Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna

Relevanta dokument
Tio steg till toppskördar

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Sortskillnader - resultatet efter tre skördeårs försök i Jockis

Sådd direkt eller i skydd?

Ogräsbesprutningens påverkan på kumminskörden

Råd för produktionen av en bättre skörd

Sammandrag. Viktiga skeden gällande skörd och lönsamhet

Konkurrenskraft av kummin En högre medelskörd via tio steg seminarierna 25. och

Kännedom om växtskadegörarnas utbredning via gårdsbesök på kumminodlingar Erja Huusela-Veistola MTT Forskning om växtproduktion

Växtsjukdomarnas mångfald finns det skäl till oro?

Med en noggrann ogräs- och insektbekämpning mångdubblas skörden

EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN Öppning av seminariet och skördetävlingen 2012

Ogräsbekämpning höjer kumminskördens mängd och kvalitet

Sjukdomssituationen i kummin

RÖDKLÖVER (Trifolium pratense.) TILL FRÖ. RADAVSTÅND - UTSÄDESMÄNGD

Forskningsresultatens inverkan på lönsamheten i kumminproduktionen

Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara

Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen

Vetemästaren. Tolkning av resultat Ingemar Gruvaeus, YARA

Observationsförsök 2010 Försök 1 med bottengröda i vårvete (Vichtis)

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Agrimarket- kryssning

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009

Inverkan av etablering och höstutveckling på hybridhöstrapsskörden

Handbok över kumminodling Handbok över kumminodling 2016

Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661

Sorter. Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Östergötland

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Varför blev höstrapsskörden så stor 2012?

Framgångsrik precisionssådd

Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat

Etablering och snigelförsök

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad

Ogräsbekämpning i korn med vallinsådd av gräs, röd- och vitklöver

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Korn, tidiga sorter. Sorter

Korn, tidiga sorter. Sorter

Höstråg. Sven-Åke Rydell, Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Tidig och sen växtreglering

Frö- och Oljeväxtodlarna

Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel

20 upp och 20 ned. På jakt efter 450 ton

Med sensormätningar och flygbilder höjer vi precisionen och förståelsen av fältförsökresultaten

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Minnesanteckningar fört vid möte om utsädesmängder i sortförsök, telefonmöte den

Försöket är utlagt för att skapa en förståelse

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Försöken under 2014 har präglats av synnerligen. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

Optimal placering av pelleterad organisk gödsel

Återigen genomgick höstrapsen ett odlingsår. Höstraps

Resultaten visar i ett medeltal för de fyra

Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus

Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete

Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

anses också generellt vara mer packningskänsliga än spannmål och skulle därmed också ha ett större luckringsbehov.

Kvävegödsling av olika sorters höstvete

Tidskrift/serie. Hushållningssällskapens multimedia. Utgivningsår 2007 Författare Biärsjö, J.

VALL. Vallfröblandningar med rörsvingelhybrid och rörsvingel. Ingemar Gruvaeus, Hushållningssällskapet, Skara

Höstoljeväxter. Sorter

Slutrapport för projekt SLV finansierat av SLO-fonden

Bilaga 4. Ogräsinventering, gårdsvis

Sortförsök i höstraps. OS 22, L7 822, OS 23, OS 24 Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

ÄRTOR INNAN UPPKOMST EFTER UPPKOMST

FÄLTKORT 2003 OS A018

Årets höstrapsförsök blev utsatta för allehanda

Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas

Tillväxt till över 20 ton på fyra av 5T-gårdarna

Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.

PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat

Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:

Bakgrund. Resurseffektiv vårsädesodling i plöjningsfria odlingssystem. David Kästel Mats Engquist. Gårdarna. Förutsättningar

Betydelse av trösktidpunkt för frökvalitet och lagringsduglighet för timotejfrö

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Maltkorn och Yara N-Sensor

Sortförsök i höstraps Agronom Albin Gunnarson, Svensk Raps AB E-post:

Hjälpsådd av vallar kunnskapsstatus och vägen vidare. Mats Höglind

ODLINGSVÄGLEDNING WOOTAN

Grobarhet i frön från stocklöpare i sorten Rasta

Kvävestrategi i höstvete, L3-2290, Uddevalla jan Ingemar Gruvaeus

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Vårvete. Anders Ericsson, Hushållningssällskapet Västmanland. Relativ skörd Obehandlat

Odlingsbeskrivning för industrihampa

Korn, tidiga sorter. Henrik Bergman, Hushållningssällskapet Dalarna Gävleborg

Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)

PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.

Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences

Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel

Hösten 2015 får som helhet i landet. Höstraps SORTER OCH ODLINGSTEKNIK

I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.

Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare. Försök- och utvecklingsprojekt är basen i verksamheten

Fröodling en översikt

Blålusern Gröngödsling ett ekonomiskt alternativ till ensidig spannmålsodling

Kvävestrategier till höstraps

Transkript:

Planering av utsädesmängd och sortval minskar skördevariationerna Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionens forskning Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna 25.3.2014 Jockis, 27.3.2014 Ilmajoki

Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör beaktas vid val av sort?

Planering av sådden Hur inverkar utsädesmängden vid sådden på Planttätheten Blomningen Rottillväxten Skörden Vilka faktorer bör man ta i beaktande vid val av sort? Ett hurudant kumminbestånd ger en bra skörd?

Kumminskörd kg/ha Kumminskörden ökar då antalet blommande plantor ökar 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 50 100 150 Blommande kumminplantor st/m2 Kuva 1. Betydelsen av kumminets blomningstäthet (st /m2) på kumminskörden(kg/ha).

Hur får man ett blommande kumminbestånd? 17.06.201 5

Planttäthet st/m2 500 400 300 200 100 1. Skördeåret Bild 2. Samband mellan planttäthet och antalet blommande plantor i försöket med utsädesmängder 1. (övre bilden) och 2. (nedre bilden) under skördeåret. 0 Blomningen beror 0,00 på planttätheten 50,00 på olika sätt 100,00 1. och 2. skördeåret 150,00 -> 1. skördeåret 500kan blomningen vara mindre p.g.a. för tätt bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen rikligast i täta bestånd -> Högst 100 400 250 st blommande plantor/m2 under två års tid 300 200 100 0 0 50 100 150 Blommande plantor st/m2 2. Skördeåret

Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid 17.06.201 7

Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? 17.06.201 8

Planttäthet st/m2 1200 -> 1. Planttätheten ökar vid större utsädesmängd vid sådd -> 2. Av utsädesmängden gror förhållandevis ett mindre antal frön, ju större utsädesmängden är 1000 Det är 800 möjligt, att en utsädesmängd på 5 kg/ha producerar lika många/få plantor som 30 kg/ha 600 Bara ca 55 % av utsädesmängden gror 400 200 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Utsädesmängd kg/ha Bild 3. Utsädesmängdens (kg/ha) inverkan på planttätheten (st/m2) insåningsårets höst.

Hur får man ett blommande kumminbestånd? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. 17.06.201 10

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 17.06.201 11

Skörd kg/ha 3000 2500 2000 1.Skördeåret 1500 1000 500 0 -> 1. Skördeårets 3000 0 planttäthet hade 200 inget direkt 400 samband med 600 skörden -> 2. Skördeåret 2500 producerar ett tätt bestånd den högsta skörden 2000 1500 1000 500 0 0 100 200 300 400 500 600 Planttäthet st/m2 Bild 4. Planttäthetens samband med skörden 1. och 2. skördeåret i sortförsöken i Jockis EX. 1: Den bästa skörden får man 1. skördeåret 2. Skördeåret

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara 100-300 plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas 300-500 st/m2 17.06.201 13

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara 100-300 plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas 300-500 st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? 17.06.201 14

Plantantal på hösten, st/m2 600 1. Höst 350 500 550 st/m2 400 2. Höst 100-350 st/m2 300 200 100 0 0 100 200 300 400 500 Plantantal på våren st/m2 Bild 5. Sambandet mellan föregående hösts och följande vårs planttätheter i försöket med utsädesmängder

Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar 30 25 20 15 10 5 0 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.

Antal flockar, st/växt 35 -> Då kumminrotens bas är 5-6 mm i diameter föregående höst blommar kumminplantan nästa år-> Bildandet av flockar ökar då rotens storlek ökar 30 25 Stora rötter- rikligt med flockar 20 15 10 5 0 Då rotbasens diameter på hösten är 5-6 mm -> kumminplantan bildar åtminstone en flock eller blommar följande sommar 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 25,00 Rotbasens diameter, mm Bild 6. Rotbasens diameter (mm, föregående höst) och dess betydelse på kumminets blomning följande år. Sortförsök, Sylvia.

Antalet växtblad st/växt 18 16 14 -> För att kumminrotens diameter skall vara ca 6 mm, bör det finnas ÅTMINSTONE 6 växtblad -1 mm rottjocklek motsvarar ca 1-1,5 växtblad 12 10 8 6 4 2 0 0 5 10 15 20 Diameter på kumminrotens nacke, mm Bild 7. Samband mellan diametern på kumminroten och antalet växtblad på hösten.

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara 100-300 plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas 300-500 st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca 50 80 plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten 17.06.201 19

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara 100-300 plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas 300-500 st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca 50 80 plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd? 17.06.201 20

Planttäthet st/m2 1200 1000 800 -> Första årets planttäthet, målsättning 300 550 st/m2 Uppnåddes med såmängder 10 20 kg/ha 600 400 200 0 0 5 10 15 20 25 30 35 Utsädesmängd kg/ha Bild 8. Utsädesmängdens inverkan (kg/ha) på kumminets planttäthet (st/m2) insåningsårets höst.

Skörd kg/ha 1400 -> 15 kg/ha kan vara rätt utsädesmängd 1200 1000 800 Sato 2012, sijoituskylvö 600 400 Sato 2011, sijoituskylvö 200 0 185 5 (5) 370 10 (10) 55515 (15) 74120 (20) 926 (25) 1100 30 (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

Skörd kg/ha 1400 -> Över 15 kg/ha ökade inte skörden 1200 1000 800 Sato 2012, sijoituskylvö 600 400 Sato 2011, sijoituskylvö 200 0 185 5 (5) 370 10 (10) 55515 (15) 74120 (20) 926 (25) 1100 30 (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

Skörd kg/ha 1400 -> Kunde 10 kg/ha fungera som en sådan skördeformare, som ger två lika stora skördar? - Planttätheten insåningsårets höst 200 st/m2 - >Totalskörden blir svagare 1200 1000 800 Sato 2012, sijoituskylvö 600 400 Sato 2011, sijoituskylvö 200 0 185 5 (5) 370 10 (10) 55515 (15) 74120 (20) 926 (25) 1100 30 (30) Utsädesmängd kg/ha Bild 9. Utsädesmängdens inverkan på första och andra årets skördar

Hur kan man påverka planttätheten? Blomningen beror på planttätheten på olika sätt 1. och 2. skördeåret -> 1.skördeåret kan blomningen vara svagare p.g.a. för täta bestånd -> 2. året finns det inte för många plantor, utan blomningen är rikligast i täta bestånd -> Högst 100 250 st blommande/m2 under två års tid Hur kan man påverka planttätheten? -> Genom att öka utsädesmängden. Ändå gror förhållandevis desto mindre av utsädesmängden, ju större den är. Vilken är den rätta planttätheten under skördeåret? 1. En skörd: 100 st/m2 räcker 2. Två skördar: Andra året bör det vara 100-300 plantor/m2 Härav följer, att första året bör det finnas 300-500 st/m2 Hur skall beståndet vara under föregående års höst? -> Med tanke på utvintring bör det finnas ca 50 80 plantor mera än här ovan -> Rotbasen > 5-6 mm och lika många blad i bladrosetten Vilken utsädesmängd ger ett riktigt bestånd? 1. En skörd: 5-10 kg/ha 2. Två skördar: 10 20 kg/ha 17.06.201 25

Planering av såtätheten 1 Använd utsäde med hög grobarhet. Det är omöjligt att ge ett exakt såtäthetsoptimum, eftersom bestånden gror väldigt olika. I MTT:s försök uppnåddes målsättningstätheten(insåningsårets höst) över 300 plantor/m2 med utsädesmängden 15 kg/ha. Då man eftersträvar den högsta sammanlagda skörden för två år (utsädesmängden 15 kg/ha ->) beror skördevariationerna troligen på beståndets struktur. Ett glesare bestånd (10 kg/ha) kan jämnare producera skörd, men totalskörden för två år kan bli svagare jämfört med en tätare sådd. En sådd med 5 kg utsäde/ha kan producera en god skörd ett år. Antalet blommande plantor i kumminbeståndet under två år bör vara ca 100 250 st/m2.

Planering av såtätheten 2 Det lönar sej att räkna såtätheten i några rader Vid hösträkningen framgår: Följande års skördepotential Finns det tillräckligt med plantor: insåningsårets höst 300 st. eller mera, och första skördeårets höst minst ca 100 st. Antalet växtblad i kumminbladrosetterna: 1 växtblad = ca 1-1,5 mm rottjocklek Kom ihåg, att 50 100 plantor/m2 dör under vintern. Vid sommarräkningen framgår: Antalet blommande kumminplantor Ifall största delen av kumminplantorna blommar, är huvudskörden på kommande Blommande högst 250 st/m2 under två års tid Åkerns användning efter kommande skörd: ifall det finns icke blommade plantor under 100 st/m2, och ogräs i beståndet, bör man överväga att avsluta kumminbeståndet på hösten.

Planering av såtätheten 3 Ifall det på din åker växer färre antal plantor än i försöksrutorna, ingen panik! I föredraget har vi granskat hur kumminskörden bildas i förhållande till antalet blommande kumminplantor I ett glesare bestånd bildar kumminet flera sidoflockar, vilka kan kompensera planttätheten åtminstone det första skördeåret.

Att observera vid val av sort Dröser: Niederdeutscher, Volhouden, Konczewicki ja Gintaras Tröskning före mognad. Skördeökning 100 1000 kg/ha. Dröser inte: Prochan, (Record), Sylvia Tröskningen kan framskjutas och ibland kan skörden t.o.m. öka i slutet. Andra faktorer som möjligen inverkar på sortvalet Niederdeutscher: tidig, vinterhärdig, rikligt med flyktiga oljor i fröna Konczewicki kan vara speciellt vinerhärdig(stor rot!)

Val av sort Sort Tidig Vinterhärdig (1 Blommar rikligt (2 Stort frö Dröser ej Stor Gintaras xxx xxx Konczewicki xxx skördepotential Niederdeutscher xxx xxx xxx xxx Prochan xxx xxx xxx xxx Record xxx xxx xxx Sylvia xxx xxx xxx Volhouden 1) Första vintern 2) Första skördeåret Flyktiga oljor i fröet

TACK! 17.06.201 31