Utkast Beteckning/Diarienummer 2010-12-15 A 191-8944/10 Verksamhetsplan 2011 Bilden är tagen under en patrullering vid Vålbrändan i Sälenfjällen. Den föreställer inspektör Leif Andersson som tar en paus i solen på sin snöskoter. Foto: Stig Enarsson
Innehållsförteckning 1 POLISSTYRELSENS INRIKTNING FÖR VERKSAMHETSÅREN 2011-2013....2 2 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET...3 2.1 RESULTATKULTUR, VÄRDEGRUND OCH MEDARBETARANSVAR...5 3 NATIONELLA MÅL FÖR KÄRNVERKSAMHETEN...6 3.1 LEDNING OCH STYRNING AV DEN POLISOPERATIVA VERKSAMHETEN...6 3.2 VÅLD I OFFENTLIG MILJÖ...6 Myndighetens lokala anpassning till de nationella målen...6 3.3 TILLGREPP GENOM INBROTT...7 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...7 3.4 GROVA VÅLDSBROTT...8 3.4.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...8 3.5 GROV ORGANISERAD OCH SYSTEMHOTANDE BROTTSLIGHET...8 3.5.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...9 3.6 BROTT I NÄRA RELATIONER...9 3.6.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...9 3.7 TRAFIKSÄKERHET...9 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet....10 3.8 NARKOTIKABROTT...10 3.8.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...10 3.9 SERVICE OCH POLISRÄTT...10 3.9.1 Myndighetens lokala anpassning till de nationella målen...11 3.10 KRISBEREDSKAP...11 3.10.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet...11 4 MYNDIGHETENS LOKALA MÅL...12 4.1 BROTTSFÖREBYGGANDE VERKSAMHET...12 4.2 UTREDNING OCH LAGFÖRING...12 4.3 KRIMINALTEKNIK...13 4.4 UNGDOMSBROTT...13 4.5 BROTTSOFFERARBETE...13 5 GEMENSAM VERKSAMHET...14 5.1 KOMPETENSFÖRSÖRJNING...14 5.2 CHEFS- OCH LEDARSKAP...14 5.3 KOMMUNIKATION...15 5.4 RÄTTSTILLÄMPNING...15 5.5 VERKSAMHETSSKYDD...16 5.6 MYNDIGHETENS MILJÖMÅL 2011...16 6 EKONOMI...17 1
1 Polisstyrelsens inriktning för verksamhetsåren 2011-2013. Rikspolisstyrelsen har i planeringsförutsättningarna för 2011-2013 preciserat målen för polisverksamheten. Utgångspunkten är regeringens regleringsbrev. I likhet med tidigare år finns ett antal myndighetsspecifika kvantitativa mål inom ramen för kärnverksamheten. Planeringsförutsättningarna speglar mycket väl polisstyrelsens syn på angelägna prioriteringar inom den operativa polisverksamheten. Den nationella satsningen under 2009 mot unga lagöverträdare är ett viktigt stöd för polismyndigheten för att under planeringsperioden fortsätta utveckla ett långsiktigt och framgångsrikt arbete mot ungdomskriminalitet. Verksamheten måste även utvecklas så att antalet öppna utredningsärenden, den s.k. balansen, varaktigt och kraftigt kan minskas. En viktig utmaning som polisstyrelsen ser är möjligheterna att långsiktigt skapa en ekonomisk situation som möjliggör kompetensutveckling för personalen, rimliga intervall för reinvesteringar och nödvändigt utrymme för övrig drift och underhåll. Polisstyrelsen är angelägen om att arbetet med att åstadkomma ett gemensamt förvaltningshus för polisområde Falun/Borlänge ges hög prioritet. Det är ett flerårigt projekt som har potential att väsentligt rationalisera stöd- och ledningsfunktioner och som grundlägger en positiv utveckling av polisverksamheten inte bara i polisområdet utan även i polismyndigheten som helhet. Utöver att säkerställa en positiv verksamhetsutveckling anser polisstyrelsen det också angeläget att fortsätta implementeringen och utvecklingen av polisens värdegrund. En framgångsfaktor i detta arbete är en fungerande ledningskommunikation. Det är viktigt att i detta syfte fortsätta arbetet med att i samverkan utveckla den process, för verksamhetsplaneringen och uppföljning i myndigheten, som inleddes 2009. Polisstyrelsen har under 2010 genomfört ett visionsseminarium i anslutning till arbetet med myndighetens verksamhetsplan för 2011. Styrelsen lyfter fram betydelsen av polisens tillgänglighet och samverkan lokalt, också i en förändrad nationell struktur för Polisen. Ett angeläget utvecklingsområde är möjligheterna till medborgarkontakt i sociala medier och i övrigt på Internet. skt viktigt är också att tillse att myndigheten är en attraktiv arbetsplats för att säkerställa kommande rekryteringsbehov. Inga-Britt Kronnäs Polisstyrelsens ordförande 2
2 Länspolismästaren har ordet Under flera år har uppdraget att skapa en ekonomi i balans präglat verksamheten vid polismyndigheten. Vi har genom målmedveten ekonomisk återhållsamhet tillsammans lyckats vända den negativa utvecklingen och vi har nu i princip en ekonomi i balans. Anslaget ökade 2010 vilket gav oss möjlighet att ta emot de ca 50 nya polisaspiranterna och även visst utrymme att åter satsa på områden som stått tillbaka under nödåret 2009, bl. a extern rekrytering av poliser. De ekonomiska förutsättningarna har stabiliserats genom Rikspolisstyrelsens fördelning av anslaget 2011. Under 2011 kommer effekten av de nya poliserna att visa sig i verksamhetens resultat. Aldrig tidigare har det funnits så många poliser i Dalarna. Det ökar våra förutsättningar att förebygga brott och ordningsstörningar, öka tryggheten i länets kommuner och klara upp flera brott. Vi måste göra mer av det som vi redan gör, inte minst inom ramen för de nationella satsningarna mot mängdbrott och brott i nära relation. Vårt största problem är fortfarande antalet äldre öppna utredningsärenden. Vi har under 2010 lagt grunden till en långsiktigt hållbar hantering av de inkommande ärendena för att öka uppklaringen och skapa en hanterbar balans. Vi måste fortsätta att utveckla vår tillämpning av Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Särskilt gäller detta kompetensförsörjning till funktionerna som förundersökningsledare, utveckling av brottssamordningsfunktionen samt fortsatt fokus på förstahandsåtgärder och spårsäkring. Den långsiktigt mest effektiva metoden för att minska inflödet av utredningsärenden är att förebygga brott, som är vår viktigaste uppgift. Vi ska i det syftet kontinuerligt utveckla vår tillämpning av Polisens underrättelsemodell, PUM, och verktyget PUM-A. Vi ska utveckla vår tillämpning av det nya arbetstidsavtalet för att optimera möjligheterna att öka synligheten, tillgängligheten och närvaron på tider och platser där brott begås. Vi ska fortsatt vara aktiva, och där så behövs vara drivande i det arbete som bedrivs i samhället i övrigt, inte minst i de lokala brottsförebyggande råden. De strukturella förändringar vi genomfört främst av ekonomiska skäl, har till viss del gått ut över servicen till allmänheten. Genom ökad samverkan med främst kommunerna ska vi nu skapa en kostnadseffektiv och flexibel service som tillgodoser rimliga förväntningar. Utvecklingen av den gemensamma organisationen i Polisområde Falun/ Borlänge ska fortsätta med högsta prioritet, och i dialog med Rikspolisstyrelsen fortsätter processen att tillskapa ett gemensamt förvaltningshus för att frigöra resurser för den polisiära kärnverksamheten. 3
Den nationella brottsofferundersökningen visar att vi har utvecklingspotential. Av det skälet har vi tagit fram en särskild åtgärdsplan som komplement till handlingsplanen för brottsdrabbade i Dalarna. För att stärka vårt brottsofferarbete ska vi prioritera kvalificerade hot- och riskbedömningar enligt SARA-modellen. Polisens nationella medarbetarundersökning ger ett bra underlag för fortsatt utveckling av ledarskap och medarbetarskap i myndigheten. Vi ska fortsätta att prioritera detta, bl.a. för att bättre kunna ta tillvara och utveckla det engagemang och de ambitioner som finns bland personalen. Genom de satsningar vi gjort på de lokala och centrala ledarskapsutbildningarna på olika nivåer har vi lagt grunden till att också utveckla medarbetarskapet i myndigheten. Ledningskommunikationen är en strategiskt viktig fråga som ständigt måste underhållas, och samverkansavtalet ger oss instrumenten för en fördjupad dialog mellan chef och medarbetare vid arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Vi ska också konsekvent fortsätta arbetet med att integrera polisens värdegrund i alla sammanhang och verksamheter. Jag förväntar mig att 2011 blir ett år då det kommer att avspegla sig i verksamhetsresultaten att vi är fler poliser än någonsin, och att vi tillsammans kan bidra till att Dalarna också i fortsättningen ska vara ett tryggt län att bo och verka i. Sten-Olov Hellberg 4
2.1 Resultatkultur, värdegrund och medarbetaransvar En effektiv verksamhet kännetecknas av en god resultatkultur, där resultatet och viljan till ständig förbättring står i fokus för samtliga chefer och medarbetare. En framgångsfaktor för en god resultatkultur är att chefer synliggör den enskilde medarbetarens bidrag till verksamhetens resultat genom att målen bryts ner, kommuniceras och följs upp kontinuerligt i bland annat utvecklings- och lönesamtal. Vårt samverkansavtal ger förutsättningar för dialog om mål och resultatuppföljning på alla ledningsnivåer mellan chef och medarbetare inom ramen för arbetsplatsträffar och utvecklingssamtal. Vidare pågår utvecklingsarbete gällande revidering av nuvarande myndighetsbeslut om resultatuppföljning 1 samt dess betydelse vid lönesamtal. För att styra och leda verksamheten framåt krävs kunskap om tidigare prestationer och resultat. Denna kunskap utgör grunden för den kommande planeringen. Sammantaget ställer allt detta större krav på planering, uppföljning samt ledning och styrning. Återkoppling på arbetsprestation är vitalt för trivsel i arbetet och utveckling av verksamheten. Resultatkultur byggs genom en förståelse för varje enskild medarbetares bidrag till måluppfyllelse och förbättring av verksamheten. Chefers återkoppling på medarbetarnas resultat behöver utvecklas och stärkas. Jämte utvecklingssamtal och lönesamtal ska en dialog mellan chef och medarbetare genomföras på ett strukturellt sätt, med tätt återkommande möten för att synliggöra varje individ och följa upp dennes prestationer. I utvecklingsarbetet för att bli ännu bättre bidrar medarbetarna med sin kompetens. Cheferna ansvarar för att avsätta tid med medarbetarna för att konkretisera vad värdegrunden innebär lokalt och hålla i dialoger om hur man ska göra för att utveckla verksamheten och förbättra resultaten. Medarbetarnas insatser är avgörande för verksamhetsresultatet. Varje medarbetare har ett ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten. Under de senaste åren har Polisen gjort ett antal stora satsningar på arbetsmetoder, chefs- och ledarskap, värdegrund med mera. Det är viktigt att dessa satsningar följs av en dialog om medarbetarens bidrag, möjligheter och ansvar för att verksamhetens mål ska nås. Som stöd för detta ska Rikspolisstyrelsen tillsammans med polismyndigheterna ta fram en medarbetarpolicy för att tydliggöra medarbetaransvaret. Policyn ska utgå från Polisens övergripande uppdrag och vår gemensamma värdegrund. 1 Resultatuppföljning på individnivå A 192 2505/07 samt Beslut avseende strukturen för uppföljning och utvärdering A 192 2506/07 5
3 Nationella mål för kärnverksamheten 3.1 Ledning och styrning av den polisoperativa verksamheten För att fullgöra vårt uppdrag och nå uppsatta mål inom kärnverksamheten ska verksamheten planeras och ledas på ett systematiskt sätt utifrån Polisens underrättelsemodell, PUM. Den brottsutredande verksamheten ska planeras och bedrivas enligt Polisens nationella utredningskoncept, PNU. 3.2 Våld i offentlig miljö En av våra viktigaste uppgifter är att förebygga och beivra brottslighet som riktar sig mot människors liv och hälsa. Efter en obruten ökning av antalet anmälda misshandelsbrott utomhus under mycket lång tid minskade antalet under 2008 för att sedan öka något under 2009. Nivån för denna brottslighet är dock fortfarande hög. Nationellt mål brottsförebyggande verksamhet, BF: Polisen ska verka för att minska våldsbrottsligheten med utgångspunkt i lokala problembilder. Orsakerna bakom våldsbrottsutvecklingen ska analyseras. Val av åtgärder ska utgå från ett problemorienterat arbetssätt. Analysen och de valda åtgärderna ska dokumenteras och utfallet av arbetet/åtgärderna ska kontinuerligt följas upp. Nationellt mål utredning och lagföring, UL: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 25 procent till utgången av 2011. 3.2.1 Myndighetens lokala anpassning till de nationella målen, brottsförebyggande verksamhet. Antalet anmälda misshandelsbrott utomhus, exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska inte överstiga 1050. För att minska våld i offentlig miljö krävs insatser från många aktörer. En viktig framgångsfaktor för att de åtgärder som vidtas ska ge avsedd effekt är att planering och genomförande sker i nära samverkan mellan berörda intressenter. Evidensbaserade arbetsmetoder ska användas när så är möjligt, exempelvis Kronobergsmodellen. Det ska finnas en tydlig dokumentation av arbetet i PUM-A som omfattar kartläggning och analys av som tydliggör problemets omfattning, spridning och orsak, arbetsmetod som kopplar mot problemets orsak samt uppföljning/utvärdering. 6
, utredning och lagföring Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande misshandel utomhus exkl. anmälningar där brottsoffret är i åldern 0-6 år, ska öka till 28 procent till utgången av 2011. För att fler brott ska klaras upp, och kvaliteten i den brottsutredande verksamheten höjas, ska omfattande inledande utredningsåtgärder vidtas redan i samband med att brottet inträffar eller då det anmäls till Polisen. Kvalificerade förundersökningsledare ska finnas tillgängliga under frekvent tid. 3.3 Tillgrepp genom inbrott Tillgreppsbrotten (exkl. butikstillgrepp) står för en betydande del av den samlade brottsligheten. År 2009 anmäldes ca 480 000 brott i landet i denna kategori. En långsiktig trend är att antalet tillgreppsbrott fortsätter att minska som de gjort under hela 2000-talet; sedan 2005 har antalet anmälda tillgreppsbrott genom inbrott minskat med 16 procent. Tillgreppsbrott genom inbrott utgör cirka hälften av den anmälda tillgreppsbrottsligheten. Brottstypen är i många fall mycket integritetskränkande och upprepad utsatthet är inte ovanlig. Andelen redovisade ärenden till åklagare i förhållande till inkomna har dock inte ökat för denna brottstyp. Nationellt mål: Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska öka till 5,5 procent till utgången av 2011. 3.3.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet Andelen ärenden redovisade till åklagare av inkomna ärenden beträffande tillgrepp genom inbrott ska uppgå till minst 6,0 procent till utgången av 2011.. En väl fungerande samverkan t ex. genom de lokala brottsförebyggande råden. Åtgärder vidtas för att säkerställa att alla poliser i yttre tjänst har tillräcklig kompetens för att kunna genomföra enklare spårsäkring. Lokala brottsplatsundersökare ska finnas tillgängliga på brottsfrekventa tider för att genomföra mer kvalificerade och omfattande brottsplatsundersökningar i direkt anslutning till att brott inträffar och då särskilt bostadsinbrott. Åtgärder genomförs så att den operativa brottsanalysen utvecklas så att förmågan att upptäcka brottsmönster och seriebrottslighet ökar. 7
3.4 Grova våldsbrott Årligen inträffar fall av dödligt våld som för de inblandade innebär stora påfrestningar och ofta också medför livslångt lidande. Detta ställer särskilt höga krav på vår förmåga att klara upp de grova våldsbrotten. Dessa händelser är ofta mycket uppmärksammade och utöver att brotten klaras upp bidrar ett kompetent, effektivt och förtroendeingivande arbete till att förstärka vårt förtroende hos allmänheten. Nationellt mål: Polismyndigheterna ska arbeta i enlighet med fastställd handlingsplan för utredning av grova våldsbrott. 3.4.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet Arbetet ska ske enligt en lokal handlingsplan för utredning av grova våldsbrott. För att säkerställa att grova våldsbrott utreds på ett kompetent och effektivt sätt ska vi arbeta efter en handlingsplan som säkerställer att utredningsarbetet kan bedrivas enligt det nationella metodstödet för utredning av grova våldsbrott, PUG Särskild vikt ska läggas vid samverkan med andra polismyndigheter och Åklagarmyndigheten. En lokal handlingsplan avseende PUG ska färdigställas senast 2011-03-01. 3.5 Grov organiserad och systemhotande brottslighet Grov organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot samhället, inte minst när den tar sig i uttryck i systemhotande brottslighet. Antalet yrkeskriminella grupperingar har ökat under senare år liksom nyrekryteringen till dessa. Den multikriminalitet som dessa grupper utövar är ett omfattande problemområde som påverkar stora delar av Polisen. Bland annat narkotika utgör en viktig inkomstkälla som bidrar till att den grova organiserade brottsligheten kan utvecklas. Grov organiserad brottslighet berör all polisverksamhet. Polisens arbete mot den grova organiserade brottsligheten har förstärkts enligt det uppdrag som regeringen har lämnat till Rikspolisstyrelsen. 2 Nationellt mål: Förutsättningarna för att bedriva grov organiserad och systemhotande brottslighet i Sverige ska försvåras. 2 Regeringsbeslut Ju2008/5776/PO Uppdrag till Rikspolisstyrelsen och andra berörda myndigheter att vidta åtgärder för att säkerställa en effektiv och uthållig bekämpning av den grova organiserade brottsligheten. 8
3.5.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet. Arbetet med den grova organiserade och systemhotande brottsligheten, GOB, ska grunda sig på att myndigheten utvecklar arbetet med PUM och att underrättelseflödet ökar. Ledning/styrning på varje ledningsnivånivå enligt PUM (SLG, OLG och LLG) utifrån prioriterade problembilder. Varje medarbetare ansvarar för att inom ramen för PUM förmedla information om brott och brottslingar till KUT. Vår särskilda strategi avseende GOB, A 171-1931/08, ska revideras. 3.6 Brott i nära relationer I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls att det är grundläggande att människor som utsätts för brott vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Vidare påtalas vikten av att rättskedjan särskilt polis och åklagare fungerar effektivt så att brott utreds och lagförs skyndsamt. Nationellt mål: Antalet ärenden redovisade till åklagare beträffande brott i nära relationer ska till utgången av 2011 antalsmässigt inte understiga 6 800. 3.6.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet. Minst 240 ärenden avseende brott i nära relationer ska redovisas till åklagare. Ett effektivt brottsbekämpande arbete vid brott i nära relationer förutsätter att vi har en väl utvecklad samverkan med åklagare, socialtjänst, hälso- och sjukvård samt andra relevanta aktörer. Vi ska tillämpa rutiner för anmälan till socialnämnden enligt 14 kap. 1 socialtjänstlagen. 3.7 Trafiksäkerhet Polisens trafiksäkerhetsarbete syftar till att minska antalet dödade och skadade i trafiken. Detta ska ske genom att öka regel efterlevnaden på trafikområdet vilket också leder till ökad trygghet i samhället. En viktig faktor för Polisens trafiksäkerhetsarbete är det nya etappmålet och målstyrning av trafiksäkerheten som ersätter den nuvarande visionen. 3 3 Vägverket (2008:31) styrning av trafiksäkerhetsarbetet aktörssamverkan mot nya etappmål 2020 9
Nationellt mål: Antalet skadade och dödade i trafiken ska minska. 3.7.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet. 67 100 alkoholutandningsprov ska genomföras. 34 740 arbetsdagar ska kontrolleras inom kör- och vilotidslagstiftningen. 210 tillsyner av farligt gods ska göras. Antalet upptäckta drograttfylleribrott ska uppgå till minst 250. Trafiksäkerhetsarbetet bedrivs enligt Handlingsplan för Polismyndigheten Dalarnas trafiksäkerhetsarbete 2011. 3.8 Narkotikabrott Det övergripande målet i regeringens narkotikahandlingsplan är ett narkotikafritt samhälle. 4 Narkotikamissbruk leder många gånger även till annan brottslighet och en kriminell livsstil. Det är särskilt viktigt att vidta åtgärder i syfte att motverka ungdomars missbruk. Narkotika utgör också en viktig inkomstkälla för den grova organiserade brottsligheten, vilket har betydelse för satsningen mot narkotikabrott. Nationellt mål: Polisen ska bidra till att minska tillgången på och användningen av narkotika i samhället med ökat fokus mot överlåtelsebrott. 3.8.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet Antalet inkommande ärenden om narkotikabrott, exkl. drograttfylleri, ska uppgå till minst 1 300 st. Våra brottsbekämpande åtgärder ska i första hand inriktas mot överlåtelse och då särskilt försäljning till ungdomar för att på så sätt minska narkotikamissbruket och motverka att ungdomar utvecklar en kriminell livsstil. 3.9 Service och polisrätt En betydande del av allmänhetens kontakt med Polisen sker inom ramen för polisrättsärenden och vid mottagning och registrering av brottsanmälningar där information kanaliseras och handläggs. 5 Allmänhetens bild av Polisen formas till stor del vid dessa kontakter. God tillgänglighet, bra bemötande samt korrekt och effektiv ärendehandläggning inom detta område är därför av stor betydelse för allmänhetens förtroende för Polisen. 4 Prop. 2005/06:30 Nationella alkohol- och narkotikahandlingsplaner. 5 Med polisrättsärenden ska förstås uppgifter som avses i 2 5 polislagen (1984:387). 10
Nationellt mål: Antalet personer och andra parter som är nöjda med Polisens service, 6 tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. 7 3.9.1 Myndighetens lokala anpassning till de nationella målen Antalet personer och andra parter som är nöjda med Polisens service, tillgänglighet, bemötande och handläggning av polisrättsärenden ska öka och minst 85 procent ska vara nöjda eller mycket nöjda. Öppettiderna i våra receptioner ska i så stor utsträckning som möjligt tillgodose allmänhetens behov. Service erbjuds och anpassas i anslutning till större evenemang. Serviceinsatser ska ske både kvälls- och helgtid. Alla medarbetare ska ha kunskap om Polismyndigheten Dalarnas organisation/funktion. 3.10 Krisberedskap Nationellt mål: Polisen ska vid utgången av 2012 ha en god krisberedskapsförmåga och samtidigt skapa förutsättningar för en uthållig hantering av större händelser som gör att samhällets medborgare känner tillit till Polisen när en kris inträffar. 3.10.1 Myndighetens lokala anpassning till det nationella målet Vi ska fortsätta att utveckla vår förmåga att möta händelser i vardagsverksamheten som övergår i särskild händelse eller kris. Utbildning och övning i särskilda händelser internt samt med externa aktörer. Inventera, upprätta och sammanställa objektsplaner även med externa aktörer. 6 Med service menas den kommunikation som sker i servicesyfte mellan Polisen och allmänheten samt mottagning och registrering av anmälan om brott. 7 För nöjdhetsmätningar som görs enligt Nöjd-Kund-Index modellen är motsvarande mål 85 i NKI-betyg. 11
4 Myndighetens lokala mål Myndighetens generella strategi för ökad måluppfyllelse är fortsatt utveckling av Polisens underrättelsemodell, PUM, och Polisens nationella utredningskoncept, PNU. Genom fortsatt ledning och styrning av verksamheten enligt PUM kommer både den brottsförebyggande och den utredande verksamheten att inriktas på de områden som har betydelse för att vi ska klara vårt uppdrag. PNU ger oss verktyg för att vidta rätt åtgärder i den utredande processen och det är viktiga förutsättningar för att klara upp fler brott. Ungdomsåren är den ålder då många begår brott. I många fall är ungdomsbrottsligheten av tillfällig natur men en del ungdomar går vidare och utvecklar en kriminell livsstil i vuxen ålder. Det förebyggande arbetet är därför viktigt för att förhindra nyrekrytering av ungdomar till kriminella grupper. Ett väl fungerande brottsofferarbete har betydelse för hur vi ska klara vårt uppdrag. Vi ser det som fortsatt angeläget att uppdaga hatbrottslighet 8 samt kraftfullt beivra sådan brottslighet. 4.1 Brottsförebyggande verksamhet Den brottsförebyggande verksamheten ska utvecklas och tillämpningen av PUM ska stärkas.. Utveckling av SLG 9 och OLG i ett PUM-perspektiv. Utökad extern samverkan med bland annat kommuner för att stärka BFprocessen. Utveckla användandet av PUM-A för att stärka operativ planering/insats avseende analys-metod-uppföljning/utvärdering 4.2 Utredning och lagföring Utredning Lagföring utvecklas så att vår förmåga att hantera mängdbrott och öppna ärenden ökar samt att PNU fortsätter att utvecklas.. Renodlad operativ jourhavande förundersökningsledning, FU-ledning. Ett fungerande ersättarsystem för FU-ledare. Granskningsdelen av anmälningar generellt frikopplas från Jourhavande FUledare. 8 Med begreppet hatbrott avses brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning mot offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. (källa: Intrapolis) 9 SLG, strategisk ledningsgrupp och OLG, operativ ledningsgrupp är ledningsnivåer enligt Lednings/styrningsmodellen PUM. 12
Deltagare till nationella FU-ledarutbildningen (20-veckors utbildning). Stöd/introduktionsprogram för ersättare (Örebroutbildningen). Övriga åtgärder Effektivisering av utredningsförfarandet när det gäller utredningsresurs i den så kallade tratten. Kvalitetssäkring av all avrapportering genom stationsbefäl och yttre befäl. Rotationstjänstgöring för stationsbefäl, yttre befäl samt ersättare till FU-ledare för att stärka området utredning lagföring. Genomlysning av avrapportering enligt RB 23:21 och 23:22 med syfte att kvalitetssäkra avrapportering samt utöka möjligheten till förenklat utredningsförfarande. Deltagare i nationell utbildning till instruktör i PUST 10 samt genomförande av PUST Deltagare i nationell utbildning i utredningsmetodik för yttre befäl och instruktörer. Utbildning för yttre personal i utredningsmetodik. 4.3 Kriminalteknik Tillse att rätt kriminalteknisk kompetens ianspråktas vid rätt tillfälle. Följa nationell plan för kompetensöverföring mellan kriminaltekniker och LO- KUS. Vi ska fortsätta att utveckla kriminaltekniken för att klara upp fler brott. Särskilt gäller detta inom DNA området. En tydlig kriminalteknisk strategi vid undersökningar avseende vem gör vad? Kriminaltekniker-LOKUS-Jourgrupp-polis, spårsäkringsväska. En tydlig rutin för ledning och styrning, operativ FU-ledning (åklagarepolisiär FU-ledning) avseende rätt kompetens vid undersökningar. 4.4 Ungdomsbrott Antalet identifierade och lagförda ungdomsbrottslingar ska öka i syfte att långsiktigt förebygga ungdomsbrott. Planlagt BF-arbete enligt lokal problembild. 4.5 Brottsofferarbete En viktig del i ett framgångsrikt polisarbete är hur vi bemöter brottsoffer. Vår handlingsplan för brottsdrabbade 11 ska följas. 10 PUST, polisens utredningsstöd syftar till att effektivisera utredningsarbetet genom ett utvecklat mobilt itstöd som möjliggör ett gemensamt arbetssätt för att färdigställa utredningar direkt i anslutning till brott. 11 Handlingsplan för brottsdrabbade i Dalarna, A 016 1486/07, reviderad 2010-03-25. 13
5 Gemensam verksamhet Vi kommer under 2011 att fortsätta utveckla den gemensamma verksamheten när det gäller kompetensförsörjning, chefs- och ledarskap, kommunikation, rättstillämpning och verksamhetsskydd. Utvecklingen av dessa områden är viktiga förutsättningar för att vi ska nå målen för verksamheten. Polisens chefspolicy ska tillämpas som stöd för alla chefer. Samtidigt är det viktigt att detta kompletteras med en dialog om medarbetarens bidrag, möjligheter och ansvar för att verksamhetens mål ska nås. Varje medarbetare har ett ansvar för att förbättra och utveckla verksamheten. Polisens medarbetarpolicy för att tydliggöra medarbetarrollen som bottnar i Polisens övergripande uppdrag och värdegrund ska tillämpas. 5.1 Kompetensförsörjning Vi ska genom aktiv kompetensförsörjning (attrahera, rekrytera, utveckla/utbilda, behålla och avveckla) täcka behovet på såväl lång som kort sikt. Mångfald ska vara en integrerad och självklar del av verksamheten. En kompetensförsörjningsplan färdigställs under året. Avgångsorsaker bland medarbetare ska identifieras och dokumenteras. Våra chefer ska vara delaktiga i rekryteringsprocessen och processen ska effektiviseras.. HR-enheten inventerar behov av ökad effektivitet och delaktighet i rekryteringsprocessen. 5.2 Chefs- och ledarskap Vi ska stärka cheferna i deras roller som arbetsgivare enligt chefspolicyn och samverkansavtalet. Fortsätta följa det nationella konceptet med chefsutbildningar. Lokal fortbildning ges utifrån inventerat behov (arbetsrätt, arbetsmiljö, samverkan). Skapa stödrutiner/policys för chefsnätverk och mentorskap internt och externt. 14
Identifiera och utveckla lämpliga medarbetare till att anta chefs- och ledaruppdrag. Arbetet ska bedrivas med beaktande av jämställdhets- och mångfaldsperspektiven. En tydlig strategi för att identifiera lämpliga medarbetare utarbetas och implementeras. 5.3 Kommunikation Ledningskommunikation används som verktyg för att i dialog med medarbetaren utveckla tillvägagångssätt och metoder på områdes-/enhetsnivå, hur myndighetens mål ska nås. Åtgärd-Hur Handboken Den kommunikative chefen tillämpas. En kommunikationspolicy ska utarbetas och införas. Åtgärd-Hur Kommunikationspolicyn delges och tillämpas av cheferna. Varje chef ska på respektive enhet vid arbetsplatsträff (APT) med sin personal kommunicera verksamhetsmål och skapa förståelse, delaktighet och engagemang hur målen ska nås och verksamheten bedrivas. Åtgärd-Hur Genom stående punkt på APT; verksamhetsmål-återkopplingmetodutvärdering. Stab/förvaltning/processledare ger behovsanpassat stöd. 5.4 Rättstillämpning Rättsenheten ska fortsätta utveckla/samordna/tolka och ge stöd till enheterna avseende rättstillämpningen genom att genomföra lokala informations- /utbildningsinsatser utifrån enheternas behov. 15
Rättsenheten inventerar enheters behov och avdelar tid och resurs utifrån detta. 5.5 Verksamhetsskydd Alla medarbetare ska få erforderlig kompetens och uppdatering om myndighetens policy, rutiner och riktlinjer. Särskilt ska beaktas myndighetens rutiner för skydd av medarbetare. Varje enhet avdelar tid/ger utrymme på enhetens arbetsplatsträffar för information/uppdatering. Säkerställa myndighets kompetens för att genomföra info/utbildning om verksamhetsskydd. Beställning görs till utpekad utsedd ansvarig i myndigheten. 5.6 Myndighetens miljömål 2011 -Ökad användning av video- och telefonkonferenser. -Minskad andel resor med bil. Planera och genomföra åtgärder som verkar för ökad användning av videooch telefonkonferenser. Vår resepolicy ska tillämpas och följas upp. 16
6 Ekonomi 2011 bedöms polismyndighetens verksamhet kunna bedrivas inom tilldelade ramar. Alla möjligheter till att effektivisera verksamheten ska fortsatt prövas och genomföras. Detta för att kunna frigöra resurser till kärnverksamhet så att vårt verksamhetsresultat kan förbättras. Vår medelstilldelning för 2011 uppgår till 412 12 Mkr. Nivån från 2010 är basen för fördelningen av resurser för 2011. Efter vissa mindre justeringar på nationell nivå har resterande medel fördelats som en allmän uppräkning om 2,38% till samtliga myndigheter. Under 2011 disponerar myndigheterna en anslagskredit om 1,5% och ett anslagssparande om 2%. Det ekonomiska saneringsarbetet som vi genomfört 2009 och 2010 har inneburit att polismyndighetens finansiella situation förbättrats betydligt 12 Enligt medelfördelningsbeslut RPS 2010-11-01 17
Polismyndigheten Dalarna omfattar Dalarnas län. I Dalarna finns 15 medelstora till små kommuner med totalt ca 277 000 invånare. Falun är residensstad. Länet är ett av de mest populära turistmålen i Sverige både sommar och vinter. Årligen anmäls ca 29 000 brott och mer än 55 000 händelserapporter upprättas. Vid vår myndighet finns ca 620 anställda varav ca 490 är poliser. Postadress: Box 739, 791 29 Falun Telefon: 114 14 Telefax: 023-461 93 E-post adress polismyndigheten.dalarna@polisen.se Besöksadress: Polishuset, Kristinegatan 26, Falun