energieffektivisering



Relevanta dokument
Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Projekt i tre etapper. Etapp 2 och 3 ekonomi. Projektorganisation. Energiprojektets Mål

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Energieffektiv vattenrening

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Svenskt Vattens undersökning VASS reningsverk 2015 nyckeltal från första året

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

Summering av Energiprojektet

ENVA. Instruktioner för genomförandet av ENERGIANALYS

Energikartläggning. Företag: Edita Bobergs AB

SÅ RAPPORTERAS EKL ENERGIMYNDIGHETENS BEGÄRAN OM RAPPORTERING AV ENERGIKARTLÄGGNING, EKL

Värdering av kvalitet, service, relativ kostnadseffektivitet och långsiktighet för vatten- och avloppsledningsnät

Exergi och avloppsreningsverk

Svenskt Vatten Utveckling

Övergripande tidplan

Ekonomisk analys av biogasanläggningar. Lars-Erik Jansson Energi- och Affärsutveckling

VA-verkens bidrag till Sveriges energieffektivisering

Benchmarking och nyckeltal vid avloppsreningsverk

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

Nulägesbeskrivning av VAverkens energianvändning

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Uppföljning energieffektivisering. A Lind Maskin AB

NYHETER I MILJÖLAGSTIFTNINGEN ENERGI, AVFALL, VÄXTHUSGASER

ENVA ENERGIANALYS. 30 augusti 2012

Energiundersökning 2008 (2005)

Anders Pousette Johan Lundberg Lagen om Energikartläggning i stora företag

Sverige ett land av vatten

VA-verkens energianvändning 2008

Innehåll Identifiering lokala miljöparametrar Företagsexempel. Målgrupp Produktion Produktionsledning

SEMINARIEPROGRAM SEPTEMBER, SAMMA TID OCH PLATS VARJE DAG

VA-verkens energianvändning 2011

Drifttekniker Vatten och Miljöteknik

Effektiv VA-verksamhet för kunder och miljö - med stöd av hållbarhetsindex och prioriterade nyckeltal

System 800xA Marketing, 2013 Framtidens Automation i det smarta elnät. v 7.5x

Etapp 1: Nulägesbeskrivning 0,9 mkr (05-06, avslutad) statsbidrag 0,2 mkr. 09, avslutad) statsbidrag 2,7 mkr

SAMMANFATTNING ENERGISPARTIPS LAHOLMS VA.

Deltagare. Avloppsreningsverk. Avloppsledningsnät. Kommuner 65 (39) 70 (41) 70 (40) 69 (42) Verk 369 (203) (256)

Benchmarking VA-verksamhet 2007

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Nyckeltal 2008 VA verksamheten Tierps kommun

Avgasning av slam för ökad reningskapacitet och förbättrade slamegenskaper (projekt )

Lagen om energikartläggningar i stora företag och systematisk energieffektiviseringsarbete

Processtyrning mer än bara tryck och pys

EU, EUREAU och svensk avloppsvattenrening med kikaren riktad mot Lund Anders Finnson Svenskt Vatten

Tillståndet i VA-Sverige. Är bra vatten och avlopp enbart för stora och rika kommuner?

Ta ansvar för miljö och ekonomi. - spara energi

Kan man med hjälp av olika IT-lösningar minska belastningen på miljön?

Tillsyn över biltvättsanläggningar i Stockholms stad

Välkommen till Gata Web ditt verktyg för utveckling, benchmarking och statistik

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Miljöpåverkan från avloppsrening

Kraftförsörjningen i regionen en mellankommunal fråga av regional betydelse. Elisabeth Mårell Kommunkontaktmöte

Ändringar i IP SIGILL Frukt & Grönt, tillvalsregler för klimatcertifiering. Verifiering:

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Enkätsvaren samlades in under februari månad. Magnus Lindoffsson, projektledare RELACS Energikontor Sydost AB

Förnyelse och mål för VA-ledningsnät erfarenheter från 6-stads nyckeltalsgrupp

Basindustrin finns i hela landet

Anmälan enligt miljöbalken 9 kap 6 samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

VB Energi i samarbete för ett hållbart samhälle!

Rapporteringsformulär Energistatistik

Är biogas något för mig/ min gård?

Sammanfattande resultatrapport energieffektiviseringsprojektet

Richard Gustafsson, ABB AB Svensk Försäljning Motorer och Drivsystem, Svenskt Vatten energieffektivisering Energianalyser vid VA-verk

Fjärrvärmefakturan 2012 fjärrvärme flexibel

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Guideline för genomförande av energicheckar. Målgrupp: Energikonsulter. Deliverable 2 Work Package 2. Slutversion

Växtbiomassa i dammar och våtmarker en resurs för biogasproduktion?

Nära-nollenergikrav. Carl-Magnus Oredsson Tf enhetschef Energi och samhällsekonomi

Nu E De Nock! Beslutsdel/Åtgärder. Energiplan/Klimatstrategi Östra Göinge kommun

Nya och kommande energiregler i BBR Nära-nollenergibyggnader. Mikael Näslund Plusenergiforum, Jönköping 18 oktober 2017

Byggbranschens syn på NNE-kraven MARIA BROGREN ENERGI- OCH MILJÖCHEF SVERIGES BYGGINDUSTRIER

Konkreta verktyg och energitips

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Hur ser det ut med ledningsförnyelse i Sverige?

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Tillsyn av energihushållning enligt miljöbalken. Martina Berg

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

2015 DoA Fjärrvärme. Karlstads Energi AB

Uppföljning målområde energi 2016

Teknisk fastighetsförvaltning. Grundbegrepp drift och underhåll

Nu är ansvaret ditt!

Lathund Energikollen. Energitjänster. Abonnemangstyper. Energikollen

Om mig. Varför finns vi? Vad är VA-kluster Mälardalen?

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Öppna jämförelser energi och klimat. Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Dagordning Lunch

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Svanenmärkning av Dagligvaruhandeln. Fördjupningsmaterial

Miljöinformation Skara Energi 2014

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Dagordning

Benchmarking med VASS Handbok. Gilbert Svensson Gunnar Mellström Hans Bäckman

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Transkript:

Innehåll Hur kan nyckeltal l användas för energieffektivisering Presentation vid VA-mässan 090924 Daniel Hellström och Peter Balmér daniel.hellstrom@svensktvatten.se peter.balmer@telia.com Diskutera nyckeltal och deras användning Presentera några nyckeltal l som kan användas för energieffektivisering Ge en kort presentation av Svenskt Vattens planer för benchmarking av avloppsreningsverk Vad är nyckeltal Enligt NE är nyckeltal: tal som komprimerar information i syfte att göra den mer lättillgänglig för en användare.. Nyckeltal kan dels användas vid den interna utvärderingen av ett företag dels att ge en bild av det egna företaget i relation till konkurrenter i samma bransch För VA-branschen säger den engelskspråkiga motsvarigheten Performance indicators mer vad det är fråga om Krav på nyckeltal Nyckeltal är det språk som används vid benchmarking och därför krävs att nyckeltal skall vara: Tydligt definierade Enkelt mätbara och kontrollerbara Lätta att förstå även för icke specialister Så få som möjligt Stahre, Mellström och Adamson, 2007 1

Exempel på nyckeltal Exempel på nyckeltal kr/m 3 Kostnad per m3 Energiförbrukning i per år per ansluten person Antal stopp per år per km spillvattenledning Antal klagomål per 1000 anslutningar Median: 19,34 kr/m 3 Källa: Taxestatistik från VASS för 2009 Problem vid jämförelser - exempel Hur kan jämförelser underlättas Nyckeltal möjliggör jämförelser men blir jämförelserna rättvisande? Stora verk med stora enheter och mer styrning och reglering blir oftast effektivare Processutformning och reningskrav kan ha stor påverkan på t.ex. energiförbrukning En del verk har tillförsel l av slam från andra verk andra inte Överbyggda verk och verk i berg måste värma och ventilera stora volymer Gruppera, t.ex. i storleksklasser och överbyggda resp öppna anläggningar Korrigera för t.ex olikheter i belastning, inloppspumpning, nitrifikation d.v.s. inkludera förklaringsfaktorer i nyckeltalen 2

Inkludera förklaringsfaktorer i nyckeltalen? Om nyckeltalen tar hänsyn till olika förklaringsfaktorer blir de mer jämförbara MEN detta gör ofta nyckeltalen mer komplicerade och kräver mer grunddata Det behövs således nyckeltal på olika nivåer oavsett nivå ger nyckeltal möjlighet till interna jämförelser över tid och vid jämförelser med andra underlag för reflexioner och ifrågasättande av den egna verksamheten Nyckeltal kan ligga på olika nivå - kommunnivå Man kan ha nyckeltal på övergripande nivå t.ex. kwh/person, år för hela VA-verksamheten i en kommun Ett sådant nyckeltal kan vara av värde när man bedömer VA-verksamheten relativt andra verksamheter i samhället, men är av begränsat värde för att bedöma verksamhetens energi- effektivitet Nyckeltal kan ligga på olika nivå - anläggningsnivå Nyckeltal på anläggningsnivå, t.ex elanvändning per ansluten pe och år, kan ge indikationer på energieffektivitet Nyckeltal på anläggningsnivå är ofta lämpade för interna jämförelser från år till år Nyckeltal på anläggningsnivå kan användas för jämförelser mellan anläggningar men risk för att jämförelsen inte blir rättvisande p.g.a. olika förutsättningar Tänkbara nyckeltal - anläggningsnivå Köpt energi, kwh/pe,år Total elanvänding, kwh/pe,år (el för inloppspumpning fråndragen) Egenförsörjningsgrad el, % Gasproduktion, kwh/pe,år 3

Exempel på nyckeltal - anläggningsnivå Källa: SVU rapport 2008-01: Nulägesbeskrivning av VA-verkens energianvändning Nyckeltal på processnivå ger mest Utgångspunkter för relevanta energinyckeltal Vilka processer kräver/producerar mest energi Luftning Inloppspumpning Intern recirkulation Rötning Vilka faktorer påverkar nyckeltalen Processutformning Processkrav Belastningsförhållanden Vilka data finns tillgängliga Tänkbara nyckeltal - processnivå El-energi för biologisk beh, kwh/pe,år El-energi för biologisk beh, kwh/kg COD avskiljt El till luftning, kwh/kg oxiderat material Gasproduktion, kwh/pe,år Gasproduktion, kwh/kg COD tillfört rötkam. Vad är benchmarking - definition Institutet för kvalitetsutveckling, SIQ, anger följande definition: Benchmarking är en metod att systematiskt lära av goda förebilder, oavsett bransch. Syftet är att få insikt och kunskap som omsätts till förbättringar i den egna verksamheten. Henriksdals reningsverk. Källa: SVAB rapport 2009-01 4

Stort intresse internationellt IWA har gett ut en bok Performance indicators for wastewater services Internationella konferenser om benchmarking senast i Amsterdam mars 2009 Olika samarbetsformer på internationell nivå håller på att etableras Drivkrafter I länder med privatiserade system vill den övervakande myndigheten ha verktyg för att kontrollera effektivitet och långsiktighet I en del länder kräver centrala myndigheter eller hotar med att kräva jämförelsemetodik med motsvarande motiv för offentligt ägda VA-verksamheter VA-företag tar själva initiativ iti till benchmarking för att genom jämförelse med andra finna förbättringsmöjligheter Är alla former av jämförelse benchmarking? Det finns ingen allmänt omfattande accepterad innebörd av begreppet benchmarking. Många hävdar att de jämförelser av VAverksamheter som görs av myndigheter inte är benchmarking eftersom huvudsyftet här inte är viljan till lärande genom jämförelser utan snarare name and shame Benchmarking kan ske på olika nivåer Det vanligaste är att benchmarking sker på kommun- eller e företagsnivå. Visar skillnader men ger begränsad möjlighet att förstå dessa. Benchmarking på anläggningsnivå, vattenverk eller avloppsreningsverk jämförs ger bättre förutsättningar för meningsfull jämförelse, särskilt om förklaringsparametrar som t.ex storlek inkluderas Benchmarking på processnivå ger de bästa möjligheterna till lärande genom att jämföra med andra 5

Svenskt Vatten och benchmarking SV har utvecklat VASS-systemet Detta ger redan idag utmärkta möjligheter till benchmarking på kommunnivå. VASS ger också möjligheter till mer detaljerade jämförelser för va-ledningsnät VASS ger idag inte möjligheter till jämförelser på anläggningsnivå Avloppskommittén har beslutat utveckla ett benchmarkingsystem för avloppsreningsverk Hög ambitionsnivå Avloppskommitténs benchmarkingsystem skall ge möjligheter till jämförelser av Energi/exergi förbrukning och produktion Annan resursförbrukning t.ex kemikalier Kostnader totalt och uppdelat på delposter som personal, energi, slamdisponering mm Det skall finnas möjligheter att delta på två eller tre ambitionsnivåer Resursanvändning - Exergi Samlat mått för - El - Värme -Gas -Olja - Kemikalier -Organiskt material Energi med olika kvalitet Rätt energi på rätt ställe 1 kwh El = 3 kwh fjärrvärme = 30-50 kwh avloppsvattenvärme 6

Exergi = Energi * kvalitetsfaktor Energikälla Exergi/Energi (%) El 100 Ånga (200 C) ~70 Fjärrvärme ~30 Spillvärme (15 C) <5 Exergiindex Exergi in = el + värme + kemikalier + org. mtrl. +. Exergi ut = gas + värme + växtnäring + Index = (Exergi in- Exergi ut)/ocp avskiljt där OCP = Oxygen Consumption Potential (ett försök att summera COD, N och P) Tidplan Förslag till datainsamlingsformulär klart Första förslag till nyckeltal l framtaget t Datainsamlingsformulären testas nu vid några pilotreningsverk Efter test skall formulären revideras och anpassas till VASS insamlingssystem År 2010 kommer alla reningsverk att inbjudas att delta 7