IOGT-NTO:s rapport om alkoholreklam

IOGT-NTO:s rapport om alkoholreklam

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 1.1 Vad säger forskningen om alkoholreklam? 3 1.2 Vilka lagar och regler finns kring alkoholreklam? 5 1.3 Alkoholindustrins metoder 6 2. IOGT-NTO:s undersökningar 8 2.1 Syfte 8 2.2 Metod 8 2.3 Resultat 9 2.4 Slutsatser 13 3. Vad gör IOGT-NTO för att förändra situationen? 15 3.1 Reklamanmälan 15 3.2 Bor glädjen i en flaska? en utställning om alkoholreklam 15 3.3 För-Packad ett utbildningsmaterial 16 3.4 Vad du kan göra för att påverka 16 4. Referenslista 17 5. Vill du veta mer? 17 2

1. Bakgrund För att öka kunskapen om alkoholföretagens marknadsföring och på vilket sätt den påverkar genomförde IOGT-NTO två undersökningar för att ta reda på hur svenskar uppfattar alkoholreklam och om de upplever att marknadsföringen påverkar dem. Detta avsnitt ger en kort bakgrundsbeskrivning av situationen kring marknadsföring av alkohol i Sverige idag. 1.1 Vad säger forskningen om alkoholreklam? Den forskning som studerat sambandet mellan alkoholreklam och ungdomars alkoholkonsumtion pekar på samma sak: reklam och marknadsföring av alkohol ökar sannolikheten för att ungdomar börjar dricka alkohol eller dricker mer om de redan dricker. Det är både innehållet i alkoholreklam, det vill säga att alkoholen framställs enbart i positiv dager, och volymen av alkoholreklam, det vill säga mängden av all alkoholreklam tillsammans, som påverkar. Nedan beskrivs tre forskningsstudier vilka visar att ungdomar som exponeras för alkoholmarknadsföring också påverkas till att börja dricka/dricka mer: EU-kommissionen har tillsatt ett forum EAHF, European Alcohol and Health Forum, där frågan om alkohol och hälsa diskuteras. Detta forum består av representanter från både alkoholindustrin och från frivilligorganisationer som IOGT-NTO. I forumet finns också en forskargrupp, där både forskare som finansierats av industrin och forskare som finansierats med statliga medel ingår. 2009 presenterade forskargruppen en övergripande analys av 13 olika forskningsstudier som gjorts över en längre tidsperiod. De 13 studierna undersökte vilken effekt marknadsföring av alkohol har gällande debutålder och alkoholkonsumtion bland unga. Sammanlagt ingick 38 000 ungdomar i åldrarna 10 21 år från USA, Nya Zeeland, Belgien och Tyskland i studierna. Den övergripande analysen konstaterade att 12 av de 13 studierna påvisade att alkoholreklam ökar sannolikheten för att ungdomar börjar dricka alkohol eller dricker mer om de redan dricker alkohol. 1 Kommentar:»» Värt att notera är att det bakom denna övergripande analys även fanns forskare som finansierats av industrin. De valde dock att inte stå bakom rapporten efter det att resultaten var färdigställda. Alkoholreklamen påverkar till ökad konsumtion, men fortfarande hävdar industrin att så inte är fallet. Läs mer 1 Gilmore, Ian et al. (2009) Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? a review of longitudinal studies. Science Group of the European Alcohol and Health Forum 3

under rubriken 3. Alkoholindustrins metoder.»» Ungdomars konsumtion påverkas inte enbart av alkoholreklam, även priset och tillgängligheten på alkohol samt föräldrars attityd spelar in. ELSA-rapporten kom 2007 och studerade bland annat nationella lagar kring marknadsföring av alkoholreklam och hur så kallad självreglering från alkoholindustrins sida fungerade i 24 europeiska länder. Rapporten lämnade ett antal rekommendationer. En av dem var att skärpa restriktionerna kring marknadsföring av alkoholreklam, både nationellt och i hela Europa, för att kunna skydda ungdomar. 2 Kommentar:»» IOGT-NTO har översatt ELSA-rapportens sammanfattning till svenska. Den finns att ladda ner på iogt.se. Alcohol no ordinary commodity ( Alkohol ingen vanlig handelsvara ) är en metastudie som togs fram 2010 i samarbete mellan Världshälsoorganisationen (WHO) och världens främsta alkoholforskare. Syftet var att lista alkoholpolitiska metoder som forskningen har visat är effektiva för att minska alkoholskadorna (vilket innebär att metoderna har en bromsande effekt på den totala alkoholkonsumtionen). En metastudie innebär att man tar den forskning som finns på området och drar slutsatser, utfrån vad de vetenskapliga studierna enskilt kunnat uppvisa. I sammanfattningen av metastudien presenteras slutsatsen att inflytandet som dagens volymnivåer av alkoholmarknadsföring har för att rekrytera unga högkonsumenter i sig påvisar behovet av ett totalförbud av alkoholmarknadsföring eller en restriktiv hållning mot exponeringen av den. I sammanfattningen finns också en lista med de bästa praktiska exemplen på de alkoholpolitiska metoderna som framtagits i metastudien. Förutom höga priser på alkohol och begränsad tillgänglighet finns även förslag/krav att reglera marknadsföringen av alkohol. 3 Kommentar:»» Metastudien presenterar den globala forskningen. Att reglera marknadsföringen av alkohol för att bromsa alkoholkonsumtionen och därmed minska alkoholskadorna är alltså en slutsats som gäller över hela världen inte enbart i Sverige.»» Fler forskningsrapporter och fakta på området finns att läsa. Du hittar dem under rubriken 5. Vill du veta mer?. 2 STAP, (2007) Alcohol marketing in Europe: strengthening regulation to protect young people. Utrecht 3 Babor, Thomas et al. (2010) Alcohol: No Ordinary Commodity. 2nd edition, Alcohol and Public Policy Group 4

1.2 Vilka lagar och regler finns kring alkoholreklam? Med all den alkoholreklam som finns både i Sverige och utomlands, i dagstidningar och på internet, kan man tro att det inte finns några regler kring alkoholreklam överhuvudtaget. Men lagar och regler finns, både i Sverige och internationellt. Som alla lagar är också de kring alkoholreklam till för att skydda befolkningen, framförallt barn och ungdomar. Det betyder att lagstiftarna, det vill säga politikerna, har insett att alkoholreklam påverkar. Detta avsnitt ger en kortfattad beskrivning av några av de lagar och regler kring alkoholmarknadsföring som finns. Sverige I Sverige var det fram till 2003 olagligt med alkoholreklam. När tidningen Gourmet publicerade alkoholreklam 2002 inleddes en rättslig process som ledde till EU-domstolen. Men det var Marknadsdomstolen i Sverige som avgjorde målet och deras tolkning var att det fanns andra alkoholpolitiska åtgärder som var viktigare än reklamförbud. Sedan dess är det tillåtet med alkoholreklam i Sverige. Dock finns det vissa regler för hur marknadsföringen får vara utformad och de finns att läsa i alkohollagens 7:e kapitel och i marknadsföringslagen: Reklamen måste iaktta särskild måttfullhet, den får inte vara påträngande eller uppsökande och heller inte uppmana eller uppmuntra till konsumtion. Marknadsföringen får inte rikta sig särskilt till eller skildra personer under 25 år. Man får inte annonsera i tidningar eller tidskrifter för alkoholdrycker som innehåller mer än 15 volymprocent. Annonsen får bara visa produkten och inte koppla ihop produkten med personer eller en viss livsstil. I tidningsannonser måste 20 procent av annonsen innehålla en varningstext om alkoholens skadeverkningar. På internet gäller samma regler som i tryckt media men där får man göra reklam för starkare drycker och varningstexten behöver inte finnas med. Det är förbjudet att göra reklam för alkohol i tv och radio. (Att exempelvis TV3 och Kanal 5 kan sända alkoholreklam beror på att de sänder från London och därmed inte omfattas av svensk lagstiftning. Mer om detta kan du läsa under rubriken 5. Vad gör IOGT-NTO för att förändra situationen? ) Kommentar:»» Både alkohollagen och marknadsföringslagen finns att läsa på riksdagens hemsida. På iogt.se hittar du också lagarna i sin helhet samt hur du går till väga för att anmäla olaglig alkoholreklam. 5

EU Inom EU finns gemensamma regler kring tv-sänd alkoholreklam men det är upp till varje medlemsstat att bestämma kring sina egna marknadsföringsregler. EU:s regler finns att läsa i direktivet om Audiovisuella medietjänster och där står bland annat: Alkohol får inte kopplas till ökad fysisk förmåga eller bilkörning. Man får inte ge intryck av att alkohol bidrar till social eller sexuell framgång. Reklamen får inte rikta sig specifikt till minderåriga eller skildra minderåriga som dricker. Man får inte ge ett negativt intryck av nykterhet. Inom EU är Frankrike ett exempel som, förutom Sverige, har en långtgående lagstiftning kring alkoholreklam. Lagen heter Loi Evin och innebär bland annat att det är förbjudet att visa alkoholreklam på tv, på biografer och i sponsorsammanhang. 1.3 Alkoholindustrins metoder Alkoholindustrin menar att de gör reklam för sina produkter som vilket företag som helst och att reklamens syfte är att hjälpa konsumenterna att välja det bästa märket. Men det är bara ett litet hörn av det stora pusslet. Som påvisats i tidigare avsnitt har reklamen inflytande på alkoholkonsumtionen hos unga. Alkoholindustrin har flera metoder i sin verktygslåda för att indirekt rikta sig till unga och därmed undvika att direkt bryta mot lagen. Det är i unga år som vi grundlägger våra vanor, såsom dryckesvanor. Att industrin dramatiskt har ökat sina investeringar i alkoholreklam i Sverige, från 8,2 miljoner år 2000 till 837 miljoner år 2011 4, påvisar precis det som industrin vill förneka; reklam fungerar och är nödvändig för att kunna sälja mer alkohol. Att hamra in ett budskap Alkoholindustrin bygger sin marknadsföring på indirekta budskap som ska knyta an alkohol till livets alla situationer och till positiva känslor som lycka och glädje. Industrin ser till att budskapet upprepas ofta och i många olika kanaler, att mängden alkoholreklam tillsammans är konstant hög. Oavsett om reklam handlar om öl eller vin finns det alltid ett gemensamt och indirekt budskap inbäddat i den: Alkohol resulterar i ett liv som är socialt, lyckligt och framgångsrikt. För att få det här budskapet att gå hem förknippar alkoholreklamen så gott som alltid alkoholkonsumtionen med hälsa, sportsmannaanda, fysisk skönhet, romantik, fest och/eller sociala fritidsaktiviteter. 4 Sifos reklammätningar 2012-02-13 6

Att skruva till en image Genom att låta produkterna bli ett varumärke och stå för olika värden som målgruppen identifierar sig med, får man produkten att ingå i och/eller utveckla målgruppens livsstil. Ett exempel är ölmärket Carlsberg, som sponsrar fotbollslag för att integreras med målgruppen sportintresserade män. Att borra efter anpassade kanaler Drygt hälften av reklaminvesteringarna i Sverige läggs på tv, där man främst når en äldre målgrupp. För att nå en yngre publik satsar man sedan 2008 på internet. Fördelarna med sociala medier är att industrin får spridning av sin marknadsföring till en mycket låg kostnad och kan skapa en direktrelation med sin målgrupp, genom att låta dem vara delaktiga i utformningen och marknadsföringen av produkterna. Dessutom blir målgruppen ambassadörer då de delar foton och videoklipp med företagets produkter. Ett exempel är ölmärket Heinekens film Walk-in Fridge som kom för tre år sedan och som i dag har mer än 17 miljoner visningar på YouTube. Att hyvla bort ett verkningsfullt ansvar Självreglering är alkoholindustrins sätt att framställa sig som en ansvarstagande bransch. Självreglering innebär att industrin övervakar, dömer och delar ut straff vid brott mot sina egna marknadsföringsregler. Det finns flera svagheter i systemet med självreglering: 1. Systemet bygger till stor del på att ansvaret läggs på konsumenten att anmäla reklam/marknadsföring. Detta betyder att reklamen hinner sändas och påverka innan en eventuell anmälan kan stoppa den. 2. Om ett inslag skulle fällas är påföljderna i dag minimala och har därmed ingen större effekt. 3. Det finns inga regleringar när det gäller den totala mängden alkoholreklam, utan endast kring innehållet i varje enskilt reklaminslag. 7

2. IOGT-NTO:s undersökningar Under hösten 2011 och våren 2012 genomförde IOGT-NTO två undersökningar kring alkoholreklam, en kvalitativ undersökning med fokusgrupper och en kvantitativ undersökning med enkäter. 2.1 Syfte Syftet med undersökningarna var att ta reda på om svenskar i olika åldrar möts av marknadsföring och reklam för alkohol, hur de uppfattar den och dess budskap, om de anser att den påverkar och i så fall vem som påverkas av den. 2.2 Metod För att få ett både djupt och brett underlag valde IOGT-NTO att genomföra två olika undersökningar: Fokusgruppsundersökningen gjordes av undersökningsföretaget Markör under oktober 2011. Tre fokusgrupper fick besvara diskussionsfrågor som inledningsvis handlade om marknadsföring i allmänhet och senare specifikt om marknadsföring av alkohol. Markör formulerade diskussionsfrågor, rekryterade deltagare och agerade samtalsledare. Fokusgrupperna bestod av tre olika åldersspann: 16 23 år 25 30 år 50 55 år Enkätundersökningen administrerades av IOGT-NTO under mars 2012. Metoden var en enkät där deltagarna under två dagar (en vardag och en helgdag) registrerade all alkoholreklam de mött. Enkäten och metoden är framtagen av det holländska forskningsinstitutet The European Centre for Monitoring Alcohol Marketing (EUCAM). Den baseras på att deltagarna ger detaljerad information om vad, var, när och hur de ser marknadsföring av alkohol. Deltagarna listar också marknadsföringens specifika egenskaper, såsom vilket märke som marknadsförs och med vilket tonfall. 219 personer deltog i undersökningen och av dem rekryterade undersökningsföretaget Markör 106 personer. Övriga deltagare rekryterades via Volontärbyrån och via IOGT-NTO:s kommunikationskanaler, som exempelvis nyhetsbrev och Facebook. 8

2.3 Resultat Fokusgruppsundersökningen Alla tre grupperna i studien noterade reklam för alkohol. Den yngsta gruppen hade lättast för att återge olika reklaminslag. Vidare upplevde alla grupper att de inte var den huvudsakliga målgruppen för alkohol, men att de nog till viss del ändå påverkades av den. De två yngre grupperna kunde med lätthet konstatera vilken som var den tänkta målgruppen utifrån det tv-program som alkoholföretagen sponsrade. Alla tre grupper kunde utifrån utformningen av reklamen uttala sig om målgruppen. Den äldsta målgruppen såg främst unga som målgrupp, förutom whisky som de menar riktar sig till äldre män. Det kan dock konstateras att alla tre grupperna kunde återge reklam för whisky och kunde beskriva den känsla som man försöker förmedla i reklamen. De flesta gillade reklamen men skulle inte välja att dricka whisky. En whiskeyreklam, en som sitter i en stol och han ser fina saker, fridfullt. En upplevelse. Deltagare i fokusgruppen 16 23 år Att reklam anspelar på våra känslor är tydligt och flera av deltagarna i alla tre grupperna talade om hur reklamen vill få oss övertygade om att med ett glas vin, likör, öl eller dylikt kommer vi att uppfattas som till exempel romantiska, sensuella och attraktiva. Däremot upplevde de att de själva kunde bedöma rimligheten i sådan reklam. De äldre menade att detta dock kan vara riskabelt och svårt för unga, då de är mer lättpåverkade och mottagliga, framförallt om de saknar ett tydligt förhållningssätt hemifrån. I övrigt ansåg grupperna överlag att den främsta risken med alkohol är att det blir mer accepterat och att vi får en ökad konsumtion och därmed även fler med alkoholberoende. Man blir sugen på en kall öl när reklamen visas, kan framkalla ett beroende eller trigga igång. Deltagare i fokusgruppen 16 23 år 9

Enkätundersökningen I enkätundersökningen var den yngsta målgruppen underrepresenterad på grund av att det var en svårrekryterad deltagargrupp. Åldersfördelningen på deltagarna påverkade sannolikt resultatet för undersökningen, framförallt när det gäller den låga siffran för exponering av reklam på internet, vilket är viktigt att komma ihåg vid läsning av resultaten. Totalt 219 personer deltog i undersökningen. 29 deltagare var i åldern 16 24 57 deltagare var i åldern 25 35 91 deltagare var i åldern 35 65 42 deltagare var i åldern 65 Åldersfördelning 16 19 år 20 24 år 25 34 år 35 65 år 65 år 0 20 40 60 80 100 st 10

63 procent av deltagarna såg alkoholmarknadsföring under de två dagarna och i genomsnitt såg de 3 exempel vardera. 14 procent av exemplen sågs av åldersgruppen 16 24 år. 63% 37% Såg reklam med alkohol Såg ej reklam med alkohol Den vanligaste formen av marknadsföring som deltagarna såg var annonser och reklamfilm. 70 procent av deltagarna såg marknadsföringen på tv och 46 procent möttes av den i en tidning eller i ett magasin. Endast 13 procent såg den på internet. Vart TV 70,0 % Tidning/Magasin 45,7 % Internet 13,3 % Bar/uteställe 3,7 % Gata/torg 2,7 % Affär 2,0 % I min post 1,0 % Inget svar 0,5 % Konsert/Festival 0,5 % Bio/Teater 0,3 % 11

58 procent av marknadsföringen var för vin och det var den i särklass vanligaste produkten som marknadsfördes. Öl kom på andra plats. Produkt Vin 57,7 % Öl 21,9 % Bara varumärket 9,6 % Sprit 8,1 % Champagne 1,0 % Inget svar 1,0 % Cider 0,7 % 34 procent av marknadsföringen som deltagarna möttes av hade en saklig ton. Resten av resultatet fördelades på nedanstående kategorier. Detta innebär att majoriteten, 66 procent, av den marknadsföring som deltagarna såg inte var saklig informativ, vilket svensk lagstiftning kräver. Ton Sakligt informativ 33,9 % Annat* 19,1 % Billig/rabatt 11,6 % Social framgång 9,6 % Kulturarv 7,4 % Humor 6,9 % Sport 6,9 % Sexuell/romantisk 3,4 % Inget svar 1,0 % Tävling 0,3 % * Ex från undersökningen (fritext): fina omdömen/recensioner, prisvärt, glamour, trevligt, mysig, glädjeämne, uppiggande natur och fest, "opretentiöst fredagsnöje..." kallas det, praktisk, lyx, manligt, sol och värme som historiens viktigaste uppfinning..., njutning 12

2.4 Slutsatser Det går inte att fastställa några säkra slutsatser utifrån resultaten, då bland annat enkätundersökningen inte representerar en jämn fördelning av de olika ålderskategorierna samt att fokusgrupper som metod snarare handlar om att öka förståelsen av ett visst fenomen än att fastställa konkreta slutsatser. En slutsats som rapporten med all säkerhet kan dra är att mer forskning behövs kring alkoholreklamens påverkan och inverkan på alkoholkulturen samt alkoholkonsumtionen i Sverige. Undersökningarnas resultat presenterar en rad intressanta aspekter på marknadsföring av alkohol. Framförallt bekräftar undersökningarna det den tidigare forskningen och rapportens bakgrundsbeskrivning påvisat: Tv är det medium som alkoholindustrin investerar mest pengar i för sin marknadsföring. För deltagarna i enkätundersökningen var tv också en av de vanligaste kanalerna för att se alkoholreklam. För fokusgruppen 16 23 år var det lätt att avgöra målgruppen för en alkoholprodukt baserat på vilka tv-program de sponsrar. En övervägande majoritet av deltagarna i enkätundersökningen uppgav att tonen i alkoholmarknadsföringen var allt annat än saklig samtidigt som alla deltagarna i fokusgrupperna kan minnas alkoholreklam genom att associera den med vissa känslor och livsstilar. Det är påtagligt att trots förbud mot att länka samman en alkoholprodukt med förskönande attribut, så lyckas alkoholindustrin kringgå detta genom att använda sin verktygslåda av indirekta metoder. Alla tre fokusgrupper menade att alkoholreklamen påverkar, men de flesta menade att den påverkade främst andra människor än dem själva och att reklamen har betydelse för alkoholkonsumtionen hos målgruppen som den riktar sig till. Deltagarnas uppfattningar stämmer väl överens med forskningen som tittat på reklamens inverkan hos ungdomar men står i stark kontrast till det som industrin vill framhärda är syftet med sin marknadsföring. Utöver detta kan konstateras: Undersökningens resultat gav inte någon klarhet i marknadsföringen som sker på internet och via sociala medier. Denna typ av marknadsföring är av en annan art än den som presenteras i de traditionella medierna, som tv och tidningar. Via internet kan de multinationella alkoholföretagen marknadsföra sina produkter över nations- och åldersgränser. Marknadsföring av alkohol på internet är en outforskad och samtidigt oreglerad zon som behöver studeras och regleras. Alkoholindustrin har en modell för sitt sätt att marknadsföra sina produkter som direkt är laglig men som har indirekta budskap som påverkar. Genom indirekta budskap i innehållet försöker de påverka människors känslor och genom att öka alkoholreklamens volym försöker de påverka människors tankar till att associera situationer och emotioner med alkohol. 13

Fokusgruppsundersökningen visar tydligt att känslorna påverkas av alkoholreklamen och enkätundersökningen pekar på hur ofta alkoholreklam faktiskt förekommer i människors vardag. Att påverka känslor och tankar och att få dessa att associeras med alkohol är ett sätt för industrin att påverka människors beteenden. Genom att indirekt rikta sig till en yngre målgrupp vill alkoholföretagen rekrytera nya konsumenter och etablera dryckesvanor som garanterar dem även framtida inkomster. 14

3. Vad gör IOGT-NTO för att förändra situationen? IOGT-NTO vill väcka intresse och engagemang kring frågan om alkoholreklam. På det sätt och med de budskap som alkoholindustrin marknadsför sina produkter både skapar och upprätthåller de en norm kring alkohol. Alkonormen bygger på tanken om att alkohol är en förutsättning för social interaktion. Men att alkohol också har samband med allvarliga hälsoproblem, trafikolyckor, arbetslöshet, våld, barnmisshandel och självmord är något som vi aldrig får se i reklamen. Därför behöver reglerna kring marknadsföring av alkohol förändras. Som forskningen visar är ett av de mest effektiva sätten att bromsa alkoholkonsumtionen och därmed minska de alkoholrelaterade skadorna, att införa totalförbud mot alkoholreklam. IOGT-NTO vill förändra situationen och tar ansvar för att beslutsfattare, som har den yttersta makten att förändra, har kunskap i frågan om alkoholreklam. För att beslutsfattare ska ha modet att göra det krävs också en stark opinion. Därför har IOGT-NTO gjort följande insatser: 3.1 Reklamanmälan Våren 2011 anmälde IOGT-NTO 32 näringsidkare som har sänt eller producerat alkoholreklam. Med på listan fanns bland annat tv-kanalerna TV3 och Kanal 5 men även andra aktörer inom tv-branschen, såsom programföretaget MTG TV. Deras reklamsändningar når svensk publik och har den svenska marknaden som målgrupp. De anmälda tv-kanalerna sänder både program och reklam från London, tv-företagen menar därför att de bara behöver lyda brittiska lagar. Inom EU finns en ännu oprövad marknadsrättslig princip som heter effektlandsprincipen. Den kan innebära att en tv-kanal som är etablerad i ett land ändå måste följa de regler och lagar som finns i det land som de sänder till och där deras publik finns. Det är detta IOGT-NTO vill testa med sin anmälan, hur effektlandsprincipen ska tilllämpas i fallet med bland annat TV3 och Kanal 5. Ännu är ingenting klart i ärendet, men i december 2011 beslutade den svenska Granskningsnämnden att gå vidare med anmälan och granskar IOGT-NTO:s ärende just utifrån effektlandsprincipen. 3.2 Bor glädjen i en flaska? en utställning om alkoholreklam För att skapa intresse och engagemang för frågan har IOGT-NTO producerat en reklamutställning. Reklamutställningen lyfter fram och ifrågasätter de förväntningar på alkohol som alkoholindustrin vill skapa med sin marknadsföring. Utställningen turnerar runt om i Sverige under 2012 2013 och syftar till att skapa debatt kring 15

alkoholkulturen och vem som tjänar på att upprätthålla alkoholnormen. Se till att reklamutställningen kommer till din lokala ort genom att beställa ett exemplar av den. Mer information finner du på iogt.se/borgladjenienflaska. 3.3 För-Packad ett utbildningsmaterial För-Packad är ett utbildningsmaterial som ger en överblick av alkoholreklamen i Sverige, EU och globalt. Materialet djupdyker i ämnet om varför alkohol upplevs som ett glamouröst berusningsmedel. Kontakta oss via info@iogt.se om du vill veta mer eller om du vill beställa materialet. 3.4 Vad du kan göra för att påverka Du kan anmäla alkoholreklam som du anser bryter mot lagstiftningen. På hemsidan iogt.se/forpackad finns en lathund för hur du går till väga för att göra en anmälan. 16

4. Referenslista Gilmore, Ian et al., (2009) Does marketing communication impact on the volume and patterns of consumption of alcoholic beverages, especially by young people? a review of longitudinal studies. Science Group of the European Alcohol and Health Forum STAP, (2007) Alcohol marketing in Europe: strengthening regulation to protect young people. Utrecht Babor, Thomas et al., (2010) Alcohol: No Ordinary Commodity. 2nd edition, Alcohol and Public Policy Group Alkohollagen (2010:1622) Sifos reklammätningar 2012-02-13 5. Vill du veta mer? Alkoholreklamens framväxt, IQ rapport 2012:1 Alkoholreklam i nya kläder, IQ-rapport 2010:2 Lyons A, McNeill A, Gilmore I, Britton J, Alcohol imagery and branding, and age classification of films popular in the UK, International journal of epidemiology, 2011 Oct;40(5):1411-9 Mart S, Alcohol Marketing in the 21st Century: New Methods, Old Problems, Substance use & misuse, 2011;46(7):889-92 Engels RC, Hermans R, van Baaren RB, Hollenstein T, Bot SM, Alcohol Portrayal on Television Affects Actual Drinking Behaviour, Alcohol and Alcoholism. 2009 May- Jun;44(3):244-9 Anderson P, de Bruijn A, Angus K, Gordon R, Hastings G, Impact of alcohol advertising and media exposure on adolescent alcohol use: a systematic review of longitudinal studies. Alcohol and Alcoholism, 2009 May Jun;44(3):229-43 Gordon R, MacKintosh AM, Moodie C, The Impact of Alcohol Marketing on Youth Drinking Behaviour: A Two-stage Cohort Study, Alcohol and Alcoholism, 2010 Sep Oct;45(5):470-80 Strasburger VC, Policy Statement Children, Adolescents, Substance Abuse, and the Media, Pediatrics, 2010;126;791 Vendrame A, Pinsky I, Inefficacy of self-regulation of alcohol advertisements: a systematic review of the literature, Revista Brasileira de Psiquiatria, 2011 Jun;33(2):196-202 17