BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag till förvaltningsplan Ger förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS dig den information du behöver för ditt arbete? Det är ett stort material och frågan kan inte besvaras på ett kortfattat sätt. Vi kommer istället att återkomma till vad som är bra, saknas eller behöver ändras i förvaltningsplanen, åtgärdsprogrammet (inklusive bilagor) och VISS löpande i alla våra följande svar. Det är mycket bra att behovet av samverkan lyfts fram som en förutsättning för arbetet med vattenförvaltningen! Sammanfattar förvaltningsplanen vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt? Beskrivningen av vattenförvaltningsarbetet för 2009-2015 är god och lätt att följa. Däremot är genomgången av vad som behöver göras i vattenförvaltningsarbetet framåt för åren 2015-2021 ganska tunn, detsamma gäller beskrivningen av de förutsättningar som behövs för att få förvaltningsarbetet utfört. Förvaltningsplanen har en bra målsättning, men den uppfylls tyvärr inte i det här dokumentet. Framgår det hur Miljökvalitetsnormerna är satta? Bilaga 1-3, förslag till Miljökvalitetsnormer (MKN) är som tabell uppbyggd på ett informativt och lättillgängligt sätt. Bra att bilagan är uppdelad i tre delar. Tyvärr är det ändå rent ut sagt hopplöst att hitta Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Norrköpings kommun Förvaltningshuset Rosen 011-15 00 00 011-15 16 25 stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Trädgårdsgatan 21 011-15 00 00 (vxl) Internet Trädgårdsgatan 21 www.norrkoping.se
BILAGA 3 2(7) sina vattenförekomster bland alla dessa sidor! Bilagan skulle verkligen vinna på att ha någon form av indelning, till exempel utifrån delavrinnings-områden eller utifrån respektive vattenrådsområden. Det vore också mycket önskvärt med en kartfunktion kopplad till tabellen. Frågor om Förslag till åtgärdsprogram Framgår det vilka fysiska åtgärder i miljön som åtgärderna (styrmedlen) i åtgärdsprogrammet ska leda till?, generellt sett så framgår det tydligt vilka fysiska åtgärder som de föreslagna åtgärderna är tänkta att leda till. Bilaga 1, åtgärdsprogram per åtgärdsområde är otroligt informativt! Ett mycket bra initiativ att arbeta fram alla dessa delprogram inom åtgärdsprogrammet. Framgår det vem/vilka som behöver genomföra åtgärderna för att följa MKN? Kommunerna 4 är en konkret åtgärd. Men för att kommunerna ska kunna införa krav på ökad rening så behöver det först komma skärpta krav från högre instans. Det saknas en tydlig hänvisning till att stöd för detta finns. Naturvårdsverket 9 är mycket bra! I arbetet med dagvatten har en stor fråga varit vem som äger frågan Naturvårdsverket eller Havs- och vattenmyndigheten. I och med formuleringen i denna åtgärd tolkar vi det som att myndigheterna nu är överens och Naturvårdsverket den ansvariga myndigheten. Jordbruket bidrar mest till övergödningen (fosfor 50 %, kväve 59 %) och därför är det angeläget att åtgärder också genomförs inom jordbruket. Ju tydligare en tillsynsvägledning eller föreskrifter från Jordbruksverket är, desto effektivare tillsyn från länsstyrelse och kommun. Förslaget som presenteras i åtgärdsprogrammet visar på en tydlig blå tråd mellan åtgärderna för Jordbruksverket, länsstyrelse och kommun. Men, detta kräver också ett ökat behov av samordning. Därför bör det i Länsstyrelserna 1 stå Åtgärden behöver genomföras i samverkan med kommunerna på Länsstyrelserna 4 (jmf Åtgärden behöver genomföras i samverkan med länsstyrelserna på Jordbruksverket 1). Åtgärden Kommunerna 5, att inom havsplaneringen utse områden särskilt prioriterade för näringsreducerande åtgärder, är bra men bör kompletteras med ett uppdrag till Länsstyrelserna och eller Hav- och vattenmyndigheten att ta fram ett planeringsunderlag för detta.
BILAGA 3 3(7) Framgår det vad som behöver göras för att följa MKN? Naturvårdsverket har tagit fram riktvärden för miljögifter eller metaller i mark som enkelt kan användas i arbetet med, och bedömningen av, förorenade områden. Liknande riktvärden saknas för vatten, vilket gör det svårare både att ställa krav och bedriva tillsyn i vattenförekomster som förmodas vara förorenade. Det finns några tabeller från andra länder, men det är svårt att veta vilka som är lämpliga vid vilka tillfällen. Ett önskemål är därför att Naturvårdsverket arbetar för att ta fram riktvärden som gäller för förorenade vattenförekomster i svenska förhållanden. I Naturvårdsverket 1 lyfts frågan om styrmedel för avloppsreningsverk, vilket är bra. Men om till exempel ett handelssystem för fosforcertifikat införs är det viktigt att de pengar som systemet genererar verkligen går tillbaka och används till förbättringsåtgärder. Naturvårdsverket 2a bör kompletteras med att ta fram vägledning för hur man på ett teoretiskt sätt beräknar eller uppskattar flöden och halter. I Naturvårdsverket 2b föreslås en sammanhållen prövning av reningsverk och ledningsnät. Det är mycket positivt. På detta följer en sammanhållen tillsyn av desamma, vilket också är efterfrågat. I Länsstyrelserna 1 och Kommunerna 4 framgår tydligare krav på dagvatten och bräddningar samt högre krav på vissa reningsverk kopplade till MKN för aktuell vattenförekomst. Det anser vi är bra. Vidare föreslås det i Länsstyrelserna 1 ett krav på ökad rening av fosfor till 0,1 mg/l vid reningsverk. Det anses vara ett för hårt krav som kräver stora investeringar samt ökad kemikalie- och energiförbrukning. Ett bättre alternativ är att skärpa begränsningsvärdet för fosfor till 0,2 mg/l och samtidigt ställa krav på begränsning av tillskottsvatten till 40-50 procent. Det skulle istället leda till minskad bräddning och minskat fosforutsläpp och därigenom en minskad kemikalie- och energiförbrukning. Beräkning av tillskottsvatten behöver tydliggöras, så att alla aktörer gör på samma vis. Om höga engångsgivor av fosfor ska undvikas inom lantbruket, som föreslås i Jordbruksverket 3g, försvåras slamspridning på åkermark eftersom slam vanligtvis läggs som femårsgivor. Konsekvensen blir då att möjligheten att återföra fosfor till kretsloppet minskar och slamspridning till åkermark kan till och med komma att upphöra. Framgår det hur åtgärderna ska göras för att följa MKN?
BILAGA 3 4(7) Det framgår tydligt i åtgärdsprogrammet att förorenade områden är ett problemområde som behöver prioriteras. Men det bör också lyftas fram att detta är ett resurskrävande arbete, och för kommunerna kan detta bli ett bekymmer då vi inte har möjlighet att debitera alla timmar som vi lägger ner i ett ärende. I motiveringen till åtgärden Länsstyrelserna 10 står det att flera länsstyrelser har pekat på behovet av mer resurser till tillsynsarbetet. Detta gäller i hög grad för kommunerna också och bör därför läggas till i texten till Kommunerna 1. Detsamma gäller utvecklingen av översikts- och detaljplaner så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. En konsekvens av Kommunerna 7 är att arbetet kommer att kräva ökade resurser. Det bör framgå för Kommunerna 2 att åtgärdens genomförande även stödjs av åtgärden Jordbruksverket 1 och 3 samt Länsstyrelserna 4 och 5. Däremot finns det ingen åtgärd med benämningen Naturvårdsverket 11. Åsyftas Naturvårdsverket 10? För att kommunerna ska kunna utveckla sin tillsyn enligt Kommunerna 4 behövs tillsynsvägledning från Länsstyrelserna (jämför åtgärden Länsstyrelserna 2). Det är positivt i Kommunerna 6 att kommunernas översiktsplaner ska uppdateras med regionala vattenförsörjningsplaner för att långsiktigt säkerställa skydd för nuvarande och framtida dricksvattenförsörjning. Det är positivt i Kommunerna 7 att kommunerna ska utveckla sin översikts- och detaljplanering så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Under rubriken Motivering, fjärde stycket bör texten dock kompletteras med ras, skred och erosion samt översvämningar vilka också är frågor som bör behandlas i den fysiska planeringen. Det bör inte framgå i vatten- och avloppsplanerna (VA-planerna) som en beskrivning av var miljökvalitetsnormerna för vatten riskerar att inte följas, se Kommunerna 8. Detta bör istället klart framgå av och beskrivas i kommunernas översiktsplaner. Framgår det var åtgärderna ska genomföras för att följa MKN? Framgår det när åtgärderna ska genomföras för att följa MKN?, det framgår på ett mycket föredömligt sätt i bilaga 1 till åtgärdsprogrammet. Åtgärdsprogrammet kan inte nog betona vikten av att de centrala myndigheterna påbörjar och genomför sina åtgärder snarast så att länsstyrelser och kommuner kan komma igång! Det är egentligen inte förrän kommunerna varit ute på tillsyn i olika berörda verksamheter som fysiska åtgärder som faktiskt kan påverka en vattenförekomsts tillstånd vidtas. Ju tidigare kommunen har
BILAGA 3 5(7) förutsättningarna klara, desto tidigare kan den riktade tillsynen också genomföras. Saknas det åtgärder? Det saknas en åtgärd för länsstyrelserna som visar på behovet av tillsynsvägledning till kommunerna angående förorenade områden. Jämför till exempel Länsstyrelserna 4 om tillsynsvägledning till kommunerna angående kväve- och fosforutsläpp. Det saknas en åtgärd kopplad till läkemedel i dricksvatten, eller till och med i vattenförekomsten (recipienten) överhuvudtaget. Läkemedel är en förorening som vi vet med säkerhet kommer ut i våra vattenförekomster. Hur ska vi ta tag i denna fråga? Livsmedelsverket måste vara delaktig i genomförandet, men också Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Eftersom både länsstyrelserna och kommunerna bedriver tillsyn på reningsverk och enskilda avlopp behöver också dessa instanser bli involverade längre ner i åtgärdskedjan. Det saknas resonemang samt någon åtgärd kopplad till utsläpp av avloppsvatten från stora fartyg i Östersjön. Det saknas också en åtgärd för Kommunerna om att identifiera öar eller platser längs kusten där det bör placeras ut torrtoaletter för att minska mängden avloppsvatten som töms från fritidsbåtar i hav och större sjöar. Övriga synpunkter på Förslaget till Åtgärdsprogram I kommunerna 6c står tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter. Ordet dricksvattentäkt bör bytas ut till samma benämning som används av Livsmedelsverket i föreskriften (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, nämligen dricksvattenanläggning. En vattentäkt är platsen där man tar vattnet, anläggningen däremot är där man renar vattnet. Det är anläggningen som kommunerna har tillsyn på. Det är många åtgärder och därigenom en stor del av kostnaden för att genomföra förändringar som läggs på jordbrukssektorn, eftersom problemen med övergödning till stor del kommer härifrån. Men principen om att förorenaren betalar går inte att applicera rakt av då dagens lantbrukare inte fullt ut kan stå för de synder som ligger kvar från tidigare generationer. De nu verksamma lantbrukarna är ju även dagens livsmedelsproducenter. Deras producentvillkor får konsekvenser för konsumenterna, djuren och miljön eftersom deras arbete är direkt kopplat till en levande landsbygd med brukad mark, betande djur, god hushållning med hög etik. Ökade krav kan innebära en ökad risk att det svenska lantbruket marginaliseras. Därigenom minskar den svenska självhushållningsgraden och behovet av import ökar.
BILAGA 3 6(7) Framgår det vilka de samhällsekonomiska konsekvenserna är av styrmedlen? Nej Det saknas tydliga effekter för genomförda och önskade åtgärder, framför allt i relation till kostnader. En reflektion: Vem bär kostnaden vid nollalternativ? Det vill säga, vem får betala om vi inte längre har tillgång till rent dricksvatten med mera på grund av att insatser inte sattes in när möjlighet fanns? Det saknas koppling till Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Skogens skyddszoner påverkar skogsbrukets ekonomi. Det kan försvåra generationsväxling och nya skogsägares vilja att genomföra och bekosta åtgärderna. Framgår det vilka viktiga aktiviteter som behöver genomföras för att åtgärdsprogrammet i sin tur ska kunna genomföras? Saknas det aktiviteter för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras? Havs- och vattenmyndigheten (HaV) behöver få utökade resurser för arbetet med enskilda avlopp om åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras. I dagsläget finns det endast 1 heltidstjänst (fördelat på 2 personer) som arbetar med enskilda avlopp på HaV. Med det som utgångspunkt kommer det inte vara möjligt att genomföra genomgripande effektiva och ändamålsenliga åtgärder som rör enskilda avlopp på nationell nivå. När det gäller enskilda avlopp lägger varje kommun idag mycket tid på att reda ut vilka modeller av alla de minireningsverk som finns på den svenska marknaden som kan anses leva upp till gällande reningskrav. Kommunerna går också igenom om och när respektive minireningsverk behöver någon form av hygieniseringssteg, samt vilka utformningar som kan bedömas vara godtagbara. Det vore önskvärt om detta kunde göras på nationell nivå, till exempel av en organisation. På så vis skulle varje kommun spara avsevärt med tid, samsynen mellan kommunerna skulle öka och kraven på oseriösa tillverkare skulle kunna komma att skärpas. Frågor om Miljökonsekvensbeskrivning Beskriver miljökonsekvensbeskrivningen miljökonsekvenserna på ett ändamålsenligt sätt? Nej
BILAGA 3 7(7) Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) verkar vara ett dokument som inte ägnats tillräckligt med tid. Det finns mycket information om bakgrund och sammanhang, men när det gäller beskrivning av miljökonsekvenser kopplade just till åtgärdsprogrammet eller nollalternativet är innehållet mycket tunt. Dokumentet ger tyvärr snarare en obligatorisk översikt, än en ändamålsenlig beskrivning av miljökonsekvenserna. Införande av kantzoner och andra åtgärder behöver samordnas med EU:s landsbygdsprogram för miljöstöd till lant- och skogsbrukare. Åtgärderna minskar intäkterna och ökar kostnaderna för produktion. Frågan om hur fastighetsägare och markanvändare ska kompenseras för minskad areal jordbruks- och skogsmark vid skyddszoner, våtmarker och andra krav bör utvecklas. De så kallade gröna näringarna blir dubbelt skyldiga när de både får krav på sig att sanera och vidta åtgärder, samtidigt som intäkterna minskar med lägre produktion.