Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall

Relevanta dokument
Lars Westholm, Håkan Alexandersson, Länsstyrelsen Västra Götaland

Tillsynsvägledning avseende översvämningsrisker utifrån PBL. Cecilia Näslund

Vatten i planeringen. Fysiska planeringen enligt PBL (Plan- och bygglagen) Inger Krekula, Länsstyrelsen Norrbotten

Dricksvatten och planoch bygglagen

1 Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan, som omfattar hela kommunen.

Klimatanpassning i fysisk planering. Martin Karlsson Stockholm 21 september 2011

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Klimatanpassning i planering och byggande. Patrik Faming

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

stöd i fysisk planering

Klimatanpassningsutredningens betänkande SOU 2017:42 Vem har ansvaret?

Yttrande över betänkandet En utvecklad översiktsplanering. Del 1: Att underlätta efterföljande planering (SOU 2018:46)

En utvecklad översiktsplanering del 1 : Att underlätta efterföljande planering - SOU 2018:46

Lågpunktskartering som underlag för samhällsplanering. Plan-PM om hänsyn till översvämningsrisker

Från A till ÖP. - planeringsprocesser i mindre kommuner

stöd i fysisk planering

stöd i fysisk planering

Klimatanpassning i planering och byggande. Stockholm 8 June 2011 Martin Karlsson

Hur ser Boverket på klimatanpassning i den fysiska planeringen? SKL 18 november 2015 i Stockholm anders.rimne@boverket.se

Detaljplan för del av kvarteret Kofoten

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Upphävande av del av byggnadsplan för Ambjörby

Plan- och byggdag Tema Regional planering och utveckling 24 april Christer Abrahamsson Samhällsbyggnadsdirektör Länsstyrelsen

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Yttrande på Klimatanpassningsutredningens betänkande Vem har ansvaret? KS

Detaljplan för Bärstad- Smörsoppsvägen, Hammarö kommun

Detaljplaneprocessen på Länsstyrelsen - fokus luftkvalitet. SLF 19 april Annika Svensson Miljöskyddsenheten

Svensk författningssamling

PBL (2010:900) 4 kap 17

Klimatsäkring -P104 samt P105

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

Vem har ansvaret? Betänkande av Klimatanpassningsutredningen SOU 2017:42

Detaljplan för Rönnen 19

Ja /Nej /Vet ej. Ja /Nej /Vet ej. Kommunstyrelsen /Stadsbyggnadskontoret (eller motsvarande) /Särskild styrgrupp för klimatanpassningsarbetet /Annat

REMISS: Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall stöd i fysisk planering

1.1 Länsstyrelsen bedömer med hänsyn till ingripandegrunderna i 11 kap 10 PBL och nu kända förhållanden att planen kan accepteras om nedanstående

Miljökvalitetsnormer för vatten och fysisk planering. bitr länsarkitekt Birgitta Norberg

Samhällsbyggande och vattenplanering. Jan Persson, Länsarkitekt

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Ert dnr; N2017/01407/K1

Detaljplan för del av Vänersvik 1:1, Lidköpings kommun Samrådsredogörelse

Boverket Plan- och bygglagen

Grön infrastruktur i prövning och planering

Riktlinjer för byggande nära vatten. Antagen i Miljö- och byggnadsnämnden den

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR

Miljökvalitetsnormer i fysisk planering. Susann Jonsson Länsstyrelsen Stockholms län Samhällsbyggnadsavdelningen

CHECKLISTA BEHOVSBEDÖMNING

Detaljplan för BOSTÄDER VID ULVÅSVÄGEN, MELLBY 2:165 GRANSKNINGSUTLÅTANDE - detaljplan

Lotta Andersson, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning. Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Buller vid prövning enligt planoch bygglagen och tillsyn enligt miljöbalken Åsa Borgardt, länsjurist

Detaljplan för Varpet 1:17

DETALJPLAN FÖR KV BJÖRNEN FILIPSTADS KOMMUN GRANSKNINGSUTLÅTANDE

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

Riksintressesystemet. Otto Ryding

Upphävande del av nr 408 Bpl- Byggnadsplan för Ambjörby syd

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Vägledning för skyfallskartering

Samhällsbyggnadskontoret GRANSKNINGSHANDLING 1(5) Erika Svensson DNR: MSN/2019:77. Samrådsredogörelse

Förorenad mark i PBL. 5 feb 2010

Fysisk planering och klimatförändringar. Martin Karlsson Boverket

Yttrande över Klimatanpassningsutredningens betänkande "Vem har ansvaret" (SOU 2017:42) Ks/2017:

Översvämningsförordningens betydelse för fysisk planering. Dadi Thorsteinsson, Räddningstjänsten Syd Rolf Larsson, Teknisk Vattenresurslära LTH

del av Dunshult 1:1, 1:5

Länsstyrelsens sammanfattande redogörelse inför Botkyrka kommuns prövning av översiktsplanens aktualitet

Vem gör vad och när? - Översiktsplan

Avgränsning i utredningen

Motiv för bedömningen Länsstyrelsen befarar att: - strandskydd enligt 7 kap MB upphävs i strid med gällande bestämmelser.

Detaljplan för del av Norr 3:59, ny utfart mot Sveavägen

MKN vatten i PBL. Pär Persson. Vattenstrateg. Enheten för samhällsplanering

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Processen för detaljplan från 1 januari Enligt propositionen En enklare planprocess 2013/14:126, reviderad enligt Civilutskottets betänkande

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Klimatanpassning in i minsta detalj

MSBs nya detaljerade översvämningskarteringar. Barbro Näslund-Landenmark

PILEN 4 M FL GRANSKNINGSUTLÅTANDE

Övergripande planer, strategier etc

Vätterns reglering Förnyelsebehov Klimatförändring Stadsomvandling Ökade miljökrav Stadstillväxt

BEHOVSBEDÖMING SAMHÄLLSBYGGNAD PLAN BYGG

Granskningsutlåtande. Handläggning. Sammanfattning. Detaljplan för Bostäder norr om Hjälmavägen inom stadsdelen Björlanda i Göteborg

Klimatet och juridiken Ansvarsfrågor i samband med planering och bygglovgivning Olof Moberg

Utställning av kommuntäckande översiktsplan för Pajala kommun

Ändring av detaljplan för del av Sannorna 5:1, Framnäs camping, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande

Vatten i fysisk planering

UTLÅTANDE EFTER UTSTÄLLNING 2

Yttrande 1(6) Kungsbacka kommun kungsbacka.se

Detaljplan för Tallskogen 1 m fl, Lidköpings kommun Granskningsutlåtande

Länsstyrelsens behov av klimatdata

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

SKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad

Strandskydd. Två syften: - Att långsiktigt trygga allmänhetens tillgång till strandområden - Att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet

Granskningsutlåtande

Upphävande av avstyckningsplan 307 samt del av detaljplan 1368 inom fastigheten Båtbyggartorp S:1

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till utredningen om ökad kommunal planläggning för bostadsbyggande och ökat utbud av markanvisningar (S 2014:07)

Detaljplan Nedre Hån 1:121 och 1:122. Tillägg till detaljplan som vann laga kraft

Från berörda sakägare har inga skrivelser inkommit under granskningsskedet. Däremot kvarstår synpunkter från samrådsskedet.

En utvecklad översiktsplanering, SOU 2018:46

Utlåtande för detaljplan för del av Siggestorp 3:1 och 4:1 Rosenberg i Tidaholms centralort, Tidaholms kommun, Västra Götalands län.

Planering och beslut för hållbar utveckling

Detaljplan för bostäder med särskild service vid Blackevägen inom stadsdelen Tolered i Göteborg

SÄRSKILT UTLÅTANDE ANTAGANDEHANDLING ÄNDRING AV DETALJPLAN FÖR

Transkript:

Rekommendationer för hantering av översvämning till följd av skyfall Rörnät och klimat 27 mars 2019 Patrik Jansson, Lars Westholm

Länsstyrelsen i Västra Götalands län 49 kommuner 1,7 miljoner invånare 17 procent av landets befolkning 71 invånare per kvadratkilometer 24 000 kvadratkilometer landyta 6 procent av landets yta 24 mils avstånd i nordsydlig och västöstlig riktning Det hållbara samhället

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Skyfall - en planeringsfråga Inte möjligt/rimligt att dimensionera dagvattensystemen för dessa händelser. Hantering behöver ske på ytan och det blir en planeringsfråga att hantera i den fysiska planeringen. Skapa ytor (översvämning utan konsekvenser) Höjdsättning (leda vattnet rätt) Ansvaret att planera användningen av mark och vatten och bedöma ett områdes lämplighet ligger hos kommunen.

Vad säger lagen?

Plan- och bygglagen Vid planläggning ska bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat risken för olyckor, översvämning och erosion. Planläggning enligt PBL ska ske med hänsyn till miljö- och klimataspekter.

Länsstyrelsens roll i planeringsprocessen Länsstyrelsen ska ta tillvara och samordna statens intressen och tillhandahålla planeringsunderlag. Särskilt bevaka riksintressen, miljökvalitetsnormer, strandskydd, regional samordning samt frågor som rör hälsa, säkerhet och risken för olyckor, översvämning och erosion.

Länsstyrelsens roll i översiktsplaneringen I samrådet ska länsstyrelsen samordna statens intressen, tillhandahålla underlag och ge råd i fråga om plan- och bygglagens allmänna intressen. Särskilt verka för att bebyggelse och byggnadsverk inte blir olämpliga med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion. I utställningsskedet ska länsstyrelsen tydligt klargöra i vilka avseenden staten har kvarstående synpunkter mot översiktsplanen när det gäller ingripandegrunderna.

Länsstyrelsens roll i detaljplaneringen I samrådet särskilt verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion. Under granskningstiden ska länsstyrelsen yttra sig över förslaget till detaljplan och tydliggöra om det enligt länsstyrelsens bedömning innebär att en bebyggelse eller ett byggnadsverk blir olämplig med hänsyn till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Länsstyrelsens roll i detaljplaneringen Plan- och bygglag (2010:900) 11 kap 10 Länsstyrelsen ska överpröva kommunens beslut, om beslutet kan antas innebära att 1. ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken inte tillgodoses, 2. regleringen av sådana frågor om användningen av mark- och vattenområden som angår flera kommuner inte samordnas på ett lämpligt sätt, 3. en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. miljöbalken inte följs, 4. strandskydd enligt 7 kap. miljöbalken upphävs i strid med gällande bestämmelser, eller 5. en bebyggelse blir olämplig med hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller erosion.

Varför dessa rekommendationer? Lst:s roll att tidigt verka för att en bebyggelse eller ett byggnadsverk inte blir olämplig med hänsyn till risken för översvämning. T.ex. genom rådgivning/dialog och framtagande av planeringsunderlag. Skyfall, eller extrema regn, kan redan idag orsaka skador och förväntas bli mer intensiva och mer frekvent förekommande i framtiden. Rekommendationer finns för översvämning från sjöar, vattendrag och hav, men inte skyfall. Lst VG och Stockholm såg en efterfrågan och ett behov av en tydlig vägledning från Länsstyrelsen när det gäller risken för översvämning till följd av skyfall och på vilket sätt denna risk ska beaktas i den fysiska planeringen.

Nationellt underlag

Syftet med rekommendationerna Länsstyrelserna i Stockholm och Västra Götaland har uppmärksammat att det finns en efterfrågan och ett behov av en tydlig vägledning från Länsstyrelsen när det gäller risken för översvämning till följd av skyfall och på vilket sätt denna risk ska beaktas i den fysiska planeringen. Rekommendationerna riktar sig till samhällsplanerare i kommunen, både på översiktsplanenivå och detaljplanenivå, och till andra planerande myndigheter. Skriften ska ses som en vägledning till hur kommunen behöver ta sig an denna fråga på en övergripande nivå men också hur Länsstyrelsen rekommenderar att risken för översvämning till följd av skyfall konkret behöver hanteras i enskilda detaljplaner. Rekommendationerna gäller hantering av översvämning till följd av skyfall vid ny bebyggelse och dess påverkan på omkringliggande mark. Intern Skype-information 20180531

Disposition Skriften är uppdelad i två delar: Del 1 innehåller rekommendationer om hur risken för översvämning till följd av skyfall behöver hanteras utifrån risken för översvämning enligt PBL 2 kap 5 punkt 5. Del 2 utgör en vägledning i hur översvämningsrisken från skyfall genomgående kan hanteras i planeringsprocessen. Faktarutor och Läs mer. Intern Skype-information 20180531

Rekommendationerna Ny bebyggelse planeras så att den inte tar skada eller orsakar skada vid en översvämning från minst ett 100-årsregn. Risken för översvämning från ett 100-årsregn bedöms i detaljplan och eventuella skyddsåtgärder säkerställs. Samhällsviktig verksamhet ges en högre säkerhetsnivå och planeras så att funktionen kan upprätthållas vid en översvämning. Framkomligheten till och från planområdet bedöms och ska vid behov säkerställas.

Skyfall 100-års regn Olika definitioner av vad skyfall betyder SMHI:s definition är ett 80-års regn. Boverket säger 100-återkomsttid. Vi menar 100-års regn när vi skriver skyfall. Klimatfaktor; uppräkning pga ökad nederbörd på 1,2 1,4.

mm nederbörd Rekommendationer för hantering av skyfall i fysisk planering Länsstyrelserna VG och Sthlm Klimatförändringarna! Korttidsnederbörden kommer att öka: Skyfallsstatistik (dagens klimat) Nederbörd vid 100-års regn med olika varaktigheter i sydvästra Sverige 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 min 30 min 45 min 1 tim 3 tim 6 tim 12 tim Varaktighet

Avgränsningar Enbart ny bebyggelse enligt PBL. Kultur, miljö, friluftsliv, sociala frågor m.m. = borta.. Risker för skador och människors hälsa är grunden. Avvägningar mellan de olika sektorerna ska göras i planarbetet. Går inte att göra generella avvägningar. Boverkets tillsynsvägledning ger mer vägledning för avvägningar. Inga detaljer.

Del 2 Vägledning Översiktsplanering För att det ska vara möjligt att komma fram till tydliga ställningstaganden i en översiktsplan bör kommunen stegvis hantera problematiken genom att: 1. Ta fram en skyfallskartering och annat relevant underlag. Skyfallskarteringen bör göras per avrinningsområde. 2. Ta fram en konsekvensanalys över hur planerad bebyggelseutveckling kan påverkas av ett skyfall. Konsekvensanalysen behöver även inkludera hur den planerade exploateringen kan förändra översvämningsrisken för omkringliggande befintlig och planerad bebyggelse. 3. Ta fram principiella ställningstaganden och en strategi för hur översvämningsrisken ska hanteras i efterföljande planering. Ändring PBL: 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra.

Del 2 Vägledning Översiktsplanering Plan- och Bygglagen 3 kap. 5 : 7. kommunens syn på risken för skador på den byggda miljön till följd av översvämning, ras, skred och erosion som är klimatrelaterade samt på hur sådana risker kan minska eller upphöra. Omfattning (från regeringens utredning) Riskbedömningen bör omfatta den byggda miljön och faktorerna översvämning, ras, skred och erosion. Analysen ska avse bebyggelse och byggnadsverk, men även parker och andra anläggningar som ligger i nära anslutning till och sammanhänger med byggnader. Utredningen menar också att anläggningar som vindkraftverk och energianläggningar samt vägar och järnvägar ska ingå. Metod ej angiven. Regeringen anslår 36,25 Mkr per år till kommunerna, fördelas genom anslaget 1.1 Kommunalekonomisk utjämning under utg.omr. 25.

Del 2 Vägledning Detaljplanering För att tydliggöra hur risken för översvämning har hanterats i detaljplan bör kommunen i planbeskrivningen: 1. Redogöra för hur detaljplanen förhåller sig till den skyfallskartering och annat underlag som tagits fram på översiktsplanenivå. 2. Redovisa konsekvenserna till följd av en översvämning tillsammans med de riskreducerande åtgärder som införts. 3. Redovisa eventuellt återstående risk som inte hanterats.

Hur ska ytavrinnings- och lågpunktskarteringen användas? Skyfallskartering vägledning från MSB Lst karteringar Pekar ut var (regn)vatten kan rinna Pekar ut var vatten kan samlas Främsta användningsområde: Översyn över ev. problemområden Första överblick, Kan inte direkt användas i detaljplaner Kan användas i översiktsplaner

Ytavrinnings- och lågpunktkartering LÄNK