Bruksanvisning Lokdekoder DCX75 från CT Elektronik

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 1(24) Bruksanvisning Lokdekoder DCX75 från CT Elektronik Gäller för följande dekodrar: DCX75, DCX75D/S, DCX75D/N, DCX75D/F Detta dokument är framtaget som hjälp för de som använder den beskrivna produkten. Nmodell tar inte något ansvar för ändringar som tillverkaren gör utanför vår kontroll, inte heller för eventuell felfunktion eller skada på produkten eller till den ansluten utrustning. Vid tveksamheter hänvisas till tillverkarens ursprungsdokumentation. 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 2(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Allmänt CT Elektronik (CTE), eller TRAN som de också kallas, har en serie med dekodrar av hög kvalitet med många funktioner. Firman startades av Hr Tran som tidigare har arbetat hos Zimo med utveckling av dekodrar. Av den anledningen finns ett visst stöd för flera av Zimos specialfunktioner inlagda i dekodern. Utöver detta finns ett stort antal finesser som kan vara till nytta, t.ex. funktioner för direkt anslutning av digitala koppel. Denna bruksanvisning är avsedd att ge en snabb start med att installera och använda CTEs dekodrar. Du kommer inte att hitta svar på alla frågor men vi hoppas ha täckt in de flesta. För detaljerad kontaktinformation hänvisar vi till vår hemsida (www.nmodell.se). Där finns också denna anvisning samt en del andra hjälpmedel som kan vara bra att ha vid dekoderprogrammering. Innehållsförteckning Allmänt om DCX75... 3 Teknisk specifikation... 3 Anslutningar... 4 DCX75D... 4 DCX75D/N /F... 4 DCX75D/S... 4 Säkerhet och skydd... 5 Installation... 6 Förberedelser... 6 Montering av dekoder...7 Anslutning av motor och strömupptagning... 7 Anslutning av belysning... 7 Programmering... 8 RESET... 8 Programmering av binära register... 9 Specialfunktioner i DCX75... 9 Felsökning... 10 Garanti... 10 Villkor för garantin... 10 Appendix: Konfigurationsregister (CV)... 11 Detaljerad beskrivning av vissa register... 11 Grundfunktioner... 11 EMF Reglering... 12 Funktionsmappning (CV33-47 (NMRA) samt 163-176 (CTE))... 13 Dekoderkonfigurering (CV29)... 14 Belysningseffekter... 15 Avkopplingssekvens (CV152/153)... 15 Tecken och begreppsförklaringar för tabellen... 16 Referenser... 23 Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 3(24) Allmänt om DCX75 DCX75 är en familj små dekodrar som ersätter den tidigare DCX74, mindre och i några avseenden förbättrade från sin företrädare. Dekodrarna är avsedda för modeller i Z, N och HO. Viktigast vid dimensionering av dekoder är att se till att den inte belastas med mer ström än max 1,0 A, använder man funktionsutgångarna (belysning) så måste man räkna ihop deras strömförbrukning med motorströmmen. I familjen ingår 4 varianter av dekodern som alla täcks av denna bruksanvisning: DCX75D - Standarddekoder med motor- och belysningsfunktioner DCX75D/S - Som ovan men med NEM652 kontakt (8-pin) med sladd DCX75D/N - Som ovan men med NEM651 kontakt (6-pin) utan sladd DCX75D/F - Som ovan men med NEM651 kontakt (6-pin) med sladd Tack var sina små proportioner så är dekodern lätt att bygga in, tjockleken på endast ca 1,4 (max) mm ger möjlighet att stoppa in den i t.ex. hytten på ett ånglok utan att den fyller hela utrymmet. Det finns flera exempel på lyckade installationer med DCX74 i Arnolds lilla Köf, ett av de absolut minsta N-skalelok som finns, med DCX75 borde det bli aningen enklare. Grundfunktionerna i dekodern är motorstyrning och utgångar för fram/bakljus. Spänningsområde för dekodern är 7-18 V vilket medger användning för Z-skala. Maximal totalström för dekodern är 1,0 A kontinuerligt och då ska ström till motor och belysningsutgångar räknas samman i den siffran. Det finns stöd för 14, 28 och 128 fartsteg, EMF, långa adresser (0-10240), Programming on Main (POM), förenklad 3-punkts hastighetskurva samt fullständig hastighetstabell, stöd för programmering med lokmus, kompatibel med flera av Zimos funktioner, funktioner för digitalkoppel utan krav på extern elektronik och mycket mer. Dekodrarna är NMRA kompatibla och kan användas med alla system som följer DCC standard; Digitrax, Lenz, Uhlenbrock, Zimo, Roco m.fl. Teknisk specifikation Nedanstående gäller för samtliga versioner av DCX75D om inget annat anges. Rälsspänning... 7 18 V Max totalström (inkl. funktionsutgångar)... 1,0 A Max ström, motorutgång 1... 1,0 A Max ström, funktionsutgångar 1...250 ma Mått, exkl. ev. kontaktdon... 11 x 7,2 x 1,1 mm 2 (L x B x H) 2 Frekvens, motordrivning HF... 16 alt 32 khz Frekvens, motordrivning LF... 30 150 Hz Frekvens, funktionsutgångar 3... 1,2 khz 1 kortslutningsskyddat, notera att ingen begränsning finns för överskridande av totalström. Det är upp till installatören (användaren) att se till att totala strömmen på 1,0 A inte överskrids! 2 Tolerans + 0,3 mm (maximalt) 3 ställbar ljusstyrka (dimning) via CV54 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 4(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Anslutningar Anslutningarnas färg följer NMRA standard enligt nedan: Blå Orange Grå Röd Svart Vit Gul Grön Violett Matningsspänning till funktionsutgångar Motoranslutning, höger Motoranslutning, vänster Strömupptagning, höger Strömupptagning, vänster Belysning, framända Belysning, bakända Funktionsutgång, F1 Funktionsutgång, F2 Riktningar (höger, vänster, fram och bak) anges i lokets färdriktning med A-ände framåt. Sladdlängden för dekodrar utan kontaktdon är ca 150 mm. DCX75D DCX75D/N /F I NEM651 är inte blå anslutning inkopplad. DCX75D/F är kopplad på samma sätt men med sladd DCX75D/S Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 5(24) Säkerhet och skydd Alla utgångar på dekodrarna är skyddade mot överbelastning. Detta är avsett att skydda mot interna kortslutningar i motor och/eller lampor som kan uppstå vid normal drift. De skyddar inte mot kortslutningar mellan t.ex. motor och rälsspänning. Förväxling av anslutningar vid installation eller kortslutning mellan rälsspänning och någon av dekoderns utgångar kommer omedelbart att förstöra dekodern! DCX75 är konstruerad för en rälsspänning mellan 7 och 18 volt. Trasiga eller felaktiga motorer, med t.ex. utslitna eller trasiga kol, kan generera spänningsstötar på flera hundra volt. Se därför till att felaktiga motorer repareras eller byts ut innan installation av dekodern. Generellt gäller att ett lok som fungerar dåligt utan dekoder kommer också fungera dåligt efter dekoderinstallationen. För att minska värmeutvecklingen i dekodern och att hålla nere spänningen på eventuella spänningsstötar vid slitna kol så bör man sträva efter att hålla rälsspänningen på en låg nivå. NMRA rekommenderar 12-14 volt för N-skala. Detta minskar skaderisken på all ansluten elektronik och ger också glödlampor i lok och vagnar längre livslängd. Dekoderns baksida är skyddad av ett lager med isolerande tejp som inte ska avlägsnas. Dekodern får inte isoleras med isoleringstejp, krympslang eller andra metoder som förhindrar värmeavgivning och luftcirkulation kring dekodern. Detta kan leda till felfunktion, överhettning och att dekodern går sönder. Det är dock fullt normalt att dekodern blir varm vid normal drift, även när loket står stilla utan att motorn snurrar. Se också till att dekodern efter montering inte på någon punkt har kontakt med någon av lokets metalldelar eller annan elektronik i loket (t.ex. vid montering på ett befintligt kretskort i modellen). 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 6(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Installation Installation av dekodrar kan man skriva hur mycket som helst om, och trots detta så kan det kännas lite osäkert första gången man ska göra det. Vi kommer inte att göra någon detaljerad genomgång i denna bruksanvisning men det finns några viktiga saker att tänka på som vi tänker ta upp lite mer i detalj. Förberedelser Provkör innan konvertering: Ett lok som fungerar dåligt innan konvertering kommer att bli en besvikelse även efter konvertering. Du bör se till att ditt lok är väl intrimmat och fungerar bra innan du startar konverteringen. Se över strömupptagning och motorns kondition innan digitalisering. Har du CTEs centralenhet kan du låta den mäta upp lokets strömförbrukning, läs mer om detta i centralenhetens bruksanvisning. Finns det plats: En uppenbar förberedelse kan det tyckas, men det är inte alltid lätt att avgöra om dekodern verkligen får plats eller inte. Nöj dig inte med att måtta in placeringen enbart baserad på dekoderns mått, du måste kontrollera några saker till: Finns det plats för sladdarna som går ut från dekodern? De bör inte bockas för hårt utan ha en minimiradie på ca 0,5-1 mm. Finns det plats att göra anslutningar i loket? Måste du skarva en sladd så bör den isoleras med krympslang eller tejp (ev. nagellack). Finns det plats för isolering? Finns det plats att göra lödningen till eventuellt kretskort? Ett kretskort är platt, gör man en lödning på ovansidan så behövs mer utrymme, lite isolering kräver ytterligare utrymme. Tejpen som man monterar dekodrar med är ofta av den dubbelhäftande, lite tjockare typen och den tar plats som man måste räkna med vid placering av dekodern. Kontrollera också kåpans insida efter piggar och andra detaljer som kan sticka ner och förstöra för en till synes perfekt dekoderplacering. Isolera och kontrollmät: För att dekodrarna ska fungera måste motorns anslutningar vara helt isolerade från strömupptagningen via hjul eller släpkontakter. En del lok använder sitt chassi som ledare mellan den ena av strömupptagningens poler och motorn. Om ditt lok är byggt så är det avgörande att se till att motorn blir helt isolerad från strömupptagningen. I dessa lok brukar också lampornas ena pol vara anslutna till chassiet och det har betydelse för installationen. Kontrollera alltså hur anslutningen av motor och lampor är gjord; om ena strömupptagningen är ansluten till chassiet och också är gemensam matning för belysningen så ska inte blå sladd användas. Se mer nedan. Nöj dig inte med att klippa isär befintliga anslutningar utan mät resistansen med en ohmmeter mellan alla anslutningar som ska göras till dekoder innan du ansluter dekodern. Ingen av anslutningarna till dekodern ska ha kontakt med någon av de andra, absolut viktigast är att se till att strömupptagningen är helt isolerad från övriga anslutningar. När man mäter anslutningar som går till motor och belysning kommer resistansen i motor och lampor att mätas upp. Är du osäker på om det är korrekt så kan du demontera lampor och/eller motor och mäta igen. Ingen kontakt ska då finnas mellan anslutningarna. Märk upp loket: Sista momentet innan konverteringen börjar är att märka upp lokets riktningar. Se till att märka upp fram och bakända, men även höger och vänstersida. Efter att ha vänt och vridit på loket flera gånger under konverteringen så är det lätt att tappa orienteringen. Detta är lämpligt att göra på flera sidor av lokets chassi med t.ex. en tuschpenna. Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 7(24) Montering av dekoder Vi förutsätter att du har följt instruktionerna under förberedelser ovan och har kontrollerat att alla anslutningar är separerade som de bör. Nu är det klart för att löda in dekodern. Anslutning av motor och strömupptagning Löd in följande anslutningar: o Röd ledning från dekodern till strömupptagningen på lokets högra sida o Svart ledning från dekodern till strömupptagningen på lokets vänstra sida o Orange ledning till den av motorns poler som tidigare var ansluten till strömupptagningen på lokets högra sida. o Grå ledning till den av motorns poler som tidigare var ansluten till strömupptagningen på lokets vänstra sida. Nu är lokets motor inkopplad men innan det är dags för en första provkörning bör du kontrollera anslutningen av motorn. Resistansmät och se till att det inte har uppstått någon kortslutning (= lågohmig kontakt) mellan strömupptagningen och motorns matning. Ledningarnas isolering är känslig för värme och det är lätt att smälta igenom isoleringen, även en bit ifrån lödpunkten om något trycker på den! Innan du ställer loket på rälsen: se till att de lösa sladdarna till belysningen inte kommer i kontakt med någon annan anslutning! Dekodern är från början programmerad med adress 03, ställ din centralenhet på adress 03 och starta loket i en riktning. Loket bör nu börja röra på sig åt ena hållet, prova och köra lite åt båda hållen och kontrollera att loket uppför sig minst lika bra som vid provkörningen innan konverteringen. Vill loket inte röra sig så får du, förutom omkontroll av kortslutningar enligt ovan, kontrollera att anslutningarna mellan lokets strömupptagning och dekodern samt motor och dekodern är korrekta och att inga avbrott finns. När du är nöjd så gå vidare med anslutning av belysningen. Anslutning av belysning Om loket har strömupptagning via chassiet som diskuterades ovan, så rekommenderar vi att man inte använder blå anslutning enligt figur 1 nedan. Figur 1, Inkoppling av lampor på lok med matning via chassiet. Vid anslutning enligt figur 1 så kommer lamporna matas med halva effekten och lyser då också med halva ljusstyrkan. Detta förlänger livslängden på lamporna avsevärt, men om du tycker det lyser för svagt så krävs en rejälare omarbetning av loket för att tillåta inkoppling enligt figur 2. Om du genomför denna mer komplicerade konvertering så gäller det att du ser 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 8(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell till att det inte finns någon kontakt mellan chassiet och lampans matning, enligt vad som skrevs i föregående kapitel Figur 2, Inkoppling av lampor på lok med matning via blå dekoderanslutning. Är lokets chassi helt isolerat så sker inkoppling enligt figur 2 ovan. Efter inkoppling av belysningen så provkörs loket igen. Troligtvis är belysningen avslagen när loket ställs på rälsen, slå till belysningen med knapp F0 (eller motsvarande i ditt digitalsystem) och kontrollera att belysningen växlar riktning med lokets färdriktning. Om belysningen i bakändan lyser när loket kör framåt så har vit och gul anslutning förväxlats. Det finns två lösningar, antingen växlar du vit och gul anslutning eller så programmerar du om dekodern till omvänd rotationsriktning på motorn med CV29 bit 0, se i kapitlet om programmering. Det senare kan vara bäst om anslutningarna är klippta och dragna på så sätt att en växling är svår eller omöjlig att genomföra. Programmering I de allra flesta fall så fungerar DCX75D bra direkt, utan behov av någon omprogrammering förutom adressen. Men vill du fintrimma dekoderns inställningar eller ägna dig åt avancerad dekoderprogrammering så kommer här en genomgång över de funktioner som finns i DCX75 samt några råd och tips för programmering. Av naturliga skäl kan vi inte gå igenom hur du hanterar programmeringen med din centralenhet, för information om detta får vi hänvisa till bruksanvisningen för ditt digitalsystem. Programmering av DCX75 sker i direct mode, dvs. du anger numret på det register (CV) du vill programmera och lägger sedan in data som du vill ha in i registret. För detaljer om hur de olika registren fungerar hänvisar till appendixet i slutet. RESET Om man hamnar i ett läge där dekodern beter sig underligt efter programmering eller vid drift så kan man återställa dekodern till fabriksinställningar med en RESET. Detta åstadkommes genom att programmera adressen till 00. Lägg in värde 00 till CV3 så får du en återställning. Ett alternativ är att skriva 8 till det normalt endast läsbara registret CV08, gäller på dekodrar med versionsnummer 14 och uppåt. RESET återställer inte alla register, se appendix. Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 9(24) Programmering av binära register Vissa register i dekodern har funktioner som programmeras binärt, för dessa måste man räkna om det binära värde som dekodern vill ha till ett decimalt värde som centralenheten använder för programmeringen. Detta kan göras på flera sätt, vi redovisar ett enkelt sätt här. Det finns också miniräknare som klarar detta, bland annat miniräknaren i Windows om den används i avancerat läge, eller så kan enkla formler göras i Excel. Nedan finns en tabell som hjälper dig beräkna värdet som ska programmeras in i dekoderns binära register: Bitnummer Bit 0 Bit 1 Bit 2 Bit 3 Bit 4 Bit 5 Bit 6 Bit 7 Bitvärde 1 2 4 8 16 32 64 128 På (1) / Av (0) Summering Programmera detta värde i registret Gör så här med tabellen: På raden På/Av skriver du 0 för avstängda och 1 för aktiva bitar För bitar du vill ha aktiverade skriver du 1 Multiplicera bitvärdet med siffran i På/Av och skriv resultatet på raden Summering Lägg ihop alla tal i raden summering ut till rutan längst till höger Skriv in det erhållna värdet i det binärkodade registret Specialfunktioner i DCX75 Förenklad fartkurva: Genom att kombinera uppsättningen av värden i CV2, 5 och 6 kan du göra en enkel men effektiv anpassning av fartkurvan för att passa ditt lok. Funktioner för digitala koppel: Dekodern har inbyggda funktioner för digitalkoppel som gör att du slipper den annars obligatoriska yttre elektroniken. Med CV56 ställer du längden på pulsen för att öppna kopplet. CV 55 ställer effekten som krävs för att hålla kopplet öppet, denna bör ställas så lågt som möjligt. Med CV58 väljer du vilka utgångar som ska ha den funktion som programmerats i CV 55 och 56, en etta ger utgången koppelfunktion. Det finns också en automatisk avkopplingssekvens som aktiverar kopplet och backar loket en liten bit vid aktivering på en av funktionsknapparna, vilken är fullt programmerbart. Läs mer om avkopplingssekvensen i Appendix A. Alternativ registeruppsättning: Med CV109 kan du ge din dekoder två helt olika beteenden, ett för växlingsanläggningen hemma och ett annat för klubbanan. Om du programmerar upp dekodern med låg toppfart och bra lågfartsegenskaper i ett fall kan du sen ändra värde i CV109 till 1 (fabriksinställt på 0 ) och göra en helt ny uppsättning av dekodern med helt andra egenskaper. Sen kan du byta mellan de två genom att programmera CV109 till 0 eller 1. Observera att RESET påverkar endast vald uppsättning. Användarregister: CV105 och 106 är register där du kan lagra information efter önskemål, t.ex. ditt medlemsnummer i klubben, lokets inköpspris etc. Programmering med Lokmus: Rocos Lokmus, och vissa andra system, kan bara programmera värden från 0 till 99. För att du ska kunna göra fullständig programmering även med dessa system så finns CV53 som hjälp. Vill du programmera ett värde eller register mellan 100-199 till dekodern så skriver du 1 till CV53. Vid nästa skrivning till dekodern så lägger dekodern till 100 till det skrivna värdet eller registret. Vill du t.ex. skriva 143 till CV56 så skriver du först 1 till CV53, sen skriver du 43 till CV56. Dekodern lägger då in 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 10(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell värdet 143 i CV 56. Vill du skriva värden mellan 200-255 så skriver istället 2 till CV53. Du kan välja att aktivera eller inaktivera denna funktion med CV53. Ljuseffekter: Dekodrar från och med version 37 har ett stort antal belysningseffekter som kan användas på lamp- och funktionsutgångar. Förutom funktionen med hel och halvljus så kan ett stort antal specialeffekter simuleras Mars-light, Gyralite osv. Flera av dessa är direkt avsedda för amerikanska modeller. Läs mer om ljuseffekter i appendix A. Uppdatering av mjukvara: Det möjligt att uppgradera mjukvaran i dekodern om man har CTEs SoundProgrammer. Uppdatering av programvara avhandlas inte här. Vill man uppgradera sin CTE dekoder utan SoundProgrammer så måste den returneras till oss eller tillverkaren. Felsökning Har du lyckats följa råden i denna bruksanvisning så bör allt fungera, tyvärr är inte verkligheten alltid sådan. Beter sig dekodern underligt så finns i princip 3 saker att göra: Kontrollera alla anslutningar i loket (se installationskapitlet) Gör en RESET på dekodern Läs värde i dekoderns felregister (förutsätter kontakt med dekodern) Hjälper inte detta dig med att lösa problemen så kontakta oss eller CTE. Garanti Alla vet att det då och då händer att en installation misslyckas och dekodern brinner upp. Att bevisa var felet ligger är svårt och som användare är det tråkigt och dyrt att mista en dekoder. När det gäller garantianspråk vid installationer som görs av användaren själv är det svårt att avgöra var problemet verkligen var. En dekoder som vid provkörning efter installation direkt brinner upp är i de allra flesta fall inte korrekt installerad. Om den inte svarar på kommando och det är konstaterat att alla anslutningar är hela och inget ändras efter en RESET så är det mer troligt ett garantiärende. I dessa fall så returnerar du dekodern till oss för utbyte. Vi skickar en ny dekoder när vi fått besked från CTE om returen accepterades som garanti eller inte. Villkor för garantin För att garanti ska gälla så måste den felrapport som finns på sista sidan fyllas i. Lägg den trasiga dekodern i sin låda (eller likvärdigt) och tejpa fast felrapporten på emballaget och returnera till oss. För vårt avtal om garantier med CTE ska gälla så gäller det att: Om felrapporten inte fylls i så kan vi inte uppfylla garantin! Observera att denna garanti gäller endast dekodrar som är inköpta via Nmodell! Har du frågor eller om du känner dig osäker om hur du ska fylla i felrapporten så hör av dig, eller gör så gott du kan så kontaktar vi dig om något behöver kompletteras. Felrapporten har inte som avsikt från att skrämma bort någon från garantianspråk utan är ett önskemål från CTE så de kan förbättra sina produkter! Vi förbehåller oss rätten att ändra villkoren för denna garanti! Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 11(24) Appendix: Konfigurationsregister (CV) Här följer en tabell över de konfigurationsregister (CV) som finns i DCX75. De angivna ursprungsvärdena gäller för en viss version av mjukvaran, dessa kan variera mellan olika versioner. De absolut flesta värden som finns återställs till fabriksinställningen efter RESET, om inte anges detta i beskrivningen. Detaljerad beskrivning av vissa register Konfigurations register, eller CV (Configuration Variable) som de också kallas, används för att ge varje dekoder de egenskaper som användaren önskar. Dessa register är standardiserade av NMRA men det finns vissa register som är upplåtna för tillverkarens egna speciella funktioner. CTEs dekodrar är fullt ut NMRA kompatibla. Här följer detaljerade beskrivningar av flera av de viktigare registren. En komplett beskrivning över alla CV finns i slutet. Grundfunktioner CV1 17/18 Adress CV1 innehåller adressen till dekodern i kortform, här kan värden mellan 1-127 läggas in men de flesta system hanterar bara 1-99. CV17/18 innehåller så kallad lång adress och kan hantera värden mellan 1 och 10 240. Normalt så stödjer centralenheter endast värden mellan 100-10 000 för dessa register. Vilken adress som används för loket i systemet styrs av CV29, bit 5. För att funktionen ska bli som avsett så måste centralenhet och dekoder vara överens om vilken adressering som gäller. CV2 Startspänning Motorns startspänning, dvs. den spänning som motorn behöver för att börja snurra. CTEs dekodrar har EMF funktion som automatiskt känner av om motorn snurrar eller inte, CV2 kan då sättas till 1. Det kan hända att motorn bara vibrerar vid lägsta fartsteget, CV2 kan då behöva justeras upp. Likaså om man av någon anledning väljer att stänga av EMF funktionen helt. CV3/4 Svänghjulssimulering Dessa CV kontrollerar trögheten vid acceleration och inbromsning. CV3 anger fördröjning vid pådrag och CV4 kontrollerar fördröjning vid inbromsning. CV116 innehåller en funktion som gör det möjligt att stänga av denna tröghet vid t.ex. växling. CV5 Max hastighet Registret bestämmer maxhastighet för loket på full fart (100% pådrag). Ger möjligheten att få allt för snabba lok att gå i rätt hastighet vid fullt pådrag. Sänkning av max hastigheten med CV5 minskar antalet tillgängliga fartsteg, vill man påverka max hastigheten utan att förbruka fartsteg kan CV64 användas, se längre fram. 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 12(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell CV6-3-punkts hastighetstabell Detta register fungerar tillsammans med CV2 och 5 och skapar då en 3-punkts hastighetstabell med stilla, mitt och full fart. CV bestämmer hastigheten vid 50% pådrag. Med CV 6 kan man bestämma en 3-punkts reglerkurva för hastigheten där CV2 bestämmer vid 0% pådrag, CV6 vid 50% och CV5 vid 100% pådrag. En mer komplex hastighetstabell kan ställas in i CV67-94. Val mellan de två moderna görs med bit 4 i CV29. EMF Reglering EMF reglering innebär att dekodern mäter av hur motorn arbetar och anpassar drivningen till motorn därefter. Om motorn saktar in så drar dekodern på mer spänning för att hålla uppe varvtalet och tvärt om, om den ökar farten så bromsar dekodern in. Denna funktion träder in om man kör i starka lutningar men ser också till att loket uppför sig som förväntat oavsett hur många vagnar som det drar på. I praktiken funkar det så här: Dekodern jämför värdet som användaren vill ha, bör-värdet, med hastigheten som motorn faktiskt håller, är-värdet. Skillnaden mellan dessa värden räknas om till en ändring av motorkommandot och dekodern korrigerar tills är-värdet överensstämmer med bör-värdet. Reglerteorin låter kanske enkel men i praktiken så finns mer som spelar in och påverkar regleringen. Motorn behöver tid för att komma upp i varv, så om man ger snabbt pådrag och bör och är värdena plötsligt skiljer sig mycket åt så drar dekodern på full fart för att hinna ikapp. När motorn sedan börjar nå inställt värde så gör trögheten i roterande delar att innan dekoderns anpassning har trätt i kraft så har motorn rusat upp över inställt värde, då drar dekodern av hastigheten igen. Detta kan hamna så att alla börjar självsvänga och loket går ojämnt, speciellt om man har lite större svänghjul i loket. CTEs dekodrar använder något som kallas PI-reglering. Dekodern har en fabriksinställning som täcker in de flesta modeller men för att nå ett perfekt resultat så kan det krävas fintrimning av P och I parametrarna. Man måste alltså trimma in detta så det stämmer överens med egenskaperna hos varje lok. Här kommer en beskrivning av registren som styr EMF funktionen och lite tips om hur de kan ställas in. CV50 EMF intensitet EMF funktionen försöker ständigt att reglera motorns hastighet så den exakt överensstämmer med det värde på fartstegen som är satt av handkontrollen. Om du har två lok som går i multipel så kommer dekodrarna att arbeta mot varandra i och med att det även uppstår en återkoppling mellan loken om det ena bromsar eller drar lite mer än det andra. Detta fenomen kan uppstå även om det är två till synes exakt likadana lok av samma fabrikat och typ, det finns alltid lite skillnader i mekanik och elektronik. Genom att sänka värdet på CV50 så kan man sänka inflytandet av EMF återkopplingen, det ger dekodern möjlighet att minska regleringen när man nått upp till ett värde i närheten av önskat värde, dvs. om ett lok accelererar lite, och får en fart över inställt fartsteg, så har dekodern en möjlighet att avvakta och se vad som händer innan den börjar reglera för att sänka hastigheten. CV50 ställs i promille, sätts CV50 till 200 så har man 200 promille (20%) felmarginal innan full reglering går in. Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 13(24) CV51 EMF P-parameter P står för proportionerlig och påverkar regleringen genom korrigering av absolutvärdet på felsignalen (differensen mellan är och bör ). Om loket saktar in vid ökad belastning, i t.ex. uppförslut, så ska P-värdet ökas. Om loket rör sig ryckigt, speciellt vid låg fart, så ska P-värdet sänkas. Can-motorer (Faulhaber) kräver oftast låga P-värden. CV52 EMF I-parameter I står för Integrerande och påverkar regleringen genom att samla på sig fel under beräkningsfasen av kompenseringen för att påverka nästa beräkning av korrigering. Börja med att ändra P och I parametrarna åt samma håll tills bästa inställning har uppnåtts. Efter detta kan I-parametern användas för finjustering uppåt eller neråt. CV64 Referensspänning Dekodern mäter spänningen motorn genererar tillbaka (EMF) när den snurrar, denna spänning är proportionell mot varvtalet och används i EMF funktionen. För att ge EMF funktionen lite utrymme för att justera även vid full fart bör detta värde sättas 5-10% under rälsspänningen. Värdet 100 anger 100% referensspänning, högre värden än 100 får loket att gå saktare och kan alltså användas för att sänka ett loks maxhastighet utan att förbruka fartsteg som är fallet om man sänker värdet i CV5. Funktionsmappning (CV33-47 (NMRA) samt 163-176 (CTE)) Funktionsmappning ger användaren möjlighet att helt själv styra hur funktionstangenter F0-8 kontrollerar tillgängliga utgångar i dekodern, exakt hur det fungerar är beskrivet i NMRA RP- 9.2.2. NMRAs standard stödjer upp till 14 utgångar, dvs. CV33-47, men CTE har lagt till ytterligare CV (CV163-176) för att kunna kontrollera upp till utgång 22. Här tar vi upp funktionsmappning enligt NMRA då denna mer än väl bör räcka för att programmera upp de utgångar som finns i DCX75, se tabellen nedan. Grått område innebär att ommappning inte kan ske, t.ex. kan inte F4 mappas om att styra utgång 3. Utgång CV Funktion 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 33 FL(f) X 34 FL(b) X 35 F1 X 36 F2 X 37 F3 X 38 F4 X 39 F5 X 40 F6 X 41 F7 X 42 F8 X X=Fabriksinställning Exempel: CV38 styr vilken utgång funktion F4 ska kontrollera. Fabrikinställningen visas med X och F4 styr alltså utgång 6 på dekodern. CV33-42 programmeras binärt (Se Programmering ) och i CV38 ligger alltså värdet 4. Vill man ändra så att F4 istället påverkar utgång 4 så ska krysset flyttas till rutan för utgång 4. Binärvärdet där ska vara 1 och programmeras CV38 till värdet 1 så kommer utgång 4 aktiveras när man trycker på F4 istället. Vill man så går det naturligtvis bra att lägga in värdet 5, då påverkas både utgång 6 och 4 när man trycker på F4. 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 14(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Dekoderkonfigurering (CV29) CV29 är hjärtat i dekodern, där kontrolleras många av dekoderns beteenden och fel här kan påverka mycket i dekoderns funktion. Vi går igenom CV bit för bit, bitar som inte tas med används ej i dekodern: Bit 0: Riktning. Här ställer man in lokets riktning för vad som är framåt. Om dekodern är installerad korrekt behöver man inte justera något och det rekommenderas starkt att man i första hand ändrar på inkopplingen av motorn (polvänd, dvs växla grå/orange) innan man ändrar bit 0 som måste anses som en nödåtgärd. Bit 1: Fartsteg. Dekodern kan köras i 14 eller 28/128 fartsteg och det ställs in här. Funktionen är en kvarleva från digitaltågens första tid då 14 fartsteg var normalt, ganska snart introducerades 28 fartsteg och man var tvungen att kunna välja. Centralenhet och dekoder måste vara överens om 14 eller 28 fartsteg (128 steg fungerar alltid). Om de inte är det så kommer vissa av dekoderns funktioner inte fungera som de ska, belysningen fungerar inte eller så kan den slås av och på när hastigheten ändras. Alla moderna system använder 28/128 fartsteg och bit 1 ska normalt alltid vara satt till 1. Bit 2: Analog mode. Sätts denna bit till 1 så kan loket köras på en analog anläggning. Hur funktionsutgångarna ska fungera vid analog (DC) drift bestäms av CV13. I vissa fall kan denna funktion leda till misstolkningar av dekodern, speciellt om digitalsignaler andra än DCC finns på rälsen. För att undvika problem rekommenderas att analogfunktionen är avstängd om man inte absolut behöver den. Bit 4: Hastighetskurva. Här väljer man om man vill ha en enkel fartkurva via CV2/5/6 eller om man vill ha hastighetstabellen i CV67-94 att kontrollera lokets hastighet. Den enkla 3- punktsfartkurvan (se beskrivning under Programmering ) är ofta fullt tillräcklig men vill man finjustera kan det göra s med tabellen i CV67-94. Att sätt upp tabellen kan innebära mycket arbete och datorhjälp för att sätta upp kurvan rekommenderas. CTEs egna centralenhet har dock en smidig funktion där man i handkontrollen kan programmera denna grafiskt. Bit 5: Adressformat. Växlar mellan kort adress i CV1, normalt 1-99, och lång adress i CV17/18, 100-10000. Dekodern kan använda adressområde 1-99 även för de långa adresserna men för att undvika förvirring så har många centralenheter spärrat adresser under 100 i CV17/18. Se även tabellen här nedan för ytterligare detaljer om bit-status m.m. Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 15(24) Belysningseffekter Från och med version 37 av programvaran i DCX74 finns ett antal belysningsfunktioner till buds. Många är avsedda för amerikanska lok där blinkande och pulserande ljus har använts för att varna för annalkande tåg. Men det finns även funktioner som kan användas för hel/halv-ljusomkoppling, mycket användbart för svenska lok. Ljuseffekterna styrs av ett flertal CV enligt nedan: CV117 Funktionstangent för avbländning Med detta register ställer man vilken funktionstangent som ska användas för att koppla om till halvljus. Värdet motsvarar helt enkelt den knapp man vill använda. Vill du slå om med F2, lägg in värde 2 i CV117, vill du använda F8 så lägger du in värdet 8 osv. CV118 Mask för avbländning Väljer ut vilka funktionsutgångar som ska bländas av när funktion enligt CV117 aktiveras. Bit 0 motsvarar ljus, bit 1 - F1, bit 2 - F2 osv. CV119 PWM för avbländning Kontrollerar vilken ljusstyrka som ska användas vid avbländning. Ställs i procent (0 100). CV154 CV161 Val av belysningseffekter Detta är register för belysningseffekterna och här ställer du in vilken typ av effekt du vill ha. En komplett beskrivning av vilka funktioner som finns hittar du i CV tabellen för CV154. Det finns ett CV register för varje funktionsutgång med undantag för belysningsutgångarna, CV154 gäller för framljus och CV155 för bakljus, sen gäller CV156 för F1, CV157 för F2 osv upp till CV161 för funktion F6. För er som inte kör amerikanskt vill vi peka på funktion 11, Soft-start. Med denna funktion påslagen får man en mjukstart av lampan för att efterlikna effekten av när en glödlampa tänds. Det finns också möjlighet att bara koppla effekten till fram- eller bakljus, lägger man till 64 på funktionens värde så gäller funktionen bara vid körning framåt och lägger man på 128 så gäller det bara vid backning. T.ex. Med värdet 75 (11+64) så får man funktionen Soft-start enbart vid körning framåt. Avkopplingssekvens (CV152/153) I dekodern finns en funktion för automatisk avkoppling om man använder digitala koppel. Funktionen är sådan att man vid tryck på en funktionstangent får en sekvens av händelser enligt följande: 1 Digitalkopplet öppnas 2 Loket backar en liten bit från den avkopplade vagnen och stannar Denna funktion är avsedd för modeller med digitalkoppel men kan naturligtvis även användas vid avkoppling vid avkopplingsskena eller liknande. Stanna tåget över avkopplingsskenan, aktivera avkoppling med en hand och tryck på funktionstangenten så backar loket automatiskt bort från vagnarna. Mycket smidigt jämfört med om man ska aktivera avkoppling och samtidigt klara av att ändra riktning och sköta pådraget för loket! CV152 ställer in vilken funktionstangent som ska användas vid avkoppling vid framgång och CV 153 för backgång. 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 16(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Tecken och begreppsförklaringar för tabellen Tabellrubrikerna anger följande: CV: Detta är registrets nummer. De flesta är styrda av NMRA standard men det finns en del unika register för CTEs dekodrar. Beskrivning: En kortfattad men förhoppningsvis fullständig och förklarande beskrivning av funktionen hos registret. Värde: Anger det värde som ligger i registret från fabriken. Om värdet följs av bokstaven b så anger det att registrets innehåll är binärt, dvs. man måste räkna ut värdet att programmera in via beräkningarna så som det är beskrivet i kapitlet om programmering. Område: Detta är det tillåtna data område som går att skriva till dekodern, läggs data utanför intervallet in i dekodern så garanteras inte angiven funktion. L/S (Läs/Skriv): Anger om registret är endast läsbart (L) eller skrivbart (S). Skrivbara register går naturligtvis också att läsa om ditt digitalsystem klarar detta. Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 17(24) CV Beskrivning Värde Område L/S 1 Adress: Lokets unika identifieringsadress i alla system (kort adress). CV29 bit 5=0 anger kort adress. 2 Startspänning: Sätter värdet för hastighetssteg 1. CV 29 Bit 4 = 0 (från) aktiverar CV2, 5 och 6 3 1-128 S 1 0-255 S 3 Acceleration: storlek på acceleration. 1 1 0-255 S 4 Retardation: storlek på retardation 2 1 0-255 S 5 Max hastighet: sätter hastigheten för högsta fartsteget. Gäller endast när bit 4 = 0 i CV29 6 Mitthastighet: Skapar en hastighetskurva med 3 punkter tillsammans med CV2 och 5. Gäller endast när bit 4 = 0 i CV29. CV6 = 0 kopplar ur funktionen 7 Version: Endast läsbart register för dekoderns aktuella programversion 8 Tillverkar ID: CTEs unika registreringsnummer för tillverkare hos NMRA. 255 0-255 S 70 0-255 S olika - L 117 - L 9 PWM: 13-63 steglöst från 30 till 150 Hz. Värde 141-191 aktiverar 16kHz. Frekvensen kan beräknas som f = 1953/CV9. Om CV 29 Bit 7 = 1 (till) ställs PWM alltid till 16kHz. Bitar 0-6 används då för inställning av EMF avkänningsintervall 150 13-63 alt 141-191 S 13 Analogmode: Ställer in hur dekodern ska reagera i DC-mode. Bit 7 ställer in ljusväxling. Finns inte i alla dekodrar. 0b 0-255 S 17-18 Lång Adress: För adressering med långa adresser. Aktiveras av CV29 bit 5 = 1 (till). 0 128-10240 S 19 Multipeladress: normalt 0. Ger möjlighet till en andra adress som medför att flera lok kan manövreras med gemensam adress. Hanteras normalt av centralenheten, vi hänvisar till instruktionen för din centralenhet för information om hur man hanterar multiplar. 0 1-128 S 1 Acceleration kan tillfälligt kopplas ur genom aktivering av funktion 7 (växlings mode) 2 Deceleration kan tillfälligt kopplas ur genom aktivering av funktion 7 (växlings mode) 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 18(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell CV Beskrivning Värde Område L/S 29 Dekoder konfiguration: Diverse funktioner. Bit 0 - riktning: 0 = normal 1 = omvänd Bit 1 hastighetssteg: 0 = 14, 1 = 28 (128 alltid aktiverat) Bit 2 mode: 0 = endast digital mode 1 = digital och analog mode Bit 3 lok ID (endast Zimo): 0 = off, 1 = on Bit 4 hastighets reglering: 0 = standard -kontrolleras av CV 2, 5, 6 1 = hastighetstabell enligt CV 67-94 Bit 5 - Adressering: 0 = 1-128 enligt CV 1 1 = 128-10240 enligt CV 17 + 18 Observera: CT-Elektroniks dekodrar använder fler bitar i CV29 än andra tillverkare. 30 Feldiagnos: pekar ut var ett fel har inträffat Kortslutning i motor: 1 Kortslutning i funktionsutgång: 2 Kortslutning i båda ovanstående: 3 33-46 Funktionsmappning: enligt NMRA Funktion 7 kontrollerar växlingsmode 50 EMF nivå: ställer styrkan på EMF återkoppling 0 = ingen inverkan 255 = max inverkan. Om du räknar med att ha lok i multipel bör värdet i CV50 minskas. Detta motverkar att lok motarbetar varandra om de inte är exakt finjusterade mot varandra. 51 P-Värde: Fintrimmar EMF funktionen. Anpassas mot specifika motorkrav eller parametrar. 52 I-Värde: Fintrimmar EMF funktionen. Anpassas mot specifika motorkrav eller parametrar. 53 Specialregister för Roco Lokmus: CV53 = 88 programmering ej möjlig CV53 = 99 programmering möjlig CV53 = 1 lägg till 100 till skrivet värde CV53 = 2 lägg till 200 till skrivet värde 54 Dimning av funktionsutgångar: används för att justera (ljus-) styrkan på funktionsutgångar CV54 = 50 motsvarar 50 % (ljus-) styrka, se också CV57. 10 b 0, 1 S 0 0 L 0 b 0, 1 S 240 0-255 S 80 0-255 S 35 0-255 S S 100 0-100 S Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 19(24) CV Beskrivning Värde Område L/S 55 PWM för digitalkoppel: Motsvarar hållström för digitalkoppel, dvs. den reducering som inträder efter avkopplingspulsen har släppt., se också CV56, CV58 56 Längd på avkopplingspuls: Tid för avkopplingspuls innan reducering enligt CV55 inträder. Tid programmeras i 1/20 sekunder. 57 Dimningsmask: Kontrollerar för vilka utgångar dimning i CV54 ska aktiveras. Bit 1 motsvarar utgång 1 osv. 58 Avkopplingsmask: Kontrollerar för vilka utgångar avkopplingspuls enligt CV56 ska användas. Bit 1 motsvarar utgång 1 osv. 59 Signalstyrd hastighetskontroll: L 3 Endast för Zimo. Saknar funktion i andra DCC system 60 Signalstyrd hastighetskontroll: U Endast för Zimo. Saknar funktion i andra DCC system 61 Signalstyrd accelerationsrespons: Endast för Zimo. Saknar funktion i andra DCC system (enhet = 1/20 sek) 64 Referensspänning för EMF: 100 = 100% rälsspänning 67-94 Hastighetstabell: Aktiveras med CV 29 bit 4 = 1 Ursprungsvärden: 9, 18, 27, 36, 45, 54, 63, 72, 81, 90, 99, 108, 117, 126, 135, 144, 153, 162, 171, 180, 189, 198, 207, 216, 225, 234, 243, 252 Ändras inte vid Hård reset! 105 Användarregister: Fritt register för lagring av information av användaren 106 Användarregister: Fritt register för lagring av information av användaren 109 Alternativ registeruppsättning: möjliggör att en alternativ uppsättning registervärden kan sparas i dekodern. Reset påverkar inte detta register. 111 Intensitet på bekräftelsepuls: Kan ändras om loket drar för lite eller mycket ström på programmeringsspåret. 32 0-100 S 60 0-255 S 255 b 0, 1 S 0 b 0, 1 S 168 0-255 S 84 0-255 S 0 0-255 S 160 0-255 S --- 0-252 S 0 0-255 S 0 0-255 S 0 0 1 S 255 0 255 S 3 DCX74 stödjer endast U och L 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 20(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell CV Beskrivning Värde Område L/S 114 PWM för ljuseffekter: Ställer ljusstyrkan i % för ljuseffekter i CV154-161 115 Paustid för ljuseffekter: Tid mellan 2 ljuseffekter definierade i CV154-161 116 Växlingsmode: Kontrolleras via F3 och kan ändras med funktionsmappning. Bit 0: CV3 och CV4 kopplas bort Bit 1: Hastighet reduceras till 50 % Bit 2: Hastighet vid backgång reduceras till 64 % för ånglok 117 Funktionstangent för avbländning: Ställer vilken funktionstangent som styr avbländning. 1 = F1, 2 = F2 12 = F12 118 Avbländningsmask: Ställer vilka utgångar som ska påverkas vid avbländning: 1 = frontljus, 2 = bakljus, 4 = F1, 8 = F2, 16 = F3, 32 = F4, 64 = F5 och 128 = F6, 255 = alla 119 PWM för avbländning: Ställer ljusstyrkan vid avbländning i %. 50% = ca halv ljusstyrka, 100%=ingen avbländning 120 Tid för effekter: Bestämmer tiden för en ljuseffekt (se CV154) 137 Specialregister: Bit 0 0 = 8 funktioner, 1 = 14 funktioner (MAN Bit) Bit 1 används ej Bit 2 används ej Bit 3 används ej Bit 4 ZIMO funktioner på (0) resp av (1) Bit 5: används ej Bit 6: LGB funktioner Bit 7: 0 = motorfrekvens enl CV9, 1=32 khz 138 Signalstyrd retardationsrespons: Endast för Zimo. Saknar funktion i andra DCC system 0 0-100 S 0 0-255 S 0 b 0 255 S 0 1-12 S 0 b 0-255 S 0 0-100 S 0 0-255 S - b S 3 0 255 S 139 Fkn-Limit 1: Snabb respons på funktionsöverlast 15 0 255 S 140 Fkn-Limit 2: Medium respons på funktionsöverlast 12 0 255 S 141 Fkn-Limit 3: Långsam respons på funktionsöverlast 10 0 255 S 142 Mt-Limit 1: Snabb respons på motoröverlast 90 0 255 S Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 21(24) CV Beskrivning Värde Område L/S 143 Mt-Limit 2: Medium respons på motoröverlast 80 0 255 S 144 Mt-Limit 3: Långsam respons på motoröverlast 70 0 255 S 147 Avkopplingshast.: Hastighet med vilken loket skjuter fram vagnar som ska kopplas av (motsatt körriktning) 148 Avkopplingshast.: Hastighet med vilken loket kör bort från avkopplade vagnar. 149 Tid för avkopplingsrörelse: Den tid som hastigheten i CV147 bibehålles vid avkopplingssekvensen. Tid i 0,1 s (10 = 1 sekund) 150 Tid för avkopplingsrörelse: Den tid som hastigheten i CV148 bibehålles vid avkopplingssekvensen. Tid i 0,1 s (30 = 3 sekunder) 151 Aktivering av avkopplingssekvens: Anger vilken av funktionsknapparna som ska aktivera avkopplingssekvensen: 1 = F1, 2 = F2, 3 = F3 osv. 0 anger att funktionen är inaktiverad. 152 Mask för avkopplingssekvens, framåt: Bestämmer vilken funktionstangent som ska kontrollera avkopplingssekvens vid framgång. 4 = F1, 8 = F2, 16 = F3 osv. 153 Mask för avkopplingssekvens, bakåt: Bestämmer vilken funktionstangent som ska kontrollera avkopplingssekvens vid backgång. 4 = F1, 8 = F2, 16 = F3 osv. 20 0 126 50 0 126 10 0 255 30 0 255 0 0 12 8 b 0-255 S 8 b 0-255 S 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 22(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell CV Beskrivning Värde Område L/S 154 Belysningseffekter, framljus: Väljer vilken belysningseffekt som ska användas för framljus: 0 = Ingen effekt 1 = Blinkande 2 = Blinkande (tidsstyrd) 3 = Enkel puls strob 4 = Dubbel puls strob 5 = Blinkande huvudljus * 6 = Ditch-light vänster * 7 = Ditch-light höger * 8 = Roterande varningsljus * 9 = Gyralite 10 = Mars Light 11 = Soft-start, mjukstart av belysningsfunktion Effekt+64 = Funktion endast vid framgång Effekt+128 = Funktion endast vid backgång växling mellan 100% och värde inställt i CV114 Se även CV114, 115 och 120. 0 0-255 S 155 Belysningseffekter bakljus: Se CV154 0 0-255 S 156 Belysningseffekter för F1: Se CV154 0 0-255 S 157 Belysningseffekter för F2: Se CV154 0 0-255 S 158 Belysningseffekter för F3: Se CV154 0 0-255 S 159 Belysningseffekter för F4: Se CV154 0 0-255 S 160 Belysningseffekter för F5: Se CV154 0 0-255 S 161 Belysningseffekter för F6: Se CV154 0 0-255 S Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11

Nmodell Bruksanvisning CTE DCX75 Sida 23(24) Referenser Vill du läsa mer om DCC och CTEs dekodrar så finns följande källor, förutom vår egen hemsida, att hämta information på: www.tran.at CTEs hemsida med originaldokumentation på deras produkter www.huebsch.at/train/index.htm En sida som har mycket detaljinformation om bland annat CTEs dekodrar www.nmra.org Här finns alla DCC Standarder och Recommended Practice att läsa 2008-03-11 www.nmodell.se Ver 1.0

Sida 24(24) Bruksanvisning CTE DCX75 Nmodell Felrapport för garantiutbyte av dekoder (Vi ersätter bara dekodrar inköpta från Nmodell) Dekodern monterad av: Mig själv Annan: Inköpsdatum: Ordernummer: (Om du har det tillgängligt) Monterad i: (Ange modell, fabrikat och skala) Defekt utgång: Motor Belysning F1 F2 Annan: Felet upptäckt vid: installation provkörning normal drift (Ej garantiberättigat) Beskriv felet, när/hur du upptäckte det, problem vid installation etc. E-postadress: Skicka dekoder och ifylld felrapport till: Nmodell, Jönköpingsvägen 26, 566 31 HABO Glöm inte ange ditt namn och din returadress för ersättningsdekoder! Ver 1.0 www.nmodell.se 2008-03-11