LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg
Missbruksutredningens internationella utblick förekomst av tvång De flesta länder har någon form av tvångsvård med antingen straffrättslig eller civil (medicinsk eller social) reglering. Tvångsvårdtiden varierar med syftet: från akuta avgiftningar (kort vårdtid) till rehabilitering (lång vårdtid). Majoriteten av länderna har möjligheter till medicinskt eller psykiatriskt tvång. Våra nordiska grannländer har även möjligheter till tvång inom det sociala regelverket, men tillämpar det inte alls eller i begränsad omfattning. Tvångsvård inom straffrätten ökar och trenden är att vård ges i stället för brottspåföljd inom kriminalvården. Missbruksutredningen
LVM Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ((..borde hetat vård av människor med missbruk i )) - 1 De i 1 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) angivna målen för samhällets socialtjänst skall vara vägledande för all vård som syftar till att hjälpa enskilda människor att komma ifrån missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel. Vården skall bygga på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet och skall så långt det är möjligt utformas och genomföras i samverkan med den enskilde. Lag (2005:467).
- 2 Vård inom socialtjänsten ges en missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i socialtjänstlagen (2001:453). En missbrukare skall dock beredas vård oberoende av eget samtycke under de förutsättningar som anges i denna lag (tvångsvård). För tvångsvårdens innehåll och utformning gäller bestämmelserna i socialtjänstlagen, om inte något annat anges i denna lag. Lag (2005:467). - 3 Tvångsvården skall syfta till att genom behövliga insatser motivera missbrukaren så att han eller hon kan antas vara i stånd att frivilligt medverka till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).
LVM, Beredande av vård - 4 Tvångsvård skall beslutas om, - 1. någon till följd av ett fortgående missbruk av alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel är i behov av vård för att komma ifrån sitt missbruk, - 2. vårdbehovet inte kan tillgodoses enligt socialtjänstlagen (eller på något annat sätt, och - 3. han eller hon till följd av missbruket a) utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, (hälsokriterium) b) löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv (socialt kriterium), eller c) kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående (farokriterium)
Forts LVM, 4 - Om någon för kortare tid ges vård med stöd av lagen (om psykiatrisk tvångsvård hindrar detta inte ett beslut om tvångsvård enligt denna lag. Lag (2005:467). - 5 Förvaltningsrätten beslutar om beredande av tvångsvård
- 6 Myndigheter som i sin verksamhet. regelbundet kommer i kontakt med missbrukare är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om att någon kan antas vara i behov av vård enligt denna lag. En läkare skall genast göra anmälan till socialnämnden, om han eller hon i sin verksamhet kommer i kontakt med någon som kan antas vara i behov av omedelbart omhändertagande enligt 13 eller vård enligt denna lag och läkaren bedömer att denne inte kan beredas tillfredsställande vård eller behandling genom läkarens egen försorg eller i övrigt inom hälso- och sjukvården. Lag (2005:467).
- 7 Socialnämnden skall inleda utredning, när den genom anmälan enligt 6 eller på något annat sätt har fått kännedom om att det kan finnas skäl att bereda någon tvångsvård. Myndigheter som avses i 6 första stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en sådan utredning. Lag (1994:96).
LVM, forts - 9 När utredningen har inletts skall socialnämnden, om det inte är uppenbart obehövligt, besluta om läkarundersökning av missbrukaren samt utse en läkare för undersökningen. Omedelbart omhändertagande - 13 Socialnämnden får besluta att en missbrukare omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att missbrukaren kan beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas på grund av att missbrukaren kan antas få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat, om han eller hon inte får omedelbar vård, eller på grund av att det finns en överhängande risk för att missbrukaren till följd av sitt tillstånd kommer att allvarligt skada sig själv eller någon närstående.
LVM - 16 I samband med att ett beslut om omedelbart omhändertagande underställs rätten skall socialnämnden, om det är möjligt, låta den omhändertagne få del av handlingarna i ärendet samt underrätta honom eller henne om sin rätt att 1. yttra sig skriftligt till rätten inom en viss angiven tid, 2. begära muntlig förhandling vid rätten, och - 3. av rätten får offentligt biträde
- 19 Socialnämnden skall se till att den som är omhändertagen enligt 13 utan dröjsmål bereds vård i ett hem som avses i 22 eller, i fall som avses i 24 första stycket, på sjukhus. - Vårdtid - 20 Tvångsvården skall upphöra så snart syftet med vården är uppnått och senast när vården har pågått i sex månader (vårdtid). Vården upphör genom beslut om utskrivning enligt 25. - 21 Som vårdtid räknas inte den tid då missbrukaren 1. olovligen vistas utanför ett hem som avses i 22 eller 2. är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt.
LVM, vården - Vården - 22 Tvångsvård lämnas genom hem som är särskilt avsedda att lämna vård enligt denna lag (LVM-hem). Lag (2001:464). - 23 För missbrukare som behöver stå under särskilt noggrann tillsyn skall det finnas LVM-hem som är anpassade för sådan tillsyn. Lag (1993:3). - 24 Vården skall inledas på sjukhus, om förutsättningar för sjukhusvård är uppfyllda och det anses lämpligt med hänsyn till den planerade vården i övrigt.
Forts. vården - 28 Innan vård i annan form påbörjas skall socialnämnden, i samråd med den intagne och Statens institutionsstyrelse, upprätta en plan för den fortsatta vården. Lag (2005:467). - 30 Socialnämnden skall aktivt verka för att den enskilde efter vårdtiden får bostad och arbete eller utbildning samt se till att han eller hon får personligt stöd eller behandling för att varaktigt komma ifrån sitt missbruk. Lag (2005:467).
Juridiska begrepp Polishandräckning - LVM- vård 45 Polismyndigheten skall lämna biträde för att 1. på begäran av socialnämnden eller rätten föra en missbrukare till en beslutad läkarundersökning, 2. på begäran av socialnämnden föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem eller sjukhus, 3. på begäran av verksamhetschefen i fall som avses i 24 tredje stycket föra den som skall beredas vård eller som är omedelbart omhändertagen enligt denna lag till ett LVM-hem, samt 4. på begäran av Statens institutionsstyrelse efterforska, hämta eller förflytta någon som skall tas in i hemmet eller som vårdas där med stöd av denna lag. Lag (2005:467).
Juridiska begrepp Polishandräckning - Socialstyrelsen framhåller att man bör vara restriktiv med att använda polishandräckning utifrån ett klientperspektiv det vill säga om allvarliga motsättningar uppstår eller riskerar att uppstå. Kan samverkan och frivillighet gå att få till stånd med den enskilde klienten/patienten skall detta alltid äga företräde.
LVM Hur många? (bra kunskapskälla: Missbruksutredningen, faktaunderlag Gerdner, Berglund - Varierar: 2008 260 i Sverige en viss dag (2 % av de som fick vård för missbruk av socialtjänsten och 9% av de som var i socialtjänstens heldygnsvård (en viss dag) - LPT en dag i maj 2008: 1548 av dessa hade 938 någon gång haft missbruk, 314 aktuellt missbruk och 33 missbruksrelaterad huvuddiagnos
Praxis för diskussion - 2009 kom domen i ett ärende där en sektionschef i Göteborg fälldes för tjänstefel för underlåtenhet att ingripa enligt LVM Han hade åtalats sedan en 24-årig missbrukare i Göteborg nekats tvångsvård och avlidit fälldes i tingsrätten.. Det var den 47-årige enhetschefen på socialkontoret i Örgryte som fälldes för tjänstefel. Han döms till 80 dagsböter. Den andre åtalade tjänstemannen, en 49-årig handläggare, frias. Rätten var enig.
Övergripande lagstiftning Frivilliga målinriktade ramlagar - Hälso- och sjukvårdslagen, HSL - Socialtjänstlagen, SoL Medtas här bara för att påtala att detta är basen för vårdinriktning 2 HSL - Mål för hälso- och sjukvården 1 kap 1 SoL - Socialtjänstens mål Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142). Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.
Juridiska begrepp LVM-läkarintyg - Läkaren skall lämna ett utlåtande om missbrukarens aktuella hälsotillstånd samt bedöma hans allmänna behov av vård. Om det finns sannolika skäl att förutsättningarna för vård enligt LPT är uppfyllda, kan läkaren utfärda vårdintyg. Däremot ankommer det inte på läkaren att ta ställning till om förutsättningarna för vård enligt LVM föreligger. Läkarintyget utgör inte bara en del av underlaget för nämndens ansökan och länsrättens ställningstagande om vårdbeslut, utan är också ett viktigt underlag för bedömning av medicinska och psykiatriska vårdinsatser då vården påbörjas. Därför bör intyget innehålla en så komplett medicinsk och psykiatrisk sjukdomshistoria som möjligt. Ett läkarintyg bör enligt Socialstyrelsen inte vara äldre än 14 dagar då ansökan om vård inlämnas till länsrätten. Se SOSFS 1997:6. - Se även SOSFS (2005:29) om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården och SOSFS (2006:5) om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.
Juridiska begrepp Individuell plan - Hälso- och sjukvård - 3 f HSL När den enskilde har behov av insatser både från hälso- och sjukvården och från socialtjänsten ska landstinget tillsammans med kommunen upprätta en individuell plan. Planen ska upprättas om landstinget eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinget eller kommunen, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Lag (2009:979).
Juridiska begrepp Individuell plan- Socialtjänst - 5 kap 8 a SoL Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Lag (2009:981). - Nytt lagrum f. o. m 1 jan 2010. Se 2 kap 7 SoL
Offentlighets- och sekretesslagen 25 kap 12 Sekretessen enligt 1, 2 andra stycket och 3 5 hindrar inte att en uppgift om en enskild eller närstående till denne lämnas från en myndighet inom hälso- och sjukvården till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom socialtjänsten, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne - 1. inte har fyllt arton år, - 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller - 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
Offentlighets- och sekretesslagen 26 kap. Sekretess till skydd för enskild inom socialtjänst 9 Sekretessen enligt 1 hindrar inte att uppgift om en enskild eller någon närstående till denne lämnas från en myndighet inom socialtjänsten till en annan sådan myndighet eller till en myndighet inom hälso- och sjukvården, om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och denne 1. inte har fyllt arton år, 2. fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel, eller 3. vårdas med stöd av lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård eller lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård. Detsamma gäller uppgift om en gravid kvinna eller någon närstående till henne, om uppgiften behöver lämnas för en nödvändig insats till skydd för det väntade barnet.
LVM-vården färre platser, men allt mer inlåst - Från att ha varit undantag kort tid i inledningen av vården har vistelse på - låst avdelning blivit alltmer den normala formen av LVMvård. Detta - har ändrat innehållet i LVM-vården till mer passiv väntan. - Denna utveckling har skett utan att någon av de utredningar eller propositioner som föregått revisionerna av LVM-lagen har uttryckt detta som ett behov. De har inte ens diskuterat denna utveckling som ett problem.
Antal LVM platser Årtal Antal platser Antal låsta Andel låsta 1992 1280 203 16 % 1994(SIS) 941 203 32 % 2003 346 187 54 % 2005 327 201 62 % 2009 348 210 60 %
Två ex. - Kommunala kostnader för missbruksvård och LVM-vårddygn storstäder 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Göteborgs stad Stockholms stad Malmö stad 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 LVM vårddygn per 1000 inv Missbruksvård per inv Källa: SKL och SiS Missbruksutredningen
Två ex. - Kommunala kostnader för missbruksvård och LVM-vårddygn större städer 1000 40 900 35 800 30 700 25 600 500 400 300 200 100 0 Varberg Jönköping Eskilstuna 20 15 10 5 0 Missbruksvård kr per inv LVM-dygn per 1000 inv Missbruksutredningen
Institutionerna - Totalt 14 institutioner (2009) - Kön-separerad vård. 4 institutioner enbart för kvinnor, 6 enbart - män och 4 blandade (snart 3) varav 2 med enbart separata avdelningar - Mellan 15 och 38 platser per institution. - 60 procent på låsta avdelningar (varierar mellan 0 och 100 %) - Dominerande behandlingsmodell: ostrukturerad stödvård som - bygger på kontaktmannaskap, dvs att motivationsarbetet sker i mötet mellan den intagne och dennes kontaktperson. - Strukturerad behandling med fokus på missbruksbeteendet ges - endast vid 3 institutioner (men strukturen varierar mellan och inom institutionerna
Vissa ger strukturerad behandling - 3 institutioner (av 14) har schemalagda behandlingsinsatser som direkt fokuserar på missbruk och som omfattar minsthalva dagen - Kvinnoinstitutionen Runnagården har fem olika avdelningar med olika grad av struktur. Bl a en för de i psykiatriskt mening sjukaste LVM-intagna kvinnorna i landet, en annan för de mest aggressiva, en tredje med intensivt integrerat tolvstegsprogram för DD-patienter på öppna avdelningar. - Älvgården har tolvstegsprogram med lägre intensitet. - Rällsögården har färdighetsträning på kognitiv grund samt intensivt program för kriminalitet/missbruk. - Ytterligare andra har olika inslag (MI, nätverksprogram - etc), men inget lika strukturerat program.
3. De LVM-intagna Inga stora förändringar de senaste 10 åren i intagnas profiler Av 904 LVM intagningar under ett år gällde 26 % kvinnor Kriterier: 98 % hälsokriteriet, 41 % socialt kriterium, 28 % farlig för sig själv och 22 % farlig för närstående Typ av missbruk: 76 % alkohol, 47 % droger - and 3 % lösningsmedel. 23 % blandmissbruk.
LVM-intagnas profiler (DOK-projektet) - 47% utan eget hem 66% lever ensamma - 69% ej mer än grundskola - 98% tidigare myndighets- 53% arbetslösa - kontakter - 70% av kvinnor och 50% fysisk skada eller 40% av män utsatta kroniskt sjuk för fysiskt-psykiskt eller sexuellt övergrepp - 64% psykiatriska problem 68% dömda för brott
Vad betyder detta? (Professor Arne Gerdner) - De med största behoven ber ej - om hjälp! - Möjlig tolkning: Inlärd hjälplöshet/ - hopplöshetsdepression. - Rekommendation: Nödvändigt att stärka - hopp och självtillit och att samtidigt - påtagligt stärka deras sociala situation.
Socialtjänstförordning 2001:937. - Verksamheten vid hem för vård eller boende - 3 Verksamheten vid hem för vård eller boende skall bygga på förtroende för och samarbete med den enskilde och utformas så att vistelsen i hemmet upplevs som meningsfull. Den enskildes integritet skall respekteras. De insatser som görs skall anpassas till den enskildes individuella behov och förutsättningar. 4 Verksamheten skall bedrivas i fortlöpande samarbete med den socialnämnd som har det sammanhållande ansvaret för att den enskilde får det stöd och den hjälp som han eller hon behöver.
Socialtjänstförordning 2001:937. Inskrivning i hem för vård eller boende 10 Statens institutionsstyrelse beslutar om inskrivning i de hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 3 socialtjänstlagen (2001:453). Av 25 andra stycket lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall framgår att det förutom ett beslut om inskrivning fordras ett särskilt intagningsbeslut för den som tas in med stöd av nämnda lag.
Utfall av vård Systematisk översikt av 32 studier av utfall av LVM-vård 1983-2000 (Gerdner 2004) Alla 32 kända LVM-studier inkl. totalt 3.026 missbrukare, varav 2.085 vårdats med tvång Genomsnittlig uppföljningstid 12 mån. Tre mått: Andel förbättrade (minskat missbruk) var 30 % (31 studier), andel helnyktra/drogfria var 9 % (21 studier) och andelen döda efter ett år 7 % (30 studier) Det fanns ingen skillnad pga. kön, drogtyp eller tvång, men klara skillnader i olika tidsperioder.
Socialtjänstförordning 2001:937. - 13 Om det för den som ansökan avser finns ett beslut om omhändertagande eller om vård enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, skall en kopia av eller annan underrättelse om det verkställbara beslutet fogas till ansökan. - 18. Även beslut enligt 31-32 a, 33 a-36 och 45 4 lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ska antecknas i journalen. Förordning (2007:1316).
Svensk tvångslagstiftning i omstöpning?? Ja, sannolikt
Tack för uppmärksamheten