P M D A G V A T T E N

STRUCTOR MARK STOCKHOLM AB. SOLNAVÄGEN 4, 113 65 STOCKHOLM, TEL 08 545 556 30 ORG NR 55 66-6855 P M D A G V A T T E N S p å n g a C V ä s t, d e l a v f a s t i g h e t e n S o l h e m 1 6 : 1 S t r u c t o r M a r k V A I N F Ö R D E T A L J P L A N 2017-03-20 WWW.STRUCTOR.SE

PM DAGVATTEN, SPÅNGA C VÄST, DEL A V FASTIGHETEN SOLHEM 16:1 2017-03 - 20 VERSION 1.0 Rapporten är framtagen på uppdrag av AB Abacus Bostad/Byggnads AB ABACUS Andres Bergström projektledare Abacus Uppdraget har utförts av Structor Mark Stockholm AB: Peter Bergström dagvatten M: \ 3800 Sörgårdsvägen Abacus \ R \ Dokument \ Dagvattenutredning Sörgårdsvägen Abacus.docx

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning... 5 2 Områdesbeskrivning... 5 2.1 Befintlig situation... 5 2.2 Planförslag... 5 2.3 Markförutsättningar... 6 2.4 Markföroreningar... 6 2.5 Markavvattningsföretag... 7 3 Recipienter... 7 3.1 Miljökvalitetsnormer... 7 3.2 Lokala recipientbedömningar... 8 3.2.1 Hydrologiska fakta för Bällstaån... 8 4 Lokala föreskrifter för dagvattenhantering... 9 4.1 Kommunens dagvattenstrategi... 9 4.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp... 9 4.3 Övriga föreskrifter (vattenskyddsområden, Natura 2000-område, etc.)... 10 5 Flödes- och föroreningsberäkningar... 10 5.1 Markanvändning... 11 5.2 Flöden... 11 5.3 Föroreningar... 12 6 Åtgärdsförslag för dagvattenhantering... 13 6.1 Åtgärder på allmän mark... 13 6.1.1 Öppna diken... 13 6.1.2 Skärvdiken... 14 6.1.3 Svackdiken... 14 6.1.4 Trädplanteringar med skelettjordsmagasin... 14 6.1.5 Torra dammar och sedimentationsytor... 14 6.1.6 Sedimentationsdamm... 14 6.1.7 Rain gardens... 14

6.1.8 Fördröjningsmagasin... 14 6.2 Åtgärder på fastighetsmark... 15 6.2.1 Infiltrerbara ytor... 15 6.2.2 LOD-åtgärder... 15 6.2.3 Gröna tak... 15 6.2.4 Dagvattenmagasin med möjlighet till perkolation... 15 6.2.5 Materialval... 15 6.3 Under byggskedet... 15 7 Fortsatt arbete... 16 7.1 Bilagor... 16

1 I n l e d n i n g Denna dagvattenutredning är framtagen på uppdrag av AB Abacus Bostad/Byggnads AB ABACUS som underlag inför deras framtagande av detaljplan med Diarienr 2015-08652 för Spånga C Väst, del av fastigheten Solhem 16:1. På ett 1,48 hektar stort område planeras bostadshus med ca 70 bostäder och verksamheter. Syftet med utredningen har varit att undersöka områdets förutsättningar och föreslå lämplig dagvattenhantering med hänsyn till recipientens känslighet, lokala föreskrifter och planerad bebyggelse. Utredningen ska utgöra underlag till detaljplanen och kommande projektering. 2 O m r å d e s b e s k r i v n i n g Aktuellt område ligger i Solhem som är del av Spånga/Tensta stadsdel i Stockholms Stad. Figur 1. Planområdets läge i Solhem, Spånga, röd markering (ungefärlig). Källa: Länsstyrelsens Webb-GIS. 2.1 Befintlig situation Området utgörs idag av allmän parkmark och är obebyggt. Planområdet är cirka 1480 kvm stort och omfattar del av fastigheten Solhem 16:1. Det är beläget på ett berg som sluttar mot norr. Platsen avgränsas i norr av Sörgårdsvägen och i söder av Antons backe. Området lutar mot norr. Höjdskillnaden inom området är ca 8 m. I området finns inget befintligt system för dagvattenhantering. Naturmarken sköter sig själv och vid stora regn rinner regnvatten ned och ut på Sörgårdsvägen som avvattnas m.h.a. dagvattenbrunnar. 2.2 Planförslag Planförslaget möjliggör för utbyggnad av flerbostadshus med cirka 70 små lägenheter med verksamheter i bottenvåningarna och parkering i garage under husen. Byggherren Abacus planerar att så snart som Dp vunnit lagakraft omsätta planen till verklighet 5 av (16)

Fig 2.2 Planförslag från, LANDSKAPSLAGET AB, Landskapsarkitektur & Stadsbyggnad, daterad 2017-03-15 2.3 Markförutsättningar Planområdet består till största delen av morän med berg i dagen delen närmast Antons backe. Utmed Sörgårdsvägen finns det lera, troligtvis både glacial- och postglaciallera vars mäktighet uppgår till 0-2 meter. Grundvattennivån har uppmätts till 4,5-5,9 meter. i mätpunkten 6146A205 med avläsningar under perioden 1974-2008. Dema mätpunkt ligger vid Värsta Allé ca 100 från området. Förutsättningarna för infiltration och perkolation av dagvatten i området bedöms vara måttliga i det moränlager som ligger direkt ovanpå berget. Förutsättningen för perkolations bör studeras närmare. Ett antagande kan vara att permeabiliteten sätt till 10-6 m/s motsvarande en grovsilt. 2.4 Markföroreningar Ingen kännedom om markföroreningar finns inom området. 6 av (16)

2.5 Markavvattningsföretag Planområdet avvattnas idag till ett registrerat markavvattningsföretag AB_2_0019 och AB_6_0201. Båda aktiva, Företagen bedöms ej påverkas eftersom vi avser att flödesutjämna. Fig 2.5 Markavvattningsföretag i Cyan och Båtnadsområden i blått. Källa: Länsstyrelsens Webb-GIS. 3 R e c i p i e n t er Avrinnande vatten från planområdet leds idag mot Bällstaån. Även efter planförslagets genomförande kommer dagvatten att ledas dit men via utjämningsmagasin. 3.1 Miljökvalitetsnormer Recipienten är en vattenförekomst och har klassificerats av Länsstyrelsen och Vattenmyndigheterna till Otillfredsställande ekologisk status och Uppnår ej god kemisk status. Förslag till uppdaterad miljökvalitetsnorm är God ekologisk status år 2027 med och God kemisk ytvattenstatus år 2021 med undantag för polybromerade difenylterar på grund av det inte är tekniskt möjligt att avskilja dessa. Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för kvicksilver (Hg) på grund av att det bedöms vara tekniskt omöjligt att sänka halterna av kvicksilver till de nivåer som motsvarar god kemisk ytvattenstatus. Tidsundantag till 2021 7 av (16)

anges för benso(b)fluoranten och benso(ghi)perylen då det måste utredas hur rening från dessa ämnen bäst ska ske. Extremt tuffa krav i och med Weserdomen (sammanfattning av den här: https://www.havochvatten.se/hav/vagledning--lagar/rattsfall/miljodomar/2016-01-27-referatfran-dom-i-eu-domstolens-mal-c-461-13-aven-kallad-weserdomen.html) Domen innebär i princip att ingen enskild kvalitetsfaktor får försämras även om den sammanlagda statusen inte blir sämre. Dessa krav går inte att leva upp till när man bebygger park-/naturmark. Vi ställs alltså inför att göra en bedömning om påverkan är så liten att den kan accepteras då den plan som genomförs är till nytta för samhället i stort. Att påverkan från några hustak och mark som omgärdar husen med yta 0,268 ha är liten i förhållande till föroreningarna i Bällstaån med ett avrinningsområde på 3600 ha som till största del är bebyggd storstadsmiljö är lätt att inse. 3.2 Lokala recipientbedömningar Avrinningsområdet består till bara en tredjedel av grönområden. Resten utgörs av bostäder, handelsområden, vägar samt några industriområden. Nya bostadsområden har byggts längs ån, och i Barkarby och i Bromsten planeras ny bebyggelse nära ån. Delar av Bällstaån har värde för friluftslivet tack vare anlagda promenadvägar och en vattenpark vid Hjulsta. Bällstaån har en viktig funktion för avledning av dagvatten från bebyggda områden. Omkring femtio dagvattenutlopp mynnar i ån. Stockholms del av Bällstaån betraktas därför som en del av dagvattennätet och förvaltas av Stockholm Vatten. På grund av den stora andelen hårdgjord yta i tillrinningsområdet kan vattenflödena variera mycket. Bällstaåns avrinningsområde är också mycket känsligt för översvämningar, vilket kräver att klimataspekter hanteras vid planläggning av ny bebyggelse. Bällstaån är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv. 2009 klassades åns ekologiska status som "Dålig", i den nya preliminära klassningen "Otillfredsställande". God ekologisk status ska uppnås senast till 2027. Bällstaån uppnår ej god kemisk status. God kemisk status ska uppnås till år 2021. Se länk till VISS för mer information. Berörda kommuner och Länsstyrelsen samarbetar inom Bällstaågruppen för att förbättra både vattenkvaliteten och åns omgivningar. Inom ramen för detta kommunövergripande samarbete pågår arbete med att identifiera föroreningskällor och att utreda behov av åtgärder för att minska riskerna för översvämning. 3.2.1 Hydrologiska fakta för Bällstaån Tillrinningsområdets yta: 3600 ha (varav 1500 ha inom Stockholms stad) Åns längd: 10,5 km Åns fallhöjd: 10 m, ån saknar strömsträckor. Medelvattenföring: 250 l/s Högsta vattenföring: 12 m3/s Lägsta vattenföring: 10 l/s (uppskattning) Trösklar: dämme vid Solvalla. 8 av (16)

4 L o k a l a f ö r e s k r i f t e r f ö r d a g v a t t e n h a n t e r i n g 4.1 Kommunens dagvattenstrategi Kommunens dagvattenstategi, antagen i kommunfullmäktige 2015-03-09 beskriver kommunens mål med dagvattenhanteringen och ger riktlinjer för plan- och projekteringsarbetet. Riktlinjerna för nyexploatering säger bland annat En hållbar dagvattenhantering i Stockholm ska långsiktigt skapa värden för stadsmiljön och minimera negativ påverkan på naturen och människors hälsa. Hanteringen ska vara fokuserad på enkla och småskaliga lösningar, på såväl allmän mark som på kvartersmark. I större skala kan dagvatten med fördel synliggöras och integreras i den byggda allmänna miljön och stärka stadens gröna strukturer. 1. Förbättrad vattenkvalitet i stadens vatten Dagvattenhanteringen ska bidra till en förbättring av stadens yt- och grundvattenkvalitet så att god vattenstatus eller motsvarande vatten-kvalitet kan uppnås i stadens samtliga vattenområden. 2. Robust och klimatanpassad dagvattenhantering Dagvattenhanteringen ska vara anpassad efter förändrade klimat-förhållanden med intensivare nederbörd och höjda vattennivåer i sjöar, kustvatten och vattendrag. 3. Resurs och värdeskapande för staden Dagvatten är en del av vattnets kretslopp i staden och ska användas som en resurs för att skapa attraktiva och funktionella inslag i stadsmiljön. 4. Miljömässigt och kostnadseffektivt genomförande För att nå målsättningen om en hållbar dagvattenhantering behöver Frågan beaktas i stadsbyggnadsprocessens alla skeden parallellt med en systematisk åtgärdsplanering. En viktig förutsättning är samsyn, samordning och en genomtänkt ansvars fördelning mellan stadens förvaltningar och bolag. 4.2 Riktvärden för dagvattenutsläpp Det finns inga nationellt antagna rikt- eller gränsvärden för dagvatten, men flera framtagna förslag. Stockholms Stad använder sig av riktvärden för dagvatten framtagna av Regionala 9 av (16)

dagvattennätverket i Stockholms län1. Riktvärdena är uppdelade efter hur utsläppet ser ut och till vilken typ av recipient. För aktuell detaljplan är riktvärden för nivå 2M applicerbara. Tabell 1. Riktvärden för dagvattenutsläpp framtagna av Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län. Nivå 1 innebär direktutsläpp till recipient, nivå 2 är delområden och nivå 3 gäller för verksamhetsutövaren. Ämne* [µg/l] Mindre sjöar, vattendrag och havsvikar Större sjöar och hav Verksamhetsutövare 1M 2M 1S 2S 3VU Fosfor, P 160 175 200 250 250 Kväve, N 2000 2500 2500 3000 3500 Bly, Pb 8 10 10 15 15 Koppar, Cu 18 30 30 40 40 Zink, Zn 75 90 90 125 150 Kadmium, Cd 0,4 0,5 0,45 0,5 0,5 Krom, Cr 10 15 15 25 25 Nickel, Ni 15 30 20 30 30 Kvicksilver**, Hg 0,03 0,07 0,05 0,07 0,1 Suspenderat 40 000 60 000 50 000 75 000 100 000 material, SS Olja 400 700 500 700 1 000 * Totala fraktioner avses för näringsämnen och metaller (ej filtrerat eller centrifugerat prov) ** Om endast riktvärdet för detta ämne överskrids så bör inte endast detta utgöra beslutsunderlag för åtgärder p.g.a. osäkert dataunderlag. 4.3 Övriga föreskrifter (vattenskyddsområden, Natura 2000 -område, etc.) Planområdet avvattnas inte till vattenskyddsområde. 5 F l ö d e s - o c h f ö r o r e n i n g s b e r ä k n i n g a r För att beräkna vattenflöden och föroreningstransporter med dagvattnet från planområdet har recipient- och dagvattenmodellen StormTac2 använts. Med hjälp av schablonhalter (uppmätta genom flödesproportionell provtagning) för olika typer av markanvändning ges en uppskattning av den förändring i föroreningsbelastning på recipienten som planerad exploatering innebär. 1 Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholm län, Riktvärdesgruppen, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting, 2009. 2 StormTac webbapplikation, version 16.2.4 (2016-09-19 10 av (16)

Som underlag till beräkningarna har kommunens grundkarta (i detta fall baskartan i samlingskartan) illustrationsplan från Landskapslaget AB använts. Där underlag saknats har ingenjörsmässiga bedömningar gjorts. 5.1 Markanvändning Flödes- och föroreningsberäkningar har utförts för dagvatten från planområdet med dagens markanvändning (nuläge) samt för planerad exploatering (planförslag) för att se skillnaden i flöden och föroreningsbelastning som exploateringen innebär. Presenterade siffror ska dock inte användas som säkra värden utan visar tendensen till förändring som exploateringen innebär. I Tabell 2 presenteras de ytor och avrinningskoefficienter som ligger till grund för flödes- och föroreningsberäkningarna. Tabell 2. Markanvändning och avrinningskoefficienter för planområdet i nuläget och efter utbyggnad enligt planförslag. Markanvändning Avrinningskoefficient (årsbasis/större regn) Nuläge Planförslag [ha] [ha] Tak 0,90/0,90-0.0651 Skog/park 0,05/0,05 0,261 0.1245 Gård (flerfamiljsområde) 0,6/0,6-0,0565 Trottoar 0,8/0,8 0.010 0.0223 Total area [ha] 0.271 0.2684 Total avrinningskoefficient Total reducerad area (hårdgjord yta) 0.08 0.43 0,0210 0,1158 5.2 Flöden Flödesberäkningar har utförts för ett medelår, för ett regn med en återkomsttid på 2 år samt för ett regn med en återkomsttid på 10 år. För det dimensionerande 10-årsregnet efter exploatering (planförslag) har intensiteten räknats upp med en klimatfaktor på 1,25 och varaktigheten har valts till 10 minuter (rinntiden). Resultaten presenteras i Tabell 3. 11 av (16)

Tabell 3. Beräknade dagvattenflöden från planområdet till utsläppspunkten före och efter exploatering. I alternativet efter genomförande av detaljplanen har regnintensiteterna räknats upp med en klimatfaktor på 1,25. Dagvattenflöden från planområdet Nuläge Planförslag* Medelårsflöde 83 m 3 /år 690 m 3 /år 2-årsregn (varaktighet 10 minuter) 2,7 l/s 19 l/s 10-årsregn (varaktighet 10 minuter) * klimatfaktor 1,25 (4,8 l/s ) 3.0 l/s utan trottoar 33 l/s Resultaten visar att avrinningen ökar mångfaldigt om ingen utjämning görs. Detta beror på att den reducerade avrinningsytan (den yta som bidrar med flöde i flödesmodellen) ökar i motsvarande grad tillsammans med att det 25% påslaget för klimatförändringen fram till år 2100. 5.3 Föroreningar Nedan presenteras resultaten från de föroreningsberäkningar som gjorts för planområdet vid utsläppspunkten. Mängden (kg/år) respektive koncentrationen (µg/l) föroreningar i dagvattnet visas för dagens markanvändning (nuläge), efter exploatering (planförslag) utan reningsåtgärder samt med föreslagna reningsåtgärder som presenteras i avsnitt 6. Tabell 4. Föroreningsbelastning (kg/år) från planområdet i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder. Ämne Nuläge Planförslag före rening [kg/år] Planförslag efter rening [kg/år] [kg/år] Fosfor, P 0.0029 0.14 0.070 Kväve, N 0.062 1.0 0.78 Bly, Pb 0.00050 0040 0.0011 Koppar, Cu 0.00054 0.014 0.0057 Zink, Zn 0.0012 0.079 0.017 Kadmium, Cd 0.000017 0.00046 0.00020 Krom, Cr 0.000041 0.0044 0.0014 Nickel, Ni 0.000041 0.0039 0.0018 Kvicksilver, Hg 0.0000041 0.000016 0.0000074 Suspenderat material, SS 2.8 25 5.7 Olja 0.0083 0.22 0.088 12 av (16)

De beräknade föroreningskoncentrationer som överstiger riktvärden för dagvattenutsläpp (se avsnitt 4.2) har markerats med understruken text. Tabell 5. Koncentrationen (µg/l) av föroreningar i dagvattnet från planområdet i nuläget, efter exploatering utan rening och efter exploatering med föreslagna reningsåtgärder. Ämne Nuläge Planförslag före rening [µg/l] Planförslag efter rening [µg/l] [µg/l] Fosfor, P 0.01 160 79 175 Kväve, N 0.23 1200 880 2500 Bly, Pb 0.00069 4.5 1.2 10 Koppar, Cu 0.0015 16 6.4 30 Zink, Zn 0.0037 90 19 90 Kadmium, Cd 0.000024 0.52 0.22 0,5 Krom, Cr 0.00014 5.0 1.6 15 Nickel, Ni 0.00016 4.4 2.1 30 Kvicksilver, Hg 0.0000014 0.018 0.0083 0,07 2M Från tabell 1 Suspenderat 3.2 28 000 6 400 60 000 material, SS Olja 0.025 250 100 700 700 Resultaten visar att det inte går att bygga utan att påverka omgivningen. Vi ligger under gränsvärdena för M2 (Tabell1). Men Weserdomen går det inte möjligt att bygga om ingen av parametrarna får försämras. 6 Å t g ä r d s f ö r s l a g f ö r d a g v a t t e n h a n t e r i n g 6.1 Åtgärder på allmän mark 6.1.1 Öppna diken Att leda dagvatten i öppna diken istället för i ledningar har många fördelar. I ett öppet dike tillåts vattnet infiltrera marken vilket leder till minskat flöde att hantera nedströms. Dagvatten som leds i öppna diken får en trögare avledning och längre uppehållstid. När vattenhastigheten minskar ökar sedimentationen och eftersom många föroreningar typiska för dagvatten är partikelbundna renas vattnet i dikena. Om dikena utförs gräsklädda ökar uppehållstiden ytterligare och leder dessutom till växtupptag av framförallt näringsämnen. Ur reningssynpunkt är väl fungerande diken utformade breda med flacka släntlutningar och helst trapetsoidformade (rak botten istället för v-formad). 13 av (16)

6.1.2 Skärvdiken 6.1.3 Svackdiken Svackdiken anläggs med samma grundprincip som öppna diken men begreppet används när släntlutningarna är extremt flacka, så att ytan kan användas som t.ex. gräsmatta eller lekyta i torrväder. Endast vid stor nederbörd blir vatten stående i svackdikena som då fördröjer vattnet, medger infiltration och minskar risken för översvämning nedströms. 6.1.4 Trädplanteringar med skelettjordsmagasin Vägdagvatten föreslås ledas till trädplantering längs med gatan för växtupptag, infiltration och perkolation i marken. En reningseffekt uppnås även när partiklar fastläggs och kväveföroreningar samt olja bryts ner. Träd i stadsmiljö planteras ofta i så kallad skelettjord med syfte att skapa en god miljö med tillgång på luft och vatten för trädens rötter. Det är sten i grov fraktion vilket skapar stor porvolym som delvis fylls med matjord men även bildar ett magasin med mycket luft och möjligheter till vattenmagasinering. Vägdagvattnet kan ledas till trädplanteringarna via uppsamlingsbrunnar (med sandfång) och fördelningsledningar som sprider vattnet i det luftiga bärlagret varpå det sedan sipprar ned i skelttjorden. Om möjligt kan vattnet också ledas direkt på ytan till trädplanteringarna, för att öka reningseffekten. Detta förutsätter att trädplanteringarna är nedsänkta jämfört med gatans nivå. I stadsmiljö kompletteras oftast skelettjordsmagasinen med bräddledningar som tömmer trädplanteringarna på vatten vid stora flöden ut till dagvattenledningar i gatan för borttransport. 6.1.5 Torra dammar och sedimentationsytor EJ aktuellt 6.1.6 Sedimentationsdamm EJ aktuellt 6.1.7 Rain gardens EJ aktuellt 6.1.8 Fördröjningsmagasin EJ aktuellt 14 av (16)

6.2 Åtgärder på fastighetsmark 6.2.1 Infiltrerbara ytor Grus, markarmering, pelleplattor, gräsmattor, etc. 6.2.2 LOD-åtgärder Se pkt 6.2.4. 6.2.3 Gröna tak Ett grönt tak med sedum- och örtväxter med substrattjocklek 50 mm minskar årsavrinningen med ca 50 % och magasinerar regnvatten så att det från ett 5 mm regn (ca 6 månaders återkomsttid, 10 minuters varaktighet) inte ger någon avrinning alls. 6.2.4 Dagvattenmagasin med möjlighet till perkolation Ingår som del i vår planerade lösning. Se bilaga magasin 1, 2, 3, Väst och Öst 6.2.4.1 Översiktlig dimensionering av magasin Förutsättningar: Magasin ska klara alla 10-regn oavsett varaktighet. Tillåtet utflöde från magasin sätt till 3,0 l/s. (motsvarande det flöde som området ger upphov till i nuläget vid 10-års regn med 60-min varaktighet) Detta ger ett magasin om 33 m³ hålrum. Vid 10-regn 60 min varaktighet inkluderat 1,25 i klimatfaktor. Denna volym uppnår man lätt med att fördjupa dräneringslager med 0,15 meter alternativt att underspränga så att man får tillräckligt hålrum. Magasinet kommer att brädda vid stora reng, detta kommer att ske genom att vatten strömmar ut på mark. 6.2.5 Materialval En viktig princip vid planering av nyexploateringar är att undvika uppkomst av föroreningar som sprids med dagvattnet. Materialvalen kan ha stor påverkan på föroreningsinnehållet i dagvattnet. Att undvika koppartak, förzinkad utrustning, överdriven gödsling och biltvätt på tomten eller gatan kan ge betydande effekter. 6.3 Under byggskedet Under byggnation förekommer mycket suspenderat material och föroreningar i dagvattnet. Sprängning genererar kvävehaltigt vatten och byggtrafik oljespill och suspenderat material. För att inte riskera att recipienterna påverkas negativt är dagvattenhanteringen, framförallt genom sedimentering, viktig att ta hänsyn till vid byggstart. Att anlägga föreslagna anläggningar för rening tidigt i processen är en viktig åtgärd. 15 av (16)

7 F o r t s a t t a r b e t e I det fortsatta plan- och projekteringsarbetet är det viktigt att utrymme för dagvattenhanteringen reserveras så att föreslagna diken eller andra åtgärder får plats, u- områden avsätts enligt rekommendation i utredningen, höjdsättning av gator och kvarter görs med hänsyn till planeras avvattning, skötselplan tas fram, drift och underhåll för föreslagna anläggningar planeras, 7.1 Bilagor Avvattningsplan 16 av (16)