Bakgrund 10/16/2014 TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN

Relevanta dokument
Lagar, förordningar och föreskrifter

Kunskapsbaserad och jämlik vård SOU 2017:48

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över delbetänkandet Stöd till hälsofrämjande tandvård del 2 (SOU 2006:71), förslaget till grundstöd

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Yttrande över slutbetänkandet Friskare tänder till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

ANSVARSFULL HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Slutbetänkande av Patientmaktsutredningen (SOU 2013:44)

Tandvård Lägesbeskrivning och utmaningar för en mer jämlik tandhälsa. Jenny Carlsson

Yttrande över förslag till Patientlag

Tandvårdslag (1985:125)

Regelverket för tandvården

Yttrande över Bättre samverkan Några frågor kring samspelet mellan sjukvård och socialförsäkring

Kunskapsbaserad och jämlik vård, SOU 2017:48

Riktlinje för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2017:97

Patientlagen. Ny lag som reglerar vad som gäller ur patientens perspektiv. Börjar gälla 1 januari 2015

Nationella utmaningar i barn- och ungdomstandvården. Gunilla Klingberg Odontologiska fakulteten Malmö högskola

Svensk författningssamling

Maria Åling. Vårdens regelverk

Remiss av Betänkandet Kunskapsbaserad och jämlik vård ( SOU 2017:48)

Neurorapporten Avsnitt 8 Neurosjukvården, en postnummerfråga

Kommittédirektiv. Patientens rätt i vården. Dir. 2007:90. Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Sällsynta sjukdomar. 21 oktober Ulrika Vestin

Kunskapsstödsutredningen

Patientlagen 2014:821. Anna Åberg Avdelningen för juridik Sveriges Kommuner och Landsting

Beslut 1(1) Sofia Tranxus, avdelningschef

Svar på remiss av slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44) (LS/1116/2013)

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Delbetänkandet av Patientmaktsutredningen SOU 2013:2 S2013/818/FS

Patientlag (SOU 2013:2)

Nationell Samverkansgrupp för Kunskapsstyrning-NSK. Tony Holm

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Tandvårdslag (1985:125)

Lagar och regelverk i tandvården

Tandvårdsstöd Förändringar 1 januari 2013

Öppna jämförelser för socialtjänst och hemsjukvård

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Dnr 09/ (9)

Möte med läns- och regionförbunden i september 2014

Nätverket Hälsa och Demokrati & Nätverket Uppdrag Hälsa. Temaseminarium 5 december Patientlagen Leena Ekberg

Överenskommelse mellan Beställarenheten och Folktandvården i Kalmar län

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018

Remissvar: Patientlag, SOU 2013:2 Delbetänkande av patientmaktsutredningen

Underlag för strategisk plan Tandvården i Region Skåne

God och nära vård

Patientlagen 2014:821

(5) STRATEGIER FÖR SAMVERKAN KRING FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING I NORRA SJUKVÅRDSREGIONEN

Socialstyrelsens yttrande över slutbetänkandet av parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21)

Betänkandet Svensk social trygghet i en globaliserad värld (SOU 2017:5)

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Dir. 2018:90

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Recentralisering genom Nationella riktlinjer: strävan efter nationell jämlikhet i Sverige

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Patientlag. Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU24. Sammanfattning

Utvecklingen för dem vi är till för

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Yttrande över motion 2015:22 av Tara Twana m.fl. (S) om äldres tandhälsa

REKO Folkhälsa och sjukvård/bedömning tandvård

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

God tandhälsa och besök i tandvården inte självklart för alla. Andreas Cederlund

Strategisk plan för tandvården i Region Skåne

Evidensbaserad praktik. Kjerstin Larsson Fil. Dr. Forskningsledare Region Örebro Län Regional utveckling, Välfärd och folkhälsa

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Tandvårdsstödens utveckling sedan 1974

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Kommittédirektiv. ökad följsamhet till nationella kunskapsstöd i hälso- och sjukvården. Dir. 2015:127


Tandhälsa och tandvård

Noomi Näsström Områdeschef Medicinsk tandvård. YTTRANDE (6) Ds 2010:42. Allmänna synpunkter

Stöd på vägen. En uppföljning av satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19)

Hälsoekonomiska analyser

KVALITETSREVISION. 1 (5) Dnr: SN 2012/0072

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

En trygg sjukvård för alla äldre. Sjukvården i Kalmar län har Sveriges kortaste väntetider och nöjdaste patienter. Vi har visat att det gör skillnad

Myndigheters organisering för utvärdering inom vård och omsorg i en komplex värld. Vårdanalys Cecilia Stenbjörn, Stockholm, 20 oktober 2017

Socialdepartementet. REMISSVAR Dnr / (5) Telefon

Antagen av Samverkansnämnden

Tandvård. 168 Tandvård Årsstatistik 2010 för Stockholms län och landsting

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkande av patientmaktsutredningen, Patientlag, SOU 2013:12, ert diarienummer S2013/818/FS

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 19 juni 2014

Myndigheten för vårdanalys remissyttrande över slutbetänkandet Ansvarsfull hälso- och sjukvård (SOU 2013:44)

Remissvar Ett tandvårdsstöd för alla fler och starkare patienter

Det tredje steget i tandvårdsreformen. Mariana Näslund Blixt Socialstyrelsen Anna-Lena Rosendahl Försäkringskassan

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Munvård för äldre och funktionshindrade gemensamt ansvar för kommuner och landsting

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Lång väg till patientnytta Vårdanalys. Kunskapsstödsutredningen -Regeringskansliet.

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Ett utvecklingsperspektiv, ett forskningsperspektiv.

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Samordnad utveckling för god och nära vård S2017:01

Varför en ny lag? Patientlag

Statens tandvårdsstöd

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Transkript:

TANDVÅRD SOM EN DEL AV HÄLSO-OCH SJUKVÅRD HÄLSO-OCH SJUKVÅRDSLAGEN OCH TANDVÅRDSLAGEN Svensk samhällsodontologisk förening 15-16 oktober 2014 Ingegerd Mejàre Varför har vi två separata lagar? Spelar det någon roll? Resultat från workshop den 9 april 2014 Bakgrund Tandvården blev helt ignorerad i två aktuella statliga utredningar som berör hälso-och sjukvården. Det gäller förslag som är lika vitala för tandvårdens framtid som de är för hälso-och sjukvårdens framtid! 1. Patientmaktsutredningen, där huvudsyftet är att stärka patientens ställning och inflytande. 2. Starka tillsammans som gäller det stora behovet av klinisk behandlingsforskning, där det finns stora kunskapsluckor både inom hälso-och sjukvården och inom tandvården. 3 Proposition Lagförslag Patientmaktsutredningen Patientlag (delbetänkande 2013) Tilläggsdirektiv Socialstyrelsen: Riktlinjer för God vård Indikatorer för God vård Estestiska behandlingar Utredningar Delbetänkande) Ändringar (78) Ansvarsfull hälsooch sjukvård (slutbetänkande 2013) Hälso-och sjukvårdslag Nationella Kvalitetsregister (SKL) Patientdatalagen Tandvårdslag Starka Tillsammans (SOU 2013) Utredningar Delbetänkande Tilläggsdirketiv Proposition Ändringar (30 ca) Lagförslag Lag om statligt Tandvårdsstöd (2008) Tandvårdsförsäkring (1974) Tandvårdsförordning (1998). Ändring 2010 Nationella Kvalitetsregister Socialstyrelsen: Riktlinjer för tandvård (vuxna) Indikatorer för God tandvård Tandläkarnas specialistutbildning DN debatt 8 april 2014: Hög tid att även tänderna får bli en del av kroppen 5 6 1

Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) Tandvårdslagen (1985:123) Ur propositionen 1984/85:79 Förslag: Tandvården ges en fristående lag MEN: Målsättningen är dock att på sikt göra HSL till en gemensam, övergripande lag för all hälsooch sjukvård, tandvården inbegripen Med hänsyn till denna målsättning har förslaget till tandvårdslag genomgående utformats med HSL som förebild. 7 8 Lagens definition av hälso-och sjukvård respektive tandvård. 1 Hälso- och sjukvård 1 Tandvård Åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Åtgärder för att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador i munhålan. Hälso-och sjukvårdslagen (1982:763) Tandvårdslagen (1985:123) 2 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen. Fokus på patientperspektiv, kvalitetsregister, kunskapsbaserad vård, behov av klinisk forskning Fokus på ekonomiskt stöd, bidrag, ersättning 9 10 Skillnader mellan tandvård och övrig hälso-och sjukvård Besök Hälso-och sjukvård: Främst när man är sjuk eller skadad Tandvård: Regelbundet (63 % av vuxna minst vartannat år) Finansiering/styrning Hälso-och sjukvård: Prioriteras utifrån landstingets finansieringsansvar Tandvård: Prioritering för barn-och ungdomstandvård. Mer begränsat för vuxentandvård Ersättningssystem Hälso-och sjukvård: Skattefinansierad till största delen Tandvård: Egenfinansierad i hög utsträckning (vuxna) Gör insatserna verkligen den nytta som vi tror och hoppas? 11 12 2

Exempel på kunskapsluckor 13 14 Icke invasiva metoder för att förhindra progression av tidiga kariesskador. Kunskapsluckor: Effektiviteten hos dagens riskbedömningsmetoder Effektiviteten hos åtgärder som används för att förhindra vidare utveckling av tidiga kariesskador. Fluor Klorhexidin Fissurförsegling Ozon Övriga produkter, t ex xylitol, CCP-ACP Klorhexidin 15 16 Kunskapsluckor: Den bästa behandlingen för tänder med djupa kariesskador Överlevnad hos rotfyllda tänder och faktorer som påverkar eventuell förlust av dessa tänder Orsakerna till kvarstående käkbensinflammationer hos rotfyllda tänder (vanligt) Risk för allmän hälsa om tänder med kvarstående käkbensinflammationer inte åtgärdas. Rapporten Rotfyllningnågra slutsatser. Det saknas underlag för att bedöma om det är mer fördelaktigt att bevara hela eller delar av pulpan vital i tänder med djup karies än att utföra pulpaektomi och rotfyllning. Det saknas underlag för att bedöma om antalet behandlingstillfällen har betydelse för utfallet av pulpaektomi och rotfyllning. 17 18 3

Kunskapsluckor: Behandlingsresultat ur patientens perspektiv olika metoders kostnadseffektivitet variation i resultat för olika vårdgivare metodernas effekt på längre sikt. 19 20 Ingen evidens - vad betyder det? Kunskapsluckor - områden där vi inte har tillräcklig kunskap innebär att det behövs mer forskning innebär inte nödvändigtvis att en behandling där det saknas evidens inte är bra. Om munhålan förblir ett bihang till övriga kroppen stor risk för fortsatt: Bristande kunskap och respekt för munhålans sjukdomar inom övrig hälso-och sjukvård (t.ex. i utredningar, i läkarutbildningen och i samarbetet med övrig hälso- och sjukvårdspersonal). Fokus på kostnader för tandvård till förfång för fokus på effekter av prevention och behandling. Svårighet att få medel till klinisk behandlingsforskning. 21 22 Patientlagen (SOU 2013:2). Stärka och tydliggöra patientens ställning Uppgiftsskyldighet och krav på medverkan i forskning Starka tillsammans (SOU 2013:87). Nationell samordning av klinisk behandlingsforskning Samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9). Förbättrad statlig kunskapsstyrning för hälso- och sjukvården och socialtjänsten Hälso-och sjukvårdslagen Uppgiftsskyldighet: hälsodata, vissa register Forskning: skyldigheter att medverka Tandvårdslagen Uppgiftsskyldighet: Aggregerade hälsodata på barn-och ungdomar Individbaserade åtgärdsdata på vuxna (från 2008) Vuxna med särskilda behov av tandvård (från 2013) Forskning: inga skyldigheter att medverka 23 24 4

1. Bör tandvårdslagen integreras i hälso- och sjukvårdslagen? 1. 8/9 grupper svarade ja 25 26 2. Vilka är de tre viktigaste fördelarna respektive nackdelarna med att integrera tandvårdslagen i hälso- och sjukvårdslagen? 2. Fördelar: Helhetsperspektiv tydligare gemensam grundsyn bättre förutsättningar för samarbete större möjligheter till jämlik och rättvis vård Nackdelar: Risk för att ersättningssystem och socialförsäkring försämras risk för att tandvårdsfrågor försvinner, drunknar risk för ännu mindre medel till forskning då konkurrensen hårdnar landstingens inflytande ökar - risk för större regionala skillnader och ojämlik vård 3. Vilka är tandvårdens tre största utmaningar? T ex avseende demografi, finansiering, utbildning, klinisk forskning. 3. Åldrande befolkning och bristande kunskaper om äldres orala hälsa fylla viktiga kunskapsluckor finansiering av utsatta gruppers tandhälsa. 27 28 Vad händer nu? 4. Vilken är den viktigaste frågan för framtiden? Hur och av vem ska den hanteras? 4. Kostnadseffektiv, evidensbaserad och jämlik vård kvalitetsregister rekrytering av lärare till grundutbildning obligatorisk och bättre efterutbildning modeller för att hitta sköra äldre. Fortsatt kontakt med departementen Viktiga kunskapsluckor identifieras och sammanställs av SBU HTA-O har bildats Arbete med att prioritera forskning har initierats 29 30 5

A worried voice 31 From Epigrams 1760 Doctors are men who prescribe medicines of which they know little, to cure diseases of which they know less, in human beings of whom they know nothing. Hela människan från topp till tå Voltaire 31 6