Relevanta dokument
Projektplan Samverkan, utveckling, fo ra ldraskap i Skaraborg

Samverkan runt barn och unga för psykisk hälsa. Rapport från ett projekt genomfört 2015

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga

Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Uppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019

Samordnade insatser för barn och unga

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

2008 gemensamma riktlinjer för samverkan kring barn och unga- Norrbus. Antagen Region Norrbottens styrelse, sept 2013

Program för stöd till anhöriga

Målgrupp, uppdrag och organisation Västbus riktlinjer inom Göteborgsområdet

Barns psykosociala ohälsa

Uppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018

Projektplan. Projektplan. Samverkan kring barn och ungas psykiska hälsa

Samverkan, utveckling och föräldraskap (SUF) mellan Tierps kommun och Region Uppsala

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (6)

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi för inrättande av minst en familjecentral eller familjecentralsliknande verksamhet per kommun Vem är jag och vad gör jag?

Individ- och familjeomsorgens huvuduppgifter...2

Projekt SUF-Hässleholm

LGS Temagrupp Psykiatri

Det ofödda och späda barnet till föräldrar med psykisk ohälsa och/eller missbruk ALHVA hembaserat verksamhetsövergripande arbete

Västbus hur funkar det?

Samordnad individuell plan

Regionens arbete BUSA. Barnrättsanalys. Vardagsarbetet

Länsstyrelserna stödjer och samordnar föräldrastödet

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

BUS Gotland. Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd. BarnSam Region Gotland

D3. Hur kan vi möta föräldrars olika behov? Är föräldraskapsstöd viktigt för att uppnå jämlik hälsa?

ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER

Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Ett utbildningspaket för barnhälsovården

Töreboda kommun. Folkhälsoplan Töreboda kommun

Hem för vård eller boende för barn med föräldrar

Grön färg anger helt nya skrivningar eller omarbetade skrivningar. Svart text är oförändrad från gällande folkhälsoplan

Implementeringens svåra konst Om implementering utgiven av Socialstyrelsen 2012

Soci a l a i n veste r i n gsm ed e l

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet

Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd (BUS) BarnSam Region Gotland

Vad är en familjecentral? Familjecentralen En naturlig mötesplats

Handlingsplan för psykisk hälsa (inkl. arbete kring ärendeberedning) och Resurscentrum för psykisk hälsa i Västra sjukvårdsregionen

Stockholms stads program för stöd till anhöriga

Nationell målbeskrivning för psykologer för mödrahälsovård och barnhälsovård. Antagen , uppdaterad

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Samordnad individuell plan (SIP) - ett verktyg i samverkan

Spångbros förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa

RAMAVTAL FÖR FAMILJECENTRAL MELLAN REGION SKÅNE OCH SKÅNES KOMMUNER

Folkhälsoplan

Handlingsplan 2018 Familjecentrerat arbetssa tt

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Bakgrund. Handlingsplanen Gemensam för VGR, de 49 kommunerna och NSPHiG Gemensamma arenan är vårdsamverkan regionalt, delregionalt och lokalt

Stockholms stad program för stöd till anhöriga

Ansvar och uppdrag. Elevhälsans insatser har ett dubbelriktat samband mellan hälsa och lärande.

Handlingsplan

Trygga relationer- en viktig grund för lärande. Innehåll. Förskolan och de minsta barnen

Vuxenpsykiatrin finns de med i de lokala Västbusgrupperna? Svar: Vuxenpsykiatrin finns inte med i lokala Västbusgrupper. Det gäller hela regionen.

Lägesbild Skaraborg maj 2018 Handlingsplan Psykisk Hälsa

BRA START I LIVET. Barn- och ungdomsplan. Örgryte-Härlanda.

Dokumentation av arbetsseminarium Barn och ungdomars psykiska hälsa En gemensam målbild

LOKAL JÄMTBUS ÖVERENSKOMMELSE

Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län

Sammanställa en enkät som besvaras av trepartsgrupperna. (Koordinator/Arbetsgrupp) Tidsplan: februari Tidsplan: mars augusti 2015.

Riktlinjer för handläggning samt samverkan kring barn och unga som riskerar att fara illa KS2019/158/11

Lokal närsjukvårdsgrupp Barn och unga

Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden

Förskolan Domherrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Samverkansöverenskommelse för barns och ungas hälsa Socialförvaltningen, Bildningsförvaltningen och Närsjukvården väster

Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet

Idag. Temagrupp barn och unga, frågor att diskutera. Kommun och sjukvård, Samverkan i Göteborgsområdet organisering, struktur och uppdrag

Syftet men handlingsplanen

Plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling Förskolan Blåsippan

Insatser från Barnhälsovården

Minnesanteckningar: Temagrupp/NOSAM: Datum:

Det är barns och ungas behov som ska stå i centrum - detta behöver alla hjälpas åt att bevaka.

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Handlingsplan för NOSAM barn och unga Västra Göteborg 2017

Tidiga insatser för barn i förskolan

Edda & Ragna förskolor LIKABEHANDLINGSPLAN

Gemensamma riktlinjer för arbetet med barn och ungdomar i behov av särskilt stöd. (reviderade )

Birkahemmet. Institutionsbehandling under nyföddhetsperioden

Föräldrastöd i Örgryte-Härlanda en översikt

Samverkansrutin för landsting och kommun

Utökade hembesök Göteborg ATT HÄNVISA OCH INFORMERA FÖRÄLDRAR

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

Familjecentrerat arbetssätt Centrum

Checklista för arbetet med samordnad individuell plan, SIP

Tidiga och samordnade insatser för barn och unga, TSI

ALHVA hembaserat, verksamhetsövergripande arbete

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Del 1 Likabehandlingsplan för Sjöbogårdens förskola

Tillbaka till skolan. Metodhandbok i arbetet med hemmasittande barn och unga. Marie Gladh & Krysmyntha Sjödin

Vårdsamverkan Fyrbodal. psykiatri/missbruk

en lantlig idyll i händelsernas centrum

Transkript:

Bakgrund Många barn föds in i en ogynnsam livssituation. Detta då deras föräldrar har problem som hämmar deras förmåga att på ett tillfredsställande sätt svara upp mot sina barns behov av omvårdnad och omsorg. Barn till dessa föräldrar löper större risk att utveckla ohälsa. Det gäller då att känna igen och definiera psykosociala riskfaktorer t ex uppmärksamma samspelet föräldrar emellan och anknytningen till det väntande barnet under graviditeten liksom deras kommande föräldraskap. Det finns en stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och mödrars ekonomiska och sociala trygghet, delaktighet och inflytande. En tidig upptäckt av bristande föräldraförmåga är av största vikt för ett optimalt stöd och omhändertagande.

Syfte med projektet - Att fler barn ska ha en bra uppväxt med stöd och hjälp oberoende av om deras föräldrar inte fullt ut kan hjälpa dem - Att ge målgruppens barn och ungdomars föräldrar stöd i sitt föräldraskap t ex gällande anknytningsförmåga - Att skapa samverkan kring information, kunskapsförmedling, kompetensutveckling och metodutveckling kring målgruppen till personalen i respektive verksamhet - Att skapa en vårdprocess för samverkan runt målgruppen som antas av huvudmännen - Att få ungdomar att redan på gymnasieskolan få kännedom om vad föräldraskap innebär - Slutmålet är att fler ungdomar ska klara grundskolan med godkända betyg

Målgrupp Målgruppen är tredubbel, Den främsta är att barn till föräldrar som kan ha problem i sitt föräldraskap ska ha en bra och trygg uppväxt så att de kan utvecklas utifrån deras förutsättningar. För att nå detta måste deras föräldrar ha stöd. Och för att veta vilka föräldrar som behöver stöd måste personal i mödravård, barnhälsovård, förskola, skola, socialtjänst mm ha kunskap om hur de kan identifiera föräldrar med omsorgssvikt och ha rutiner för hur de ska gör för att hjälpa föräldrarna.

Mål Färre omhändertagande av och insatser till förskolebarn utifrån ovanstående problematik och med detta en lägre kostnad för socialtjänsten för "förälder-barn utredningshem", Antalet SIP-möten för målgruppen ökar Alla i målgruppens ungdomar ska ha kännedom om vilken hjälp de kan få vid blivande eller pågående föräldraskap Fler som klarar målen i grundskolan och kommer in på en gymnasieutbildning Alla som arbetar med målgruppens barn och unga ska veta vilka verktyg som finns för att stödja och hjälpa dem i föräldraskapet

Deltagande verksamheter Mödrahälsovården i Skaraborg Barnhälsovården i Skaraborg Tibro kommun/ifo Töreboda kommun/familjecentral Skövde kommun/gymnasiesärskolan Skövde kommun/förskola Ungdomsmottagningarna i Skaraborg Folkhälsoenheten i Skaraborg Vårdsamverkan Barn och unga

Metod De metoder som kommer att användas bygger på det material som utvecklats i Uppsala län inom SUF-projektet www.lil.se/suf Det ingår att skapa tydliga riktlinjer hur barn identifieras, utveckling av metoder hur barn och föräldrar får stöd, skapande av professionella nätverk där olika delar av samhällets förebyggande insatser för barn samverkar.

Aktiviteter Nulägesanslys över hur det fungerar i våra olika kommuner, vilka goda exempel som finns och vad som inte fungerar bra. Framtagning av tydliga enhetliga riktlinjer och rutiner hur målgruppens föräldrar identifieras och hur vi kan ge hjälp tidigt. Klarläggning över var ansvaret ligger för de olika åtgärderna Bilda lokala samverkansteam som, när en föräldrar med ovanstående behov uppmärksam mas, snabbt kan bli ett stöd till föräldrarna Kompetensinsatser över vad som ska uppmärksammas för personal som arbetar med målgruppens barn och blivande föräldrar

En större samverkan med gymnasiesärskolans individuella program byggs upp Nätverk skapas mellan kommunerna i Skaraborg för samverkan om metoder och verk tyg och erfarenhetsutbyte. Kunskap och information om hur samverkansmöten SIP och VästBus kan arrangeras och ledas och hur mötena ska dokumenteras kommer att erbjudas. Arbetet kommer att implementeras i alla kommuner i Skaraborg genom konferenser och nätverk Arbetet ska utvärderas under hela projekttiden så att de arbetssätt och rutiner som tas fram kan bli en ordinarie verksamhet när projekttiden är slut.