Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Europeiska unionens budget. En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag

Relevanta dokument
106:e plenarsessionen den 2 3 april RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

Ett nytt partnerskap för sammanhållning

AER Sverige 15 april Fredrik Åstedt

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

8461/17 ck/ss 1 DGG 2B

DEBATT OM ÅRSRAPPORTEN FÖR BUDGETÅRET 2006 I EUROPAPARLAMENTET

10667/16 SON/gw 1 DGG 2B

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för

10052/17 bis/tf/sk 1 DGG 2B

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM10. Översyn av EU:s budgetförordning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet

Tal av Vítor Caldeira, Europeiska revisionsrättens ordförande

Upptäck vad EESK kan göra för dig

7495/17 ehe/np 1 DGG 1A

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till EUROPAPARLAMENTETS, RÅDETS OCH KOMMISSIONENS BESLUT

Tal av Klaus-Heiner Lehne, Europeiska revisionsrättens ordförande

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Investera i Europas framtid

Ett nytt fördrag: en ny roll för regioner och kommuner

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

En investeringsplan för Europa

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2013 i linje med rörelser inom BNI

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM 1. Ändring av gemensamma förordningen för ESI-fonderna till förmån för Grekland. Dokumentbeteckning

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-22

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

6014/16 ck/gw 1 DGG 2B

Kort, aktuellt och lätt om EU. Medfinansieras av EU-kommissionen

Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten

Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten

Europeiska unionens råd Bryssel den 21 november 2018 (OR. en)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Avgiften till. 27 Europeiska unionen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-19

SV Förenade i mångfalden SV A8-0389/2. Ändringsförslag. Dominique Bilde för ENF-gruppen. Milan Zver Genomförandet av Erasmus+ 2015/2327(INI)

RAPPORT Ordföranden för "diskussionscirkeln" om egna medel. Slutrapport från diskussionscirkeln om egna medel

Observationsgruppen för Lissabonstrategin

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

SV Förenade i mångfalden SV B8-0165/2. Ändringsförslag. Andrew Lewer, Ruža Tomašić för ECR-gruppen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-14

EUROPEISKA REVISIONSRÄT TEN

EUROPEISKT TERRITORIELLT SAMARBETE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 148.4,

EUROPAPARLAMENTET ***II GEMENSAM STÅNDPUNKT

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EESK:s pris till det civila samhället Belöna framstående initiativ inom det civila samhället. Innovation för ett hållbart Europa!

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

PLENARSESSIONEN DEN JANUARI 2003 SAMMANFATTNING AV ANTAGNA YTTRANDEN


För delegationerna bifogas rådets slutsatser om samarbets- och kontrollmekanismen som antogs av rådet (allmänna frågor) den 7 mars 2017.

12950/17 hg/sk 1 DG B 2B

Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2016 (OR. en)

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

PLENARSESSIONEN DEN JANUARI 2006 SAMMANFATTNING AV ANTAGNA YTTRANDEN

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

14182/16 SA/ab,gw 1 DGG 1A

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

Vid mötet den 26 maj 2015 antog rådet rådets slutsatser enligt bilagan till denna not.

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

15774/14 ul/aw/chs 1 DG D 2A

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Förslag till RÅDETS BESLUT

Rättigheter och solidaritet som ledstjärna för globaliseringen. 22 oktober 2008, i samband med valet av Mario Sepi till ordförande för EESK

UTKAST MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN. om en översyn av metoden för fastställande av referensränta

Tal av Vítor Caldeira, ordförande för Europeiska revisionsrätten

Remissyttrande: EU-kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska Socialfonden+ (ESF+)

EUROPAPARLAMENTET. Budgetutskottet BUDGETFÖRFARANDENA ARBETSDOKUMENT. om Life III ( ) det finansiella instrumentet för miljön

EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET I ETT NÖTSKAL

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Barnens Rättigheter Manifest

För att föra EU närmare medborgarna och främja en subsidiaritetskultur.

5191/16 km,ck/lym/chs 1 DG G 3 A

15375/16 ck/ab 1 DRI

Avgiften till. Europeiska unionen

7b år Finlands nettobetalningsandel har stigit med 46 procent från år Finlands medlemsavgifter ökade, jordbruksstöden minskade

10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B

Yttrande nr 9/2018. (i enlighet med artikel i EUF-fördraget)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Förslag till RÅDETS BESLUT

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

RAPPORT. om årsredovisningen för Europeiska polisbyrån (Europol) för budgetåret 2016 med byråns svar (2017/C 417/36)

***I EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Transkript:

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Europeiska unionens budget En tillräcklig budget för att klara EU:s uppdrag SV

EESK verkar för att skattebetalarnas pengar ska användas på bästa sätt Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att EU bör ha en ambitiös budget för att unionen ska kunna uppfylla sina nya förpliktelser i enlighet med Lissabonfördraget och för att kunna uppnå sina mål i fråga om tillväxt och sysselsättning. Kommitténs yttrande om översynen av EU:s budget antogs av en majoritet vid plenarsessionen i juni 2011. I yttrandet kommer EESK fram till slutsatsen att en ökning av EU:s budget inte bara är önskvärd, utan nödvändig mot bakgrund av de nya utmaningar som kräver att bli bemötta gemensamt. Framtida EU-utgifter bör vara rättvisa och målinriktade. Pengar bör spenderas på politik och projekt som verkligen gynnar EU-medborgarna och ett mervärde bör uppnås genom att det hela genomförs på ett bredare europeiskt plan. Staffan Nilsson, ordförande i Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) För närvarande har EU inte tillräckliga budgetmedel för att fullfölja vare sig sin politiska strategi eller sina åtaganden inom ramen för det nya Lissabonfördraget. Det krävs därför fantasi för att utarbeta en intelligent budget som ger EU de medel unionen behöver för att uppnå sina mål utan att öka den totala skattebördan för medborgarna och företagen. Kommittén betonar att det är nödvändigt att se till att EU:s budget överensstämmer med målen och åtagandena i Europa 2020-strategin. Det krävs också tydliga kopplingar mellan de planerade budgetåtgärderna och de olika pelarna i Europa 2020-strategin. EESK kan inte acceptera att den europeiska integrationsprocessen, som är beroende av de budgetmedel den tilldelas, ska vara avhängig av frågan om en minskning av de offentliga underskotten.

Att göra det bättre på EU-nivå EU:s budget bör ha en hävstångseffekt, och EU:s budget och de nationella budgetarna bör komplettera varandra. De bör inte överlappa varandra utan samverka för att uppnå gemensamma prioriteringar. Utveckling av offentlig-privata partnerskap, användning av lån från Europeiska investeringsbanken och skapande av euroobligationer skulle kunna bidra till att finansiera stora investeringsprojekt och stödja Europa 2020-målen. Under dagens finansiella omvälvningar skulle dessutom en europeisk statskassa kunna användas för att sammanföra nationella skulder. Detta skulle vara ett uttryck för solidariteten mellan medlemsstaterna och engagemang för euron. Genom att överföra utgifter till EU-nivån och uppnå åtföljande skalfördelar kommer vi att se till att EU uppnår maximal effektivitet i användningen av de offentliga medel som EU får in. Henri Malosse, ordförande i Arbetsgivargruppen och EESK:s föredragande för yttrandet om översynen av EU:s budget EESK stöder de fyra grundprinciper för budgeten som fastställts av kommissionen: genomförande av prioriterade nyckelåtgärder, stärkande av mervärdet, skyldighet att uppvisa resultat samt optimering av de ömsesidiga fördelarna med solidaritet. EESK vill tillägga ytterligare ett krav, nämligen synlighet.

EU:s budget handlar inte bara om siffror. Den är framför allt ett verktyg för att genomföra ett politiskt projekt. Därför är det nödvändigt att på basis av stabila egna medel utöka den för att EU ska kunna möta de nya utmaningar som måste bemötas gemensamt. Gérard Dantin, vice ordförande i Arbetstagargruppen och EESK:s medföredragande för yttrandet om översynen av EU:s budget Den andra stora prioriteringen för EU:s budget är att stärka politiken för den magiska triangel med forskning, innovation och utbildning, som utgör kärnan i globaliseringsutmaningen. Även den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningspolitiken bidrar direkt till genomförandet av den europeiska solidariteten. EESK motsätter sig all avveckling av denna politik, som är en symbol för en union mellan folken. Kommittén kräver att sammanhållningspolitiken ska genomgå en grundlig reform för att bli effektivare, t.ex. genom att man förenklar förvaltningsmetoderna, satsar mer på flaggskeppsprojekt med koppling till EU:s prioriteringar och ser till att ekonomiska och sociala aktörer deltar i högre grad. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken upprepar EESK sitt stöd för en reform. Det handlar om att anpassa politiken till de nya utmaningarna utan att åternationalisera den eller överge de principer som kan räknas till dess fördelar: intern och extern solidaritet, hög kvalitet på livsmedelsproduktionen, gemenskapspreferens samt territoriell sammanhållning till förmån för jordbruksområden, i synnerhet bergs- och öregioner. Vidare anser EESK att det i nödsituationer kan krävas större flexibilitet och bättre anpassade mekanismer, i likhet med Europeiska fonden för justering av globaliseringseffekter.

Att hantera ogenomträngliga förfaranden Problemet är att EU-medborgarna för närvarande inte inser vilken effekt EU-budgeten har. Förfarandena är för omständliga och det hela förefaller ogenomträngligt för allmänheten. De operativa utgifterna är alltför ofta konfidentiella och utspridda på små projekt eller dolda inom ramen för komplicerad samfinansiering, enligt yttrandet. Detta gör det svårt att få allmänhetens stöd och det ger vissa medlemsstater en förevändning för att begränsa utgifterna. EESK uppmanar EU att drastiskt förändra sina förfaranden, i synnerhet att göra förfarandena snabbare och öka insynen, eftersom EU-budgeten bör vara ett föredöme i fråga om styressätt, ändamålsenlighet, öppenhet och kontroll över de administrativa utgifterna.

Nya källor till egna medel i stället för principen om rättvist återflöde ( juste retour ) EESK föreslår att man ska överge principen om rättvist återflöde ( juste retour ), enligt vilken varje enskild EU-medlemsstat eftersträvar att själv få största ekonomiska nytta utifrån gemenskapsbudgeten. Denna strategi anammades på 1980-talet efter Storbritanniens krav på en individuell rabatt. En sådan princip står dock i strid med värden som solidaritet och ömsesidig nytta, den undergräver uppbyggnaden av Europa och bär, enligt kommittén, en stor del av skulden för EU-projektets brister, förseningar och misslyckanden. Subsidiaritetsprincipen bör å sin sida innebära att man överför politiskt inflytande till EU när politiken inte längre uppnår bästa resultat på nationell nivå. Fördelarna och mervärdet med en ekonomisk, monetär och politisk union bör komma alla till nytta. EU:s framsteg bygger helt och hållet på multiplikatoreffekterna av gemensamma insatser, vilket är raka motsatsen till rättvist återflöde. Dessutom stöder EESK Europeiska kommissionens förslag om en återgång till principen om egna medel för EU, pengar som går direkt till EU:s kassa. Dessa nya medel skulle till exempel kunna komma från en avgift på koldioxidutsläpp eller finansiella transaktioner, eller från en överföring av en liten andel av de nationella skatterna. Olika förslag har redan lagts fram och EESK anser att kommissionen bör göra en konsekvensbedömning av de olika alternativen.

Kostnaden för ett icke-europa EESK håller på att inleda en utvärdering av kostnaden för icke-europa (dvs. att politiken genomförs separat på nationell nivå). Denna utvärdering kommer att visa hur saker och ting kan skötas på ett bättre och billigare sätt genom att länderna samarbetar och undviker dubbla kostnader i de nationella budgetarna. Den kommer också att visa hur mycket fördröjningen av EU-integrationen överenskommelser om t.ex. ett gemensamt patent eller ett gemensamt europeiskt luftrum kostar EU-medborgarna. Den senaste forskningen av detta slag genomfördes 1988. Det enda sättet att lyckas med en ambitiös budget är att vinna slaget om den allmänna opinionen. (Staffan Nilsson) EU:s medborgare och skattebetalare bör vara medvetna om storleken på den nota som de nu måste betala som ett resultat av onödiga dubbla kostnader för kvarvarande hinder på såväl administrativa som ekonomiska områden.

Yttrande CESE ECO/290 CESE 993/2011 Europeiska unionens officiella tidning C 248, 25.8.2011, s. 75 http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.eco-opinions Europeiska ekonomiska och sociala kommittén Enheten för besök och publikationer Tfn +32 25469604 Fax +32 25469926 Rue Belliard/Belliardstraat 99 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË www.eesc.europa.eu EESC-2011-45-SV QE-30-11-227-SV-C Europeiska unionen, 2011 Kopiering tillåten med angivande av källan. Under 2009 tilldelade Bryssels regionala miljöförvaltning EESK den prestigefyllda kvalitetsmärkningen «Entreprise Ecodynamique» med tre stjärnor, vilket är högsta betyg. Märkningen är en belöning till företag för deras miljöprestanda. doi:10.2864/42888