Delprov G: Skriftliga räknemetoder

Relevanta dokument
Delprov D: Geometriska figurer och deras egenskaper

Delprov J: Spelet. 34 Äp3Ma09

Delprov B: Maskinen. Delprov C: Maskinen

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Ämnesprovet i årskurs 3 ska fylla flera syften. Det ska dels vara ett stöd

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Det nationella provet i årskurs 3 genomfördes första gången våren 2009

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Del B, C och D samt gruppuppgifter

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2017

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar. Årskurs

Kunskapsprofil Resultat på ämnesprovet

BEDÖMNINGSSTÖD. till TUMMEN UPP! matte i årskurs 3

Kursplan för Matematik

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Målkriterier Beskrivning Exempel Eleven kan tolka elevnära information med matematiskt innehåll.

Arbetsområde: Från pinnar till tal

Nationella provet i matematik årskurs 3, 2018

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

Matematik. Ämnesprov, läsår 2014/2015. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2015/2016

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Bedömningsexempel från ämnesprovet i matematik årskurs 6, 2013

Ämnesprovet i matematik årskurs 3, 2016

För maxpoäng krävs klar och tydlig redovisning av korrekt tankegång med korrekt svar.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

Kursplanernas uppnåendemål för år 3 (svenska, svenska som andraspråk och matematik) samt. uppnåendemål för år 5 i alla ämnen.

Bedömningsanvisningar Del II Uppgift 14, bedömningsmatris, (4/4/3) *

Stavelsen Det talade ordet Läsa via skrivandet Strukturerad inlärning Vi arbetar i studiegrupper, dvs. ettor och tvåor tillsammans i mindre grupper.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

FACIT. Kapitel 1. Version

Manual matematiska strategier. Freja. Ettan

Pedagogisk planering aritmetik (räkning)

Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal

Delprov A Muntligt delprov

Inledning...5. Bedömningsanvisningar...5 Allmänna bedömningsanvisningar...5 Bedömningsanvisningar Delprov B...6 Bedömningsanvisningar Delprov C...

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Anette Nydahl och Inger Ridderlind PRIM-gruppen, Stockholms universitet

Bo skola 1 Matematikmål år F-3 Skriftligt omdöme/kunskapsinformation

Exempel på uppgifter från 2010, 2011 och 2012 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Matematik. Ämnesprov, läsår 2015/2016. Lärarinformation. Årskurs

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret

Ämnesprovet i matematik i årskurs 6, 2016/2017

Lokal pedagogisk planering

Läroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.

Innehåll. Inledning... 3

Begrepps- och taluppfattning Du förstår sambandet mellan tal och antal, t.ex. genom att hämta rätt antal föremål till muntligt givna tal.

FACIT. Kapitel 1. Version

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Bedömning för lärande i matematik

Np MaB vt Låt k = 0 och rita upp de båda linjerna. Bestäm skärningspunkten mellan linjerna.

jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov B ÅRSKURS

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

De nationella proven i matematik i årskurs 3 utgår främst från kunskapskravet

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

TAL OCH RÄKNING HELTAL

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Exempel på uppgifter från års ämnesprov i matematik för årskurs 3

34 Plus och minus. Elevbok Safaridelen sidan 32 Diagnos sidan 44 Förstoringsglaset sidan 46 Kikaren sidan 50 Längd sidan 54

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Inledning Kravgränser Provsammanställning... 18

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

De nationella ämnesproven har som syfte att stödja en likvärdig och rättvis

Exempel på uppgifter från 2010 och 2011 års ämnesprov i matematik för årskurs 3

Såväl lodräta algoritmer som talsortsvisa beräkningar har visat sig vara ineffektiva

Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

Bedömingsanvisningar Del II vt 2010

tjugofyra tvåhundratrettioåtta Skriv talet som kommer efter. Skriv talet som kommer före. Fortsätt att skriva talen som kommer efter.

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Algebraskogen. Tema: Taluppfattning och tals användning, algebra och problemlösning

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

SUBTRAKTION ISBN

1. Skriv = eller i den tomma rutan, så att det stämmer. Motivera ditt val av tecken.

ARBETSPLAN MATEMATIK

Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20

PRIM-gruppen vid Lärarhögskolan

Ordlista 1A:1. siffra. tal. antal. räkneord. Dessa tio ord ska du träna. Öva orden

Matematik. Kursprov, höstterminen Bedömningsanvisningar. För samtliga skriftliga delprov

ESLÖVS KOMMUN Bilaga 2 Barn och Familj UTDRAG ur inlämnade analyser av resultat nationella ämnesproven skolår 3 våren 2009.

Exempelprov. Matematik. Bedömningsanvisningar

Lässvårigheter och räknesvårigheter pedagogiska förslag och idéer

Gleerups Utbildning AB Box 367, Malmö Kundservice tfn Kundservice fax e-post

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Provbetyg E Provbetyg D Provbetyg C Provbetyg B Provbetyg A. Totalpoäng Minst 37 poäng Minst 59 poäng Minst 77 poäng Minst 95 poäng Minst 106 poäng

Räkneflyt 1. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 1-10

Transkript:

Delprov G: Skriftliga räknemetoder Nedan finns instruktioner för genomförandet av Delprov G, som handlar om skriftliga räknemetoder. Eleverna ska arbeta individuellt med uppgifterna, och de ska inte ha tillgång till miniräknare eller andra räknehjälpmedel. För att eleverna ska kunna se skyltfönstret även till uppgift 3 4 bör sidorna ej häftas. Uppgifterna kan hänföras till följande mål i kursplanen: Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret: beträffande räkning med positiva heltal kunna addera och subtrahera tal med hjälp av skriftliga räknemetoder när talen och svaren ligger inom talområdet 0 200. Detta delprov kan också relateras till följande rammål: kunna tolka elevnära information med matematiskt innehåll, kunna uttrycka sig muntligt, skriftligt och i handling på ett begripligt sätt med hjälp av vardagligt språk, grundläggande matematiska begrepp och symboler, tabeller och bilder, samt kunna undersöka elevnära matematiska problem, pröva och välja lösningsmetoder och räknesätt samt uppskatta och reflektera över lösningar och deras rimlighet. Information om Delprov G Berättelse: Börja med att läsa berättelsen (kapitel G) högt för eleverna. Förklara svåra ord om det behövs. Introduktion till elevmaterialet: Dela ut elevmaterialet till Delprov G men låt inte eleverna ha tillgång till pennor ännu. Du ska förtydliga uppgifterna med stöd av följande text: I rutan finns det olika saker man kan köpa i affären. Det står hur många pix sakerna kostar. Du ska visa hur du räknar ut uppgifterna. Om du tycker att det är bra kan du också skriva och berätta med ord eller rita en bild. Vi tar nu exemplet att Nova och Troj ska köpa en termos och en sax. Då måste man räkna ut 58 + 17 (skriv upp detta på tavlan). Så här kan man visa hur man räknar ut svaret (visa sätt att räkna som används i din elevgrupp och som är godtagbara enligt bedömningsanvisningarna). Kommentar: Formulera ovanstående på det sätt som passar dig och dina elever bäst. Det viktiga är att eleverna får sådana instruktioner som möjliggör att var och en gör den kvalitativt bästa lösningen som han/hon kan när det gäller skriftliga räknemetoder. Läs igenom uppgifterna högt tillsammans med eleverna. Du ska förklara svåra ord om det behövs. Efter detta ska du sudda ut på tavlan, dela ut pennor och låta eleverna börja arbeta. Elevers arbete med uppgifterna: Under tiden som eleverna arbetar ska du läsa uppgifterna högt för de elever som behöver höra dem igen. Du ska också förklara svåra ord för de elever som önskar ytterligare förklaringar. 1

Bedömning av Delprov G Uppg. 1, 2, 3 a), 3 b) Uppg. 1 Uppg. 2 Uppg. 3 a) Uppg. 3 b) Godtagbart svar Godtagbar lösning En godtagbar lösning kännetecknas av följande: Eleven kommer fram till sitt svar genom att använda en hållbar metod i sin räkning (se kommentar). En lösning kan anses godtagbar även om: Eleven inte har redovisat hela eller delar av lösningen till ett godtagbart svar, men kan komplettera skriftligt. För elever som bara ser det rätta svaret kan en metod vara att eleven ombeds förklara hur en kamrat, som inte bara ser det skulle kunna räkna ut det. En annan metod kan vara att eleven får lösa en uppgift med skriftliga räknemetoder i ett utvidgat talområde. Eleven har skrivit av ett pris felaktigt. Här får eleven också poäng för svaret. Eleven p.g.a. smärre huvudräkningsfel, gett ett felaktigt men rimligt svar med en godtagbar lösningsmetod (dock får eleven inte poäng för sitt svar). En ej godtagbar lösning kännetecknas av följande: Eleven kommer fram till sitt svar genom att använda en metod som inte är hållbar. Kommentar: Att en skriftlig räknemetod är hållbar innebär att den är generell så att den bl.a. går att använda på många olika uppgifter. Detta kan t.ex. vara en uppställning. För andra metoder kan det för subtraktion t.ex. handla om att räkna upp från andra termen i några få steg som i: 200 82 = 8 + 10 + 100 = 118. 48 pix 48 48 kr 23 pix 23 23 kr 82 pix 82 82 kr 118 pix 118 118 kr Förutom det som är angivet ovan gäller för 3 b) att ett svar kan anses godtagbart även om: Eleven har fått fel svar i uppgift 3 a) och använt det i 3 b) (så kallat följdfel). Max 8 p (2 p/deluppg.) 1+1+1+1 p 1+1+1+1 p 2

Autentiska elevarbeten, uppgift 1 (24 + 24) Elevarbete 1 visar en lösning som kan anses godtagbar. Eleven visar tydligt hur hon/han använder sig av positioner i sitt räknande. Elevarbete 2 visar på en ej godtagbar lösning. Eleven visar vilket räknesätt han/hon valt men inte en skriftlig räknemetod. Även när läraren muntligt ber eleven visa hur hon/han kan räkna ut det, visar eleven inte någon hållbar skriftlig räknemetod. Elevarbete 1 Elevarbete 2 20 + 20 = 40 Jag tar plus. 4 + 4 = 8 40 + 8 = 48 Autentiska elevarbeten, uppgift 2 (jämföra 96 och 73) Här följer fyra elevarbeten varav tre visar godtagbara lösningar. I elevarbete 3 räknar eleven med fast differens, dvs. subtraherar 3 från båda termerna. I elevarbete 4 utgår eleven från 73 och räknar framåt till 96 genom att ta tiotal och ental för sig. I elevarbete 5 utgår eleven också från 73 och fyller på till närmaste tiotal och sedan vidare fram till 96. Här gör eleven ett fel vad gäller det matematiska symbolspråket, eftersom eleven skriver svaret på själva uppgiften efter likhetstecknet. Lösningen kan ändå anses godtagbar. Elevarbete 6 kan inte anses vara en godtagbar lösning. Eleven använder en metod som inte är hållbar. Elevarbete 3 Elevarbete 4 96 73 93 70 = 23 70 + 20 = 90 3 + 3 = 6 Svar 23 Elevarbete 5 Elevarbete 6 73 + 7 + 16 = 23 Autentiska elevarbeten, uppgift 3 a) (addera talen 17, 28 och 37) Här följer tre elevarbeten som alla tre visar godtagbara lösningar. I elevarbete 7 räknar eleven med positioner. Här gör eleven ett fel vad gäller det matematiska symbolspråket, men eftersom eleven visar att han/hon underlättar uträkningen genom att utgå ifrån positionssystemet kan lösningen ändå anses godtagbar. Elevarbete 8 kan också anses visa en godtagbar lösning eftersom eleven underlättar uträkningen genom att flytta över från den ena termen till den andra. Elevarbete 9 visar en ej godtagbar lösning. Eleven använder i och för sig positioner, men gör det på ett omständligt sätt. En poäng för godtagbart svar ska dock ges. Elevarbete 7 Elevarbete 8 30 + 20 = 50 50 + 10 = 60 7 + 8 = 15 60 + 15 = 75 + 7 = 82 Elevarbete 9 10 + 7 + 10 + 10 + 8 + 10 + 10 + 10 + 7 = 82 Jag tar 2 pix från 17 talet och lägger dom till 28 talet = 30 15 + 37 + 30 12 + 40 + 30 = 82 3

Autentiska elevarbeten, uppgift 3 b) (subtrahera från 200) Elevarbete 10 visar en algoritm som är godtagbart utförd. I elevarbete 11 kan eleven av misstag ha räknat addition. Dock visar utprövningar att ett vanligt fel är att elever verkligen räknar subtraktion, men gör felet att räkna 2 0 = 2, 8 0 = 8, och får summan 282, dvs. störst först. Elevarbete 10 Elevarbete 11 10 10 2 0 0 8 2 1 1 8 2 0 0 8 2 2 8 2 Uppg. 4 a) Godtagbart svar Godtagbar lösning En godtagbar lösning kännetecknas av följande: Eleven kommer fram till sitt svar genom att använda en hållbar metod i sin räkning. sax och färgpennor rep och mugg termos och färgpennor 37 + 58 (Kommentar: Detta motsvarar mugg och termos.) En lösning kan anses godtagbar även om: Eleven inte har redovisat hela eller delar av lösningen till ett godtagbart svar, men kan komplettera skriftligt. För elever som bara ser det rätta svaret kan en metod vara att eleven ombeds förklara hur en kamrat, som inte bara ser det skulle kunna räkna ut det. En annan metod kan vara att eleven får lösa en uppgift med skriftliga räknemetoder i ett utvidgat talområde. Eleven har skrivit av ett pris felaktigt. Här får eleven också poäng för svaret. Eleven p.g.a. ett smärre huvudräkningsfel, gett ett felaktigt men rimligt svar med en godtagbar lösningsmetod (dock får eleven inte poäng för sitt svar) En ej godtagbar lösning kännetecknas av följande: Eleven kommer fram till sitt svar genom att använda en metod som inte är hållbar. Max 2 p 1 p 1 p Uppg. 4 b) Godtagbara svar Godtagbara lösningar Förutom det som är angivet ovan gäller för 4 b) att ett svar kan anses godtagbart även om: Eleven valt fler än två saker om summan inte överstiger Max 4 p 1+1 p 1+1 p 4

100 pix. Bedömning av hela Delprov G poäng Vid bedömningen av hela delen ska eleven ha visat kunskap om skriftliga räknemetoder i addition och subtraktion. Eleven ska ha klarat uppgifter inom båda dessa räknesätt. Elevens prestationer kan anses vara godtagbara i relation till det mål som delprovet prövar om eleven uppnått minst 8 poäng av totalt 14 (kravnivå). Bedömning av hela Delprov G kunnande och missuppfattningar/brister På detta delprov kan eleven visa bland annat detta kunnande: Kunskap om skriftliga räknemetoder. Kunskap om att använda det matematiska symbolspråket. På detta delprov kan eleven visa bland annat dessa missuppfattningar/brister: Bristande kunskaper när det gäller addition och subtraktion. Bristande kunskaper om skriftliga räknemetoder. 5