Tid Torsdagen den 15 december 2016 kl. 13:00-17.05 Plats Torsåsgatan 1 B Omfattning 90-102 ande Michael Ländin (S), ordförande Per Dahl (M), 1:e vice ordförande Liselotte Ross (V), 2:e vice ordförande Kristina Podolak-Andersson (S) Inger Henriksson (S) Magnus Lundén (S) Anna Johansson (S) Marita Fransson (C) Ole Torffvit (M) Lene Polteg (L) Petra Gustavsson (SD) Ersättare Kenneth Sjöström (S) Christer Andersson (S) Filip Qvarnström (C) Michael Palmquist (V) Margreth Johansson (KD) Annica Portland Bengtsson (M) Övriga Mia Lindgren 90 Ulla-Britt Söderström, Mikael Damsjö, Eva Nilsson 91 Pierre Börjesson 92 Magnus Levin 93-95 Thomas Johansson 95-98 Lars Axelsson 99 Anslaget på kommunens anslagstavla den 21 december 2016
2 (19) Sekreterare Marina Pull Justeras Michael Ländin ordförande Liselotte Ross
3 (19) 90 Tema - Sociala innehållet Projektansvarig för det Sociala innehållet, Mia Lindgren, informerar om vad som har hänt sedan projektet startade. Uppdraget från omsorgsnämnden med att utveckla och öka det sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden, startade den 1 mars 2016. Sedan dess har mycket hänt och ett nära samarbete med frivilligorganisationer och skolor har byggts upp. Exempel på verksamheter som har hjälpt till med aktiviteter och musik- och teaterunderhållning m.m. är Lions. Röda korset, PRO, Barn och Ungdomsförvaltningen, Kultur och Fritidsförvaltningen, Kalmar kulturskola, Kalmar Kammarmusik, Länsmusiken i Kalmar, Byteatern, Kalmar folkdanslag och Länsmuséet med flera. När det gäller ökad utevistelse, har eldrivna parcyklar införskaffats till boendena, som både kan framföras av personalen på boendena och anhöriga som kommer på besök. Utemiljön har inventerats och dokumenterats kring vård- och omsorgsboendena och dokumentationen skickats vidare till respektive fastighetsägare för upprustning. antecknar informationen till protokollet.
4 (19) 91 ON 2016/0095 Individens behov i centrum - en vidareutveckling av modellen Äldres i behov i centrum Dnr ON 2016/0095 Handlingar Tjänsteskrivelse 2016-12-05 Socialstyrelsens informationsblad om Individens behov i centrum. Bakgrund Under 2015 genomförde Socialstyrelsen, på regeringens uppdrag, en vidareutveckling och anpassning av äldre behov i centrum (ÄBIC) för vuxna personer oavsett ålder eller funktionsnedsättning som är i behov av insatser enligt socialtjänstlagen (SoL) eller lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Utvecklingsarbetet omfattade även att ta fram stöd för samtal med anhöriga och en informationsspecifikation. Resultat av utvecklingsarbetet är Individens behov i centrum (IBIC) där ÄBIC ingår. Individens behov i centrum (IBIC) IBIC är ett stöd för att identifiera och beskriva individens behov, resurser, mål och resultat samt hantera dokumentationsbehov med gemensamt språk inom den process som individen genomgår i socialtjänsten. Syftet är att individens stöd utgår från personens individuella behov och mål, inte från utbudet av existerande insatser. Detta sammantaget ger förutsättningar för att lagens mål och intentioner uppnås. IBIC består av kärnkomponenterna: Ett behovsinriktat arbetssätt med individen i centrum Ett systematiskt arbetssätt som omfattar handläggning, genomförande och uppföljning En strukturerad dokumentation som bygger på nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Utvecklingen av IBIC är en del i utvecklingen av öppna jämförelser, evidensbaserad praktik samt införande och användning av gemensam informationsstruktur (ehälsa) inom socialtjänsten.
5 (19) Med anledning av ovanstående implementeras därför IBIC, istället för ÄBIC, inom omsorgsförvaltningens pågående projekt Handläggning och social dokumentation. Projektet har nu pågått under drygt ett år och följer i stort sett framtagen plan. I takt med att projektet pågår sker en naturlig genomlysning av nuvarande arbetssätt avseende handläggning, genomförande och uppföljning inom omsorgsförvaltningen. Förbättringsområden uppmärksammas och arbetas med för att kvalitetssäkra hela arbetsprocessen. antecknar informationen till protokollet.
6 (19) 92 Individuell behovsanpassad segmentering (IBS) - ett verktyg för biståndshandläggare Dnr ON 2016/0132 Handlingar Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Bakgrund I omsorgsförvaltningen har sedan länge biståndshandläggare beviljat omsorg och serviceinsatser i antal minuter per insats via schablontider. Det är och har varit tidsödande arbetssätt för biståndshandläggarna men även inneburit att schablontider gäller som en sanning vilken inte får planeras eller utföras på något annat sätt. Detta skapar stress hos personalen som utför arbetet, stress för omsorgstagaren, och bidrar i en förlängning till onödig och kostsam administration. Individuell behovsanpassad segmentering (IBS) eller räknesnurran som verktyget kallas i allmänt tal, är ett hjälpmedel för biståndshandläggaren att utefter omsorgstagarens behov och bedömda insatser räkna fram en total summa tid som hemtjänstgruppen förfogar över för att omsorgstagarens behov ska tillgodoses. Räknesnurran bidrar med att räkna på de synergieffekter som finns när flera insatser utförs vid samma besök, något som inte biståndshandläggarna haft möjlighet att göra tidigare. Istället har tid för insatser staplats på varandra, utan att biståndshandläggarna tagit hänsyn till att flera insatser kan göras vid ett och samma tillfälle. Visionen är att avveckla det stressande minut-systemet och således förmedla en total summa tid. Utifrån det planerar sedan omsorgstagaren och kontaktmannen när och hur de beviljade insatserna ska utföras med den totala summan tid som ram och efter de förutsättningar som finns i arbetssättet Individens behov i centrum (IBIC). antecknar informationen till protokollet
7 (19) 93 Ekonomisk uppföljning efter november månad Dnr ON 2016/0129 Handlingar Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Ekonomisk uppföljning efter november månad Bakgrund Enligt beslut i omsorgsnämnden skall omsorgsförvaltningen göra budgetuppföljning månatligen från och med februari månad varje år. Omsorgsförvaltningens ekonomiska läge ser mycket bra ut efter elva månaders förbrukning. De retroaktiva utbetalningarna är inne i redovisningen och förvaltningens bedömning är att det kan bli ett överskott vid året slut på 8 miljoner kronor. Då är även året besparing på 11 miljoner kronor avklarad. Det är även inräknat att det under hösten har gjorts en satsning på sociala innehållet på vård- och omsorgsboenden. godkänner den ekonomiska uppföljningen efter november månad.
8 (19) 94 sattestanter för omsorgsförvaltningen 2017 Dnr ON 2016/0130 Handlingar Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Lista på beslutsattestanter 2017 Bakgrund ska årligen fastställa beslutsattestanter och firmatecknare för sina ansvarsområden. Omsorgsförvaltningen har tagit fram ett förslag. Förslagen följer 2016 års beslut. Förändringar härrör från personal- eller organisationsförändringar. Då annan tjänsteman under löpande verksamhetsår ersätter en av de nuvarande beslutsattestanterna eller ersättare på samma befattning, följer attesträtten med till den nya tjänstemannen utan särskilt beslut. Tillfälligt delegerade attesträtter vid kortare frånvaro beslutas av förvaltningschef. Firmatecknare för omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningens förvaltningschef Mattias Ask, eller dennes ställföreträdare, får under 2017 teckna firma för omsorgsförvaltningen. fastställer omsorgsförvaltningens förslag till beslutsattestanter och firmatecknare för 2017 enligt omsorgsförvaltningsförvaltningens förslag.
9 (19) 95 Verksamhetsplan med internbudget 2017 Dnr ON 2016/0112 Handlingar Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Verksamhetsplan med internbudget 2017 Bakgrund ansvarar för de uppgifter som kommunen har, inom socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen när det gäller stöd, omsorg och vård till äldre personer. I nämndens uppgifter ingår också: - ansvar för insatser inom socialtjänsten till personer med mindre omfattande funktionsnedsättningar, - ansvar för hemsjukvården inom omsorgsnämndens verksamhetsområde, - ledningsansvar för den kommunala hälso- och sjukvården inom omsorgsnämndens verksamhetsområde. Ovanstående gäller inte i de fall då kommunfullmäktige uppdragit åt annan att ansvara för dessa uppgifter. Förvaltningen är dessutom värdkommun för länets hjälpmedelsverksamhet. Överläggning Per Dahl, (M) Ole Torffvit (M) och Lene Polteg (FP) yrkar på att driftbudgetramarna för administration respektive vård- och omsorgsboenden (SoL) justeras enligt bifogad bilaga, (se längst bak i protokollet), samt att bedömningarna som redovisas i bilagan inarbetas i verksamhetsplanen innan den fastställs. Marita Fransson, (C), yrkar bifall till liggande förslag att omsorgsnämnden ska fastställa förvaltningens förslag till verksamhetsplan och internbudget för år 2017. Proposition Ordförande frågar om nämnden vill bifalla alliansgruppens förslag enligt bilaga eller besluta enligt liggande förvaltningsförslag. Han finner att omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till beslut. Votering Votering begärs varvid ordförande ställer följande propositionsordning: Den som vill besluta enligt förvaltningens liggande förslag, röstar Ja och den som vill bifalla alliansgruppens förslag röstar Nej. Omröstning sker och utfaller med 8 Ja-röster mot 3 Nej-röster.
10 (19) Ja-röster avges av Liselotte Ross (V), Kristina Podolak Andersson (S), Inger Henriksson (S), Magnus Lundén (S), Anna Johansson (S), Marita Fransson (C), Petra Gustafsson (SD) och Michael Ländin (S) Nej-röster avges av Per Dahl (M), OleTorffvit (M) och Lene Polteg (L). fastställer verksamhetsplan och internbudget för år 2017. Reservation Per Dahl (M), OleTorffvit (M) och Lene Polteg (L) reserverar sig mot beslutet. Protokollsanteckning Margreth Johansson (KD) och Annica Portland Bengtsson (M) antecknar: Vi instämmer i alliansgruppens yrkande ovan.
11 (19) 96 Omsorgsavgifter och minimibelopp 2017 Dnr ON 2016/0128 Handlingar Tjänsteskrivelse 7 december 2016 Bakgrund och Södermöre kommundelsnämnd kan enligt beslut i kommunfullmäktige, besluta om uppräkning av avgifter rörande kost och omsorg, inom ramen för kommunens självkostnad och indexuppräkningar. För hyror gäller att höjningen inte får vara högre än den överenskommelse som träffas mellan Kalmarhem och hyresgästföreningen. För år 2017 är prisbasbeloppet 44 800 kronor. En höjning med 500 kronor jämfört med prisbasbeloppet för 2016. fastställer omsorgsavgifter och minimibelopp för år 2017.
12 (19) 97 Resultat från brukarundersökningen 2016 Dnr ON 2016/0119 Handlingar Tjänsteskrivelse 5 december 2016 Resultatet av årets brukarundersökning från Socialstyrelsen Bakgrund Socialstyrelsen gör en årlig undersökning där alla över 65 år som har hemtjänst eller bor på ett äldreboende får svara på frågor om vad de tycker om sin vård och omsorg. Totalt har 144 863 personer i hela landet svarat på årets enkät. I Kalmar svarade 580 personer i hemtjänsten på enkäten (62 %) och i vård- och omsorgsboende 199 personer (51 %). I ett nationellt perspektiv redovisar Socialstyrelsen några exempel av resultatet i följande sammanfattning: Hemtjänst 91 % har förtroende för alla eller flertalet i personalen 78 % tycker det är lätt att få kontakt med personalen vid behov 82 % upplever att personalen alltid eller ofta har tillräckligt med tid för att utföra sitt arbete Vård- och omsorgsboende 87 % har förtroende för alla eller flertalet i personalen 85 % tycker det är lätt att få kontakt med personalen vid behov 70 % upplever att måltiderna är en trevlig stund på dagen Resultat för Kalmar Resultatet för Kalmar är en förbättring på flera områden i delen som rör vårdoch omsorgsboende. Särskilt ska uppmärksammas den ökade nöjdhet som skett med erbjudna aktiviteter i boendet. En väsentlig ökning i förhållande till 2015. När det gäller hemtjänstdelen är resultatet snarlikt från förra året och på en fortsatt hög nivå. Urval ur resultat, vård- och omsorgsboende: 81 procent är sammantaget mycket eller ganska nöjda med sin omsorg (79 procent för 2015) 96 procent upplever att de alltid eller oftast får ett bra bemötande (95 procent för 2015) 83 procent upplever att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (74 procent för 2015) 91 procent upplever att det känns mycket tryggt eller ganska tryggt på deras vård- och omsorgsboende (87 procent för 2015)
13 (19) 32 procent upplever inte att de besväras av ensamhet (29 procent för 2015) 56 procent upplever att de är nöjda med erbjudna aktiviteter på deras vård- och omsorgsboende (44 procent för 2015) Urval ur resultat, hemtjänst: 90 procent är sammantaget mycket eller ganska nöjda med sin omsorg (90 procent för 2015) 98 procent upplever att personalen alltid eller oftast får ett bra bemötande (97 procent för 2015) 86 procent upplever att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras (86 procent för 2015) 87 procent upplever att det känns mycket tryggt eller ganska tryggt att bo i eget boende med stöd från hemtjänsten (88 procent för 2015) 77 procent upplever att biståndshandläggarens beslut är anpassade efter deras behov (74 procent för 2015) 87 procent upplever att personalen utför sina uppgifter på ett mycket eller ganska bra sätt (88 procent för 2015) 91 procent upplever att de har förtroende för alla eller flertalet i personalen (92 procent för 2015) 42 procent upplever inte att de besväras av ensamhet (47 procent för 2015) 85 procent upplever att personalen alltid eller oftast kommer på avtalad tid (85 procent för 2015) antecknar informationen till protokollet.
14 (19) 98 Redovisning av intern och extern revision 2016 Dnr ON 2016/0131 Handlingar Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Sammanställning av intern- och extern revision 2016 Bakgrund Årligen genomförs interna och externa revisoner av verksamheten ur ett kvalitet- och miljöperspektiv. Grunden är att verksamheten är ISO certifierad. De interna revisionerna genomförs av omsorgsförvaltningens egen personal. Intern revision genomfördes i år på sju enheter. Resultatet blev 11 avvikelser och 17 förbättringsförslag. Exempel på avvikelser är att Behållare för stickande och skärande föremål saknar märkning Kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad saknas Egna dokument på enheten saknar uppgift om fastställare och datum Varje avvikelse resulterar i åtgärd från berörd enhet. Att avvikelserna blir åtgärdade följs upp av revisorerna. Extern revision genomförs av Qualify AB och gjordes på ledningen och fyra enheter. Två vård- och omsorgsboende och två hemtjänstenheter. Resultatet blev totalt fyra avvikelser och 10 förbättringsförslag. Avvikelserna var: Förvaringskärl saknade uppmärkning o uppgift om avlämnande enhet Gränsdragningslista saknas. Avser brandskyddsansvar mellan fastighetsägare och hyrestagare Temperaturkontroll. Kontroll ej gjord enligt rutin på mottagande enhet Temperaturkontroll. Saknas på ankommande livsmedel så att de stämmer mot angiven temperatur Avvikelserna ska besvaras till Qualify med orsak och åtgärdsplan och ska vara klart till 6 januari 2017. Extern revision genomförs samtidigt på samtliga kommunala förvaltningar. Gemensamt för revisionerna är att de sammanställs och redovisas på ledningens genomgång ett möte som består av förvaltningschef, administrativ chef och kvalitets- och miljöstrateg. På ledningens genomgång beslutas hur resultatet ska behandlas och kommuniceras ut i verksamheten och vilka av avvikelserna som ska ses som förvaltningsövergripande och beaktas av samtliga liknande verksamheter. antecknar informationen till protokollet.
15 (19) 99 Medborgarförslag - Kostnad för transport av avliden Dnr ON 2016/0133 Handlingar Medborgarförslag transport av avliden Tjänsteskrivelse 6 december 2016 Skrivelse från förslagsställarna 12 december 2016. Bakgrund Det har inkommit ett medborgarförslag angående kostnad för transport av avliden. Förslagsställaren anger i sitt förslag att Kostnaden för transport av avliden från äldreboende eller bostad till bårhus ska vara enhetlig oavsett tidpunkt eller plats. Enhetstaxa bör införas. Nytt beslut bör tas i Kalmar Kommunfullmäktige i samråd med Landstingsfullmäktige i enlighet med cirkulär 2005:52 Sveriges Kommuner och Landsting punkt 3 och 4 Följande svar är ur omsorgsnämndens synvinkel. När det gäller landstingets synpunkter på medborgarförslaget får förslagsställaren inhämta dessa från den berörda verksamheten. Sveriges kommuner och landstings cirkulär 2005:52 - Underlag för rutiner kring omhändertagande av avlidna, behandlar rutiner för omhändertagande av avlidna i ordinärt och särskilda boenden. I punkt 3 och 4, som förslagsställaren hänvisar till, behandlas i punkt 3 Generella rutiner kring omhändertagande av avliden och i punkt 4 Avgifter till kommuner och landsting. I Cirkulär 2005:52 punkt 3.5 Ansvar vid dödsfall inom kommunens särskilda boendeformer anges att Kommunen ansvarar för att den avlidne transporteras till bårhus och förvaras där tills stoftet kan överlämnas till de anhöriga för kistläggning. Kommunens ansvar upphör när detta sker. Vid dödsfall i särskilt boende kan det ibland vara lämpligt att den döde får vara kvar där till dess kistläggning kan ske. Anhöriga, närstående eller annan som ordnar med begravningen kan givetvis välja att själva ta över ansvaret och beställa transport till bårhus. I detta fall uppstår ett avtalsförhållande och ett betalningsansvar direkt mellan dödsboet och transportören, utan att kommunen berörs. Kommunens ansvar upphör när kroppen på de anhörigas uppdrag lämnas ut till transportören. När anhöriga gör nu beskrivet val ska kommunen klargöra för dem när ansvar upphör och vad beslutet innebär. I dessa fall ska transportören fakturera dödsboet. De anhörigas val samt vidtagna åtgärder ska dokumenteras i patientjournalen I Cirkulär 2005:52 punkt 4 - Avgifter till kommuner och landsting, anges hur avgifter tas ut. Bestämmelser om vårdavgifter i 26 hälso- och sjukvårdslagen medger att landsting och kommun får ta ut avgifter i samband med omhändertagande av avlidna. Om sjukvårdshuvudmannen väljer att ta ut avgift för denna tjänst
16 (19) måste avgiften fastställas i respektive fullmäktige. Avgiften ingår inte i landstingets högkostnadsskydd eller i den kommunala maxtaxan för äldreomsorg. Det är dödsboet som ska betala denna avgift. Den entreprenör som sjukvårdshuvudmannen har anlitat för uppgiften ska således fakturera kommunen/landstinget och inte dödsboet för sina kostnader. Vid dödsfall i kommunens särskilda boenden ställs alltid frågan till den avlidnes anhöriga vilken begravningsbyrå de vill anlita. Omsorgspersonalen kan vara behjälplig med att informera om vilka begravningsbyråer som finns att tillgå. Det är oftast lämpligt att den avlidne får vara kvar i sin bostad tills dess att kistläggning kan ske och anhöriga hunnit bestämma vilken begravningsentreprenör de vill anlita. Det är endast i undantagsfall som den avlidne skyndsamt måste transporteras från bostaden. Transport för kistläggning sker när dödsboet valt begravningsbyrå och ansvaret tas över av dödsboet. I de fall där det inte finns anhöriga eller om den avlidne skyndsamt behöver transport för kistläggning har kommunen ett avtal med en entreprenör eftersom kommunen inte kan anlita vilken begravningsentreprenör som helst. Avgiften för transport för kistläggning debiteras dödsboet via kommunen. Kommunala vård- och omsorgsboenden såväl som ordinära boenden är geografiskt utspridda i kommunen. Samtliga samhällstransporter har olika avgifter beroende på avstånd. Transportkostnaderna skiljer på de flesta samhällstransporter beroende på var man har sin bostad. Förslagsställaren har i sitt förslag angett att samtliga transporter till bårhus för kistläggning skall vara lika oavsett tidpunkt och plats och var man har sin bostad. Förslagsställaren jämför det med att en ambulansresa är gratis och att en sjukresa kostar 125 kr. Om ett beslut om lika kostnad för samtliga bårhustransporter skall kunna genomföras, så är det ett beslut som behöver utredas och tas med i både landstingets och kommunens budgetar, för att eventuellt kunna subventionera transporter från ordinärt och särskilt boende vid dödsfall. Tjänsten behöver upphandlas och betalas genom skattemedel. Förslagsställaren menar att det skall vara jämlikt för alla och beslut om subventionerade bårhustransporter måste ju då gälla för samtliga innevånare i kommunen. Förslaget måste ställas mot andra samhällstransporter och i relation till vilka samhällskostnader det kan medföra. 1. visar förståelse för förslagsställarens förslag men kan inte ställa sig bakom förslaget till enhetlig taxa för transport av avliden från äldreboende eller ordinär bostad till bårhus för kistläggning, då subventioner av transporter till bårhus för samtliga kommuninnevånare, medför betydande kostnader med skattemedel. 2. s yttrande överlämnas till kommunfullmäktige för information.
17 (19) 100 Delegationsbeslut Sammanställning av biståndshandläggarnas beslut under tiden 24 november 14 december 2016. antecknar informationen till protokollet.
18 (19) 101 Anmälningsärenden Skrivelse gällande Medborgarförslag transport av avliden. antecknar informationen till protokollet.
19 (19) 102 Förvaltningschefen informerar Boendestatistik Ej verkställda beslut Beläggning korttidsplatser 2016 Inkommit klagomål, Lex Maria Miljö, omsorgsförvaltningen har beviljats 100 000 kronor från kommunens medel avsatta för klimatkompensering/förbättringsarbeten. Pengarna kommer bland annat att finansiera 4 nya laddstolpar för elbilar vid Skogsrået. Omsorgens dag, 20-21 mars och 27-28 mars 2017 Förvaltningschefen avslutar med att önska nämnden en God jul och ett Gott nytt år.
2016 12 15 Kalmar kommun Alliansgruppen Punkt 6, verksamhetsplan och internbudget 2017 Yrkande Vi yrkar att driftbudgetramarna för administration respektive vård- och omsorgsboenden (SOL) justeras enligt bifogad bilaga, samt att bedömningarna som redovisas i bifogad bilaga inarbetas i verksamhetsplanen innan den fastställes Per Dahl (m) Lene Polteg (l) Ole Torffvit (m) 2016 12 15 Kalmar kommun Punkt 6, verksamhetsplan och internbudget 2017 Protokollsanteckning Vi instämmer i yrkandet ovan Margreth Johansson (kd) 2016 12 15 Annica Portland Bengtsson (m) Kalmar kommun Alliansgruppen Punkt 6, verksamhetsplan och internbudget 2017 Bilaga till alliansyrkande Vi finner allmänt att förvaltningens förslag till verksamhetsplan är heltäckande och balanserat. Vi finner också att ett antal förslag som har funnits med i våra respektive
budgetreservationer från juni i år nu också tagits upp i verksamhetsplanen. Främst gäller detta personalfrågorna: så markeras exempelvis vikten av mångfaldsaspekter i rekryteringen. Vi ser dessutom nu tydliga riktlinjer för hur åtgärder mot den höga sjukfrånvaron ska redovisas regelbundet och fördjupat, och att utbildning för att känna igen symptom på utbrändhet kommer i gång. Det är mot den bakgrunden inte meningsfullt att yrka på vidare ändringar i enskilda stycken eller meningar. Däremot har alla vi tre allianspartier dels i våra respektive budgetreservationer i fullmäktige dels i de löpande förslagen till olika beslutspunkter under årets möten med nämnden markerat ett perspektiv på omsorgen som skiljer sig från majoritetens, och som här inte är tillgodosett; ett perspektiv som vi här sammanfattar. Grundläggande för våra synpunkter är sjukvårdens ökande betydelse i omsorgen, vikten av valfrihet och makt över den egna vardagen för alla dem som behöver den hjälp och service förvaltningen ger och slutligen de oeftergivliga kraven att förbättra arbetsförhållandena inom omsorgen, och de därmed sammanhängande höga sjuktalen. Våra förslag utgår från den totalram fullmäktige fastställde i juni 2016, men vi konstaterar att respektive alliansparti här hade andra beslutsförslag. Allmänna verksamhetsmål Det finns i dag ingen oenighet mellan blocken om de allmänna nämndspecifika målen. Vi noterar emellertid att punkterna inte står i prioritetsordning, och att några är utformade efter formuleringar i den övergripande kommunbudgeten. Det övergripande målet är och förblir att ge god omsorg, vård och omvårdnad. Men alliansen urskiljer andra vägar att nå målen, vilka vi sammanfattar här nedan. Personal Särskilt fokus måste sättas på enhetschefernas arbetssituation och arbetsresultat. En god verksamhet förutsätter närvarande chefer som kan agera som ledare i vardagen. Samverkan inom de fyra teamen bör fördjupas. Att teamnivån nu förstärks är bra, liksom de vidareutbildningsprogram som ska göra det möjligt för redan anställda med olika utbildningsbakgrund att kunna bli ledare, som undersköterskor och sjuksköterskor. Sjukvård i fokus Vårdinsatserna inom omsorgen blir allt mer avancerade och omfattande. Därför måste också sjukvårdskompetensen inom ledningsorganisationen stärkas. Förvaltningens medicinskt ansvariga sjuksköterska bör ha sin plats i organisationen direkt under förvaltningschefen. När nya enhetschefstjänster tillsätts bör sjuksköterskor rekryteras. Vi har här ovan uppmärksammat utbildningsinsatserna för redan anställda undersköterskor och sjuksköterskor som vill bli chefer. Boenden I planeringen ligger ett nytt större boende i Kalmars södra del. Men möjligheterna att flytta från tidigare dåligt anpassade lägenheter och småhus till någon form av äldreanpassat boende är fortfarande små, oavsett om det gäller trygghetsboenden eller s k särskilda boenden. Därför bör möjligheterna att utnyttja Liljan och Ståthållaren till någon form av äldreanpassat boende undersökas. Dessutom bör förvaltningen i
samarbete med serviceförvaltningen utreda, hur matlagningen ska kunna bli en del av de sociala verksamheterna för de boende. Hemtjänst Serviceförvaltningens kök som lagar den mat som förmedlas via hemtjänsten har förnyats, och maten håller hög kvalitet. Vi anser också, att de som tar hemtjänstens service i anspråk, men som vill ha maten från annat håll, exempelvis mataffärers kök, bör ha möjlighet till detta. Ett system med matkuponger som alternativ till den kommunala menyn bör utredas. Mångfald Förvaltningen bör också utveckla möjligheter för gemensamt boende inte bara för gamla med härkomst från olika länder, utan också för boende utifrån hbtq-perspektiv. Fristående utförare I dag finns i Kalmar två fristående serviceföretag inom hemtjänsten och en fristående organisatör av boenden. Fler aktörer ger dels anställda större valmöjligheter, och ökar också möjligheterna att pröva olika vägar av förnyelse inom omsorgen. Förvaltningen bör se över sitt presentationsmaterial gentemot fristående utförare och förnya detta i samverkan med kommunens näringslivskontor. Förvaltningen bör också utforma förslag till villkor för de anställda som vill överta enheter eller verksamhet för att driva den som intraprenad. Sådana försök bör välkomnas, eftersom de stärker möjligheter och valfrihet för anställda och ger ökade möjligheter för förnyelse. Driftbudgetramar, alliansalternativ Vi har inte möjlighet ge detaljerade ändringsförslag för de skilda verksamheternas budgetramar, men markerar, att vi anser att medel bör föras över från den centrala förvaltningsadministrationen till bas -verksamheten, och markerar detta med den enprocentiga överföring till ramen för vård och omsorgsboende som finns här nedan. Det innebär inte att vi motsätter oss den förstärkning med fyra enhetschefer med teamansvar som förvaltningens förslag innehåller. Tvärt om menar vi att den satsningen behövs för att organisationen ska fungera bättre med mer närvarande ledare. Därför bör dessa nya tjänster tillsättas med personer som också själva kan verka som medicinskt utbildade gentemot boende och hemtjänsttagare. För att ytterligare poängtera vikten av närvarande enhetschefer bör medlen för dessa föras in under boenden resp hemtjänst, i st för under administration. Verksamheten har inför 2017 fått ökade statsbidrag. Vi anser liksom majoriteten att tillskottet bör gå till förstärkning av bemanning inom boendena, i synnerhet demensavdelningarna, men att det främst är förstärkningar av den ordinarie personalstyrkan som ger förbättringar, inte ytterligare enhetschefstjänster. Driftbudgetram, tkr 2017 2016 Skillnad Verksamhet Int Kost Netto Int Kost Netto Netto Administration 9 697-34 000-24 303 9 195-37 226-28 031 3 728 Verksamhetsövergripande 16 154-101 960-85 806 20 730-103 483-82 753-3 053 Vård- och omsorgsboende 76 598-333 283-256 685 75 590-321 946-246 356-10 329 Hemtjänst 9 600-203 996-194 396 9 408-202 074-192 666-1 730 Träffpunkter, dagverksamhet 1 416-24 409-22 993 1 387-23 997-22 610-383 Hälso- och sjukvård 8 368-83 274-74 906 3 134-76 879-73 745-1 161 Summa 121 832-780 921-659 089 119 443-765 604-646 161-12 928