Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 3

Delårsrapport 2014

Innehållsförteckning Ekonomisk översikt... 3 Resultat i kommunen och helårsprognos... 3 Förutsättningar till årets resultat... 4 Kommunens vision och strategiska mål... 4 Socialnämnden... 5 Utbildningsnämnden... 12 Kommunstyrelsen... 16 Borgholms Slott... 20 Samhällsbyggnadsnämnden... 21 Övriga nämnder... 26 Skatter och statsbidrag... 27 Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart 2015 2016... 27 Avstämning balanskrav... 28 Avstämning finansiella mål... 28 Befolkningsutveckling 2014... 29 Likviditet... 29 Skulder... 30 Investeringar... 30 Personalekonomi... 31 Borgholm Energi Elnät AB med dotterbolag... 33 Omvärldsanalys... 34 Redovisningsprinciper... 36 Resultaträkning... 39 Kassaflödesanalys... 39 Balansräkning... 40 Noter... 41 Investeringsredovisning... 48 Driftsredovisning... 48

Ekonomisk översikt Delårsrapportens syfte är att visa den ekonomiska situationen för Borgholms kommun och för koncernen Borgholm Energi Elnät AB per 30 juni samt att bedöma utfallet för år 2014. Resultat i kommunen och helårsprognos Kommunens resultat efter sex månader är plus 5,6 mkr. Prognosen för helåret är beräknad till cirka 11,9 mkr. I prognosen är bedömningen att Borgholms kommun även år 2014 kommer att klara målet om god ekonomisk hushållning, det vill säga att kostnadsnivån inte överstiger 98 procent av skatter och bidrag. Det budgeterade årsresultatet är 9,8 mkr. Vid delåret visar verksamheterna ett underskott på cirka 4,4 mkr, exklusive projekt. De nämnder som bedöms avsluta året med ett underskott i förhållande till budget är kommunstyrelsen (4,0 mkr), socialnämnden (2,3 mkr) samt bostadsanpassningen (1,1 mkr). Utbildningsnämndens resultat är vid halvårsskiftet positivt och prognosen för året visar ett överskott på cirka 0,6 mkr. Samhällsbyggnadsnämnden förväntas visa ett resultat i paritet med budget. Övriga nämnder bedöms i nuläget visa underskott vid årets slut motsvarande 0,4 mkr. 3

Förutsättningar till årets resultat Sedan budgetåret 2013 är budget och kostnader för den tekniska servicen utfördelad på verksamheterna enligt modellen kostnader ska tas där de uppstår. Verksamheterna får därmed bära eventuella överskott/underskott som uppkommer inom serviceverksamheten. I budgeten 2014 har även IT-kostnader fördelats enligt samma princip. Skatteintäkterna har för perioden ökat med 5,2 mkr och nettot av generella statsbidrag har förbättrats positivt med 7,1 mkr. De generella statsbidragen omfattar såväl kostnadsutjämning som fastighetsavgift, varav fastighetsavgiften hittills ger en ökning på 1,3 mkr. Finansnettot har stärkts med drygt 0,7 mkr sedan årsskiftet vilket beror på det låga ränteläget. Ytterligare lån om 32 mkr kommer att omsättas under sommaren med lägre ränta till följd. Avskrivningarna har minskat med motsvarande 0,8 mkr jämfört med föregående år som är en effekt av de stora nedskrivningar som gjordes i samband med årsbokslutet 2013. Årets utbetalning av AFA kommer enligt SKL inte att bli av innevarande år och kommunen avvaktar beslut från AFA-försäkringsstyrelsen, som väntas i oktober. Om styrelsen beslutar om ytterligare utbetalning kommer detta att ske under 2015 och bedöms uppgå till cirka 4,0 mkr för Borgholms kommun. Den eventuella påverkan som en AFA-återbetalning skulle få finns med andra ord inte med i prognosen. Kommunens vision och strategiska mål Under året har kommunen bland annat fokuserat på vision och strategiska mål som beslutades i kommunfullmäktige i slutet av 2012. Målen har vi valt att formulera i balanserade styrkort under perspektiven Medborgare, Verksamhet & Process, Lärande & Förnyelse samt Ekonomi. 4

Socialnämnden Socialförvaltningen ansvarar för att på socialnämndens uppdrag utföra kommunens omsorg om äldre och funktionsnedsatta, socialpsykiatrisk verksamhet, kommunal hälso- och sjukvård, rehabilitering individ- och familjeomsorg, budget- och skuldrådgivning samt boende för ensamkommande flyktingbarn. För verksamheten ansvarar Eva Karlström (M) ordförande socialnämnden och Ewa Ekman förvaltningschef. Socialförvaltningens verksamhetsområden Äldreomsorg (ÄO), Myndighetsavdelningen med Individ- och familjeomsorg (IFO), Försörjningsstöd, Biståndsbedömning, Ensamkommande flyktingbarn, Socialpsykiatri, Omsorg om funktionsnedsatta (OFN), Hemsjukvård, hemrehabilitering och hjälpmedel (HSV), Administration Verksamhetsidé Vi ger stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet Vi ger människor (män, kvinnor, flickor och pojkar) stöd, vård och omsorg med bästa kvalitet. Med kundens fokus ges insatser i dialog utifrån den enskildes behov och förutsättningar för ett självständigt och meningsfullt liv. Värdegrunden, med extra fokus på värdeorden trygghet, respekt och meningsfullhet, är en självklar bas i all vår verksamhet. Bästa kvalitet i varje möte. Vision Bästa kvalitet i varje möte Värdeord Trygghet, respekt, meningsfullhet Socialförvaltningens målsättning är att medborgarna, som bor eller vistas viss tid av året i Borgholms kommun, i behov av våra insatser ges en trygg och meningsfull vardag. Stöd, vård- och omsorgsinsatser ska ges med ett respektfullt bemötande, utifrån den enskildes behov och förutsättningar, för bibehållen integritet och värdighet. Den enskilde ska vara delaktig i beslut som gäller stöd-, vård- och omsorgsinsatser för att så långt det är möjligt kunna ta ansvar för sitt eget liv. Förvaltningens insatser utgår från vår värdegrund med extra fokus på värdeorden respekt, trygghet och meningsfullhet. Den enskilde ska även ges möjlighet till inflytande och delaktighet i samhället. Förvaltningens arbetar för en god jämlik folkhälsa både för barn och vuxna (män, kvinnor flickor och pojkar). Samverkan med andra verksamheter och huvudmän, internt och externt, bidrar till resursutnyttjande med fokus på den enskildes bästa. Medarbetarna är verksamhetens viktigaste resurs. Kännetecken för en utvecklingsintresserad och kvalitetsmedveten personal är bland annat engagemang, omtanke, tillräcklig kompetens och ett kundcentrerat förhållningssätt. Betydelsen av engagerade ledare som till- 5

sammans med medarbetarna vill arbeta för att nå uppsatta mål är avgörande för goda resultat. Värdegrunden ska genomsyra hela verksamheten. Genomförandeplaner och värdighetsgarantier inom vård och omsorg är viktiga verktyg som ska användas för att värdegrunden och socialförvaltningens värdeord ska leda till stöd, vård och omsorg med god kvalitet för de som behöver våra insatser. Utveckling och kvalitet parallellt med effektiviseringar är en utmaning. Kvalitetsenheten (Q) på förvaltningen arbetar tillsammans med chefer/ledare och medarbetare med att utveckla verksamheten. Samverkan över gränser både internt och externt är avgörande för goda resultat. Nationell styrning märks tydligt inom vissa områden. De nationella frågorna finns med i de lokala strategierna i det balanserade styrkortet för verksamhetens utveckling. Kvalitetsarbetet syftar till kontinuerlig utveckling och kvalitetssäkring av verksamheten. En offensiv kvalitetsutveckling kan beskrivas som en helhet där medarbetarnas värderingar, arbetssätt och verktyg är avgörande för att nå en högre kundtillfredsställelse med mindre resursåtgång. Kvalitetsledningssystem är ett verktyg för systematiskt arbete och beskrivs för vård- och omsorgsverksamheter i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOFS 2011:9). Under 2012 påbörjades ett arbete med att utforma ett kvalitetsledningssystem på förvaltningen. Det har resulterat i att måldokument, utvecklingsplaner, riktlinjer och instruktioner är uppdaterade och publicerade på förvaltningens hemsida. Hörnstenar för offensiv kvalitetsutveckling är: Arbeta med processer Basera beslut på fakta VÄRDE FÖR MED- BORGAREN Arbeta med ständiga förbättringar Skapa förutsättningar för delaktighet Engagerat ledarskap och medarbetarskap Kommunfullmäktige har fattat beslut om övergripande mål vilka anger riktning för samtliga verksamheter i Borgholms kommun. Balanserat styrkort används som verktyg och metod för att styra och leda mot uppsatta mål. Följande fyra perspektiv beaktas: Medborgare, Verksamhet/Process, Lärande/Förnyelse och Ekonomi. Medborgare Socialnämnden tar ansvar för kommunfullmäktiges strategiska mål genom att ett av förvaltningens verksamhetsmål är goda resultat vad gäller kvalitet inom stöd, vård och omsorg. Medborgare som vistas i vår kommun ska känna sig trygga och nöjda med de insatser som erbjuds och som efter behov beviljas den enskilde. Att ge stöd, vård och omsorg med tillräcklig kunskap, god service och ett gott bemötande är verksamhetens mål. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används kvalitetsregister och nyckeltal. Samarbete och samverkan lokalt, regionalt och nationellt är nödvändigt för att nå goda resultat för målgrupper som behöver insatser från 6

flera aktörer. Kvalitetsregisterdata visar god måluppfyllelse t.ex. för vård i livets slut samt bedömning av riskfaktorer i omsorg av äldre. Nyckeltal Medborgare Nedan presenteras de nyckeltal där data finns. HSV. Patienter med genomförda läkemedelsgenomgångar 24 %. Mål är 100 %. Bemötande i receptionen Stickprovsundersökning vid receptionen har genomförts i maj med ett gott resultat. Allmänt är respondenterna nöjda med personal och väntetider men missnöjda med lokalerna. ÄO. Brukare med genomförandeplaner upprättade inom 14 dagar Målet är att göra detta till 100 % men målet har inte uppnåtts för tertial 1. Utfallet var då 26 %. Aktivitet är att utbilda genomförandeplansombud inom äldreomsorgen (ÄO) vilket är ett arbete som pågår. Verksamhet/Process För socialnämndens ansvarsområden görs kopplingar till kommunfullmäktiges övergripande mål genom att vi ser positivt på externa utförare och valfrihetssystem samt arbetar för en ökad miljömedvetenhet. Beslut fattades i socialnämnden i november 2013 om att föreslå kommunfullmäktige att införa LOV inom hemtjänst i Borgholms kommun. I framtiden är det sannolikt så att verksamheten kommer att konkurrensutsättas. Kvalitetsfrågorna får ökad betydelse ur ett brukarinflytandeperspektiv då kunden avgör vilken aktör som får leverera service och omsorg. Beslut om LOV avvaktas. Miljöfrågorna ska få ökat utrymme och miljömedvetenheten ska öka hos samtliga medarbetare men några förändringar har positiva miljöeffekter. Antalet bilar har reducerats. Elcyklar används i större utsträckning och matdistributionen har upphört vilket innebär betydande minskning av bilkörning. Några enheter har påbörjat ett arbete med avfallssortering. 7

Nyckeltal verksamhet/process Beläggningsgrad i hemtjänst Beläggningsgraden i hemtjänsten har varit hög under året men vid delårsbokslutet har den varit nära 85 % som är målvärdet. Beläggningsgraden mäter utlagd tid i hemtjänsten. Aktiviteter inom verksamhet och process är att förbereda verksamheten för kommande konkurrensutsättning genom att ta fram kvalitetsgarantier. Detta är ännu inte påbörjat. Förvaltningen har fått LOV-beslut och har upphandlat konsult (för stimulansmedel) som ska ta fram förfrågningsunderlag m.m. Påbörjade aktiviteter är att avfall sorteras för att bidra till en bättre miljö samt minska användandet av engångsmaterial. Samt ersatt en del med cyklar. Lärande/Förnyelse Verksamhetsmålen som socialnämnden har fattat ska leda till att utveckling av verksamheten och kvalitetsledningssystem för ökat kundfokus och ökad kvalitet. För att nå målen är det flera områden som ska förbättras. För att leverera insatser med bästa kvalitet krävs kunskap och kompetens för uppgiften. Vi ska alltid vara professionella i möten med människor som är i behov av förvaltningens insatser. Vi ska utveckla vår verksamhet genom att leda för kvalitet på ett långsiktigt och systematiskt vis. Lagrummen styr våra processer och riktlinjer. Uppföljning och regelbunden egenkontroll ger värdefull information om följsamhet till riktlinjer, uppfyllda mål och resultat. Avvikelsesystem och rutiner för rapportering, handläggning och återkoppling ska ses som en naturlig del i verksamheten för ett ökat riskmedvetande och lärande. Kvalitetsledningssystem med ny portal på intranätet är i drift. Samtliga dokument som publicerats är uppdaterade. Avvikelserapportering används som ett av flera redskap för att förbättra verksamheten. Riktlinjer för egenkontroll och årshjul för systematisk uppföljning är framtagna under 2014. Beslutade insatser ska baseras på den enskildes behov och därmed vara jämlika, jämställdhetsperspektiv ska beaktas. Könsuppdelad statistik för uppföljning och ett tydliggjort genusperspektiv i alla analyser och beslut ska vara en självklar del i verksamheten i framtiden. Den höga sjukfrånvaron är bekymmersam, korttids sjukfrånvaron har minskat något jämfört med 2013 men den totala sjukfrånvaron är fortfarande över åtta procent. Ett långsiktigt arbete har startat för att utifrån ett salutogent synsätt skapa den goda arbetsplatsen med trivsel och arbetsglädje där ett mål är en ökad frisknärvaro. Alla medarbetare och chefer/ledare måste ta ansvar för att skapa trivsel och bra arbetsförhållanden där engagemang, samarbete och uppskattning ökar på arbetsplatserna. Vi är varandras arbetsmiljö. 8

Nyckeltal lärande/förnyelse HSV. Dokumenterad patientansvarig sjuksköterka 90 %. Om sjuksköterskan flyttas/byts följer inte alltid detta med i journalen men det finns alltid ett namn på varje patient. Målvärde 100 %. Sjukfrånvaro minskas med en procentenhet jämfört med föregående år Den totala sjukfrånvaron för förvaltningen har under perioden (jan-april) ökat med 0,93 procentenheter jämfört med föregående år. Däremot har den korta sjukfrånvaron minskat med 0,44 procentenheter. Målet är en sjukfrånvaro på 4,5 procent i kommunen och detta mål uppnås inte då utfallet för året är i snitt 8,76 procent frånvaro. Aktiviter inom lärande och förnyelse är att skapa kompetensutvecklingsplaner samt kompetensförsörjningsprogram som ledarutbildning. Ekonomi Utfall och prognos Arbete med att kostnader ska minska för stöd, vård och omsorg och närma sig jämförbara kommuner pågår. Besparingar har genomförts framför allt inom äldreomsorgen men de har till viss del varit svåra att visa då samtidiga kostnadsökningar för placeringar (inom LSS och IFO) har skett. Vid jämförelse mellan 2012 och 2013 har kostnader för särskilt boende minskat med 13 procent. Socialnämndens verksamhetsmål är att ha kostnadseffektivitet och fördela resurser efter behov. Inom äldreomsorgen är det framtaget ett resursfördelningssystem för hemtjänsten. Det ska tydligare fördela resurser efter behov. Vid ökad arbetsmängd/vårdtyngd ska ökade resurser följa insatsbeslut och vid lägre vårdtyngd sker det motsatta. Ökad kostnadsmedvetenhet är viktig. Samtliga kostnader i förvaltningen ses över. Nuvarande organisation för att hämta hem stimulansmedel och prestationsersättningar är mycket bra och den ska fortsätta utvecklas. 9

Socialnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Centralt -536-444 8 796 9 656-952 -1 101 Bemanningsenheten -50-1 1 363 1 272 42 35 Hälso- och sjukvård -140-96 10 681 11 154-517 -705 Särskilt boende -5 690-6 006 36 591 36 730 178 1 528 Ordinärt boende -3 349-2 740 33 551 33 288-346 -140 Omsorgen om funktionsnedsatta -6 010-7 423 32 422 33 573 261 1 416 Individ- och familjeomsorg -1 685-1 197 16 523 16 034 0-3 376 SOCIALNÄMNDEN TOTAL -17 460-17 906 139 928 141 708-1 333-2 343 I juni uppvisar socialförvaltningen underskott med 1,3 mkr. Intäkterna generar ett överskott om 0,4 mkr, driftskostnaderna ett underskott om 2,1 mkr samt personalkostnaderna ett överskott om 0,3 mkr. Socialförvaltningen har under första sex månaderna 0,5 mkr lägre personalkostnader (med hänsyn taget till löneökningar) jämfört med 2013. Intäkterna är högre då förvaltningen förväntas få in retroaktiv assistansersättning från försäkringskassan (feb-maj). Driftskostnaderna är höga vilket delvis beror på försörjningsstödet som står för en tredjedel av det underskottet. Osäkerhetsfaktorer för året är framförallt försörjningsstöd med höga utbetalningsnivåer under året och trots årets budgetökning visar verksamhetsområdet underskott. En ytterligare osäkerhetsfaktor är placeringar och då främst placeringar inom missbruk. Budgeten är slut efter maj månad och placeringarna har behövt förlängas. Det förebyggande teamet, som är en av aktiviteterna som ska minska kostnader för placeringar på sikt, ska implementeras under hösten och är en kostnad som i det korta perspektivet inte täcks av budgeten. Kostnader för transporter av mat och separata livsmedel till särskilt boende kommer belasta driftsbudgeten negativt precis som införandet av trivselpengen. Prognos för 2014 är -2,3 mkr. Intäkterna förväntas uppvisa överskott främst på grund av att assistansersättning från försäkringskassan varit högre än budgeterat. Personalkostnaderna förväntas också visa överskott då de under året varit lägre jämfört med förra året, samt har budgeten för året blivit återställd då förvaltningen fick en utökad budgetram. Driftskostnaderna kommer troligen uppvisa underskott och de stora posterna där är försörjningsstöd (prognos: -1,2 mkr) och vård av missbruk (prognos: -2,7 mkr). Dessa poster är svåra att prognistisera och bygger på de kostnader förvaltningen haft hittills under året. Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans I juni uppvisar socialnämnden ett underskott på 1,3 mkr. Prognosen för året är minus 2,3 mkr vilket gör att målet riskerar att inte uppfyllas. Delårsresultatet och årsprognosen är en förbättring mot föregående år. 10

Minska kostnaderna för försörjningsstöd jämfört med föregående år Kostnaderna för försörjningsstöd är 0,1 mkr högre i år jämfört med föregående år. Därmed uppnås inte målet om lägre kostnader för försörjningsstöd. Minska kostnaderna för placeringar jämfört med föregående år Kostnaderna för placeringar är i år cirka 1,0 mkr högre i år jämfört med förra året därmed uppfylls inte målet om lägre kostnader för placeringar. Åtgärder för detta är att utveckla hemmaplanslösningar och den hemmaplanslösning som är aktuell är förebyggande team vilket kommer att implementeras under hösten. Aktiviteter inom ekonomi som är aktuella är att implementera en tydligare budgetprocess. Det är igång och tydligheten ökar för varje år. Nästa aktivitet är att utveckla en tydligare beställare mellan kommunen och bolaget. Detta är påbörjat. 11

Utbildningsnämnden Utbildningsförvaltningen ansvarar att på utbildningsnämndens uppdrag utföra kommunens verksamhet för barnomsorg (1-5 år), förskoleklass (6 år), skolbarnomsorg, grundskola (årskurs 1-9), särskola, musikskola och bibliotek. För verksamheten ansvarar Christina Ateva (C) ordförande utbildningsnämnden och Lars Bylund förvaltningschef. Utbildningsförvaltningens verksamhetsområden Pedagogisk omsorg, förskola, förskoleklass, skolbarnomsorg, fritidsgårdar, grundskola, särskola, musikskola och bibliotek. Vision Borgholms barn Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Lär för att möta framtiden såväl globalt som lokalt Värdeord Trygga barn växer här Utbildningsnämndens målsättning är att elever och barn i Borgholms kommun ska känna sig trygga och bli väl rustade för att möta framtiden såväl globalt som lokalt. Vi arbetar med detta bland annat genom ett gediget värdegrundsarbete där vi under de senaste åren, tillsammans med medarbetare och företrädare för politik och brukare, tagit fram ett antal kärnvärden som våra verksamheter står för. Dessa värden sammanfattas med orden Trygga barn växer här och de ska genomsyra alla våra mål och de åtgärder vi beslutar oss för! Medborgare Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län. Medborgarna som utbildar sig i kommunen ska få en kvalitativ utbildning som ger en bra grund för framtidens utmaningar. För att kunna mäta och jämföra verksamheten både över tid och med andra kommuner används det genomsnittliga meritvärdet och andel behöriga till yrkesprogram. Data för Borgholms kommun finns tillgänglig för 2014 men då kommunen har infört sommarskola är resultaten preliminära och beräknas höjas något. Nyckeltal Medborgare Andel elever som har behörighet till gymnasieskola är högst i Kalmar län Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med meritvärdet 2013 förbättrats till rank 3 i länet vilket är en ökning från tidigare år. 12

Genomsnittligt meritvärde 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank Borgholm 202,6 6 199,0 9 212,3 3 Emmaboda 204,7 4 198,9 10 202,6 10 Hultsfred 201,9 8 208,4 5 197,3 11 Högsby 208,7 3 187,5 12 184,3 12 Kalmar 210,5 2 204,0 6 206,5 8 Mönsterås 199,0 11 199,4 8 203,2 9 Mörbylånga 211,0 1 209,1 4 219,1 1 Nybro 202,9 5 215,0 1 211,4 4 Oskarshamn 199,0 12 202,4 7 208,1 5 Torsås 199,6 10 215,0 2 207,0 7 Vimmerby 202,2 7 197,6 11 207,8 6 Västervik 200,9 9 210,6 3 213,0 2 Länsmedel 203,6 203,9 206,0 Riket 210,6 211,4 213,1 Det genomsnittliga meritvärdet är högst i Kalmar län Målet är att vara högst rankad i Kalmar län. Borgholms kommun har med andelen behöriga till yrkesprogram 2013 förbättrats till rank 2 i länet. Behörighet till yrkesprogram 2011 Rank 2012 Rank 2013 Rank Borgholm 88,4 5 83,2 11 93,0 2 Emmaboda 88,0 6 85,4 7 87,2 8 Hultsfred 86,0 7 85,7 6 80,2 11 Högsby 85,7 8 84,2 10 77,8 12 Kalmar 92,7 2 87,6 5 89,2 6 Mönsterås 81,7 12 81,8 12 84,8 10 Mörbylånga 95,6 1 95,5 1 93,9 1 Nybro 82,0 11 91,2 3 91,3 4 Oskarshamn 90,4 3 84,7 8 89,7 5 Torsås 90,4 4 94,0 2 88,4 7 Vimmerby 84,8 9 84,5 9 92,2 3 Västervik 83,1 10 87,8 4 85,4 9 Länsmedel 87,4 87,1 87,7 Riket 87,7 87,5 87,6 Verksamhet/Process Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn använder modern teknik i sitt lärande. Syftet med målet 13

är att rusta Borgholms elever och barn för framtiden genom att de använder modern teknik i sitt lärande. Utbildningsförvaltningen har gått över från användandet av datorer till att också använda sig av Ipads i undervisningen. 2014 har satsningar även gjorts genom att komplettera lärandet med användning av Cromebooks. Nyckeltal verksamhet/process Användande av modern teknik Målet är att öka användandet av modern teknik i lärandet för att rusta barn och elever för framtiden. December år 2012 Datorer Cromebooks Ipads Totalt 487 0 256 December år 2013 Datorer Cromebooks Ipads Totalt 447 0 492 Juni år 2014 Datorer Cromebooks Ipads Totalt 430 235 450 Lärande/Förnyelse Utbildningsnämnden tar ansvar för kommunfullmäktigas strategiska mål genom verksamhetsmålet Borgholms barn är trygga i vår verksamhet. De pedagogiska verksamheterna arbetar systematiskt utifrån bland annat årligen reviderade likabehandlingsplaner för att säkerställa att trygga barn växer här. Nyckeltal lärande/förnyelse Andelen trygga barn/elever växer Målet är att öka andelen trygga barn i verksamheten. Andelen trygga barn har ökat kontinuerligt och har enligt senaste mätningen ökat till 95%. Trygga elever 2012 92% 2013 94% 2014 95% 14

Ekonomi Utfall och prognos Utbildningsnämndens mål är att resursfördelningen inom verksamheten ska anpassas efter efterfrågan. Det görs genom ett gediget arbete mellan förvaltningens rektorer och chefer mot ekonomiavdelningen i såväl budgetarbetet som under årets gång. Arbetet skapar förutsättningar för en budget som kan hållas samtidigt som förvaltningen kan öka sin kvalité och förbättra övriga nyckeltal så att Trygga barn växer här! Juni Utbildningsnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Centralt -1 613-2 067 17 811 18 052 213 341 Norra rektorsområdet -337-460 12 153 12 530-254 -169 Köpingsvik -390-183 6 978 6 469 302 95 Centran barnomsorg -755-610 8 988 8 300 543 170 Viktoria -396-368 8 802 8 732 42 12 Södra rektorsområdet -607-776 11 838 11 871 136 10 Slottskolan -35-192 12 178 12 249 86 70 Musikskolan -110-82 1 017 1 000-11 -3 Biblioteket -60-41 3 017 3 182-184 -120 UTBILDNINGSNÄMNDEN TOTAL -4 303-4 779 82 782 82 385 873 406 Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans I juni uppvisar utbildningsnämnden ett positivt resultat på 0,9 Mkr. Intäkterna genererar ett överskott om 0,5 Mkr, driftkostnaderna ett överskott på om 1,2 Mkr samt personalkostnaderna ett underskott på 0,8 Mkr. Därav uppnås målet med ekonomi i balans. Prognosen för året är ett positivt resultat på 0,4 Mkr vilket gör att målet för 2014 beräknas uppfyllas. 15

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande församling. Direkt under fullmäktige har kommunstyrelsen det övergripande ansvaret för kommunens operativa verksamhet. I kommunstyrelsen och dess arbetsutskott sker beredning och behandling av ärenden rörande ledning, samordning och uppföljning av kommunens samlade verksamhet. Från kommunstyrelsen läggs också förslag till beslut inför behandling av ärenden i kommunfullmäktige. För kommunstyrelsen är Lisbeth Lennartsson (C) ordförande och förvaltningschef är Christina Madeling. Kommunstaben är en stödjande funktion till kommunens kärnverksamheter samt nämnder och styrelser. En viktig funktion är att arbeta med kommunens långsiktiga planering och styrning. Målen har vi valt att formulera i balanserade styrkort under perspektiven Medborgare, Verksamhet & Process, Lärande & Förnyelse samt Ekonomi. Kommunstaben fyller också en viktig funktion i att vara sammahållande och äga strukturen för såväl målformuleringen som den strategiska planeringen. Under första halvåret har arbetet i kommunstyrelsen och kommunledningskontoret varit omfattande och spänt över ett stort antal aktiviteter såväl kommunövergripande i kommunen som genomförande på nämndsnivå. Kortfattat kan de viktigare ärenden och frågor som varit specifikt bundna till kommunstaben sammanfattas utifrån det balanserade styrkortets perspektiv och kommunledningens verksamhetsmål: Vision och Målsättning Attraktiva, Kreativa Hållbara, Företagssamma Borgholm Kommunstyrelsen vision är: Attraktiva, kreativa, hållbara, företagsamma Borgholm. Verksamhetsmål Medborgare Skapa goda förutsättningar för alla att arbeta, leva och bo i kommunen. Mark- och Exploateringsfrågor Servicecenter Säkerhet- och beredskap Fastighetsstrategi Investeringar Skapa hög service och tillgänglighet för befintliga och nya företag. Näringslivsutveckling 16

Skapa möjlighet för lokala företag att delta i kommunens utveckling. Turismutveckling Företagsbesök Skapa förutsättningar för ett rikt och varierat kultur- och fritidsliv. Kulturutveckling Verksamhet & process Skapa förutsättningar för kommunal verksamhet ska kunna drivas av företag eller som personalkooperativ. Näringslivsutveckling Öka samverkan med andra kommuner i syfte att förbättra verksamheterna. Regional kommunsamverkan Samverkan med jämförelsekommuner Samverkan specifika verksamhetsområden Skapa förutsättningar för miljö- och klimatarbete kopplat till långsiktig hållbar tillväxt och innovationer. Energieffektiviseringar Fastighetsstrategi Upphandling Lärande & förnyelse Utveckla medborgarinflytande, demokrati och jämställdhet. Medarbetarenkät Sociala medier Öka barn och ungdomars inflytande och delaktighet samt stärka det förebyggande arbetet genom samverkan. Youngsters 17

Skapa förutsättningar för en väl fungerande flyktingmottagning. Samverkan kommun-migrationsverket-landstinget-näringslivet (Camping/hotell) Skapa förutsättningar för en väl fungerande kommunal arbetsmarknadspolitisk verksamhet. Sigtunamodellen Skapa förutsättningar så att den föreningsdrivna och kommunala kultur- och fritidsverksamheten ska ses som viktiga angelägenheter inom kommunens alla områden. Kulturutveckling Näringslivsutveckling Ekonomi - Utfall och prognos Kommunstyrelsen Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Kommunfullmäktige 0 0 191 161 31 0 Kommunstyrelsen -481-1 209 35 874 36 694-92 -666 Kultur och fritid -710-322 5 097 4 657 53 29 Teknisk service -6 804-7 720 13 012 16 456-2 529-2 609 Kommunledningskontoret -1 117-637 2 964 3 241-757 -692 Ekonomiavdelningen -545-550 3 221 3 041 185 236 IT-avdelningen -309-338 714 839-96 -65 Personalavdelningen -595-655 4 659 4 994-274 -374 Arbetsmarknadsavdelningen -1 938-1 214 3 153 2 253 175 92 KOMMUNSTYRELSEN TOTAL -12 498-12 646 68 884 72 336-3 304-4 048 För delåret uppvisar kommunstyreslen underskott med 3,3 mkr. Verksamheten teknisk service uppvisar det största underskottet. Det är framförallt turist-, gata/väg/parkering, park- och hamnverksamheten som har mindre intäkter och högre kostnader än budgeterat och det är osäkert om intäkterna når upp till budgeterad nivå på årsbasis. Hamn- och parkverksamheten överstiger budget med totalt 0,8 mkr efter sex månader och beror dels på högre underhållskostnader för hamnverksamheten och stormen Simone som har krävt uppröjningsarbete i skogen. Även kommunledningskontoret uppvisar ett underskott som beror på högre kostnader och mindre intäkter för parkeringsverksamhet och gemensam kostnad/intäkt. Arbetet med turismutveckling har inte kunnat genomföras i den takt som 18

planerats vilket också innebär en avvikelse mot budget. Arbetet förväntas dock komma igång under andra halvåret. Personalavdelningens underskott består i att den upphandlade företagshälsovården blev dyrare än budgeterat. Prognosen för helåret visar på ett resultat om minus 4,0 mkr. I resultatet har det tagits höjd för snöröjning 0,5 mkr under höst/vinter 2014 samt KS-beslutet om extra asfaltering motsvarande 0,5 mkr. Nyckeltal ekonomi Ekonomi i balans Vid summeringen av halvåret till och med juni uppvisar kommunstyrelsen ett underskott. Därmed uppnås inte målet med ekonomi i balans. Prognosen för året visar på ett underskott vilket gör att målet för 2014 beräknas att inte uppfyllas. 19

Borgholms Slott Slottsverksamheten ligger under kommunstyrelsens ansvarsområde. Statens fastighetsverk äger och förvaltar Borgholms Slott. Borgholms kommun ansvarar genom hyresavtal med Statens fastighetsverk för verksamheten på Borgholms Slott. Kommunstyrelsens ordförande är Lisbeth Lennartsson (C) och verksamhetsansvarig är Jan-Åke Johansson och administrativt ansvarig är Maria Johanson. Under sommaren är, förutom ordinarie verksamhet, sex evenemang/konserter bokade. Dessutom bedriver Statens fastighetsverk mellan åren 2012-2014 ett av besöksnäringens största EU utvecklingsprojekt "Öppna portar. Under 2014 invigdes också den nya upplevelseutställningen om slottets och Ölands historia som heter Uppgång och fall. Slottet har även öppnat ett nytt kafé på gamla borggården. Ekonomi Utfall och prognos Borgholms Slott Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Borgholms slott 0 0 2 056 2 199-142 0 Konserter 0 0 0 0 0 0 Gästabud -116-48 0 0-68 0 Kiosk/Entré -666-841 127 178 123 0 Pedagogisk verksamhet 0-1 0 0 1 0 Övriga program 0 1 0 0-1 0 BORGHOLMS SLOTT TOTAL -782-889 2 183 2 377-87 0 Borgholms Slott uppvisar ett resultat på -0,1 mkr efter det första halvåret. Prognosen är 0,0 mkr vilket även är verksamhetens uppdrag. Verksamheten har en nollbudget räknat över hela året och finansierar hela sin verksamhet genom verksamhetens egna intäkter. 20

Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för att planera, bygga och vårda en attraktiv och hållbar miljö för kommunens invånare, delårsboende och besökare. Samhällsbyggnadsnämnden tar ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland. För samhällsbyggnadsnämnden är Jan Erici (M) ordförande och Göran Borgö är förvaltningschef. Vår verksamhetsidé Vi tar gemensamt ansvar för hela samhällsbyggnadsprocessen och ger förutsättningar för företagare och enskilda att genomföra hållbara framtidsinvesteringar på Öland Vår Vision Vi ska vara kända som en effektiv, tydlig och serviceinriktad förvaltning som ger människor på Öland möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt utifrån miljömål och gällande lagstiftning. ger människor på Öland möjlighet att utvecklas på ett positivt sätt utifrån miljömål och gällande lagstiftning Värdeord Demokrati, service och salutogent förhållningsätt. Demokrati Medborgarna är våra uppdragsgivare. Nämndens myndighetsarbete utförs i den demokratiska rättsstatens tjänst. Beslut grundas på saklighet och opartiskhet. Företagare och enskilda behandlas lika genom att lagar, regler och riktlinjer tillämpas lika för alla. I nära dialog med medborgarna får vi bra underlag för beslut. En omfattande medborgardialog stärker demokratin genom att människor ser att deras synpunkter tas tillvara. Kravet på legalitet, d v s att fatta beslut inom lagstiftningens gränser får aldrig åsidosättas. Service Medborgarna har rätt till god service och snabb handläggning av ärenden. Detta uppfylls av medarbetare med hög kunskap och kompetens. Nämnden har effektiva rutiner, bra internt samarbete och har satt upp tydliga servicemål som följs upp regelbundet. Genom Servicecenter får medborgarna ett gott bemötande och god tillgänglighet till handläggare och ärenden. Medarbetarna agerar som företagslotsar och bistår med information och rådgivning utifrån ett helhetsperspektiv. Tillsyn, besök och kontroll i företag och hos verksamhetsutövare prioriteras. Salutogent förhållningssätt Verksamhetsutvecklingen är inriktad på en tydlig struktur och en gemensam kultur. Ledarskap och medarbetarskap fokuserar på det salutogena förhållningssättet, att göra sammanhang meningsfulla, begripliga och hanterbara. Upplevelse av mening och möjligheter är centralt för ett gott samarbete, för en god arbetsmiljö samt för tillit och förtroende mellan förtroendevalda och tjänstemän. 21

Verksamhetsplanering Samhällsbyggnadsnämnden har tagit fram en strategisk utvecklingsplan för åren 2012-2014 Satsa framåt-täck bakåt 2.0. Planen är i form av ett balanserat styrkort. Medborgare och kund Nämnden erbjuder snabb service, rättssäker ärendehantering och korta handläggningstider. Lagar och regler beskriver hur vi får bete oss mot varandra, mot miljön och mot naturen. Nämnden ansvarar för myndighetsutövning, tar fram plan- och utvecklingsförslag, ger råd och stöd samt genomför tillsyn och kontroll inom Bygga, Bo och Miljö. Kommunmedlemmarnas åsikter är alltid viktiga i samhällsplaneringen och i ärendehandläggningen. Människors engagemang och delaktighet är alltid väsentligt för en fungerande demokrati. Nyckeltal Medborgare och kund Vi ska nå våra servicemål Minst 80 procent ska nås Vi ska genomföra vår tillsynsplan Minst 80 procent ska nås Vi ska genomföra våra prioriterade planuppdrag Minst 80 procent ska nås Analys: Första utvärderingen av målen görs efter sommarperioden. Ingenting tyder dock på att målen inte kommer att nås. Verksamhet och process Verksamheten är till för medborgarna och våra kunder och det är viktigt att dessa är nöjda. Alla kan inte få allt som man vill, men alla kan få ett bra bemötande och tydlig motivering av beslut. Arbetsprocesser kartläggs och analyseras för att förenkla och förbättra. Samarbete och helhetstänkande är nödvändigt för att klara de utmaningar, önskemål, förväntningar och lagkrav som nämnden har på sig. 22

Nyckeltal verksamhet och process Vi ska ha hög effektivitet med god resurshushållning Målvärdena för antal ärenden, beslut, planhändelser och tillsyn ska nås Vi ska ha färdiga och kända processbeskrivningar Minst 40 procent ska nås under 2014 Våra projekt som ingår i verksamhetsplanen ska genomföras Minst 80 procent ska genomföras. Av de med externa medel ska 100 procent genomföras. Analys: Målen bör kunna nås, utvärdering görs efter sommarperioden Lärande och förnyelse Nämnden arbetar för en attraktiv och hållbar samhällsutveckling som ger möjlighet för företagare och enskilda att utveckla sina verksamheter och förverkliga sina drömmar. I kommunen ska alltid finnas attraktiv och tillgänglig mark för etableringar, för året runteller delårsboende respektive för verksamheter. Aktiviteter genomförs inom samhällsbyggnadsområdet enligt verksamhetsplanen. Miljökvalitetsmålen följs. Nyckeltal lärande och förnyelse Årets miljökommun Vi ska förbättra vår position. Vi ökade med 54 placeringar till plats 89. Vi ska ha resurser för omvärldsbevakning och kompetensutveckling Målvärdet ska uppnås 23

Vi ska ha ett bra teamarbete, god arbetsmiljö och höga frisktal Frisktalet ska vara högre än 96 procent Analys: Målen ser ut att nås under innevarande år. För målet Årets miljökommun förbättrades kommunens placering med 54 placeringar bland landets alla kommuner till plats 89. Ekonomi Utfall och prognos Ekonomi eller hushållning innebär att prioritera bland tillgängliga resurser för att tillgodose önskemål och behov. Nämnden använder ekonomiska resurser som avgifter, externa intäkter och skattemedel effektivt och ändamålsenligt med syftet att leverera god service som uppfyller Borgholms kommuns mål. Ökade kostnader inom den avgiftsfinansierade verksamheten ska inte belasta skattebetalarna utan betalas av de företag eller enskilda som har nytta av tjänsterna. Samhällsbyggnadsnämnden Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Nämnd 0 0 215 215 1 4 Administration -50-122 2 010 1 921 161 309 Bygg -1 551-1 553 1 200 1 079 124-143 Plan -540-417 1 715 1 891-299 97 Miljö- och hälsoskydd -1 627-1 745 3 237 3 106 249-266 SAMHÄLLSBGGNADSNÄMNDEN TOTAL -3 768-3 837 8 377 8 212 234 0 Bostadsanpassning Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Bostadssociala bidrag 0 0 350 982-632 -1 094 Administration 0 0 163 176-14 -12 BOSTADSANPASSNING TOTAL 0 0 350 1 158-646 -1 107 Samhällsbyggnadsnämnden redovisar efter det första halvåret ett positivt resultat. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader inom förvaltningen. Planavdelningen uppvisar ett underskott som hänförs till externa konsulter inom översiktsplanering som inte ingår i nämndens uppsatta ram. Det prognostiserade årsresultatet indikerar på att utfallet överensstämmer med budget, förutsatt att nämnden får de extra anslag som har äskats för merkostnaden av bland annat föparna, (fördjupade översiktsplaner). De prognostiserade årsintäkterna understiger budget och det är bygglov, plan och enskilda avlopp som förväntas ha svårt att uppnå budgetmålet. Bostadsanpassningen är som tidigare år ofinansierat och det har inkommit cirka ett trettiotal fler ärenden första halvåret jämfört med samma period 2013. 24

Nyckeltal ekonomi Vi ska ha en ekonomi i balans Det ekonomiska resultatet ska vara positivt Vi ska ha hög självfinansiering Målvärdet ska nås Ärenden, beslut, planhändelser Målvärdena ska nås Analys: Den skattefinansierade delen av verksamheten är fortfarande låg, cirka 40 procent av nämndens omsättning, vilket är mycket lågt i jämförelse med andra kommuner. Framtida utveckling Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för en hållbar utveckling. Även kommunstyrelsen och Borgholm Energi AB har viktiga uppgifter inom samhällsbyggnadsprocessen så ett nära och gott samarbete med dessa är mycket viktigt. Samarbetet bör stärkas och samordnas. Flera medarbetare inom planavdelningen är eller kommer att vara föräldralediga. För att inte planarbetet ska försenas är det nödvändigt att komplettera med konsulter redan under hösten 2014. Kart & Gis-arbetet får allt större betydelse. En stor del av denna verksamhet saknas inom kommunen och tjänsterna köps in. I framtiden bör detta arbetsområde finnas inom kommunen för att stärka kompetensen inom Kart- och Gis, på samma sätt som många andra jämförbara kommuner redan har gjort. Kommunstyrelsens beställarroll bör förtydligas gentemot nämnden som utförare i planeller utredningsuppdrag. Ekonomiska medel måste skickas med i de uppdrag som lämnas. 25

Övriga nämnder Kommunrevisorerna granskar varje år all verksamhet inom kommunkoncernen. Överförmyndaren är en kommunal myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över förmyndare, förvaltare och gode män. Valnämnden genomför allmänna val. Ekonomi Utfall och prognos Övriga nämnder Intäkter Kostnader Netto Prognos (Tkr) Budget Utfall Budget Utfall Revision 0 0 132 97 35 81 Överförmyndare 0-229 397 998-372 -472 Allmänna val -150-303 301 221 233 0 ÖVRIGA NÄMNDER TOTAL -150-532 830 1 316-104 -391 Övriga nämnder redovisar efter de sex första månaderna totalt sett ett negativt resultat. Överförmyndarna har högre kostnader än budgeterat då verksamheten ökar för varje år med en oförändrad budget. De icke-budgeterade intäkterna som är redovisade kan hänföras till överförmyndarverksamheten för återsökning hos migrationsverket för ensamkommande flyktingbarn gällande det första halvåret. Revision och Allmänna val uppvisar överskott efter de sex första månaderna. Valnämnden har under våren genomfört EP-valet och under hösten sker det allmänna valet. Det prognostiserade årsresultatet för övriga nämnder uppgår till minus 0,4 mkr. 26

Skatter och statsbidrag Konjunkturuppgång ger skatteunderlaget fart 2015 2016 Prognosen baseras på den samhällsekonomiska bild som SKL tar fram. Förra året växte skatteunderlaget lite långsammare än den historiska trenden. För i år prognostiseras ungefär lika stor ökning av arbetade timmar och klart större lönehöjningar än förra året. Men den underliggande skatteunderlagstillväxten, exklusive regeländringar, vill ändå inte ta fart (diagram 1). När även höjningen av grundavdrag för personer som fyllt 65 år beaktas blir ökningstakten till och med lite lägre än år 2013. Det beror framförallt på att pensionsinkomsterna ökar ovanligt lite, bland annat till följd av den automatiska balanseringen av allmänna pensioner. Diagram 1. Skatteunderlagstillväxt och bidrag från vissa komponenter. Procent respektive procentenheter 7 5 3 3,5 3,4 4,7 5,3 4,9 1-1 -3 2013 2014 2015 2016 2017 Sysselsättning Timlön Övrigt Exkl. regeleffekter Realt Summa Källa: SKL. För 2015 och 2016 förutspår SKL i sin bedömning en konjunkturell återhämtning som leder till stor sysselsättningsökning och fallande arbetslöshet. Det stramare arbetsmarknadsläget leder till att lönerna höjs i snabbare takt. Då stiger också inkomstindex mer samtidigt som den automatiska balanseringen av allmänna pensioner ger extra pensionshöjningar. Effekten blir att skatteunderlaget, precis som man kan förvänta i en konjunkturuppgång, växer betydligt snabbare än genomsnittligt. År 2017 är bedömningen att arbetsmarknaden har nått balans, med svagare sysselsättningstillväxt och avtagande löneökningstakt som följd. Dessutom ökar inte pensionsinkomsterna lika snabbt som åren innan. Då bromsar även skatteunderlagstillväxten in. 27

I reala termer (underliggande ökning av skatteunderlaget rensat för pris- och löneökningar i sektorns kostnader) växer skatteunderlaget mer än genomsnittet för förra konjunkturcykeln hela perioden. Avstämning balanskrav Enligt kommunallagen ska kommuner göra en avstämning mot balanskravet. Balanskravet innebär att kommunen ska redovisa ett positivt resultat efter avdrag och tillägg. I praktiken klarar en kommun balanskravet om de har ett resultat på plus 1 kr. För Borgholms kommun uppgår det prognostiserade resultatet för år 2014 till plus 11,9 mkr, vilket innebär att kommunen klarar balanskravet. Avstämning mot balanskravet (mkr) 2014 2013 2012 2011 2010 Årets resultat enligt resultaträkningen 11,9 11,8-8,7 0,6 3,0 Kalkylränta pensioner 0,0 0,0 0,0 0,8 0,0 Balanserat resultat 11,9 11,8-8,7 1,5 3,0 Avstämning finansiella mål Borgholms kommun har tre finansiella mål som ska bedömas över en period av fem år. Ekonomin ska utgöra begränsningar för verksamheten. Att ekonomin är i balans d v s att kommunen visar ett plusresultat kan ses som att ekonomin har utgjort begränsningar för verksamheten. Utifrån detta resonemang har kommunen klarat det första målet. (mkr) Totalt 2016 2015 2014 2013 2012 Resultat 63,6 26,7 21,8 11,9 11,8-8,7 Investeringarna ska självfinansieras. Resultat och avskrivningar ger ett utrymme för investeringar på 181,4 mkr. Målet är uppnått då kommunen har en investeringsvolym på totalt 121,3 mkr. (mkr) Totalt 2016 2015 2014 2013 2012 Resultat 63,6 26,7 21,8 11,9 11,8-8,7 Avskrivningar 117,9 24,0 23,3 18,9 33,2 18,5 Utrymme 181,4 50,7 45,1 30,8 45,0 9,8 Investeringar 121,3 17,0 28,0 25,0 14,7 36,6 28

Nettokostnaderna ska inte överstiga 99 procent av intäkterna från skatt och bidrag. Kommunens kostnader motsvarar 97 procent av intäkterna för skatter och bidrag. Kommunen bedöms klarat detta finansiella mål. (mkr) Totalt 2016 2015 2014 2013 2012 Nettokostnader 2 732 549 558 550 534 541 Skatter o utjämning 2 806 567 589 567 551 532 % 97% 97% 95% 97% 97% 102% Befolkningsutveckling 2014 De senaste 30 åren har Sverige vuxit med över en miljon invånare och beräknas passera 10 miljoner invånare under 2017. Ändå är det fler kommuner som har minskat sin befolkning under perioden än ökat och det är framförallt i storstadsregionerna som ökningen sker. Nationellt är det gruppen äldre men även nyfödda som förväntas öka, samt folkökning genom invandring. Vid senaste mätning i KIR (juni 2014) uppgår kommunens befolkning till 10644 invånare varav cirka 30 personer han hänföras till flyktingmottagning. Likviditet Strategin att stärka kommunens likviditet för att möjliggöra investeringar utan upptag av nya lån har fallit väl ut. Likviditeteten har i genomsnitt varit cirka 15,5 mkr bättre än föregående år samtidigt som kommunen under första halvåret har investerat motsvarande 13,2 mkr med egna medel. Den låga investeringsnivån första halvåret 2013 var motsvarande 2,1 mkr ger därmed en total likviditetsförbättring jämfört med föregående år motsvarande cirka 26 mkr. Under andra halvåret påbörjas större investeringar i Åkerboskolans kök samt renoveringen av Ekbacka, vilket medför att likviditeten kommer att bli ansträngd vid slutet av året. Bedömningen är att renoveringsbehovet av övriga fastigheter och inre hamnen i Borgholm kommer att sätta ytterligare press på likviditeten vilket innebär att kommunen för första gången under 2014 nyttjar krediten. 29

25000 Medelsaldo respektive månad och prognos för 2014 20000 15000 10000 5000 0-5000 Jan Feb Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept Okt Nov Dec -10000-15000 2012 2013 2014 Diagrammet visar medelsaldot för respektive månad inkl. prognos för andra halvåret 2014. Skulder Vid delåret uppgår kommunens totala summa för långfristiga lån till 257 mkr och ingen ytterligare upplåning har skett under perioden. Den genomsnittliga räntan för kommunens lån är 2,86 procent. Första halvåret var räntekostnaderna 0,7 mkr lägre än samma period 2013. Fördelningen rörlig kontra fast bindning av lån följer fastställd finanspolicy för Borgholms kommun. Kommunens borgensåtagande är 467,6 mkr där 467 mkr avser borgen för Borgholm Energi AB. 0,6 mkr avser borgensåtaganden för Folkets Hus i Borgholm. Investeringar Investeringsbudgeten för 2014 uppgår till närmare 25 mkr för innevarande år varav cirka 4,0 mkr är överfört från 2013. Under första halvåret har större projekt i Byxelkroks hamn samt skolan i Gärdslösa färdigställts. Under andra kvartalet beslutades och genomfördes renoveringen av kajen i Stora Rör. Återstående arbete med stenläggning av kajen slutförs efter sommaren och hela projektet förväntas rymmas inom budgeten på 2,5 mkr. Under hösten planeras arbetet med renovering av såväl Åkerboskolans kök som Ekbacka. Båda projekten är för närvarande under upphandling. Under hösten fortsätter även arbetet med Borgholms försköning och renovering av torget. Borgholms hamn är delvis i dåligt skick och i skrivande stund har delar av en kaj rasat vilket medför att investeringar i inre hamnen måste tidigareläggas för renovering under hösten och början av 2015. Ekonomiavdelningen har fått i uppdrag att ta fram en mer långsiktig plan för investeringar som sträcker sig 5 år. Aktiveringsgränsen för investeringar höjdes från och med 1 januari 2014 från 12 tkr till 20 tkr vilket är en fortsatt låg nivå. 30