Rapport Kundundersökning riktad till SÄS samverkanspartners inom kommun och primärvård, ReKo området 2005 Borås 2006-03-29 Handläggare Gun Andersson Verksamhetsutvecklare Personal- och Utvecklingsenheten SÄS
Sammanfattning Bakgrund Verksamhetsidén för Södra Älvsborgs Sjukhus är En god specialiserad sjukvård till patienter som behöver oss för att få ökad livskvalitet. Patientfokus är en del av värdegrunden och innebär att vårt handlande och bemötande ska utgå från vad som är bäst för patienten. En framgångsfaktor för vården som ges vid Södra Älvsborgs Sjukhus är att Vi ska uppfylla våra patienters och kunders uttalade och outtalade behov. Denna framgångsfaktor används för att styra och följa upp kvalitetsarbetet kring patient- och kundtillfredsställelse. Under arbetet med verksamhetsplanen 2005 gjordes en SWOT-analys där bristande samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun lyftes fram som ett hot. Då en god samverkan med andra vårdgivare är en förutsättning för en god och säker vård beslutades att genomföra en kundenkät gentemot primärvård och kommuner inom ReKoområdet. Två perspektiv finns med i kundundersökningen. Det ena perspektivet har patientfokus och ska belysa bland annat tillgänglighet och informationsöverföring med syfte att ge god och säker vård till våra gemensamma patienter. Det ena perspektivet är medarbetarperspektivet, där det handlar om vårt agerande och bemötande vid direkta kontakter. Syfte Syftet var att ta reda på hur kommun och primärvård upplever SÄS som samverkanspartner i vårt gemensamma arbete kring de vårdtagare som behöver oss och där resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete. Verksamhetens mål med denna undersökning var att: - få kunskap om hur samverkan (delar av) fungerar ur ett patientperspektiv - mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och kommun/primärvård. - utifrån resultatet identifierade förbättringsområden. Enkät som metod Enkätundersökning valdes som metod då vi ansåg att vi på så sätt kunde nå tillräckligt många till en inte alltför stor arbetsinsats. Frågorna i enkäten belyste följande områden; bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling. Resultat Undersökningen bekräftade att de frågeområden som identifierats, tillsammans med företrädare för kommun och primärvård, är viktiga för att en god och säker vård ska kunna ges. Resultatet visade också att det finns stort behov av förbättringar. De förbättringsområden som kan identifieras är: Information/kommunikation förbättring av information till patient och informationsöverföring från sjukhus till kommun/primärvård Samverkan behov av ökad kunskap kring ansvarsfördelning och avtal/överenskommelser Utskrivning av patient från sjukhuset förbättrade rutiner kring utremittering, mediciner, uppföljning och planering av fortsatt vård och behandling. Kunskapsöverföring skapa förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte Tillgänglighet smidigare kontaktvägar
Innehållsförteckning sida Bakgrund 1 Uppdrag 1 Syfte 2 Målgrupp och urval 2 Metodbeskrivninng Enkät 2 Att konstruera frågor 2 Layout 3 Pilottest 3 Datainsamling 3 Bortfall 3 Resultatredovisning 4 Slutsats 13 Planering av fortsatt arbete 13
Bakgrund Verksamhetsidén för Södra Älvsborgs Sjukhus är En god specialiserad sjukvård till patienter som behöver oss för att få ökad livskvalitet. Patientfokus är en del av vår värdegrund och innebär att vårt handlande och bemötande ska utgå från vad som är bäst för patienten. Den ska också bli synlig i att vi visar respekt och skapar delaktighet. En framgångsfaktor för vården som ges vid Södra Älvsborgs Sjukhus är att Vi ska uppfylla våra patienters och kunders uttalade och outtalade behov. Denna framgångsfaktor används för att styra och följa upp kvalitetsarbetet kring patient- och kundtillfredsställelse. Ett förbättringsområde knutet till denna framgångsfaktor är att Säkerställa kund/patientorientering hos alla anställda. Förbättringsarbete och uppföljning kring detta förbättringsområde kommer vartannat år rikta sig till patienter och vartannat år till interna och externa kunder. Under år 2004 genomfördes en enkätundersökning KUPP- Kvalitet ur patientens perspektiv. Syftet var att undersöka patienternas upplevelse av den vård de fått och där resultatet ska ligga till grund för ett kontinuerligt förbättringsarbete. Undersökningen var sjukhusövergripande och berörde alla enheter som vårdar och behandlar patienter. Under år 2005 kommer förbättringsåtgärder vidtas knutna till de bristområden som identifierades i patientenkäten. Under arbetet med verksamhetsplanen 2005 gjordes en SWOT-analys där bristande samverkan mellan sjukhus, primärvård och kommun lyftes fram som ett hot. Då en god samverkan med andra vårdgivare är en förutsättning för en god och säker vård beslutades att genomföra en kundundersökning gentemot primärvård och kommuner inom Södra Älvsborg. Två perspektiv finns med i kundundersökningen. Det ena perspektivet har patientfokus och ska titta på bland annat tillgänglighet och informationsöverföring med syfte att ge god och säker vård till våra gemensamma patienter. Det andra perspektivet är medarbetarperspektivet, där det handlar om vårt agerande och bemötande vid direkta kontakter. Uppdrag Då uppdraget finns beskrivet som ett förbättringsområde i sjukhusets verksamhetsplan för 2005 innebär det att sjukhusledningen och sjukhusdirektören Ingela Tuvegran ytterst står som uppdragsgivare. Förbättringsområdesansvarig är chefläkare Christer Wettervik, som i sin tur gett uppdraget, att planera och genomföra kundundersökningen, till Personal- och Utvecklingsenheten. Uppdragsgrupp Styrgrupp Christer Wettervik, chefläkare, Sjukhusstrategiska enheten (SSE) Marianne Segenstedt, utvecklingschef, Christina Winge-Appelqvist, verksamhetsutvecklare, mätetalsansvarig Bengt-Arne Andersson, verksamhetschef, Vuxenpsykiatrin Gun Andersson, verksamhetsutvecklare, Personal- och Utvecklingsenheten. Syfte Syftet var att ta reda på hur kommun och primärvård upplever SÄS som samverkanspartner i vårt gemensamma arbete kring de vårdtagare som behöver oss och där resultatet ska ligga till grund för förbättringsarbete. SÄS mål med denna undersökning var att: - få kunskap om hur samverkan (delar av) fungerar ur ett patientperspektiv - mellan Södra Älvsborgs Sjukhus och kommun/primärvård. - utifrån resultatet identifierade förbättringsområden. 1
Ytterligare ett syfte Detta arbete kom att få ytterligare ett syfte. Eftersom SÄS aldrig tidigare har gjort denna sortens kundundersökning fanns det inget att luta sig emot. Det har varit en kunskapsresa att ta fram frågor, konstruera enkät, identifiera målgrupp, urval och distributionsväg, att samla in och bearbeta data och till sist men inte minst att analyser insamlad data. Vår målsättning har naturligtvis varit, att utifrån den kunskap vi i nuläge har, göra en så bra kundundersökning som möjligt. Parallellt med detta är det också ett utvecklingsarbete där vi kommer att studera och utvärdera vår metod och vårt arbetssätt i syfte att förbättra. Målgrupp och urval Målgruppen för undersökningen var SÄS samverkanspartners i kommun och primärvård i Södra Älvsborg, personer som har kontakt med SÄS utifrån ett ansvar för gemensamma vårdtagare och deras närstående. Avsikten var att nå personer med olika befattningar och professioner, vilka har direkt eller indirekt kontakt med vårdtagare. De professioner/funktioner med direkt kontakt med vårdtagare var läkare, distriktsköterskor/sjuksköterskor och undersköterskor inom primärvård, distriktsköterskor/ sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och biståndsbedömare/omsorgsutredare inom kommunen. Medicinskt ansvariga sjuksköterskor och enhetschefer ingick också i målgruppen. Då vi i första hand var intresserade av att få vissa frågeställningar belysta användes bedömningsurval som urvalsmetod. Förvaltningscheferna (eller motsvarande) fick i uppgift att dela ut ett visst antal enkäter som stod i proportion till verksamhetens storlek, fördelade på de identifierade personalgrupperna. Målet var att få in 100 besvarade enkäter. Metodbeskrivning Enkät Enkätundersökning valdes som metod då vi ansåg att vi på så sätt kunde nå tillräckligt många till en inte alltför stor arbetsinsats. Första steget var få fram en enkät vars frågor stämde med det vi ville ha reda på. Genom att söka i litteraturen, på Internet och genom personliga kontakter sökte vi efter en enkät eller färdiga frågor som vi skulle kunna använda. Vi lyckades inte hitta någon annan som gjort liknande undersökning. Att konstruera frågor Nästa steg var då att konstruera egna frågor till enkäten. Eftersom vi hade målgruppen klar för oss kontaktades personer från primärvård och kommun, vilka vi intervjuade. De intervjuade var fem personer; en medicinskt ansvarig sjuksköterska, en biståndsbedömare, en enhetschef på vårdcentral, en distriktsarbetsterapeut och en distriktssköterska. De ombads berätta om hur de upplevde samarbetet mellan kommun/primärvård och sjukhuset. De fick också beskriva vilka områden som de tyckte är viktiga för att ge en god och säker vård för våra gemensamma patienter. Utifrån dessa samtal identifierades följande områden som viktiga att belysa i undersökningen; bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling. Enkäten kom att innehålla tre bakgrundsvariabler; befattning, verksamhet och geografiskt område. Enkäten innehåller vidare sju frågor av Likert- typ, vilket innebär att frågorna är formulerade som påståenden. Svarsalternativen för dessa påståenden är; instämmer helt, instämmer till stor del, instämmer delvis, instämmer inte alls och vet ej. Denna svarsskala kallas ordinalskala där värdena går att rangordna från det lägsta till det högsta. 2
De områden som berörs genom frågorna är bemötande, tillgänglighet, information till vårdtagare, informationsöverföring och ansvarsfördelning. Vid varje fråga gavs möjlighet att lämna ytterligare kommentarer. Utöver dessa frågor uppmanades respondenterna ge förslag till förbättringar. Layout Strävan var att utforma en så snygg och logisk enkät som möjligt. Eftersom en enkäts utseende har betydelse för hur den tas emot och påverkar villigheten hos respondenten att besvara den, fanns det många hänsyn att ta. Frågorna ska vara begripliga och logiska men också presenteras på ett tilltalande sätt. En viktig avvägning skedde mellan att så få frågor som möjligt men ändå tillräckligt många, fördelade på så få sidor som möjligt utan att ge ett för kompakt intryck. Pilottest En pilottest gjordes i liten skala. Den färdiga enkäten skickades till de som tidigare hade intervjuats och de ombads att ha synpunkter på frågornas begriplighet och relevans och på enkätens utseende. Datainsamling Förvaltningscheferna (eller motsvarande) fick bli våra kontakter ut i verksamheterna. De fick i uppgift att dela ut ett visst antal enkäter som stod i proportion till verksamhetens storlek, fördelade på ovanstående personalgrupper. Målet var att få in 100 besvarade enkäter. Information om den kommande undersökningen gavs i ReKo (bilaga 1), som är en samverkansgrupp för sjukhuset, kommun och primärvård. Därefter togs personlig kontakt med förvaltningscheferna (eller motsvarande) som därefter fick mail innehållande ytterligare information (bilaga 4) och kundenkäten (bilaga 2 och 3). Dessa kontakter och det samarbete som var nödvändigt, för att kunna få ut enkäterna, har uteslutande varit positivt. Utskick och insamling av enkäterna skedde under en period av sex veckor. Totalt insända, besvarade enkäter blev 120st. Dessa var fördelade på arbetsterapeuter (8st), sjukgymnaster (9st), primärvårdsläkare (33st), enhetschefer (14st), sjuksköterskor inom kommun (21st), sjuksköterskor m.fl. inom primärvård (22st) och biståndsbedömare (13st). Bortfall Exakt bortfall (externt) kan inte redovisas eftersom de som delade ut enkäterna inte har redovisat tillbaka exakt hur många som blev utdelade. Förvaltningscheferna blev ombedda att dela ut X antal enkäter i sin verksamhet, olika beroende på hur stor förvaltningen var. Sammanlagda summan av dessa enkäter var 150 st. Insända, besvarade enkäter var 120 stycken. Utifrån detta är det externa bortfallet uppskattningsvis 20 % vilket också innebär att svarsfrekvensen var 80 %. Interna bortfallet i de besvarade enkäterna var 0%. Resultatredovisning Resultatet redovisas för varje fråga, dels i ett diagram (andel instämmande), dels som sammanfattning av kommentarer. För att mäta andelen som instämmer har varje fråga ställts som ett påstående. Svarsalternativen är på en fyrgradig skala från "Instämmer helt" till "Instämmer inte alls". Möjlighet att svara vet ej gavs också. De som svarat "Instämmer helt" och "Instämmer till stor del" har grupperats och utifrån det beräknas hur stor denna grupp utgör i förhållande till alla som svarat. Kommentarerna kring varje fråga har skrivits ner och grupperats dels utifrån yrkesgrupp/ befattning, dels utifrån gemensamma teman ( bilaga 5). Kommentarerna knutna till respektive frågor har redovisats som Allmänna kommentarer vilket menas att det inte har funnits skillnad i uppfattning beroende på yrkesgrupp eller befattning. Där 3
det funnits tydliga skillnader beroende på yrkesgrupp/befattning har detta redovisats som Yrkesspecifika kommentarer. Fråga 1 Jag blir bemött på ett vänligt, respektfullt sätt vid kontakt med sjukusets personal Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % Frågan kring bemötande vid kontakt med sjukhuset visade att de flesta (87%) var nöjda med det bemötande som ges vid SÄS. De negativa kommentarerna handlade i flera fall om brister i bemötandet, i form av bristande intresse och dålig planering, i samband med vårdplanering. Det framkom också i kommenteraren att hur man blir bemött är beroende av den enskilde personens inställning och förhållningssätt. Allmänna kommentarer Beror mycket på vilken avd/mott man söker samt den persons personliga inställning och förhållningssätt. Alltid trevligt bemötande i växeln och bra hjälp., Telefonisterna är alltid trevliga. Den negativa kritik som finns handlar bl.a. om oförberedda vårdplaneringar och bristande respekt. Stressat mottagande, vet inte om att det ska vara vårdplanering, var vi ska sitta m.m. När man arbetar inom kommunen bemöts man ibland av bristande respekt. 4
Fråga 2 När jag har frågor och behöver kontakta sjukhuset är det lätt att få kontakt med rätt person Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % Det framgår tydligt att rätt person tolkas som den som har kunskap och information om en specifik patient. Det är i särskilda patientärenden som kommunens och primärvården söker kontakt med SÄS. Här finns relativt stora skillnader mellan yrkesgrupperna. Läkare, MAS/Enhetschefer och biståndshandläggare har betydligt lättare att få tag i rätt person jämfört med arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Allmänna kommentarer Blir ofta hänvisad till någon annan och åter någon annan. Svårt att få någon att ta ansvar och ge svar på frågor då patienten är utskriven. Ibland är den som vet på annat håll och ingen annan på avd. känner till min pensionär. Om patienten flyttat mellan avd. vet inte personalen vem patienten är eller var han är. Yrkesspecifik kommentar Vid sidan av att söka rätt person enligt ovan behöver primärvårdsläkarna också söka specialistläkare på sjukhuset för t.ex. konsultation. Det är mycket olika på olika kliniker T.ex. de flesta jourläkare är lätta att nå. Däremot är det inte alltid jourläkaren den man vill rådfråga. T.ex. psykkliniken har ofta en AT-läkare som agerar mellanlänk vilket oftast bara försenar ärendet. Kollegor ibland svåra att nå, åtminstone med kort varsel 5
Fråga 3 Patienten får bra information i samband med sjukhuskontakt, när det gäller återbesök, vem patienten kan vända sig till, ansvarig vårdgivare m.m. Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % Här framträdde flera bristområden och det fanns ingen kommenterbar skillnad mellan de olika yrkesgrupperna. I genomsnitt var det knappt 20% av de tillfrågade som ansåg att patienterna får bra information i samband med sjukhuskontakt; när det gäller återbesök, vem patienten kan vända sig till, ansvarig vårdgivare m.m. Allmänna kommentarer Identifierade områden 1) Brist i information till patienten Patienten har fått information men har inte kunnat ta den till sig eller kommer inte ihåg Patienten har inte fått den information som behövdes Många av våra vårdtagare har svårt att tillgodogöra sig den info de får. Det gäller framförallt de som bor på särskilda boende och i de fallen vore det bra med skriftlig rapport. Gäller framförallt vid läkarbesök. Våra äldre patienter som är på återbesök på en mottagning kan inte alltid ta vara på och komma ihåg den information de får, inte heller alltid anhörig. Önskar skriftlig information till PAS Patienten har inte alltid uppfattat informationen (om de fått någon) utan vänder sig till oss Ofta har patienten noll koll när de kommer från sjukhuset. Detta leder till att vi får hjälpa till så att rätt information kommer fram. 2) Patienterna vänder sig till vårdcentralen (där VC inte fått information om patienten); För att de blivit uppmanade att göra så För att det inte vet vad eller hur de annars ska göra. Upplever att de får information på sjukhuset om att de ska vända sig till oss vid problem, efter sjukhusvistelsen. 6
Ofta får patienten besked att vända sig till VC trots att utremittering ej skett, att adekvata papper ej skickats. Pat inskrivna i kommunens hemsjukvård har sällan vetskap om vart de ska vända sig. 3) Brist på information leder till Primärvård och kommun får hjälpa till att reda ut och skaffa den information som saknas. Viktig information saknas vilket leder till oklarheter kring fortsatt vård, det kan gälla planerad behandling, undersökning, medicinering och uppföljning. Patienten vänder sig mycket ofta till oss i primärvården med frågor om vad som hände på sjukhuset, svar på undersökningar/prover tagna på sjukhuset Saknar ibland viktig information om patientens tillstånd t.ex. hur mycket dom får belasta, eventuella restrektioner - oftast läkarremisser Fråga 4 Den information som överförs från sjukhuset, i enskilda patientärenden, är tillräcklig för att ge rätt vård Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % Det visade sig finnas skillnader i uppfattningen kring den information som överförs från sjukhuset. Kommunens sjuksköterskor och biståndshandläggarna var de grupper där flest instämde helt eller till stor del (58 % resp. 47 %) påståendet om den information som överförs från sjukhuset, i enskilda patientärenden, är tillräcklig för att ge rätt vård. Den grupp som var mest kritiska till att rätt information överförs var medicinskt ansvariga sjuksköterskorna / enhetscheferna, endast 13% instämde helt eller till stor del. Allmänna kommentarer Det gemensamma i kommentarerna kring denna fråga är att ofta kommer informationen för sent det kan gälla epikriser eller annan form av överrapportering. Epikrisen alltid för sen och ingen bra sammanfattning av vårdtiden. Epikriser kommer ofta alltför sent. Informationen kommer ibland för sent, den är ej skriftlig utan någon ringer och då får oftast patientansvarig information i 2:a hand. 7
Yrkesspecifika kommentarer I denna fråga framkom det tydliga skillnader kring vilken information som var viktig i förhållande till yrkesgrupp. Arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna uppgav att i de fall där de fick information var den bra men att den ofta kommer sent eller saknas helt. Ibland saknas överrapportering helt, ibland kommer den försent, ibland bra Endast 33% av läkarna ansåg att tillräcklig (eller rätt) information överförs från sjukhuset Läkarnas kommentarer kunde delas in i två bristområden, epikriser och utremittering. Epikris Kommer för sent Är för omfattande Saknar sammanfattning Många gånger otaliga kopior istället får adekvat sammanfattning. Oftast kommer epikriser alldeles för sent. Vi behöver bara relevant information. Vid vissa utremitteringar erhåller distriktsläkaren journalkopior på kanske 20-30 sidor utan sammanfattning. Borde inte få förekomma! Blir merarbete för DL och hela organisationen, torde vara betydligt lättare för specialisten att själv sammanfatta egna klinikens anteckningar. Skulle sjukhusspecialisten acceptera om DL skulle remittera in till sjukhuskliniken med en bunt journalkopior? Utremittering Remiss saknas Här finns kommentarer kring att remiss saknas och att utremitteringen är underförstådd genom sjukhusläkarens text i epikrisen. Det finns också flera hänvisningar till bindande avtal kring utremittering av patient. I många epikriser finns ingen "riktig" utremittering, ibland ingen tydlig frågeställning." Istället står ofta följande att läsa på epikrisens sista sida "får följas upp av distriktsläkare" Ofta dåliga epikriser utan bifogad remiss eller enbart text vgs epikriskopia. Vi har ett bindande avtal att remiss ska skrivas om vi ska följa upp patienten. Detta syndas det regelmässigt mot. Brister i planering och uppföljning av fortsatt vård Utan remiss och tydliga anteckningar i epikrisen framgår det inte vad som är planerat eller vem som ansvarar för vad. Bättre epikriser önskvärt med förslag till uppföljningsåtgärder. Blir bättre och bättre dock finns det ibland epikriser som avslutas med att pat. Ska följas upp men inte klarlagt av vem. Planeringrubriken i epikrisen viktig för att man ska veta vad som är tänkt som uppföljning och vem som ansvarar för denna. Om uppföljning är tänkt via PV ska remiss bifogas för att undvika missförstånd. Kommunens sjuksköterskor framhåller vikten av korrekt överrapportering kring sjukvårdande insatser ex. ändringar i medicinlistan, provtagning, injektioner och fortsatt vård av exempelvis PEG, sond m.m. 8
Kommer fortfarande dåligt ifyllt underlag eller att man helt missat hemsjukvården. Efter utskrivning där vid telefon VPL endast angett hemtjänstbehov kan ex. Inj. Klexan och PK-prover oväntat dyka upp. Dålig överrapportering av ex. medicinändringar samt fortsatt vård av ex. PEG, pyelostomi m.m Fråga 5 Ansvarsfördelningen mellan min verksamhet och sjukhuset är tydlig Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % Primärvårdsläkarna tillsammans med biståndshandläggarna var de som var mest kritiska i denna fråga, endast 30% resp. 32% instämde i påståendet att ansvarsfördelningen mellan primärvård/kommun och sjukhuset är tydliga. I genomsnitt ansåg knappt hälften (47%) att ansvarsfördelningen är tydlig. Allmänna kommentarer Det gemensamma i kommentarerna kring denna fråga var inte så många. De handlade i stort om en upplevelse av att primärvård och kommun får ta ett allt större ansvar. Primärvården ska helst göra allt! Sjukhusets ansvar verkar vara att få patienten därifrån så fort som möjligt samt att skicka med mediciner för ett par dagar. Yrkesspecifika kommentarer Läkarna och biståndsbedömarna var de som hade flest kommentarer och det återspeglas även i ovanstående diagram. Läkarnas kommentarer handlade om Förhållandet mellan primärvård och sjukhus / allmänläkare och specialistläkare Vem ger vilken vård? Relativt ofta övervältring av uppgifter och kostnader till PV. Sällan dialog. Unilaterala överenskommelser på SÄS vad som är PV utan kunskap om PV:s uppgift 9
Stor diskrepans mellan sjukhuset resp. PV i synen på var en patient med specifika åkommor bör tas om hand. Behov av gemensamma riktlinjer framtagna av båda parterna gemensamt! Ansvarstagande i förhållande till uppföljning "Specialundersökning och/eller prover beställs på en inlagd patient "med svar till distriktsläkare ex."bifogas. Ofta problem. Sjukhuset följer inte upp utredning/prover som ordinerats av dom. Jag tycker att det är självklart att så ska ske. Biståndsbedömarnas kommentarer handlade till största delen om patientens behov av vård och omsorg efter hemkomst från sjukhus. Här påpekades med hänvisning till Socialtjänstlagen att det är kommunen som beslutar om och har ansvar för hur vår och omsorg ska ges till vårdtagaren. Mer kunskap om vad socialtjänstlagen säger om insatser för patienten. Händer ibland att sjukhusets personal bestämmer vilket behov av äldreomsorg patienten har. Ibland har sjukhusets personal lovat att den enskilde t.ex. ska få komma till korttidsboende detta är något som biståndshandläggaren har ansvar för!!! Fråga 7 Det finns följsamahet till ingågna samverkansavtal (motsvarande) mellan sjukhuset och min verksamhet Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % I påståendet kring följsamhet till ingångna samverkansavtal eller motsvarande var det i genomsnitt endast 28% av de tillfrågade som instämde helt eller till stor del. Allmänna kommentarer Kommentarerna kring denna fråga visar på oklarheter och bristande kunskap kring vilka avtal och överenskommelser som finns mellan kommun/primärvård och sjukhus. Respondenterna använder begrepp som faxrutiner, utskrivningsklara patienter, rutiner kring informationsöverföring, utremitteringsregler (bindande anvisning), avsaknad av remiss vid behov av uppföljning, vårdplanering (lokal anvisning), socialtjänstlagen, följsamhet till läkemedelslistan, betalningsansvarslagen. 10
Arbeta utifrån gällande faxrutiner! Alla berörda har inte tillräcklig kunskap om gällande avtal om utskrivningsklara. Bindande anvisning om remittering följs inte. Det saknas ofta remiss när man önskar fortsatt uppföljning på vårdcentral. Uppkommer nästan alltid diskussion kring betalningsansvar. Många känner inte till betalningsansvarslagen. Tveksamt när det gäller följsamhet till läkemedelslistan. Utremitteringsreglerna följs dåligt. Yrkesspecifika kommentarer Arbetsterapeuterna och sjukgymnasterna uppgav att de inte alls kände till några samverkansavtal eller motsvarande. Vilka samverkansavtal? Finns sådana? Förstår inte frågan, känner inte till några samverkansavtal. Fråga 6 Det finns tillräckligt med tillfällen/forum för erfarenhets- och kunskapsutbyte melan min verksamhet och sjukhuset Samtliga Dsk / Ssk - Kommun Dsk / Ssk / Usk - PV Sjukgymnast Arbetsterapeut Biståndshandläggare MAS/Enh.chef Kommun Läkare - PV 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Andel instämmande % I frågan om erfarenhets- och kunskapsutbyte mellan kommun/primärvård och sjukhuset ansåg endast en av tio att det fanns tillräckligt med tillfällen/forum. Genom de kommentarer som lämnats framträder tydligt att det finns en efterfrågan och ett stort behov av erfarenhetsutbyte och önskan om ökad kunskap och förståelse kring varandras verksamheter. Allmänna kommentarer Gemensamt från alla yrkesgrupper var efterfrågan och behov av kunskaps- och erfarenhetsutbyte. Finns inga forum som jag känner till, men det skulle behövas! Existerar vid Skene lasarett och efterfrågas starkt vid Borås lasarett från vår sida. 11
Önskemål om att vi kan ha med erfarenhetsutbyte. Presentera varandras verksamheter, vad vi har för olika specialiteter, vad var och en gör. Flera kommentarer pekar på att det finns en bristande kunskap om och förståelse för respektive verksamhet. Vad vet sjukhuset om kommunal hälso- och sjukvård? Upplever att i många fall vet man inte från sjukhusets sida vad vi gör i vår verksamhet. Behov finns för ökad förståelse från båda håll Kollegor på sjukhuset vet inte hur den kommunala verksamheten fungerar och vs. Man tror det fungerar på ett sätt och agerar efter det. Yrkesspecifika kommentarer Läkarna är den yrkesgrupp som ger exempel på återkommande gemensamma mötesplatser men de efterfrågar ändå fler och med kompletterande innehåll. I vårt område (MUST) har vi efterutbildning ca 4ggr/termin för DL/ST i allmänmedicin då vi bjuder in en sjukhusläkare för diskussion, föreläsning inom ett spec. ämnesområde. Att rekommendera! Fredagsutbildningarna är den enda möjlighet till kontakt som finns. Få forum som vi träffas på. Avståndet PV/länssjukvård har blivit längre. Bra med återkommande utbildningar i samverkan primärvård och respektive klinik, lämpligt att då även diskutera samarbetet. Förslag till förbättringar Sist i enkäten ombads respondenterna att komma med förbättringsförslag. Meningen var att utöver att ge förslag relaterade till de ställda frågorna gavs möjlighet att ha synpunkter på områden som inte togs upp i enkäten. Sammanlagt gavs 131 förslag på. förbättringar. Dessa kommentarer har grupperats och indelats i sju kluster/teman (bilaga 6). Här har inte gjorts någon åtskillnad mellan yrkesgrupper eller funktioner. Grupperingen utgår i första hand från de frågeområdena som finns i enkäten och det visade sig att de flesta kommentarer har anknytning till dessa frågor. Åtta huvudteman blev tydliga och några av dessa hade också undergrupperingar (Bilaga?) 1. Samverkan - avtal och ansvar 2. Informationsöverföring; Epikriser, Fax, IT-stöd, Information till patient, Övrigt 3. Kunskapa och erfarenhetsutbyte 4. Kontakt o Tillgänglighet 5. Remisser; saknas eller otillräckligt ifyllda remisser 6. Utskrivning; Mediciner, Uppföljning, Utremittering, Planering 7. Yrkes- och enhetsspecifika kommentarer 8. Övriga; delaktighet, förhållningssätt 12
Förslag till förbättringar Övriga; delaktighet, förhållningssätt Yrkes- och enhetsspecifika Utskrivning Remisser Kontakt o Tillgänglighet Kunskap- och erfarenhetsutbyte Informationsöverföring Samverkan - avtal och ansvar 6 9 10 14 14 18 27 33 0 5 10 15 20 25 30 35 Antal kommentarer (131 st) Slutsats De områden som belystes i undersökningen var bemötande, tillgänglighet, information, ansvarsfördelning och kunskapsutveckling Undersökningen bekräftade att de frågeområden som identifierats, tillsammans med företrädare för kommun och primärvård, är viktiga för att en god och säker vård ska kunna ges. Resultatet visade också att det finns stort behov av förbättringar. Det framkommer tydligt, genom kommentarerna, att respondenterna beskriver brister och problem utifrån ett patientperspektiv. De exempel som ges beskriver vilka negativa konsekvenser dessa brister får för vårdtagaren. De förbättringsområde som kan identifieras är: Information/kommunikation förbättring av information till patient och informationsöverföring från sjukhus till kommun/primärvård Samverkan behov av ökad kunskap kring ansvarsfördelning och avtal/överenskommelser Utskrivning av patient från sjukhuset förbättrade rutiner kring utremittering, mediciner, uppföljning och planering av fortsatt vård och behandling. Kunskapsöverföring skapa förutsättningar för erfarenhets- och kunskapsutbyte Tillgänglighet smidigare kontaktvägar Planering av fortsatt arbete Nästa del handlingsplanen kring detta arbete är: - Resultatåterföring till chefer och medarbetare vid SÄS, via ledningsgrupperna. - Resultatåterföring till kommun och primärvård, via ReKo - Prioritering av förbättringsområden - Beslut om område för förbättring och uppföljning Kommentar I samband med val och eventuell prioritering av förbättringsområden samt vid framtagande av planer för kommande förbättringsarbete krävs dialog med kommuner och primärvård. 13
Referenser Litteratur Sörqvist, L. (2000). Kundtillfredsställelse och kundmätningar. Studentlitteratur, Lund. Eljertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken. Studentlitteratur, Lund. Patel, R., Davidsson, B. (1991) Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur, Lund. Övriga referenser Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2004 Verksamhetsplan för Södra Älvsborgs Sjukhus 2005 Föreläsning och kontakt med Anders Ingelsgård i samband med kursen Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling (2005).