsverkets analys visar att antal inkommande rapporter från tillverkare skiljer sig inom olika sektorer. För att förstå om detta beror på att företag väljer att inte rapportera eller om det faktiskt inte förekommer några incidenter med produkterna så är rapporter från användare och vårdgivare ett mycket viktigt komplement till rapporter från tillverkaren. Tillverkare av NMI är också skyldiga att rapportera olyckor och tillbud. Under 2018 inkom 39 rapporter från tillverkare och fyra rapporter från vårdgivare. Kännedom om kraven på rapportering om olyckor och tillbud med NMI är låg inom hälso- och sjukvården och ett antal informationstillfällen har hållits av Läkemedelsverket för att öka medvetenheten om kraven på rapportering. Tabell: Ärendeutveckling rapporter om olyckor och tillbud med medicintekniska produkter. Inkomna och avslutade ärenden (antal). Rapporter om olyckor och tillbud 2018 2017 2016 Inkomna rapporter 5 015 4 827 4 628 Avslutade rapporter 4 965 5 049 4 574 Egeninitierade tillsynsärenden kontroller av medicintekniska produkter, NMI, tillverkare och andra ekonomiska aktörer Läkemedelsverkets ansvarsområde inom medicinteknik är att bedriva tillsyn över medicintekniska produkter. Då antalet medicintekniska produkter på marknaden är mycket stort behöver urvalet för tillsynsärenden göras enligt ett riskbaserat arbetssätt för att fokusera tillsynen där den ger mest effekt och störst nytta för patienten och konsumenten. Signalkälla för att öppna tillsynsärenden är främst inkomna rapporter om olyckor och tillbud där Läkemedelsverket inte accepterar tillverkarens utredning och föreslagna/vidtagna åtgärder. I sådana fall startar Läkemedelsverket egen utredning. Övriga signalkällor för att starta egeninitierade tillsynsärenden under 2018 var information från myndighet i annat medlemsland, privatperson, Försäkringskassan, anmälda organ, myndighetshemsidor och årsrapporter från kvalitetsregister. Tabell: Ärendeutveckling egeninitierade tillsynsärenden. Avslutade (antal). Egeniniterade tillsynsärenden 2018 2017 2016 Avslutade tillsynsärenden 51 53 75 Utöver tillsyn av medicintekniska produkter öppnades fem ärenden för tillsyn av NMI, tre av dessa kunde avslutas under 2018. Det är svårt att dra generella slutsatser om Läkemedelsverkets tillsyn av medicintekniska produkter då området medicinteknik är väldigt brett och slutsatser från ett produktområde inte alltid är gällande för ett annat produktområde. En risk har identifierats under året som dessutom förstärkts av Brexit. Det är hantering av svenska tillverkare som tappar sitt anmälda organ med behörighet att utfärda EC-certifiering enligt nuvarande EU-direktiv för medicintekniska produkter. I det fall en tillverkare anmäler till Läkemedelsverket att de tappat sitt anmälda organ inleder Läkemedelsverket ett tillsynsärende. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 50

Då området medicinteknik är under stark utveckling redovisas i år några exempel och slutsatser från årets avslutade kontroller för att förklara något mer specifikt vad ärendena inom området avser. Avslutade kontroller som startats med anledning av enskilda rapporter eller brist på inkomna rapporter: En kontroll startade utifrån en rapport om incident med en produkt som mäter bilirubinvärdet hos nyfödda barn, i syfte att identifiera de barn som har höga värden och behöver uppföljning och behandling. Mätaren visade värden som översteg mätarens räckvidd som -0- umol/l. Läkemedelsverket ansåg att detta innebar en oacceptabel risk att nyfödda barn med höga bilirubinvärden inte upptäcks och behandlas i tid och fattade beslut om marknadsförbud. Förvaltningsrätten avslog tillverkarens överklagande. En kontroll startade utifrån en rapport från hälso- och sjukvården gällande att ortopediska flergångsinstrument med handtag tillverkade av kompositmaterial inte blir höggradigt rena och sterila efter rengörings-/steriliseringsprocessen. Slutsatsen av riskbedömningen var att inga akuta åtgärder krävdes och att samtliga tillverkare har information i produktens bruksanvisning om metoder för rengöring, desinfektion och sterilisering av produkterna. Vissa tillverkare har en specificerad livslängd av produkten. I de fall där ingen specificerad livslängd finns, innehåller anvisningen andra metoder för att avgöra livslängden av produkten. Apotek ställde frågor om klamydiatest som de var erbjudna att ta in i sitt sortiment. Läkemedelsverkets granskning visade att produkten inte var CE-märkt och det gick inte att komma i kontakt med den som saluförde produkten via internet. En polisanmälan gjordes och information om produkten publicerades på Läkemedelsverkets hemsida. Anmälan från privatperson om en steril kompress som inte verkar ha granskats av ett anmält organ då märkningen saknar uppgifter om sådant. Granskningen avslutades genom ett marknadsförbud för produkten då giltigt certifikat från anmält organ saknades. Då mjukvara förekommer i fler och fler produkter men Läkemedelsverket får väldigt få rapporter om olyckor och tillbud genomfördes: o Djupgranskning av två olika hjärtmonitorer. Läkemedelsverkets bedömning var att tillverkarens åtgärdsplan var tillfredsställande för de avvikelser som påpekades. o Enkätbaserad granskning av alla tillverkare av mjukvara som anmält sin verksamhet till Läkemedelsverket. Resultatet från tillsynen visar att majoriteten av tillverkare uppfyller de ställda kraven och endast några få är i behov av fördjupad granskning. Separat rapport kommer att publiceras. Då nästan inga rapporter inkommer från tandläkare genomfördes inspektioner av tandtekniska laboratorier. Ingen av inspektionerna har identifierat allvarliga brister som krävt omedelbara åtgärder. Rapporter från tandvården är mycket viktiga och Läkemedelsverket avser att delta i mässor inom dentala området för att öka kunskapen om vikten att rapportera. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 51

Då klass I-produkter, IVD-generella produkter eller specialanpassade produkter inte granskas av ett anmält organ genomfördes screeningsinspektioner utan misstanke om regelbrott. Identifierade avvikelser i de flesta fall och ärenden avslutades genom att påpeka för tillverkarna att Läkemedelsverket förutsätter att de vidtar åtgärder och att Läkemedelsverket i framtiden kan komma att kontrollera detta. Ingen av inspektionerna har identifierat allvarliga brister som krävt omedelbara åtgärder. Endast i ett fall följdes inspektionen upp kort efter inspektionen och det gällde en hjärtlungräddningsprodukt där tillverkaren vid uppföljningen kunde uppvisa en tillfredställande åtgärdsplan. Granskning av årliga rapporter från kvalitetsregistret Swedheart visade många händelser med en specifik produkttyp. Dock saknade Läkemedelsverket rapporter från tillverkarna samt vården vilket skapade misstanke om bristande system för rapportering av olyckor och tillbud, vigilance system. Efter Läkemedelsverkets tillsyn kvarstod misstanke om brister i rapporteringssystemet för en tillverkare vilket har anmälts till tillverkarens anmälda organ och till den ansvariga myndigheten för det anmälda organet. Efter en förfrågan från myndighet i annat medlemsland granskades den kliniska utvärderingen för ett vikttäcke där klinisk utvärdering inte hade stöd för alla indikationer. Efter Läkemedelsverkets granskning har tillverkaren uppdaterat vilka sjukdomar produkten är avsedd för och som de har stöd för i sin kliniska utvärdering. Avslutade kontroller som startats med anledning av ökat antal av rapporter inom ett område eller för en specifik produkt: Ökat antal rapporter om oönskade graviditeter vid användning av en app som är ett preventivmedel. Granskningen ledde till att tillverkaren förtydligade informationen till användare gällande produktens prestanda. Ökat antal rapporter 2015 2017 om biverkningar vid användning av kopparspiral. Läkemedelsverket bedömde att ett orsakssamband mellan användning av kopparspiral och de inrapporterade allmänna symptomen inte kunde ses utifrån inkommen information från företagets utredningar och dokumentation. Kontaktlinser har granskats på grund av ökat antal inkomna rapporter från optiker om infektioner och misstanke om allergi. Läkemedelsverket har i vissa fall överfört informationen till det anmälda organet och i övrigt bedömdes frekvensen av händelser vara låg samtidigt som det inte gick att fastställa att det var produktfel som orsakade infektioner. Genom samverkan med Försäkringskassan har Läkemedelsverket identifierat ett flertal tandläkare som bedriver verksamhet som klassas som tillverkning av specialanpassade produkter. Avslut har skett där en anmälan till registret inkommit efter Läkemedelsverkets begäran. Flertal vårdrapporter om knäprotessystem ledde till djupare granskning där misstanke om produktfel skickades vidare till det anmälda organet för åtgärder. Efter ett högt antal rapporter från vården gällande rollatorer där framgafflar gått av med risk för fallskador startades djupare granskning. Det ledde till att tillverkaren genomförde återkallelser av berörda rollatorer. 4.4.3. Information, utbildning, rådgivning och samverkan Medicintekniska produkter regleras genom EU-lagstiftning, vilket kräver samverkan mellan myndigheter inom EU, till exempel för att skapa samsyn kring kvalificering och klassificering av produkter eller inom pågående marknadskontroll. Läkemedelsverket har deltagit aktivt också i koordinering av implementering av nya EU-förordningar genom att ingå i olika arbetsgrupper. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 52

Tabell: Avslutade samverkansärenden inom EU och besvarade regulatoriska frågor inom medicinteknik via e-post och brev (antal). 2018 2017 2016 Avslutade samverkansärenden EU 238 417 413 Avslutade regulatoriska frågor inkomna via e-post och brev 1 236 1 135 882 Antal avslutade samverkansärenden var lägre i år vilket förklaras med att också färre ärenden kommit in. Läkemedelsverket är den nationella myndighet som har unik och bred kunskap inom det medicintekniska regelverket vilket märks på efterfrågan på samverkan från andra myndigheter i Sverige och EU, samt som föreläsare vid kurser och mässor. En del av arbetet finns redovisat under avsnittet om innovationsstöd. Under året har Läkemedelsverket i samverkan med branschen anordnat seminarier och symposier så som Medtech Summit och TOPRA Symposium. Läkemedelsverket har också deltagit i branschmässor och föreläst i olika sammanhang. Läkemedelsverket sprider också kunskap genom att besvara inkomna frågor. Under 2018 noteras en kraftig ökning av besvarade frågor där majoriteten fortfarande handlar om de nu gällande EU-direktiven och inte om de nya EU-förordningarna. De vanligaste frågorna under 2018 har handlat om klassificering, CE-märkning och distribution/försäljning. De senaste tre åren har det skett en ökning i antal frågor. Begäran om uppgifter och handlingar har också ökat kraftigt. Under 2018 har 160 ärenden registrerats mot 74 stycken 2017. Många av dessa ärenden är mycket resurskrävande då ett ärende kan handla om hundratals sidor. Tidredovisningen visar att 1 198 timmar lagts på utlämnanden under 2018 jämfört med 327 timmar 2017. Det är främst journalister som begär ut uppgifter och handlingar och den största delen av utlämnanden handlade om den utredning som Sveriges television bedrev under året, där uppgifter om alla olyckor och tillbud de senaste tio åren för produkter i riskklass IIb och III begärdes ut. Internationell samverkan har skett genom kontakter med representanter från myndigheter, ministerier och ambassader. Under året har informationsutbyte utanför EU skett med Indien, Japan och USA. Nationell samverkan har skett med Socialstyrelsen, Ivo, Folkhälsomyndigheten, Strålsäkerhetsmyndigheten, Försäkringskassan och TLV. 4.4.4. Granska, utse och tillsyna anmälda organ Läkemedelsverket blev utsedd som ansvarig utseende- och tillsynsmyndighet enligt MDR/IVDR över anmälda organ i Sverige för medicintekniska produkter den 26 november 2017. Under 2018 har uppbyggnad av verksamheten och implementering av uppdraget pågått. Den preliminära analysen visar att avgiftsförordningen för att utse och utföra tillsyn av ett anmält organ i Sverige enligt MDR och IVDR behöver ses över för att bedöma om nuvarande avgifter för utseende till anmält organ samt årsavgift behöver justeras. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 53

4.5. Tillsyn kosmetiska produkter och tatueringsfärger Kosmetiska produkter får inte vara skadliga för människors hälsa. Tillsyn av kosmetiska produkter regleras sedan 2013 genom EU-förordningen 1223/2009 om Kosmetiska produkter. Här framgår krav på vilka ämnen de får innehålla samt krav på dokumentation och förpackningstexter. Tillverkare eller importör har ansvaret för att produkterna är säkra, men också distributörer har ett ansvar för att produkterna följer reglerna och är rätt märkta. Läkemedelsverkets roll, tillsammans med landets kommuner, är att kontrollera att de EU/EES-gemensamma reglerna följs. Det sker bland annat genom granskning av märkning på förpackningar, kemiska analyser av produkter eller genom inspektioner hos företagen. I tabellen nedan ses antalet sådana tillsynsärenden Läkemedelsverket utförde 2016 2018. Tabell: Tillsynsärenden avseende kosmetiska produkter (antal). 2018 2017 2016 Tillsynsärenden 116 126 163 Tillsynsarbetet för kosmetiska produkter baseras på ett riskbaserat urval av tillsynsobjekt. Produkter med en tydlig hälsorisk prioriteras över produkter med en mindre märkningsbrist. Inkomna signaler, från till exempel kommuner, allmänhet, företag eller intern spaning prioriteras utifrån en ny instruktion för riskbaserat urval vid tillsyn av kosmetiska produkter. Läkemedelsverkets tillsyn av kosmetiska produkter år 2018 har utgjorts av fortsatt kontroll av god tillverkningssed genom tio inspektioner på plats hos företagen, ett solskyddsprojekt där effektbevisning och märkning kontrollerades samt hantering av inkommande rapporter om oönskade effekter. Läkemedelsverket noterar att det finns stora nivåskillnader i efterlevnaden av GMP hos tillverkare. Avsaknad av svensk märkning på produkter är vanligt förekommande. Allvarligare brister som bristfälliga, eller avsaknad av, säkerhetsbedömningar för kosmetiska produkter förekommer också. En ökad webbhandel med kosmetiska produkter inom och utanför EU gör att Läkemedelsverkets tillsynsarbete begränsas. Ett utökat samarbete med marknadstillsynsmyndigheter i andra medlemsstater kan till viss del ge önskat resultat. Under året har det inkommit 48 rapporter om oönskade effekter. Det är endast sällan Läkemedelsverket i tillsynen av dessa rapporter klart kan fastställa orsaken till en oönskad effekt. Inga trender exempelvis gällande särskilda innehållsämnen kan särskiljas. Antalet rapporter är också lågt. Om detta beror på ett lågt intresse att anmäla en oönskad effekt eller på okunskap att man kan anmäla dessa till Läkemedelsverket kan Läkemedelsverket inte uttala sig om. En viktig del av tillsynsarbetet av kosmetiska produkter är den tillsynsvägledning som Läkemedelsverket ger till landets kommuner. I tabellen nedan ses antalet tillsynsvägledningsärenden som Läkemedelsverket haft med landets kommuner. De höga siffrorna för 2016 förklaras av ett nationellt tillsynsprojekt Barnkoll 2016 som Läkemedelsverket genomförde med 100 av landets kommuner. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 54

Tabell: Inkomna frågor samt frågor från kommuner som Läkemedelsverket har bistått genom tillsynsvägledning inom kosmetikaområdet (antal). 2018 2017 2016 Inkomna frågor 635 703 661 Frågor från kommunerna 92 179 483 Antal inkomna frågor innebär främst frågor från allmänheten, företag, konsulter, personer som vill börja tillverka eller sälja kosmetika. Frågeställningarna berör ofta vissa ingredienser, regeländringar eller vad som krävs för att börja tillverka eller importera kosmetiska produkter. 663 frågor besvarades under 2018. Antal frågor gällande tillsynsvägledning innebär frågor från kommuninspektörer som behöver tillsynsvägledning. Frågeställningarna kan handla om korrekt märkning, om en produkt är tillåten att sälja eller om hur kommunen ska driva ett ärende. 99 frågor gällande tillsynsvägledning besvarades under 2018. Under 2018 har Läkemedelsverket haft samverkan med Kemikalieinspektionen bl.a. gällande frågeställningar gällande mikroplaster, samt med Konsumentverket gällande marknadsföringspåståenden på kosmetiska produkter. 4.5.1. Tatueringsfärger Tatueringsfärger för tatuering och permanent makeup får inte injiceras eller säljas om de har skadliga egenskaper. Reglerna ställer krav på innehållet, sterilitet, märkning och att tatuerare ska lämna viss information till kunden om färgen denne tatueras med. Primärleverantörer ska också anmäla sin verksamhet och färger till Läkemedelsverkets register. Läkemedelsverkets roll, tillsammans med landets kommuner, är att kontrollera att de nationella reglerna för färgerna följs. Det sker bland annat genom granskning av märkning på förpackningar och kemiska analyser. Läkemedelsverket ska också ge tillsynsvägledning till landets kommuner. Under 2018 genomfördes ett kontrollprojekt för tatueringsfärger med avseende på deras innehåll av förbjudna ämnen eller föroreningar, samt på deras märkning. Endast elva av 34 kontrollerade tatueringsfärger uppfyllde de regler som Läkemedelsverket kontrollerade. Fortsatt tillsyn av tatueringsfärger behövs. Europeiska kemikaliemyndigheten ECHA har i oktober år 2017 lagt fram ett förslag på EU-regler för tatueringsfärger under kemikalielagstiftningen REACH. Om EU-reglerna kopplade till REACH antas kommer Sveriges lagstiftning för tatueringsfärger att behöva ersättas eller ändras. 4.6. Laboratoriet Läkemedelsverkets laboratorium har ansvar för att driva funktionen Marknadskontroll av godkända läkemedel samt för koordinering och operativt arbete inom Europafarmakopén. Utöver detta utgör laboratoriet ett övergripande kompetensmässigt stöd till myndighetens övriga verksamheter samt samarbetar med andra myndigheter som till exempel Tullverket, Polisen, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Läkemedelsverkets laboratorium ingår i ett europeiskt nätverk, Official Medicines Control Laboratories, som koordineras av European Directorate for the Quality of Medicines and Health Care. Laboratoriet ingår också i det europeiska nätverket för officiella kontrollaboratorier för kosmetiska produkter. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 55

Under 2018 har Läkemedelsverkets laboratorium deltagit med laborativa analyser i ärenden inom kontroll av godkända läkemedelsprodukter, både inom Läkemedelsverkets årliga proaktiva marknadskontrollplan i ärenden av mer reaktiv och akut karaktär, till följd av biverkningsrapportering och reklamationer, samt i kontroller som koordineras av EDQM. Inom ramen för olaga läkemedel bidrar läkemedelsverkets laboratorium genom att kontrollera innehållet i misstänkt olaga produkter. Laboratoriet har under året arbetat bland annat med tillsynsprojekt med misstänkt olaglig hantering av läkemedel. Förutom dessa projekt har Läkemedelsverkets laboratorium löpande analyserat prover som skickats från Tullverket, något som ökat markant under 2018. Läkemedelsverkets laboratorium samverkar regelbundet med andra myndighetslaboratorier i Sverige och var under 2018 värd för ett nätverk för kemiska analyser vid kris, ett forum som främjar samarbete mellan myndighetslaboratorier, med målet att samla den kompetens som krävs för att utveckla kemiska analysmetoder för svåranalyserade ämnen. Inom Europafarmakopén är Läkemedelsverket en aktiv part, och därmed bland annat säkerställt att svenska prioriteringar tas med i arbetet med att sätta kvalitetsstandarder för läkemedelssubstanser, både som vice ordförande i farmakopens europakommission och som ordförande i tre expert-/arbetsgrupper. I arbetet utarbetas legalt bindande kvalitetsspecifikationer för läkemedelssubstanser, hjälpämnen och läkemedelsprodukter. Läkemedelsverkets laboratorium har under 2018 deltagit i många laborativa ärenden som omfattar metodutveckling, validering samt metodverifiering genom åtagande i flera expertgrupper samt bidragit med utredningsarbete av en stor mängd Pharmeuroparemisser. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 56

5. Läkemedelsanvändning och information Användning av läkemedel ska ske på ett säkert och effektivt sätt och leda till nytta för patienten/konsumenten. Utöver ansvar för tillståndsgivning och tillsynsverksamhet bidrar Läkemedelsverket genom att analysera och tillgängliggöra information och kunskap i olika former till både allmänhet, sjukvård och andra berörda organisationer. Produktionen av olika typer av kunskapsunderlag och rapporter sker ofta i samarbete med andra folkhälsomyndigheter och samverkansgrupper. Kunskap om läkemedel förmedlas också i samverkan med hälso- och sjukvården, via behandlingsrekommendationer. Producentoberoende information om läkemedel lämnas direkt till frågeställare via Läkemedelsverkets telefonservice, Läkemedelsupplysningen. Övervakningen av läkemedlens säkerhet kan också generera ny information som medför uppdatering av produktinformationen. 5.1. Information, kunskap och samverkan Under 2018 har ett flertal olika aktiviteter och projekt genomförts i syfte att förbättra användningen av läkemedel. Resultaten ryms i utredningsrapporter, kunskapsdokument, kunskapsstöd och säkerhetsinformation som presenteras via Läkemedelsverkets olika kanaler anpassade för olika målgrupper. Arbetet sker ofta i samverkan med hälso- och sjukvård och apotek, patient- och konsumentorganisationer och andra folkhälsomyndigheter. Aktuella exempel på insatsområden och projekt under 2018: Inom Läkemedelsverkets patient- och konsumentråd förs en ökad dialog och samverkan med företrädare för berörda intressentgrupper. De två interaktiva möten som ägde rum under 2018 innehöll bland annat workshops om säkerhetskommunikation och uppföljning av läkemedelsanvändning. Ett nytt IT-stöd för restnoteringar har lanserats i början av året där läkemedelsföretag anmäler restnoterade läkemedel. Restnoteringarna bedöms och publiceras i en för allmänheten öppen Excellista på myndighetens webbplats. Där finns också råd och upplysningar om de restnoterade läkemedlen. Se mer i tabellen i avsnitt 4.2.2 om antal anmälda restnoteringar. Behandlingsrekommendation gällande intravenös vätskebehandling till barn. Läkemedelsverket har deltagit i samarbeten med andra myndigheter inom den nationella läkemedelsstrategin (NLS), i regeringsuppdrag och inom Rådet för styrning med kunskap. I dessa sammanhang har Läkemedelsverket bidragit inom flera sakområden, exempelvis psykisk ohälsa hos äldre, hur nationella aktörer påverkas när en ny standard för läkemedelsinformation IDMP införs, ökat tillgängliggörande av naloxonläkemedel och digitalisering. Läkemedelsverket samverkar också kontinuerligt med Folkhälsomyndigheten angående bland annat frågor som rör vaccinanvändning och i strategin för alkohol-, narkotika-, dopings- och tobakspolitiken, ANDT-strategin. Inom sakområdet Barn och Läkemedel sker ett arbete för att främja en säker och effektiv användning av läkemedel till barn. Under året har, utöver ovanstående behandlingsrekommendation, bland annat genomförts en kartläggning av barns och ungdomars användning av sömnläkemedel i samverkan med Socialstyrelsen. Andra aktiviteter har varit att utarbeta ett webbaserat informationsmaterial riktat till vårdnadshavare för att bidra till en säkrare läkemedelsanvändning till barn, och att arrangera möten mellan olika aktörer för att bidra till ökad klinisk läkemedelsforskning inom barnområdet. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 57

Läkemedelsverket har i uppdrag att ge producentoberoende information om läkemedel. Som en del i detta utarbetar Läkemedelsverket behandlingsrekommendationer i samverkan med hälso- och sjukvård samt andra myndigheter. I rekommendationerna presenteras aktuell information om olika medicinska områden och tillstånd, baserad på vetenskaplig evidens och klinisk erfarenhet. Under året har arbetet omfattat följande ämnen: Behandling av hjärtsjukdom och hjärtsvikt hos hund och katt Rörotit Epilepsi hos barn och vuxna (publiceras 2019) Psoriasis (publiceras 2019) Intravenös vätskebehandling till barn Hud- och mjukdelsinfektioner. Behandlingsrekommendationerna publiceras på Läkemedelsverkets webbplats. En läkemedelsmonografi är Läkemedelsverkets sammanfattning och bedömning av tillgänglig dokumentation gällande effekt och säkerhet. Målsättningen är att Läkemedelsverket publicerar läkemedelsmonografin i nära anslutning till godkännandet av ett läkemedel. Informationen om effekt och säkerhet samt värderingen gäller kunskapsläget vid publiceringstillfället. Under 2018 har 22 monografier publicerats. Tidskriften Information från Läkemedelsverket innehåller nyheter, rapporter, behandlingsrekommendationer, monografier, artiklar och annan information om läkemedel. Den distribueras till samtliga yrkesverksamma läkare, medicinstudenter, sjuksköterskor med förskrivningsrätt och veterinärer. Under 2018 har arbetet påbörjats med att utveckla och digitalisera tidskriftens innehåll och kanaler. Läkemedelsboken ger aktuell kunskap om läkemedelsbehandling vid de vanligaste sjukdomstillstånden. Boken vänder sig främst till personal inom sjukvård och apotek och används mycket inom undervisning. Den tryckta utgåvan från 2014 har sedan årsskiftet 2017/2018 slutat distribueras och Läkemedelsboken finns endast i digital form, som webbsida eller applikation för mobila enheter. Under året har ett flertal kapitel genomgått större uppdateringar t.ex. urinvägsinfektioner, diabetes mellitus, cerebrovaskulära sjukdomar, leversjukdomar och lungcancer. Efter en översyn stod det under hösten 2018 klart att ekonomiska förutsättningar saknas för att fortsatt driva Läkemedelsboken vid Läkemedelsverket. Utöver kostnaden för den årliga produktionen av Läkemedelsboken fanns behov av omedelbara tekniska investeringar på 5 6 miljoner för fortsatt ordinarie drift. Under 2019 2020 kommer informationen i Läkemedelsboken att finnas tillgänglig digitalt, men utan uppdateringar eller annat redaktionellt arbete. Tabell: Total kostnad Information, kunskap och samverkan (tkr). 2018 2017 2016 Information, kunskap och samverkan* 38 049 44 166 44 846 * Tidigare benämnt kunskapsunderlag och information. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 58

5.2. Läkemedelsupplysning Läkemedelsverket tillhandahåller producentobunden information om läkemedel. Läkemedelsupplysningen är en direktkanal dit medborgarna kan ställa sina läkemedelsfrågor. Farmaceuter besvarar frågorna via telefon och e-post. I första hand förmedlas svar till allmänheten, men också till sjukvården och andra intressenter. Under 2018 har det totala antalet besvarade samtal minskat med 3 426 samtal, 3 %, jämfört med föregående år. Antalet besvarade frågor via e-post har däremot ökat under året med 518 frågor, 60 %, jämfört med 2017. Ökningen beror delvis på fler skriftliga frågor, men också på att Läkemedelsupplysningen tagit en större andel av frågorna som totalt inkommit till Läkemedelsverket. Ökningen av e-post innebär en ökad arbetsbelastning eftersom dessa är mer tidskrävande att besvara än telefonsamtal. Undersökningar som genomförs under året visar att frågeställarna som ringer till Läkemedelsupplysningen är nöjda med samtalen som helhet. 81 % har liksom förra året svarat att de är nöjda eller mycket nöjda med samtalet. Tabell: Besvarade ärenden avseende läkemedelsupplysning (antal). 2018 2017 2016 Besvarade telefonsamtal 113 440 116 866 124 338 läkemedelsupplysning Besvarade via e-post läkemedelsupplysning 1 378 860 688 Tabell: Total kostnad Läkemedelsupplysning (tkr). 2018 2017 2016 Läkemedelsupplysning 21 111 17 898 19 065 Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 59

6. Giftinformation Läkemedelsverket har i uppdrag att via Giftinformationscentralen informera sjukvårdspersonal och allmänhet om risker och symtom vid olika typer av akuta förgiftningstillbud samt att ge råd om behandling. Uppdraget omfattar förgiftningar orsakade av läkemedel, kemikalier, hygienprodukter och biologiska toxiner som till exempel kan finnas i svampar, växter och ormar. Information lämnas per telefon dygnet runt, alla dagar på året. Sjukvården och SOS-alarm har tillgång till egna, prioriterade telefonlinjer. Under 2018 besvarades 93 416 förfrågningar, vilket är en minskning med cirka 1 % jämfört med 2017. Minskningen beror på att Giftinformationscentralen 1 juli 2018 slutade svara på djurrelaterade frågor på grund av hög arbetsbelastning på enheten. Under 2018 ökade antalet sjukvårdssamtal, inklusive SOS-alarm, med cirka 3 % från 28 192 till 28 973. Tabellen nedan visar antal besvarade förfrågningar avseende akut exponering eller förgiftning. Tabell: Besvarade förfrågningar avseende akut exponering/förgiftning (antal). 2018 2017 2016 Män 38 238 38 070 37 243 Kvinnor 44 247 44 175 41 760 Okänt kön 2 252 2 222 2 099 Totalt 84 737 84 467 81 102 Utöver information och rådgivning per telefon revideras rådgivningsunderlagen och publiceras vetenskapliga artiklar baserade på inkomna akuta förgiftningsfall. Statistik, trender och fallrapporter bevakas och analyseras kontinuerligt. Vidare ges undervisning och föreläsningar till olika yrkesgrupper, främst läkarkåren, och information utarbetas i förebyggande syfte till olika målgrupper i form av informationsbroschyrer, webbsida och sociala medier. De omfattande undervisningsuppdragen inkluderar också två kurser i Akuta förgiftningar och metabola syndrom, för läkare under specialistutbildning. Observationer från inflödet av förfrågningar kan också leda till larm i form av information till läkarkåren och/eller allmänheten där det bedöms befogat, eller till vidare diskussioner inom Läkemedelsverket och med andra myndigheter för eventuell åtgärd. Antidotregistret, som används av läkare för att lokalisera antidoter (motgifter) vid akuta förgiftningsfall, sattes i bruk under 2018 i en modernare form som bland annat ger ett läsvänligare format för mobiltelefon och läsplatta. Tabell: Total kostnad giftinformation (tkr). 2018 2017 2016 Giftinformation 52 505 51 931* 51 137 *Från 2017 ingår lokalkostnaden för Giftinformation i verkets övergripande utfördelning av gemensamma kostnader. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 60

7. Normativt arbete Läkemedelsverkets bidrag i det normativa arbetet är en viktig del av uppdraget som har påverkan både nationellt och internationellt. Nedan presenteras några av de insatser som Läkemedelsverket bidragit med under året. Läkemedelsverkets stöd till regeringskansliet i lagstiftningsfrågor har bedrivits i fortsatt stor omfattning under 2018. Under året har Läkemedelsverket beslutat 28 föreskrifter som publicerats i den gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel och folkhälsa (HSLF-FS). Av dem är 25 ändringsföreskrifter och tre nya föreskrifter. En av de nya föreskrifterna gäller licensansökningar och ersätter den gamla i samma ämne. Regler om lagerberedningar har samlats i en ny föreskrift. Den tredje nya föreskriften gäller apoteksombud. Sju av ändringsföreskrifterna avser införlivande av regler om säkerhetsdetaljer på läkemedelsförpackningar. De bestämmelserna börjar gälla den 9 februari 2019. Vid utformningen av föreskrifter och vägledningar har Läkemedelsverket strävat efter största möjliga enkelhet och förutsebarhet, och samtidigt att värna den svenska folk- och djurhälsan. Läkemedelsverket har tagit en aktiv roll i förhandlingsarbetet med föreslagen förordning för veterinärmedicinska läkemedel och påverkat de delar i förordningen som berör Sverige. Utöver detta har Läkemedelsverket varit engagerat i förberedelser inför införandet av den nya förordningen om kliniska prövningar av humanläkemedel, (EU) 536/2014. Läkemedelsverket är aktivt i arbete med Europafarmakopén. Inom Europafarmakopésamarbetet tas harmoniserade kvalitetskrav för läkemedel, läkemedelssubstanser och ingående hjälpämnen fram. Läkemedelsverket är den svenska farmakopémyndigheten och samordnar det svenska deltagandet i arbetet. Läkemedelsverkets laboratorium är en viktig del i farmakopéarbetet bland annat genom utveckling av nya analysmetoder till monografierna, alltså kvalitetsstandarder för läkemedelssubstanser. Vidare har Läkemedelsverket bidragit i det normativa arbetet avseende den regulatoriska utvecklingen via deltagande i olika internationella grupper. För mer detaljer om dessa bidrag under 2018 hänvisas till avsnittet 3.5 Övriga aktiviteter. Inom området medicinteknik har det omfattande arbetet med de nya förordningarna16 som trädde i kraft 2017 fortsatt. Bland annat har det bestått i nationellt genomförande av de nya förordningarna samt omfattande EU-arbete med bland annat EU-gemensamma vägledningstexter, den nya europeiska databasen EUDAMED och framtagning av genomförande-förordningar. Läkemedelsverket har haft, och kommer fortsatt ha, en aktiv roll inom EU i arbetet. 16 Förordning 2017/745 om medicintekniska produkter och förordning och 2017/746 om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 61

8. Kompetensförsörjning, arbetsmiljö och personalfakta 8.1. Kompetensförsörjning Läkemedelsverket ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra sina uppgifter enligt instruktion och till vad regeringen, i förekommande fall, har angett i regleringsbrev eller i något annat beslut. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 ). Läkemedelsverket har under året haft fokus på strategisk kompetensförsörjning. Myndigheten behöver fortsätta arbeta långsiktigt med omställning. I syfte att säkerställa att kompetens finns har Läkemedelsverket formulerat följande långsiktiga mål: vi har rätt kompetens för vårt uppdrag och använder den optimalt. Myndigheten har under året börjat implementera ett nytt arbetssätt för kompetensförsörjning inom ramen för verksamhetsplanering. Läkemedelsverkets digitaliseringsstrategi ger förutsättningar för att utveckla kompetens och arbetssätt som utnyttjar potentialen i ny teknik. Läkemedelsverkets utbildningsplan för informationssäkerhet ger förutsättningar för att säkerställa god riskmedvetenhet och kontinuerligt lärande. Årets medarbetarundersökning bekräftar återigen att Läkemedelsverkets framgångsfaktorer är de utmanande och inspirerande arbetsuppgifterna, den gemensamma problemlösningen och stödet från kompetenta medarbetare. 8.1.1. Medarbetarundersökning kompetensutveckling Nöjd-medarbetarindex har ökat från 73 förra året till 76. Viljan att rekommendera myndigheten som arbetsplats har ökat från 19 till 23 och ledarindex är oförändrat 75. Medarbetarundersökningen bekräftar att vi arbetar framgångsrikt med kompetensutveckling eftersom över 75 % av medarbetarna, såväl män som kvinnor, upplever att: Medarbetarsamtalet är bra, tydligt och att de är motiverade av sina mål i arbetet. Kunskapsutbytet med kollegor är en viktig del av arbetet och bidrar till kompetensutveckling och att nya idéer och initiativ uppmuntras. Chefens stöd uppmuntrar ansvarstagande och lärande i arbetet. 8.1.2. Attrahera och rekrytera För att stärka Läkemedelsverket som attraktiv arbetsgivare har aktiviteter riktats mot läkare, inspektörer och IT-specialister, vilka är de kompetenser som är svårast att attrahera, rekrytera och behålla. Myndigheten uppmärksammar särskilt kompetensförsörjning av senior regulatorisk och vetenskaplig kompetens, medicinteknisk respektive epidemiologisk kompetens, prekliniker, biostatistiker och kompetens inom farmakovigilans. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 62

Myndigheten har ökat antalet anställda med anledning av förväntat högre ärendemängd på grund av Brexit kommande förordning inom medicinteknik ny lagstiftning av antroposofiska läkemedel IT-projekt som kräver ny kompetens återuppbyggnad av eftersatta resurser inom inspektion av god tillverkningssed. Under året har 187 medarbetare, såväl interna som externa sökande, rekryterats jämfört med 170 medarbetare 2017. Antalet ansökningar visar att intresset för att arbeta på myndigheten är fortsatt stort. Könsfördelning bland rekryterade och sökande motsvarar myndigheten i stort. Det fortsatt stora antalet rekryteringar påverkar myndighetens arbetsmiljö och produktivitet på grund av brist på kompetens mellan uppsägning och anställning och ytterligare tid under introduktion. 8.1.3. Utveckla och behålla Kraven på budget i balans, effektivisering, digitalisering, balans mellan resurser och krav samt god förvaltning ställer krav på ledarskapet och medarbetarskapet. För att öka förmågan att initiera omställning och omhänderta effekter av nya arbetssätt och moderna systemstöd har en fjärdedel av myndighetens chefer påbörjat förändringsledarutbildning. Medel är avsatt för att fullfölja kompetensutvecklingen. Läkemedelsverket har nya samarbetspartners som kompletterar utvecklingsarbetet med extern kompetens, aktuella metoder och forskning inom området ledarskap, medarbetarskap och grupputveckling. Myndighetens värdegrundsgrupp skapar goda förutsättningar för kontinuerlig dialog om etiska dilemman vilket kompletterar introduktionsutbildningar och externa seminarier i god förvaltning. 8.1.4. Avveckla Under året har Läkemedelsverket initierat arbetet med omställning av den kompetens som påverkas av att arbetsuppgifter och arbetssätt förändras till följd av modernare systemstöd och ny lagstiftning. Avslutssamtalen anger att de som är missnöjda saknar möjligheter till personlig utveckling och karriär samt att arbetsuppgifterna inte varit tillräckligt stimulerande, vilket speglar resultaten från tidigare år. 8.1.5. Bedömning av kompetensförsörjningen Sammantaget har Läkemedelsverket den kompetens som krävs på kort sikt. Myndighetens åtgärder skapar de förutsättningar som krävs för att uppnå de strategiska målen. 8.2. Arbetsmiljö Medarbetarundersökningen visar ett positivt resultat där arbetsmiljöindex stiger från 72 till 77. Dock bekräftas resultatet från arbetsmiljöronden 2017 att det fortfarande finns utmaningar gällande en för hög arbetsbelastning och brist på balans mellan resurser och krav. Detta gäller i perioder inom delar av verksamheten och dessa är identifierade risker som följs upp tertialvis. Som stöd för det förebyggande arbetet har myndigheten infört ett systemstöd som förenklar kontroll av personalrörlighet, sjukfrånvaro, sjuktillfällen, övertid, semester och arbetstid. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 63

Myndigheten fortsätter utveckla individens och organisationens förmåga att arbeta förebyggande och hantera situationer kopplat till kränkande särbehandling och påfrestande konflikter. Läkemedelsverket har under året kallat hälften av alla medarbetare till obligatorisk utbildning i kränkande särbehandling och kompetensutvecklingen fortsätter under 2019. Resultatet från årets medarbetarundersökning visade att det fortfarande finns ett fåtal medarbetare som upplevt sig utsatta. 8.2.1. Sjukfrånvaro Myndigheten fortsätter arbeta aktivt med förebyggande arbete och rehabilitering men uppnår inte verksamhetens mål för den totala sjukfrånvaron på 3,5 %. Den totala sjukfrånvaron har ökat från 3,7 % år 2017 till 4,0 %. Orsaken till ökningen är dels högre korttidssjukfrånvaro under enstaka månader och dels att varje långtidssjukskrivning är längre även om antalet är färre än 2017. Kvinnor är fortfarande den kategori som har högst sjukfrånvaro och då främst de över 50 år. 8.2.2. Bedömning arbetsmiljö Sammantaget uppnår Läkemedelsverket målen och arbetar systematiskt med arbetsmiljön, med fokus på att förebygga sjukskrivning och kränkande särbehandling. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 64

8.3. Personalfakta På Läkemedelsverket är 29 % män och 71 % kvinnor och i chefsbefattning är 28 % män och 72 % kvinnor. Tabell: Personalfakta översikt. 2018 (kvinnor/män) 2017 (kvinnor/män) 2016 (kvinnor/män) Antal anställda Tillsvidareanställda 827 (583/244) 779 (554/225) 766 (543/223) Visstidsanställda 45 (30/15) 34 (23/11) 31 (18/13) Totalt antal anställda 872 (613/259) 813 (577/236) 797 (561/236) Årsarbetskrafter 747 717 703 Genomsnittlig anställningstid (år) 8,8 8,7 8,5 Personalomsättning* 7,5 % 7,6 % 6,4 % Medelålder 48,3 48,1 48,5 Antal disputerade 186 175 167 * Innefattar endast tillsvidareanställda. Tabell: Medarbetare som blir 65 år (antal). 2019 2020 2021 2022 2023 2024 Antal medarbetare som blir 65 år 12 21 14 22 24 26 Tabell: Sjukfrånvaro (procent). 2018 2017 2016 Total sjukfrånvaro 4,0 3,7 3,9 Långtidssjukfrånvaro* - andel av total sjukfrånvaro 54,0 52,5 56,3 Kvinnors sjukfrånvaro 4,5 4,3 4,5 Mäns sjukfrånvaro 2,5 2,3 2,5 Alla yngre än 30 år 5,7 4,3 3,3 Alla mellan 30 49 år 3,5 3,3 3,7 Alla 50 år eller äldre 4,4 4,1 4,2 * >60 dagar. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 65

Ekonomisk redovisning 1. Ekonomisk översikt Intäkter Under 2018 omsatte Läkemedelsverket 853 563 tkr vilket är en minskning med 826 tkr från föregående år. Verksamheten finansieras genom avgifter, anslag och bidrag. Avgiftsfinansieringen är den största finansieringskällan och genererar 75,2 % av intäkterna. Anslagsintäkten utgör 15,7 %, bidrag 9,0 % och finansiella intäkter 0,1 %. Intäkter Läkemedelsverkets förändrade intäkter i jämförelse med föregående år beror huvudsakligen på minskade avgiftsintäkter om 11 211 tkr samtidigt som både bidrag och anslagsavräkningen ökade med 9 013 tkr respektive 1 710 tkr. De centrala ansökningsintäkterna för läkemedelsgodkännande är lägre än föregående år, vilket främst beror på lägre ärendevolymer av vetenskapliga rådgivningar och kompletta ansökningar. Volymminskningen ovan kompenseras delvis av högre volymer för ändringar typ II. De nationella ansökningsintäkterna för läkemedelsgodkännande är lägre än föregående år, vilket beror på lägre ärendevolymer inom den nationella proceduren samt inom den decentrala och ömsesidiga proceduren där Läkemedelsverket innehar rollen som referensland. Volymminskningen kompenseras delvis av högre volymer för ärenden då vi har rollen som berört medlemsland. Ett större uppköp av apotek innebar ökade ansökningsavgifter inom förordningen handel med läkemedel (SFS:2009:259) i jämförelse med föregående år. Både de nationella och centrala årsavgifterna har ökat i linje med att det totala antalet läkemedelsprodukter på marknaden ökat, då något fler produkter godkänns än vad som avregistreras. En positiv valutautveckling för EUR har medfört en ökad genomsnittlig intäkt per ärende i förhållande till föregående år. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 66

Tabell: Intäkter. Intäkter för ansöknings- och årsavgifter (tkr) 2018 2017 2016 EU-ansökningsavgifter 107 215 115 208 112 885 Nationella ansökningsavgifter 123 846 130 701 111 076 EU-årsavgifter 34 989 29 593 28 138 Nationella årsavgifter 362 466 361 861 323 882 Summa 628 517 637 363 575 980 Intäkter av ansöknings- och årsavgifter fördelat på avgiftstyp. Anslagsfinansieringen har ökat med 1 710 tkr från 132 688 tkr till 134 398 tkr p.g.a. den årliga PLO-uppräkningen. Kostnaderna inom anslagsfinansierad verksamhet har därmed kunnat öka något inom främst personalkostnader. Den bidragsfinansierade verksamheten ökade med 9 013 tkr från föregående år från 67 20 tkr till 76 933 tkr. De största ökningarna är kopplade till extra medel för kostnader i samband med Brexit, ökade kostnader inom det medicintekniska området till följd av de kommande medicinteknikförordningarna samt för att inrätta och ansvara för ett kunskapscentrum för läkemedel i miljön. Läkemedelsverket har även 2018 fått bidragsmedel för att täcka underskott av avgiftsfinansierad verksamhet, 19 377 tkr för 2018 jämfört med 42 600 tkr för 2017. De finansiella intäkterna var fortsatt låga på grund av det aktuella ränteläget. Ränteintäkter för kundfordringar har minskat med 143 tkr. Valutakursvinsterna har minskat med 174 tkr. Kostnader Verksamhetens kostnader uppgår till 856 580 tkr vilket är 45 311 tkr högre än föregående år. Personalkostnaden är oförändrat den enskilt största posten och utgör 81,9 % av de totala kostnaderna. Därefter följer övriga driftkostnader som utgör 10,8 % av kostnaderna, lokaler 4,7 %, avskrivningar 2,5 % och finansiella kostnader som utgör 0,1 % av myndighetens totala kostnader för 2018. Kostnader Jämfört med föregående år har personalkostnaden ökat med 38 232 tkr till 701 162 tkr. Personalkostnaden ökar huvudsakligen på grund av utökning av antalet anställda under 2018, löneökningar för personalen samt en mindre ökning av semesterlöneskulden. Läkemedelsverkets årsredovisning 2018 67