Hygienrutiner på förskolan Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Tfn 08-737 39 12 Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm www.smittskyddstockholm.se Ämnesområden / förskola Smittspridning Viktigt att föräldrar är förberedda på att barnet kommer att drabbas av flera infektioner när de börjar på förskola. Smittvägar = hur smittan sprids Hur man kan bryta dessa smittvägar 1
Barnomsorg i grupp Ökar risken för luftvägsinfektioner med ca 20-30%. 6-8 infektioner per år. Störst påverkan på barn under tre år. Sjukfrånvaro vid infektioner hos barn i förskola 75% beror på övre luftvägsinfektioner. 15% på mag-tarminfektioner. 10% övriga infektioner. Smittvägar Direktkontakt mellan barnen. Droppsmitta genom nysningar och hosta. Kontaktsmitta via föremål som skötbord, näsdukar, leksaker, nappar, tandborstar, handdukar, badbaljor. Livsmedelsburen smitta. Blodsmitta. 2
Nedskrivna riktlinjer bör finnas för Handtvätt för personalen. Handtvätt för barnen. Hygienrutiner vid blöjbyte. Rutiner för daglig rengöring. Veckorengöring. Rengöring av sängkläder och leksaker. När barnen bör stanna hemma vid sjukdom. Handtvätt för personal Efter varje toalettbesök/blöjbyte. Före varje måltid. Före matlagning/mathantering. Efter utevistelse. t Efter att man hjälpt ett barn att snyta sig. Efter hantering av smutstvätt. Handtvätt för barn Efter toalettbesök. Tvätta barnets händer efter blöjbyte. Före måltider, även mellanmål, under vuxens uppsikt. Efter utevistelse 3
Handtvätt för barn och personal Tvätta händerna med flytande tvål under rinnande vatten. Tvätta alla ytor på händerna så att ordentligt skum uppstår. Torka händerna torra med pappershandduk eller egen handduk (avskilda eller ordentligt mellanrum mellan handdukarna). Handsprit för personal När inget synlig smuts förekommer på händerna kan handsprit ersätta tvål och vatten. Vid magsjuka bör man tvätta händerna med tvål och vatten innan man använder handsprit. Arbeta in rikligt med handsprit i händerna på torr hud. Fördela handspriten på och mellan fingrarna på handflator, handryggar och arbeta in den tills händerna känns torra. Nappar och tandborstar Napparna ska vara väl märkta och förvaras åtskilda och bytas ofta. Tandborstar bör inte förekomma på förskolor. 4
Blöjbyte Skötbord med avtorkningsbar dyna och engångsunderlägg som byts mellan varje barn. Barnen tvättas och torkas med engångstvättlappar. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider om den förorenats samt rengörs dagligen. Blöjor kastas i hink med lock som står oåtkomlig för barnen eller plastpåsar som knyts ihop och kastas. Rengöring av textilier och leksaker Handdukar minst 2 gånger/vecka samt vid behov. Örngott minst 1 gång/vecka samt vid behov. Filtar och madrassöverdrag och andra liggunderlag 1-2 gånger i månaden. Leksaker varannan månad samt vid behov (diskmaskin/tvättmaskin). Rengöring Daglig Matbordet torkas av före och efter varje måltid Disktrasan byts/tvättas dagligen Blöjbytesplats, inklusive tvättho Toaletter, pottor, handfat Golven Veckorengöring Hyllor och andra ytor som barnen når 5
Rengöring Vid rengöring efter kräkningar, avföring och blod användas ytdesinfektion med tensider. Vid övrig rengöring används rengöringsmedel g och vatten. Bakterier och virus trivs i fuktig miljö tex fuktiga handdukar och mjuka leksaker. Förkylning 90% av övre luftvägsinfektioner (förkylning) orsakas av virus. Vid virusinfektioner är man ofta smittsam strax innan man får symtom, när symtomen visar sig är smittspridningen redan igång. Barnets allmäntillstånd avgör om de ska vara hemma Droppsmitta När vi hostar och nyser bildas små moln av droppar som innehåller smittämnen. Lär barnen att hosta och nysa i armvecket istället för i handen eller rakt uti luften. Vädra lokalen regelbundet, 2-3 gånger dagligen i 5-10 minuter. Vistas utomhus flera timmar per dag. 6
Luftvägsinfektioner Sprids genom direktkontakt med sekret från näsa, ögon och saliv oftas via händer. En pappersnäsduk för att snyta ett barn. Stoppa använd näsduk i plastpåse, aldrig i fickan. Tvätta händerna eller använd handsprit. Symtom på streptokockinfektion Scharlakansfeber Halsont med feber >38 grader Feber >39 grader utan andra symtom Nagelbandsinfektion Impetigo (Svinkoppor) Tjock snuva (barn< 3 år) Streptokockinfektioner Bärarskap förekommer fr.a. hos förskolebarn. Förorenade föremål kan ge upphov till sjukdom om föremålen är fuktiga, smittrisken från torra föremål anses försumbar. Om flera barn insjuknat med tecken på streptokockinfektion, kontakta områdesansvarig BVC eller VC eller lokalt smittskyddsansvarig läkare eller sjuksköterska för kartläggning. Barn med impetigo (svinkoppor) ska vara hemma tills såren är torra. 7
Hygienråd vid streptokockinfektioner i barngruppen Barnen bör vara ute extra mycket. Använd flytande tvål och engångshanddukar. Använd pappersnäsduk som slängs i plastpåse, både barn och personal tvättar händerna eller använder handsprit. Tvätta dagligen barnens örngott och de leksaker som barnen brukar suga på. Mjuka leksaker tvättas i maskin. Ytor, handtag och andra områden som man vidrör med händer rengörs dagligen. Undvik aktiviteter mellan avdelningarna. Impetigo (svinkoppor) Orsakas av streptokocker och/eller stafylokocker. Symtom: Blåsor eller gulaktiga såriga utslag runt näsa och mun, ibland även på övriga delar av kroppen. Mycket smittsamt, sprids lätt mellan personer vid direktkontakt mellan människor eller via föremål tex. leksaker som barnen sugit på och handdukar. Behandling: Tvätta infekterat område med tvål och vatten flera gånger dagligen så att krustorna lossar. Tillbaka till förskolan när såren är helt torra. Pneumokocker Är en av de vanligaste bakterierna i luftvägarna. 60-70% av förskolebarn < 3 år bär då och då på pneumokocker i näsan. Smittspridning sker då man har symtom från luftvägarna. Resistenta pneumokocker inte farligare men har färre behandlingsalternativ. 8
Ögoninfektioner Symtom: Variga och kletiga ögon kan orsakas av både virus och bakterier. Smittar när barnet gnuggar sig i ögonen och sedan tar på andra barn eller leksaker. Hygienråd: God handhygien, byt örngott och handduk varje dag. Behandling: Tvätta ur barnets ögon med ljummet vatten eller koksaltlösning. Barnen bör vara hemma från förskolan när ögonen är variga och kladdiga och man regelbundet behöver tvätta eller torka dem. Mag-tarminfektioner Virus Bakterier Parasiter Livsmedelsburna infektioner Calicivirus, vinterkräksjuka Sprids i kontakt med smittade personer, via avföring och kräkningar. Via livsmedel som hanteras av person som är sjuk eller håller på att insjukna. Symtom: kräkningar / diarré, ibland feber. Alla åldrar mottagliga. Inkubationstid: 1-2 dygn, varar i 1-2 dygn. Symtomfri 48 tim innan återgång till förskola. Mycket smittsamt. Ger endast kortvarig immunitet. 9
Rotavirus 40-50% av alla akuta diarrésjukdomar hos barn orsakas av rotavirus. Inkubationstid: 1-3 dagar. Symtom: kräkningar, diarré, feber magont i 3-8 dygn. Lång immunitet mot svår sjukdom. Parasitsjukdomar Giardia Inkubationstid: 7-10 dagar. Symtom: diarréer som kommer och går ont i magen, uppblåst i magen. Viktigt att upptäcka, långvariga besvär Behandlas med läkemedel. Mycket smittsamt. Åtgärder för att minska spridning vid utbrott av mag-tarminfektioner God handhygien, speciellt före måltid och efter toalettbesök, gäller såväl barn som vuxna. Låt barnen tvätta händerna före måltid under vuxens uppsikt. Använd engångshandduk och flytande tvål. Låt inte barnen hjälpa till i köket. Inga gemensamma bad i baljor. Pappersunderlägg på skötborden som byts mellan varje barn. Dynan torkas av med alkoholbaserad ytdesinfektion med tensider mellan varje barn. Låt inte personal gå mellan kök och blöjbyte. Barn med diarré ska vara hemma från förskolan och symtomfri minst 48 timmar före återgång till förskolan. 10
För att förhindra livsmedelsburen smitta God handhygien är grunden. Håll varm mat varm (minst 60 i max 2 tim). Håll kall mat kall (högst 8, helst lägre). Se till att maten kyls snabbt. Förvara råvaror och lagad mat var för sig. Smittämnen kan tillföras maten via dåligt diskade skärbrädor och knivar. Variga sår på händer kan överföra smittämnen och ge matförgiftningar. Springmask Små tunna vita maskarna, ca 10 mm långa som lever i tarmen. Den vuxna honan lägger sina ägg utanför ändtarmsöppningen. Symtom: Klåda i ändtarmsöppningen framförallt nattetid. Smittar genom att man sväljer ner äggen. Maskäggen finns framför allt på händerna. Äggen är smittsamma i flera veckor i miljön, tex i sängkläder, på leksaker i och damm. Hygienråd: Noggrann handhygien efter toalettbesök och före måltid, kortklippta naglar, byt underkläder varje dag och byt sängkläder ofta. Behandling: De barn som har synlig mask ska behandlas med maskmedicin. Barnen behöver inte vara hemma från förskolan. Huvudlöss Symtom: klåda i hårbotten förekommer ofta. Smittar huvud mot huvud. Huvudlöss kan inte flyga eller hoppa. Inte tecken på dålig hygien. Undersök genom att kamma med luskam, går lättare med hårbalsam i håret. Leta efter löss och gnetter. Gnetter är lusägg som sitter fastkittade på hårstrået några mm från hårbotten. Tomma gnetter är vita och sitter längre ut på hårstrået. Behandling: finns receptfria medel på apotek. Följ bruksanvisningen noga. Endast personer med levande löss ska behandlas. Behandla alla samtidigt. Undersök hela familjen (kom ihåg personer som är nära barnet). Meddela förskolan om barnet har löss. Sprider inte någon infektionssjukdom. För mer information se: www.smittskyddsinstitutet.se och www.lakemedelsverket.se 11
När barnen bör stanna hemma vid sjukdom Barnets allmäntillstånd avgör om det kan återgå till förskolan vid/efter en infektion. Barnet ska vara feberfritt och orka delta i förskolans normala aktiviteter som utomhusvistelse i flera timmar. Ett feberfritt dygn hemma är en bra tumregel. I vissa fall får återgång till förskolan bedömas i samråd med sjukvården. Från Socialstyrelsens Smitta i förskolan Socialstyrelsen: Smitta i förskolan Kan beställas på Socialstyrelsens beställningsservice, 120 88 Stockholm Fax 08-779 96 67 e-post: socialstyrelsen@strd.se l t http://www.sos.se 12