ETT FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE Risker och möjligheter med digital teknik Mediebilder, ålderism och digitala klyftor Maria Edström & Annika Bergström AgeCap, Centrum för åldrande och hälsa JMG, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation BORÅS 16 NOVEMBER 2018
Centrum för åldrande och hälsa - AgeCap Övergripande mål: Studera och möjliggöra äldre personers kapabilitet vår förmåga att nå mål och göra saker som vi upplever som värdefulla. En del av GU:s satsningar på att möta globala utmaningar, UGOT challenges 16 institutioner från fem fakulteter
FN:s globala hållbarhetsmål. Agenda2030 Leaving no one behind
DEL1: ÅLDERISM I MEDIERNA MARIA EDSTRÖM Centrum för åldrande och hälsa, AgeCap Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMG) @gendermaria Borås 16 nov 2018
VARFÖR MEDIERNA ÄR VIKTIGA Institutionernas roll för att garantera att människor kan uppnå sin fulla kapabilitet (Martha Nussbaum) Representation & röst - medierna producerar och reproducerar ideer om åldrande Medieanvändning - digitala klyftor Medieproduktion motverka/bemöta stereotyper
AGEISM / ÅLDERISM skapas av fördomar som formar stereotyper som riskerar att i handling leda till diskriminering (Se t ex: Butler 1969, Schonfield 1982, Andersson 2008)
Medierna som idébyggare Bilder: GP, reklampelare, SVT Umeå
MARIA EDSTRÖM, JMG/AGECAP MEDIERNA RISKERAR ATT BIDRA TILL ÅLDERISM men medierna kan också utmana fördomar och stereotyper
#AGECAP Sveriges befolkning 1900 och 2016 Pyramiden1900 Tornet 2016 Källa: Statistiska centralbyrån
Maria Edström, JMG #agecap Ålderismen smyger sig på tidigt. Ur Tara 2018 Ur GP aug 2018
NÄR FÅR ÄLDRE VARA MED I MEDIERNA?
Åldersrepresentation i medierna och befolkningen 1994, 2004, 2014
Könsmärkt ålderism i svenska medier 2014 Kvinnor Män 4% 6% 60 + 14% 21% 45 59 år 33% 35% 30 44 år 43% 29% 15 29 år 7% 9% 0 15 år Källa: Maria Edström, (2018) Visibility Patterns of Gendered Ageism in the Media Buzz. A study of the representation of gender and age over three decades Feminist Media Studies
Annonsörer är intresserad av de köpstarka äldre, den grå marknaden
PILOTSTUDIE TVÄRANDE SAMARBETE ns JMG, Institutionen för svenska språket & företaget Prognosis
#agecap Pilotstudie 1: Ålder och kön i onlinenyheter i Sverige 2015-2018 orange staplar = kvinnor blå staplar = män 20-54 år Baserat på drygt 4,7 miljoner texter från 39 nyhetssiter. Källa: Kokkinakis, Edström och Berggren (2018) Ageism and Swedish media (poster NKG24) Bild: Max Berggren
CENTRE FOR AGEING AND HEALTH - AGECAP Pilotstudie 2: Äldrekompetens Att intervjua sköra äldre på ett värdigt sätt Bild: SVT Umeå
BILD: Alex Rotas, fotograf som bevakar äldre som tävlingsidrottar Senior VM till Göteborg 2022
DIGITALA KLYFTOR ANNIKA BERGSTRÖM PROFESSOR I JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Varför internet? Vad säger forskningen? Internet ses som ett verktyg för att nå information och service, för kommunikation och för underhållning. Personer som fungerar bättre i den digitala världen och som deltar mer i ett socialt medierat liv har fördelar jämfört med dem som står utanför. Datoranvändning kan hjälpa äldre personer att leva oberoende i sitt eget hem Digital kommunikationsteknologi sägs ha potential att minska social isolering
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Internet och hälsa vad säger forskningen? Internet kan vara ett värdefullt verktyg för att skaffa sjukvårdsinformation Internetapplikationer kan användas för att kommunicera med sjukvården och för att köpa medicin Internetanvändning kan förstärka faktorer som bidrar till välbefinnande och livskvalitet hos äldre, som exempelvis självförtroende E-aktiviteter upplevs som meningsfulla sätt att distrahera en ensam tillvaro
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Internetanvändning 1998-2015 (procent) 100 90 80 70 60 50 40 16-19 år; 96 Hög utbildning; 93 Alla; 82 65-85 år; 60 Låg utbildning; 50 30 20 10 0 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 16-29 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 50-64 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 65-85 år 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 30-49 år
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Digital jämlikhet och tillägnelsen av digital medieteknik i olika grupper av äldre
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Digital jämlikhet Syftet är att studera tillägnelsen av internet och specifika användningsområden i olika åldersgrupper bland äldre personer i Sverige. Hur har användningen av internet utvecklats i olika äldregrupper? Hur viktigt är ålder i relation till andra faktorer när det gäller spridningen av internet?
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Frekvent internetanvändning, 60-85 år, 1998-2015 (procent dagligen eller flera gånger i veckan) 90 80 70 60 60-64 years; 84 Average, 16-85 years; 82 65-69 years; 78 70-74 years; 73 50 75-79 years; 53 40 30 80-85 years; 33 20 10 0 199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012201320142015
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Använt e-post, 60-85 år, 2005-2015 (procent minst någon gång i veckan) 90 80 70 60 50 40 30 20 60-64 65-59 70-74 75-79 80-85 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Använt nyhetstjänst, 60-85 år, 2005-2015 (procent minst någon gång i veckan) 90 80 70 60 50 40 30 60-64 65-59 70-74 75-79 80-85 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Använt internetbank, 60-85 år, 2005-2015 (procent minst någon gång i veckan) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 60-64 65-59 70-74 75-79 80-85
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Använt sociala medier, 60-85 år, 2005-2015 (procent minst någon gång i veckan) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 60-64 65-59 70-74 75-79 80-85 0 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Vilken faktor har störst betydelse? (regressionsanalys) 2000 2005 2010 2015 Kön ++ + + Ålder (60-85) - - - - - - - - - - - - - - Generation - - + Utbildningsnivå +++ +++ ++ Förvärvsposition ++ Hushållssammansättning + Vanan att umgås med andra +
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Vilken faktor har störst betydelse? (regressionsanalys) E-post Nyheter Bankärenden Sociala medier Kön + + - Ålder (60-85) - - - - - - - - - - Generation Utbildningsnivå ++++ +++ +++ + Förvärvsposition - Hushållssammansättning + + + Vanan att umgås med andra + + +
INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK, MEDIER OCH KOMMUNIKATION Avslutande reflektioner Digitala klyftor inom gruppen 65+ kvarstår över tid personer mellan 60 och 70-75 gör som genomsnittet, 75-85-åringar ligger efter Spridningsmönstret där äldre kommer in sent i användning av digitala medier återupprepar sig för nya digitala applikationer Hur stort är problemet med äldre som står utanför den digitala världen och för vem är det ett problem?
Håll utkik efter ÅRSRIKA! 25 april till 26 maj i Göteborg Ett samarbete mellan AgeCap / ROT produktion / Sensus /Stadsbiblioteket Gbg / Senior Gbg Carin Mannheimers minnesfond @agecap_gu @jmgoteborg AgeCapGothenburg agecap.gu.se jmg.gu.se