Bilaga 5 till rapport. Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen 1 (13)

Relevanta dokument
Förväntningsdokument. Mesta skola

Svar på frågor om Stöd och behandling

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

IRRITATION OCH ILSKA TRÄFF 3 VISA VÄGEN

BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM

A 1 A 1. Båda föräldrarna har ett ansvar för barnets utveckling utifrån barnets bästa. v Vad är en familj? v Vad är det viktiga med en familj?

Bilaga 7 till rapport. Bilaga 7 Praxisenkäter 1 (5) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och försummelse, rapport 280 (2018)

Visar vi och bemöter vi föräldrar alltid vårt barn med respekt? Visar vi och bemöter vi alltid barn generellt med respekt?

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Bemötande av vårdnadshavare i konflikt. Daniela Sundell Vasa

Utvärdering av föräldrakursen STRATEGI

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Barn som bevittnar våld i hemmet i forskning och praktik

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

Att vara barn när föräldrarna tvistar om vårdnad, boende eller umgänge

Att göra skillnad för barnet när en förälder behöver stöd

Utveckla barn - och föräldraperspektivet inom missbruks- och beroendevården

Barn med oro och rädsla i skolan

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING

RINKEBY HEMBESÖKSPROGRAM Vilka effekter kan ett utökat hembesöksprogram ha för föräldrar och barn?

Välkommen. Diplomerad värdskapstränarutbildning augusti

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

TRÄFF 1 VISA KÄRLEK. I ABC träffas föräldrar fyra gånger och pratar om fyra olika teman.

Enskilt föräldrabesök för pappa/vårdnadshavare inom Barnhälsovården

Checklista för ledare.

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

Presentation av resultat från samverkan kring föräldrakurser till föräldrar med barn i förskoleålder

Enkätsvar från riksföreningen Patienter och Anhöriga i Rättspsykiatrin

Checklista för ledare.

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Stöd till anhöriga och närstående

Förbättra samspelet med ungdomar!

LIKABEHANDLINGSPLAN

När mamma eller pappa dör

Helt plötsligt började vi märka skillnad hemma också

Fatumo Osman Sjuksköterska, lektor, forskare/högskolan Dalarna Forskare/Uppsala universitet

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Vad kränker barn? Vad händer om vi inte vägleder barn? Vad kränker barn. Illustration: Ulla Granqvist

Handledning till föräldramötesmaterialet: Aktiva idrottsföräldrar

Hur mycket är för mycket? Att leva med och möta barn med koncentrationssvårigheter. Stina Järvholm Leg. Psykolog

Likabehandlingsplan för Bikupans fritidshem

Kvinnors erfarenhet av våld. Karin Örmon

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Pedagogiska ställningstaganden

1

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2012

Aktuell forskning inom området flerspråkighet, funktionsnedsättning, AKK

KLARAgruppen En del av Familjeenheten

Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv

Bemötande av barn och föräldrar vid skilsmässa

Kurser på BUP Informationsbroschyr om kurser, gruppträffar och gruppbehandlingar på BUP våren 2014

AVLEDNING. Britt-Marie Käck Leg. Barnsjuksköterska Drottning Silvias barn och ungdomssjukhus Göteborg Sverige

Barnet behöver pålitliga, ansvarstagande vuxna som håller sitt ord. Då får barnet vara barn. Detta stärker barnets tilltro till andra människor och

BARNET HAR RÄTT TILL EN PAPPA OCH EN MAMMA

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

SET. Social Emotionell Träning.

Samverkan varför, när och hur?

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

Fryxellska skolans Värdegrund Kultur

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Vi känner oss alla trygga i att tala om tandborstning och familjens gemensamma regler med våra barn vi behöver nu skapa en liknande självklarhet i

Föräldrar till vuxna barn med narkotikaproblem - en utsatt men osynlig grupp

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

STÄRKA SMÅ BARNS TRYGGHET

Förskolan. Mål och arbetsplan 2008/09

Mjölnargränds förskola

Arbetsplan för Östra förskolan

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Amning & Jämställdhet. (c) Mats Berggren

Hälsofrämjande förstärkta hembesök

Enskilt föräldrasamtal med den förälder som inte har fött barnet

Programbokslut för VASIN med start Specialistsjuksköterskeprogrammet. Lunds universitet MEDICINSKA FAKULTETEN

Med kränkande särbehandling

Arbetsplan för Östra förskolan

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Familjeenheten. Västerviks kommun

Likabehandlingsplan. förskola PLAN

JUNI För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

Förebygga våld mot barn

Mammornas Bakgrund. Barnens Bakgrund. Resultat. Nationell utvärdering av stödinsatser för barn som upplevt våld mot Mamma

FAMiLJEPUNKTEN. - för barn och ungdomar och deras familjer, 0-20 år

Stigma och självstigma- Hur påverkar det vårt arbete med personer med psykisk ohälsa?

Strukturerade risk-/skyddsintervjuer som underlag för bedömning i barnavårdsutredningar rörande misstanke om våld mot barn

Glädje och utmaningar

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

Socialarbetarna MÅSTE ha ett enskilt samtal med vaije barn utan deras föräldrar, oavsett ålder, som kommer in till socialtjänsten.

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Åsa Schill & Ulrika Kragell EGET FÖRETAGANDE & FAMILJ. Skall det bli business och affärer av det måste familjen vara med!

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

Våld i nära relationer Tjörns kommun

Transkript:

Bilaga 5 till rapport 1 (13) Öppenvårdsinsatser för familjer där barn utsätts för våld och, rapport 280 (2018) Bilaga 5 Nivå-1 teman i den kvalitativa syntesen SBU Statens beredning för medicinsk och social utvärdering www.sbu.se Telefon 08-412 32 00 Fax 08-411 32 60 Organisationsnummer 202100-4417 Besöksadress S:t Eriksgatan 117, Stockholm Postadress Box 6183, 102 33 Stockholm

2 (13) Referens År Land Typ av utsatthet Nivå 3 Nivå 2 Teman eller underkategorier för nivå 1 2012 2012 Bolen et al. Kinsworthy et al. Källström Cater et al. Sverige Bevittnande av Gruppformaten gav möjlighet att diskutera med andra föräldrar vilket normaliserade deras svårigheter genom att se att andra var i samma situation Deltagande fyllde en social funktion för isolerade mödrar Man uppskattade att vara tillsammans med andra föräldrar i samma situation Föräldrarna behöver förstå att de inte är ensamma, efterfrågade stödgrupper Föräldrarna uppskattade utbytet med andra föräldrar Mest värdefullt var att träffa andra mammor med liknande erfarenheter Välgörande att möta andra familjer som hade samma erfarenhet 2

3 (13) våld Kinsworthy et al. Kinsworthy et al. Bolen et al. Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att hemuppgifter och arbetsböcker är en resurs Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Ängslighet och oro kan göra det jobbigt att prata om sina erfarenheter i grupp MOVE positivt att lära från andra i samma situation Triple-Ps arbetsbok uppskattades både för användning i gruppsessionerna och för att använda hemma för att träna på det man lärde sig hemma Triple-Ps arbetsböcker var användbara och användes som en resurs efter det att interventionen avslutats Materialet underlättade att dela med sig av nya förmågor till vänner och familj Hemläxor och materialet underlättade att tillämpa nya förmågor hemma Triple-P hjälpte föräldrarna få nya föräldraförmågor genom hela förändringsprocessen från insikt om problemet till att cementera nya föräldrastrategier Förbättrad kommunikation 3

4 (13) 2012 2012 Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Emapti Föräldrarna kände en ökad kompetens på ett antal föräldra- och personliga förmågor Att lära sig om barn deltagandet var en källa till kunskap Triple-P gav strategier för att hantera egen stress och ilska strategier för att bygga positiva relationer med barnen var användbart Triple-P var till nytta för att lära sig hur man hanterar sina barns problematiska beteende Att förstå att partnervåld inte var barnens eller moderns fel upplevdes som en vändpunkt Lekaktiviteter hjälpte mödrarna att få en bättre relation till sina barn 4

5 (13) Kinsworthy et al. Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Att prata om våldet med barnen upplevdes som att det hade det hade positiv effekt på barnet Råd om föräldrastrategier var engagerande och stödjande Programmet tvingade mammorna att sätta sig in i barnets perspektiv av våldet Barnen fick lära sig att inte alla relationer är ohälsosamma relationer De nya förmågorna hjälpte dem identifiera hälsosamma föräldrastrategier MOVE hjälpte kvinnorna att utveckla egna kommunikationsförmågor som att lyssna, och veta när man ska gå iväg från ett bråk MOVE leder till bättre kommunikation och mindre våld MOVE lärde kvinnorna att bli medvetna om våldsamma beteenden i nya relationer innan det hade spårat ut 5

6 (13) Reimer et al. Reimer et al. Reimer et al. Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Föräldrar upplever att kan ge Större insikt i vilken negativ påverkan partnervåld har på barnen Bättre förmåga att kommunicera med sina barn och bättre föräldrastrategier MOVE ledde till bättre kommunikation med barnen Att inledningsvis hjälpa föräldrarna praktiskt byggde relationen Förtroende för att komma vidare i behandlingen Positivt om socialarbetaren kunde prata om annat Responsiveness and flexibility - socialarbetare hjälpte till med praktiska saker för att närma sig familjen Relationella komponenter viktigaste delen i 6

7 (13) Bundy-Fazioli et al. Personalen kommunicerade attityder, uppfattningar och beteende som tillät dem att se sig själva som uppskattade och respekterade det gjorde det enklare för dem att ta emot hjälp och att ta risker för att åstadkomma förändringar Personalen tog sig tid att lyssna Värme, icke-dömande och accepterande Positiva relationer med programpersonalen för Project Parent var centralt Integritet och respekt Ömsesidigt förtroende Emotionellt stöd 7

8 (13) Bolen et al. 2012 Ha någon att prata med, som lyssnar Icke-dömande/stigmatisering Stärkande av föräldraskapet Upplevelsen var att egenskaperna hos de professionella skapade ett öppet klimat att prata utan att bli dömda Grundläggande måste mötas som komplement till andra services (t ex ekonomi) De är här för mig: en källa av praktiskt och socialt stöd Transportering till behandling 8

9 (13) Bundy-Fazioli et al. Information och remittering Råd Medling Hands-on mentoring och stöd Råd och stöd Man är beroende av stöd av andra Kvällstiderna störde nattningsrutinerna 9

10 (13) Kinsworthy et al. 2012 sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är Påminnelser en gång i veckan hjälpte dem att prioritera Taxiresor och barntillsyn Gratis barnpassning underlättade deltagande Insatsen skapade en drop-in miljö där man kände sig välkommen Triple-P i hemmet tillåt också fördjupade diskussioner om individuella problem Att genomföra Triple-P i hemmet gjorde inlärningsprocessen mer användbar och som föräldrarna kunde tillämpa sina nya förmågor i en bekant miljö Program som var till hjälp skapade en bekant miljö där de blev sedda, uppskattade och stöttade beträffade fysiska, psykiska och barnens 10

11 (13) Kinsworthy et al. Bolen et al. sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är sammanhanget där ges är Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Facilitatorns telefonsamtal och hembesök gav dem möjlighet att diskutera mer privat att träningen genomfördes in en miljö som var bekant MOVE visade att mammorna kunde söka hjälp utan att bli dömda den öppna atmosfären gjorde att de sökte hjälp till andra verksamheter MOVE hjälpte mammorna att känna ökad tilltro till egna förmågor som mamma Programmen kunde identifiera och svara på föräldrarnas individuella på ett flexibelt sätt Det kunde vara svårt att få in Triple-P i det vardagliga schemat Föräldern prioriterade familjens grundläggande före Triple-P Time-out var inte en effektiv föräldrastrategi 11

12 (13) Bolen et al. Källström Cater et al. Sverige 2012 Bundy-Fazioli et al. Bundy-Fazioli et al. Reimer et al. Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att inte Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrastrategierna var inte utvecklingsmässigt tillämpbara på tonåringar Det emotionella innehållet i DART kunde leda till att barnet blev mer utagerande Svårigheter med att ta till sig det skriftliga materialet Ett hinder var att gruppformatet gav begränsad flexibilitet när det gäller tid Jag vet att jag är en bra mamma: programmet blev en källa till spänningar och konflikt Jag skyddar mitt barn: skild uppfattning av vad som är bra för barnet Känner mig låst, respektlöst bemötande Föräldrarna kände desperation och rädsla inför att de blev tvingade att delta i 12

13 (13) Reimer et al. Föräldrar upplever att deras svaga maktposition kan vara ett hinder Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Föräldrar upplever fortsatta efter avslutad insats Rädsla för att barnen ska omhändertas och svårt att lita på behandlaren Livet efter MOVE innehåll många i relationen med partner eller expartner och som ensamstående mamma Positiva effekter av programmet minskade om mamman skaffade ny partner Positiva effekter av programmet minskade om barnet tvingades ha kontakt med förövaren eller om förövaren fanns kvar i familjen 13