Vansbro kommun Årsredovisning
Vansbro kommun Årsredovisning Innehåll Förvaltningsberättelse Förord 4 Förvaltningsberättelse 5 Organisation 24 Vart gick skattepengarna? 25 Fem år i sammandrag 26 Verksamheterna Utbildning och arbete 27 Vård och omsorg 35 Samhällsbyggnad 40 Övergripande inklusive kommunkansli 45 Kommunfullmäktige och övriga nämnder 48 Revisorer 49 Finansiering 51 Kommunkoncernen 53 Redovisning Driftredovisning 56 Resultaträkning 57 Investeringsredovisning 58 Kassaflödesanalys 59 Balansräkning 60 Nothänvisningar 61 Redovisningsprinciper 69 Ord- och begreppsförklaringar 71 Kommunstyrelsens ledamöter 72 Revisionsberättelse 73
ytterligare ett år med bra resultat Nu har tre fjärdedelar av mandatperioden passerat. Vi har inlett det så kallade supervalåret med både val till Europaparlamentet i maj och val till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen den 14 september. Men nu handlar det om årsredovisningen för. Vi kan konstatera att Vansbro kommun för fjärde året i rad redovisade ett positivt resultat. Det känns så bra! Och det är många som ska ta åt sig äran av detta och glädjas. Samtidigt ska vi ödmjukt konstatera att det fortfarande återstår en del innan vi kan säga att Vansbro kommun har en ekonomi i balans. En orsak till det positiva resultatet är att skatteintäkterna blivit större tack vare att fler människor är i arbete. En annan är att vi, som många andra kommuner, även detta år fick tillbaka försäkringspengar från AFA Försäkring. Den nya överenskommelsen med Rindi Västerdala AB och Nordisk Renting som beslutades 2012 påverkade också resultatet i positiv riktning. De olika verksamheterna har gjort storartade insatser. Ett stort tack till chefer och medarbetare för ett bra jobb! Grunden för den fortsatt positiva utvecklingen av kommunens ekonomi är den politiska samsyn som råder i Vansbro kommun i de flesta frågor trots att det egentligen inte finns något tydligt majoritetsförhållande. En nåd att stilla bedja om är att väljarna vid höstens val ser till att det blir ett tydligt majoritetsförhållande. Här nedan följer ett axplock av viktiga händelser under året : Den nya räddningsstationen började byggas och invigs i augusti 2014. Projekteringen och upphandlingen av Myrbacka skola är klar. Byggstarten sker i början av maj 2014. I slutet av året fick vi glädjande besked från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att man beslutat tilldela Vansbro kommun 12 miljoner kronor för invallning av Vansbro, med skyddsvall längs Vanån. Beskedet ledde till att kommunfullmäktige i december beslutade att skjuta till de ytterligare 8 miljoner kronor som behövs för att genomföra invallningsprojektet, som ska starta inom de närmaste tre åren. Den upprustade hängbron till Grönalid öppnades veckan före Vansbrosimningen. Upprustningen finansierades till nästan 100 procent av Region Dalarna. Projektet Utmaningen samverkan och samsyn för tillväxt, med finansiering från Tillväxtverket och Region Dalarna, har lett till utveckling inom flera viktiga områden, bland annat samverkan mellan skola och lokalsamhälle, kompetensförsörjning, kultursamverkan och medborgardialog. Projektet avslutas den sista oktober 2014. Under året har kommunen svarat på remisser om både den nationella trafikplanen (NTP) och länstransportplanen (LTP). Vi har tryckt på för en ny väg mellan Dala-Järna och Vansbro, åtgärder i Snöbyn och Nås samt att Västerdalsbanan ska rustas och åtgärder vidtas för att den södra delen av Inlandsbanan ska kunna öppnas igen. Som vanligt har våra duktiga företag och företagare vunnit utmärkelser, vilket är jätteviktigt för Vansbro kommun. Vi har avancerat ytterligare i rankningen av företagsklimat och är bäst i länet. Vår lilla gymnasieskola VUC fortsatte under året med framgångar inom Ung Företagsamhet (UF). Vi fortsätter vår ambition att arbeta för en positiv utveckling av vår kommun, ett arbete som vi vill ska präglas av engagemang, glädje, öppenhet och samsyn. Per-Anders Westhed, kommunalråd Mejladress: per-anders. westhed@vansbro.se Elisabeth Rooth Eriksson, kommunchef Meljadress: elisabeth. rooth-eriksson@vansbro.se 4 ytterligare ett år med bra resultat Vansbro kommun årsredovisning
Förvaltningsberättelse Strategisk plan 2015 I översiktsplanen kopplas den fysiska planeringen till en kommunal utvecklingsplan. Översiktsplanen beskriver de övergripande målen för kommunen vad gäller tillväxt och ekonomisk utveckling. I planen kartlägger kommunen problemområden och utvecklingsmöjligheter, samt utformar strategier för hur man ska nå målen och vilka områden man ska prioritera. Översiktsplanen ska följas upp med en mer kortsiktig strategisk plan, där kommunen tar med de mest angelägna åtgärderna i budgeten. Kommunens strategiska områden är: attityder befolkningsutveckling ekonomi. Inriktningsmålen är kommunens övergripande mål för planperioden. Kommunstyrelsen ska utifrån de övergripande målen bestämma mätbara verksamhetsmål som förvaltningen ska uppnå. På följande sidor redovisas i vilken utsträckning kommunen nådde inriktningsmålen. Kvalitetsarbete Det är viktigt att kommunen strävar efter hög kvalitet i all verksamhet. Därför har Vansbro de senaste åren jobbat med jämförelser med andra kommuner och utvecklat sina mått och mål. Styrsystemet I juni 2010 beslutade kommunfullmäktige om en ny styrmodell, Vansbro kommuns styrsystem, som innebär en tydlig mål- och resultatstyrning. Under beslutade kommunen att se över styrsystemet. Det finns inga tecken på att styrmodellen behöver ändras, men den behöver göras mer känd i politiken och i förvaltningen. Processen måste bli mer genomarbetad med exempelvis en tidplan som beskriver när olika aktiviteter ska ske. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 5
Servicedeklarationer Enligt visionen ska Vansbro vara en attraktiv kommun där människor kan finna både arbetsglädje och livskvalitet. Alla kommuninvånare ska få ett bra bemötande av kommunens anställda och tillgängligheten ska vara god. Kommunen vill vara en förebild i dessa frågor. För varje kommunal verksamhet finns en servicedeklaration som beskriver vilken servicegrad invånarna kan förvänta sig. Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Resultatet uppgår till minst 1,8 mkr i överskott. +11,8 mkr +14,8 mkr 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. 5. Vansbro kommun är en attraktiv kommun att leva och bo i. 6. Vansbro kommun har en stabil befolkningsutveckling. 7. Medborgarna är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. 1 Mätning ej genomförd. Frisktalet är minst 95 %. 94 94 Medarbetarindex ökar. 3,14 1 Hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått). 1 100 % godkända elever i grundskolan. 75,3 % 75,9 % 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser 55,1 % 41,7 % (inom 3 år). 100 % kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning har 68 % 90 % 2 slutfört kurs med godkänt resultat. Övre halvan av Svenskt Näringslivs rankning. 96 77 Övre halvan i servicemätningen Kommunens myndighetsutövning (SKL:s Insikten). 2 Egen mätning, övriga mått för målet är hämtade från SIRIS (Skolverkets statistikdatabas). Nöjd-Region-Index (NRI). 51 1 Antal invånare är minst 6 800. 6 779 6 730 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) verksamhet äldreomsorg. 49 1 1 Kommunfullmäktige har bland annat valt inriktningsmål som mäts i samband med medborgarundersökningen. Medborgarundersökningen görs vartannat eller vart tredje år i kommunen. Inriktningsmål 4, 5 och 7 är sådana inriktningsmål. Inriktningsmål 1, att resultatet ska uppgå till minst 1,8 mkr i överskott, uppfylldes. Kommunen har dock sedan år 2000 fortfarande underskott som ska återställas. Inriktningsmål 2, att Vansbro kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser, mäts genom dels frisktalet som är 94 procent, oförändrat mot 2012, dels medarbetarindex och dels hållbart medarbetarengagemang (SKL:s mått). Medarbetarenkäten som mäter medarbetarindex har tagits bort och mätningen av medarbetarengagemang görs i början av 2014. Inriktningsmål 3, i Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och 6 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
arbete, kommenteras i utbildning och arbetes verksamhetsberättelse. För inriktningsmål 4, att Vansbro kommun skapar förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån, förbättrade kommunen sin placering i Svenskt Näringslivs rankning. Kommunen deltog däremot inte i SKL:s mätning Insikten. Finansiella mål Kommunfullmäktige beslutade om tre finansiella mål för (resultatmål). Mål och måluppfyllelse redovisas i tabellen nedan. Finansiella mål Resultat 2012 Resultat Verksamhetens nettokostnad, inklusive finansnetto, överstiger inte 99,5 procent av skatter, generella statsbidrag och utjämning. 97 % 96 % Investeringar uppgår till maximalt 15 miljoner kronor i genomsnitt per budgetår över en femårsperiod. 7,5 mkr 27,4 mkr Återställning av det egna kapitalet enligt balanskravets regler. 11,6 mkr 14,6 mkr Två av tre finansiella mål uppfylldes, men eftersom kommunen haft underskott i flera år återstår 7,0 mkr att hämta igen ekonomiskt. Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Kommunens kvalitet i korthet, KKiK, är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommunernas kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Kommunens kvalitet i korthet drivs av SKL. I årets mätning deltog 220 kommuner. Syftet med KKiK är att ge kommuninvånarna information om kvaliteten på kommunens service, kunna föra en dialog om resultaten med medborgarna och använda måtten som en del i styrningen och verksamhetsutvecklingen. Varje år undersöks kommunens kvalitet ur de fem perspektiven: tillgänglighet trygghet information och delaktighet effektivitet kommunen som samhällsutvecklare. Nedan redovisas hur Vansbro kommun placerade sig jämfört med andra kommuner. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 7
Kommunens kvalitet i korthet mätning För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vansbro står sig jämfört med andra kommuner har resultaten delats upp i fyra grupper: Bästa gruppen Näst bästa gruppen Näst sämsta gruppen Sämsta gruppen Mörkgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med bäst resultat. Ljusgrön anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst bäst resultat. Gul anger att Vansbro tillhör kommunerna med näst sämst resultat. Röd anger att Vansbro tillhör kommunerna med sämst resultat. Tillgänglighet Tillgänglighet handlar om hur lätt, eller svårt, det är att komma i kontakt med kommunen. Håller kommunens verksamhet öppet på de tider allmänheten har möjlighet att ta del av kommunens tjänster och kontaktmöjligheter? I tillgänglighetsmåttet ingår också hur långa väntetider olika delar av kommunen hade, det vill säga hur snabbt man fick hjälp. Mått 2012 Andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post och får svar inom två arbetsdagar. 37 83 Andel av medborgarna som via telefon får kontakt med en handläggare för att få svar på en enkel fråga. 35 30 Andel av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen. 79 94 Öppettider utöver vardagar 8 17 på bibliotek, simhall och återvinningsstation (tim/vecka). 41 Antal timmar/vecka som huvudbiblioteket i kommunen har öppet utöver tiden 08 17 på vardagar. 11 Antal timmar/vecka som kommunen har öppet i simhallen utöver tiden 07 17 på vardagar. 36 Andel som erbjuds plats inom förskoleverksamheten vid önskat datum. 100 100 Väntetid förskola för de som ej fått plats på önskat datum, dagar. 0 Väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats. 49 156 Handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd. 5 7 Trygghet Trygghet omfattar om kommunen tillgodoser behovet av kontinuitet och trygghet för äldre och trygghet i barngrupperna inom förskolan. 8 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
Mått 2012 Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? 68 Antal olika vårdare som besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar. 12 14 Planerat antal barn per personal i kommunens förskolor. 5,8 5,5 Närvarande antal barn per personal i kommunens förskolor. 3,4 3,8 Delaktighet och information Mått för delaktighet och information handlar om förutsättningarna för medborgarinflytande och demokrati, och om kvaliteten på kommunens webbplats. Mått 2012 Hur god kommunens webbinformation är till medborgarna. 65 70 Hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. 37 42 Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? 34 Effektivitet Frågor om kommunens effektivitet handlar om vilket resultat man får ut av de pengar kommunen lagt på olika saker och hur mycket medborgarna får för pengarna inom skola, särskilt boende och hemtjänst. Mått 2012 Kostnad för ett inskrivet barn i förskolan. 102 117 109 603 Resultat i kommunala skolor åk 6 i de nationella proven. 95 Resultat i kommunala skolor i åk 3 i de nationella proven. 58 54 Resultat i kommunens grundskolor utifrån andel behöriga till gymnasiet. 83 86 Elevers syn på skolan och undervisningen i årskurs 8. 49 74 Hur effektiva kommunens grundskolor är utifrån kostnad per betygspoäng. 358 366 Resultatet för de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av utifrån andel som fullföljer gymnasiet inom fyra år. 74 77 Kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den del som inte fullföljer ett gymnasieprogram. 34 750 32 398 Serviceutbud inom kommunens särskilda boenden. 71 69 Kostnad för en plats i kommunens särskilda boende. 564 786 498 649 Hur nöjda brukarna är med sitt särskilda boende. 71 86 Omsorgs- och serviceutbud inom hemtjänsten. 67 64 Kostnad per vårdtagare inom kommunens hemtjänst. 172 738 150 182 Brukarnas nöjdhet med den hemtjänst de erhåller. 92 97 Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning (IFO). 100 Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 9
Samhällsutveckling Måtten för samhällsutveckling omfattar mått som kommunen själv kan påverka, men även mått för sådant som är utanför kommunens kontroll men som är viktigt för utvecklingen av ett samhälle. Här behandlas frågor som hur stor andel av befolkningen som har jobb, hur människor mår, hur väl kommunen jobbar med miljöfrågor och hur bra invånarna tycker att kommunen är att bo och leva i. Mått 2012 Så hög är kommunens sysselsättningsgrad. 79,1 79 Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd. 1,4 Antal nya företag som startats, per 1 000 invånare i kommunen. 4,1 4 Sjukpenningstalet bland kommunens invånare. 8,6 9,5 Så effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall. 50 47 Andel miljöbilar av totala antalet bilar inom kommunorganisationen. 21 Andel inköpta ekologiska livsmedel. 0 1 Så ser medborgarna på sin kommun som en plats att bo och leva på. 51 Omvärld och befolkning Konjunkturen vänder upp 1 Efter en svag sommar och en svag höst blev det bättre fart i den svenska ekonomin i slutet av, och utvecklingen väntas bli fortsatt stark 2014. För helåret 2014 beräknas svensk BNP öka med 2,6 procent jämfört med 0,9 procent. SKL bedömer att framför allt exporten och investeringarna utvecklas betydligt bättre 2014. En ökad tillväxt i omvärlden innebär att den svenska exporten börjar växa igen, liksom näringslivets investeringar. Betydande ökningar väntas ske också i kommunsektorns investeringar. Ett omslag från minskade till ökande lagerinvesteringar i industrin och handeln bidrar också till att förstärka efterfrågan. Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning medverkar till att hushållens reala inkomster stiger relativt snabbt. Hushållens sparande har i två år legat på en mycket hög nivå. SKL förutser att hushållens konsumtion framöver växer snabbare och att nivån på sparandet minskar. Det ger ytterligare draghjälp till tillväxten i den svenska ekonomin. Sysselsättningen fortsätter öka 2014, vilket bidrar till att gradvis förbättra läget på den svenska arbetsmarknaden. Arbetslösheten minskar dock inte så mycket på ett års sikt. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget håller tillbaka prisoch löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter att vara mindre än 3 procent och inflationen mätt som KPIX (det 1 Källa: Sveriges Kommuner och Landstings cirkulär 2014:06. 10 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
vill säga KPI, konsumentprisindex, exklusive hushållens räntekostnader) håller sig runt 1 procent. Den låga inflationen begränsar tillväxten av skatteunderlaget. I reala termer, det vill säga efter avdrag för pris- och löneökningar, fortsätter däremot skatteunderlagets tillväxt. 2014 beräknas tillväxten bli endast 1,3 procent till följd av sänkta pensioner, men det är ändå en bra bit över de 0,9 procent som varit tendensen tidigare. Befolkningsutveckling Vansbro kommun (invånare) 7 500 7 000 6 500 6 000 2003 2005 2007 2009 2011 (antal) Befolkning åldersfördelning 2 500 2 000 2012 1 500 Befolkning Vid årets slut hade Vansbro kommun 6 730 invånare. Folkmängden minskade med 49 personer ( 39 personer 2012). I genomsnitt har befolkningen minskat med 51 personer varje år sedan 1990. Befolkningsminskningen var 0,7 procent, medan länet ökade med 794 personer (0,3 procent). Sveriges totala befolkning ökade med 0,9 procent. föddes 57 barn i Vansbro. Antalet födda sedan 2001 är 867 barn, i snitt 67 barn per år. Antalet avlidna under året var 101 personer. Antalet barn i förskoleåldern (0 6 år) minskade med 11 och antalet skolbarn (7 17 år) var oförändrat jämfört med 2012. Antalet personer i arbetsför ålder (18 64 år) minskade med 64 personer medan ålderspensionärerna blev 26 personer fler. Ålderspensionärernas andel av befolkningen var högre i Vansbro (26,2 procent) än i både länet (23,2 procent) och riket (19,4 procent). De senaste tre åren har andelen ålderspensionärer ökat med 1,0 procent per år i genomsnitt. 1 000 500 0 2011 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ Känslighetsanalys Den ekonomiska utvecklingen styrs av många faktorer där kommunen kan påverka vissa, medan andra ligger utanför kommunens kontroll. Nedan redovisas de ekonomiska konsekvenserna av olika händelser. Händelse Förändring +/ tkr 10 öres förändring av kommunalskatten 1 140 Förändrat invånarantal med 100 4 984 Löneförändring med 1 procent, inklusive PO* 2 417 Förändrad upplåning med 10 mkr 400 10 heltidstjänster 4 200 * Personalomkostnadspålägg. Analys och ekonomisk översikt års resultat Resultatet för var ett överskott på 14,8 mkr en förbättring med 3,0 mkr jämfört med 2012. Kommunstyrelsens budget var på 348,5 mkr netto. I kommunstyrelsens budget fanns även ett besparingskrav på 9,8 mkr. Kommunstyrelsens verksamheter redovisade ett underskott på 5,9 mkr, men det var ändå en tydlig förbättring jämfört med prognoserna under året. Enbart samhällsbyggnad redovisade ett under- Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 11
skott på 3,7 mkr mot budget, medan övriga verksamheter inom kommunstyrelsen redovisade överskott. Det stora besparingskravet på 9,8 mkr gjorde dock att kommunstyrelsen totalt redovisade underskott. Orsakerna till resultaten beskrivs närmare i de olika verksamhetsberättelserna. Det största överskottet uppstod inom finansiering (+19 mkr), främst beroende på: 7,3 mkr i återbetalning av AGS-premier (försäkringspremier) 5,8 mkr förbättrat resultat genom förändringen av avtalen med Nordisk Renting och Rindi 2,1 mkr högre skatteintäkter än budgeterat 1,1 mkr högre finansnetto 1,7 mkr lägre pensionskostnader 0,9 mkr i återbetalad moms för åren 2011 och 2012. Budgetmedlen för års löneöversyn räckte dock inte löneöversynen kostade 1,0 mkr mer än budgeterat. Beroende på vilket år ett underskott uppkommit ska det enligt lagen återställas inom två eller tre år. Om det finns synnerliga skäl kan kommunfullmäktige besluta att inte återställa ett underskott. De upparbetade underskotten sedan år 2000 var 56,0 mkr eftersom det totala underskottet minskade. Kommunfullmäktige har sedan år 2000 beslutat att det finns synnerliga skäl för att inte återställa 36,6 mkr av det totala underskottet. Kommunen har även gjort justeringar för realisationsvinster. Kvar att återställa var därmed 7,0 mkr. Mellan 2012 och minskade verksamheternas intäkter med 12,4 mkr (16 procent) och kostnaderna ökade med 6,1 mkr (1,5 procent). Orsaken till de minskade intäkterna var främst att kommunen fick mindre interkommunala ersättningar för gymnasieskolan och grundskolan (ersättningar för elever från andra kommuner som går i Vansbro kommuns skolor) och minskade statsbidrag för Lärcentrums utbildningar. Verksamheternas resultat och kommentarer till resultatet finns i driftredovisningen och i varje verksamhetsberättelse. Målet för var att de upparbetade underskotten inte skulle öka. Kommunen nådde det målet och kunde även minska det upparbetade underskottet med 14,6 mkr. Avstämning av balanskravet (tkr) Årets resultat enligt resultaträkningen 14 829 Realisationsvinst 242 Justerat resultat 14 587 Åtgärder för ekonomi i balans Enligt kommunallagen ska kommunen göra en åtgärdsplan om man redovisat ett underskott och inte har återställt det egna kapitalet. I mars beslutade kommunfullmäktige om en åtgärdsplan med 11 olika åtgärder som förvaltningen 12 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
arbetat med under året. Avrapportering har skett löpande till kommunstyrelsen. Av åtgärderna i planen har försäljning av fastigheter, energieffektiviseringar i kommunens fastigheter samt åtgärder kopplade till personalkostnader gett mest effekt. Det finns även några åtgärder som inte har genomförts under året. Eftersom kommunens upparbetade underskott ännu inte är återställt har kommunen tagit fram en ny åtgärdsplan för 2014. God ekonomisk hushållning Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning. Begreppet god ekonomisk hushållning har både en finansiell aspekt och en verksamhetsaspekt. Den finansiella aspekten innebär bland annat att varje generation ska bära kostnaderna för den service den konsumerar och ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. Verksamhetsaspekten är kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. En förutsättning för en god ekonomisk hushållning är att det finns ett tydligt samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effektivitet. För att skapa ett sådant samband krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser gentemot mål och budget. Kommunfullmäktige har beslutat om inriktningsmål som visar prioriteringar för verksamheterna för att nå god ekonomisk hushållning. Utifrån dessa har kommunstyrelsen utarbetat konkreta verksamhetsmål som gör inriktningsmålen tydliga för verksamheterna. Nettoinvesteringar i löpande priser (tkr) 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2005 2007 2009 2011 Investeringar Till och med 2003 var kommunens investeringar för stora för att kunna finansieras med egna medel. I juni 2003 införde kommunen därför ett investeringsstopp med möjlighet till dispens. Genom investeringsstoppet har kommunen minskat sina avskrivningar och förbättrat finansnettot. Vid årsskiftet 2014 var låneskulden 25 mkr efter att kommunen amorterat 25 mkr på sina lån under året. beslutade kommunen om investeringar för 27,4 mkr och den totala investeringsutgiften var 20,9 mkr. Kommunen har även fått bidrag från Region Dalarna och MSB för investeringar gjorda under året. Detta bidrag kommer att fördelas över avskrivningstiden. En del investeringar har blivit försenade, bland annat på grund av överklaganden. De större pågående investeringarna sammanfattas nedan. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 13
Invallning av Vansbro Budget 200 tkr beslutad 2010. Förbrukade medel till och med är 1,3 mkr. Ett investeringsprojekt som pågått sedan 2010. Under arbetets gång har medel ansökts för delfinansiering. I december beslutade MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) om ett bidrag på 11,8 mkr. Genomförandet av invallning av Vansbro ska påbörjas inom tre år. Verksamhetssystem äldreomsorg och IFO Budget 1,5 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med är 1,3 mkr. Verksamhetssystemet Treserva är upphandlat och i drift för både IFO och vård och omsorg i de flesta delar. Det återstår upphandling av modul för planeringssystem. Resterande medel väntas bli förbrukade till en modul för planeringssystem. Upphandlingen beräknas bli klar 31 december. Ny räddningsstation Vansbro Budget 1,2 mkr för projektering beslutad 2011. Projektet överskreds med 825 tkr. beslutade kommunen att avsätta ytterligare 27 mkr, 20 mkr och 7 mkr 2014. Kommunen har använt 7,3 mkr av dessa. Projekteringen av ny räddningsstation är klar, upphandling har genomförts och byggnation pågår. Den nya räddningsstationen beräknas bli klar hösten 2014. Ventilation och brandskydd Budget 4,0 mkr beslutad 2011. Förbrukade medel till och med är 3,9 mkr. Ventilation har bytts på Triangeln och brandskyddsåtgärder har gjorts i delar av kommunens fastigheter, främst förskolor och skolor. Mer pengar behövs för att färdigställa brandskydden 2014 2016. Av medel för infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll har kommunen avsatt ytterligare 1,0 mkr för brandlarm i skolorna i Nås och Äppelbo. MSB-anpassningar Budget 2,0 mkr beslutad 2011. För investeringen har kommunen även fått bidrag från MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för reservkraft, ombyggnad av serverrum och byte av entrépartier och lås i Medborgarhuset. Projektet har kraftigt överskridit budgeten och orsaken ska analyseras. Totalt har projektet kostat 5,6 mkr exklusive bidraget från MSB. Bidraget kommer att fördelas över avskrivningstiden. Självbetjäningsautomater biblioteket Budget 400 tkr beslutad 2012. Inga pengar har använts. Självbetjäningsautomaterna är beställda och installeras våren 2014. Automaterna innebär självbetjäning på biblioteken i Vansbro och Dala-Järna, vilket gör att det går att låna böcker och andra medier när bibliotekets personal inte finns på plats i Dala- Järna. Det minskar även arbetsbelastningen vid manuell betjäning. Upphandlingen gjordes och priset blev 20 procent lägre än beräknat. Nyproduktioner primärkarta Budget 1,0 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med är 318 tkr. Nyproduktion och revidering av primärkartorna för Vansbro och Dala-Järna genomfördes. Investeringen har lett till ett utvidgat och bättre kartmaterial för dessa områden. Arbetet är avslutat. 14 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
Gatubelysningsarmaturer Budget 3,0 mkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med är 703 tkr. Investeringen avser byte av gatubelysningsarmaturer i kommunen. Upphandlingen har överklagats två gånger, men i december avslog förvaltningsrätten den sökandes ansökan om överprövning. Arbetet är därför försenat men beräknas bli klart 2015. Mattransportvagnar kostverksamheten Budget 400 tkr beslutad 2012. Förbrukade medel till och med är 215 tkr. Mattransportvagnar köptes för 215 tkr och ytterligare mattransportvagnar levereras 2014. Med de nya matvagnarna kan kostverksamheten ha en högre livsmedelssäkerhet. Fler matvagnar behöver bytas ut, men de mest brådskande bytena är nu gjorda. Myrbacka skola om- och tillbyggnad Budget 30 mkr beslutad (5,0 mkr och 25 mkr 2014). Förbrukade medel är 2,4 mkr. Projektering och upphandling av entreprenör är klar. Arbetet påbörjades i april och beräknas bli klart 30 juni 2015. Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll Budget 1,75 mkr beslutad. Under har medlen fördelats på dessa delar: Ombyggnad av gymnasieskolan för inflyttning av Lärcentrum Förbrukade medel 142 tkr. Ombyggnationen är klar. Lärcentrums flytt till VUC är en del i kommunens besparingsplan. Lokaler och it-struktur anpassas för Lärcentrums verksamhet i nya lokaler. Upprustning av hängbro till Grönalid Förbrukade medel är 4,6 mkr. Upprustningen av Grönalidsbron är klar. Region Dalarna bidrog med strax under 4 mkr. Bidraget kommer att fördelas under avskrivningsperioden. Upprustning av tömningsficka vid Bäckdalens återvinningscentral Förbrukade medel är 73 tkr. Investeringen gäller upprustning av tömningsficka på grund av miljökrav. Projektet finansieras av Vansbro kommun och Dala Vatten och Avfall AB. Byte av ugnar i kök Förbrukade medel är 224 tkr. It-investeringar Budget 350 tkr beslutad. Förbrukade medel till och med är 207 tkr. I dessa investeringar ingår uppgraderingar av såväl maskin- som programvara för att säkerställa kommunens it-drift. Kommunen har investerat i nytt databashotell (server och programvara). Två versioner av databashanterare drivs parallellt eftersom det krävs för olika versioner av programvaror. De ska uppgraderas växelvis i framtiden. Denna del av investeringen är färdigställd. De återstående pengarna används för uppgraderingar av it-miljön 2014. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 15
Kommunens bioenergianläggning Vansbro kommun har sedan 1999 haft ett finansiellt leasingavtal med Vansbro Fjärrvärme som ägs av Svenskt Fastighetskapital och SFK Kommunfastigheter. Kommunen har även ett värmeleveransavtal med Rindi Västerdalarna sedan 1999. Enligt värmeleveransavtalet ska Rindi, å kommunens vägnar, betala Vansbro Fjärrvärmes hyra enligt leasingavtalet. I praktiken betalar kommunen leasingavgiften till bolaget och Rindi betalar motsvarande belopp till kommunen. Rindi hyr därmed anläggningen av kommunen och levererar värme till kommunen. 2012 omförhandlades hyresavtalet mellan Vansbro kommun, Rindi och Nordisk Renting. Framför allt förtydligade man hyresavtalet mellan kommunen och Rindi. En viktig princip i avtalet är genomrinningsprincipen som innebär att kommunens skyldigheter gentemot Nordisk Renting så långt som möjligt återspeglas i hyresavtalet med Rindi. Det nya hyresavtalet gäller från och med till och med 2037, men går att säga upp tidigare. Också hyresavtalet mellan kommunen och Nordisk Renting gäller till och med 2037. Kommunen har gett Rindi ett anstånd med hyresbetalningen på 17 mkr för åren 2012. Hyrorna ska återbetalas enligt en betalningsplan under 2014 2024, som ett lån med ränta. Om Rindi skulle gå i konkurs efter, men innan hyran är återbetalad, måste hela hyresbeloppet betalas direkt. Moderbolagsgarantin innebär att Rindi Energi AB kan krävas på hela hyresbeloppet för 2012 om Rindi inte betalar enligt betalningsplanen. Kommunen och Nordisk Renting har tecknat ett tillläggsavtal till det tidigare optionsavtalet. Tilläggsavtalet innebär att kommunen kan lösa ut anläggningen till bokfört värde varje år från och med den 31 december 2016 till och med den 31 december 2031. Resultaträkning Förändring (tkr) i eget kapital Verksamhetens nettokostnader var 347,8 mkr, vilket var en ökning med 14,3 mkr. I kostnaderna ingick en jämförelsestörande intäkt på 7,3 mkr för återbetalning av 2005 och 2006 års AGSpremie. Skatteintäkterna, inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter, var 359,5 mkr, en ökning med 8,2 mkr. Skatteintäkterna stod för 242,4 mkr och generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter för 117,1 mkr. Tillsammans utgjorde dessa intäkter 83 procent av de totala intäkterna. Övriga intäkter kom från riktade statsbidrag, avgifter, taxor, intäktsräntor med mera. Verksamhetens nettokostnader visar hur mycket som måste täckas av framför allt skattemedel. För att kommunen ska ha balans i ekonomin får nettokostnaderna inte öka mer än skatteintäkterna. Förhållandet mellan verksamhetens nettokostnader och skatteintäkter måste också ge utrymme för investeringar. Kommunen beslutade i sitt finansiella mål att verksamhetens nettokostnadsandel, 20 000 16 000 12 000 8 000 4 000 0 4 000 8 000 12 000 16 000 20 000 2005 2007 2009 2011 16 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
Nettokostnader andel av skatteintäkter (procent) 110 108 106 104 102 100 98 96 94 2005 2007 2009 2011 Inklusive finansnetto Exklusive finansnetto inklusive finansnetto, inte fick överstiga 99,5 procent. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter var 96,8 procent, vilket var en försämring med 1,9 procent mot 2012. Inkluderar man finansnettot blev nettokostnadsandelen 95,9 procent. Nettokostnaderna understeg därmed intäkterna med 4,1 procent. I verksamhetens nettokostnader ingick avskrivningar med 13,1 mkr. Kommunen betalar hela den individuella delen i det kommunala tilläggspensionsavtalet. Kostnaden för detta var 10,3 mkr inklusive löneskatt. Pensioner som utbetalades via KPA uppgick till 8,4 mkr inklusive skatt. Avsättningar för pensionskostnader ökade med 2,7 mkr inklusive skatt. Kommunen redovisar skatteintäkter enligt rekommendation från Rådet för kommunal redovisning. Rekommendationen innebär att skatteintäkterna delas i tre delar: preliminära månatliga inbetalningar, prognos över slutavräkning för redovisningsåret och skillnaden mellan slutlig taxering och prognosen för året. 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader, tkr 337 516 333 465 333 791 333 485 347 808 Förändring, % 1 1 0 0 1 Skatteintäkter 1, tkr 333 793 347 388 343 707 351 331 359 510 Förändring, % 1 4 1 2 2 Nettokostnader genom skatteintäkter 1, % 101 96 97 95 97 Finansnetto, tkr 8 873 7 200 7 494 6 025 3 127 Nettokostnadsandel 2, % 104 98 99 97 96 Kommentar: 1 Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. 2 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter inklusive generella statsbidrag, utjämningsbidrag och fastighetsavgifter. Finansnettot (skillnaden mellan ränteintäkter och räntekostnader) var 3,1 mkr, vilket var ett trendbrott efter att finansnettot varit negativt åren 1998 2012. Kommunens lån uppgick till 25,0 mkr. Räntekostnaderna på lånen var 1,4 mkr. Räntan på pensionsavsättningar uppgick till 0,4 mkr. Räntekostnaden för den leasade biobränsleanläggningen var 5,2 mkr. Anläggningen har ingått i kommunens redovisning sedan 2007. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 17
Balansräkning Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna (i huvudsak mark, byggnader och tekniska anläggningar) ökade med 7,6 mkr till 199,0 mkr. Efter justeringar har den ingående balansen på 105,6 mkr för biobränsleanläggningen bokförts som upplupen hyresintäkt i långfristig skuld. Finansnetto i relation till nettokostnaderna (procent) 1 0 1 2 Omsättningstillgångar Fordringarna ökade med 8,2 mkr till 35,4 mkr, inklusive justerad fordran och upplupen hyresintäkt för bioenergianläggningen. Kommunens likvida medel (kassa, bankgiro och bank) minskade med 14,0 mkr till 32,8 mkr. 3 4 2005 Likviditet (procent) 2007 2009 2011 Likviditet Likviditeten, det vill säga den omedelbara betalningsförmågan, var vid årsskiftet 8,2 procent, vilket motsvarade 30 dagars utbetalningar. Förra året var likviditeten 11,7 procent. Likviditeten beräknas som de kontanta medlen i procent av driftkostnaderna. 12 10 8 6 4 2 Eget kapital Kommunens eget kapital (anläggningskapital plus rörelsekapital) ökade med 14,8 mkr till följd av årets överskott. Det egna kapitalet uppgick till 202,8 mkr. 0 2005 Eget kapital (tkr) 210 000 2007 2009 2011 2009 2010 2011 2012 200 000 Anläggningskapital 173 056 157 623 174 466 195 961 199 016 190 000 Rörelsekapital 6 010 16 146 1 725 7 949 3 826 Eget kapital 167 046 173 769 176 191 188 012 202 842 180 000 170 000 Avsättningar Avsättningar till pensionsförmåner var 23,5 mkr. Här ingick pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP (överenskommen särskild ålderspension) med 21,3 mkr. Pensionsförmåner intjänade före 1998 redovisas som ansvarsförbindelser. Avsättning för visstidspension för förtroendevalda var 2,2 mkr. Från och med 2000 redovisas årets intjänade pensionsförmåner som individuell del under kortfristiga skulder. Under avsättningar redovisas även 5,9 mkr från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) för översvämningsskydd. 160 000 150 000 2005 2007 2009 2011 18 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
Lån (tkr) 120 000 110 000 100 000 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2005 2007 2009 2011 Långfristiga skulder Kommunens långfristiga skulder var 152,4 mkr. I långfristiga skulder ingick en skuld på 121,2 mkr för leasing av biobränsleanläggningen. Lån på 25,0 mkr på hos banker och hypoteksinstitut var långfristiga skulder. Kostnadsersättningar och investeringsbidrag ska täcka investeringsutgifter av olika slag och fördelas proportionellt i förhållande till betalda utgifter och beräknad användningsperiod för de olika investeringsobjekten. Av investeringsbidragen på 6,3 mkr avskrevs 106 tkr. Kortfristiga skulder De kortfristiga skulderna minskade med 20,5 mkr till 73,1 mkr. Här ingår leverantörsskulder med 12,8 mkr och upplupna löner med 1,7 mkr. Löneposter som utbetalas i januari 2014 men avser uppgick till 4,3 mkr. Upplupna semesterlöner var 14,2 mkr och den individuella delen var 11,2 mkr inklusive löneskatt. Soliditetsutveckling (procent) 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2005 2007 2009 2011 Soliditet Soliditeten var vid årsskiftet 45 procent, vilket var en förbättring jämfört med 2012 (42 procent). Tar man hänsyn till de pensionsåtaganden som redovisas som ansvarsförbindelse var soliditeten 9,7 procent. Med soliditet menas andelen eget kapital av de totala tillgångarna. Soliditeten anger därmed hur stor del av tillgångarna som är finansierade med kommunens eget kapital. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser Kommunens borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser uppgick till 382,0 mkr, varav 197,0 mkr var pensionsförpliktelser intjänade före 1998, inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelserna ökade med 12,5 mkr, sänkningen av diskonteringsräntan innebar en ökning med 14,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Stiftelsen Vansbrohem omfattade 119,5 mkr för bostadslån och 303 tkr i samband med bredbandsinstallation. Totalt uppgick åtagandet till 119,8 mkr, vilket var en minskning med 1,9 mkr. Kommunens borgensåtagande för Vansbro Teknik AB:s lån var 15,0 mkr och för Dala Vatten och Avfall AB:s lån 6,5 mkr. Borgensåtaganden för egnahem och småhus utgjorde 40 procent av den utestående skulden. Vid årsskiftet uppgick dessa åtaganden till 271 tkr, en minskning med 75 tkr. Kommunen tecknade 1995 underborgen för landstingets borgen till Dalatrafik. Förpliktelsen minskade under året med 201 tkr till 0,9 mkr. År 2000 beslutade kommunen att teckna underborgen till Landstinget Dalarna för deras borgen till AB Transitio. Detta åtagande var vid årsskiftet 3,5 mkr. För närvarande bedöms risken vara väldigt liten för att kommunen behöver infria någon borgensförbindelse. Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 19
Personalförhållanden Antalet anställda ökade under med 5,1 årsarbetare jämfört med 2012, från 558,2 till 563,3 årsarbetare. Totalt sett hade kommunen 650 anställda, varav 555 kvinnor och 95 män. Under året har Vansbro kommun samverkat med Leksand, Gagnef och Rättviks kommuner kring det personaladministrativa systemet Heroma. Det handlar framför allt om utbildningsinsatser och nätverk för utbyte av kunskaper för löneassistenter. Syftet är att tydliggöra och utbilda chefer och medarbetare i möjligheterna till det stöd i personalarbetet som systemet erbjuder, bland annat schemaläggning som ger en mycket bättre kontroll av personaltäthet och ekonomi på de olika enheterna. Kommunen godkände 60 vakansprövningar för ersättningsrekryteringar, varav 25 visstidsanställningar och 35 tillsvidareanställningar inom alla verksamheter. Sammanlagt har 655 personer sökt anställning hos Vansbro kommun under. Den 7 januari tog kommunen över ansvaret för hemsjukvården, från landstinget, vilket medförde ett stort arbete med att möta de behov som övertagandet innebar. För Vansbro kommuns del innebar kommunaliseringen ingen verksamhetsövergång eftersom alla som erbjöds övergång till den kommunala hemsjukvården tackade nej. All personal inom hemsjukvården, utom arbetsterapeuter och sjukgymnast inom rehabilitering, har rekryterats externt, det vill säga inte bland de som redan arbetar i kommunen. Chefsdagar fortsatte under året med teman som tillgänglighet, systematiskt arbetsmiljöansvar och SBA (systematiskt brandskyddsarbete). Även kreativ fredag fortsatte under våren med temat information och kommunikation. Facklig utbildning och samverkan har varit ett prioriterat område och den centrala samverkansgruppen diskuterar dessa frågor vid varje möte. Två heldagsutbildningar för skyddsombud genomfördes och ytterligare utbildningsdagar planeras för både medarbetare och chefer. Materialet om lönesamtal och lönekriterier som fackliga företrädare och chefer utarbetat började användas i löneöversynen. Materialet fick bra betyg av fackliga företrädare och chefer, och ska fortsätta användas. Kommunen antog ett nytt personalpolitiskt handlingsprogram i oktober, som ska ligga till grund för nya policyer och riktlinjer för bland annat rekrytering, rehabilitering, lönesättning, arbetsmiljö med mera. Stora pensionsavgångar väntas inom de närmaste åren, främst inom vård och omsorg och inom utbildning och arbete. Kompetensförsörjningen förmågan att möta arbetskraftsbehovet och använda resurser från gymnasieskola och Lärcentrum är därför en viktig fråga för ledningsgruppen. Kommunen har tagit fram ett informations- 20 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
material som visar Vansbro kommuns behov av arbetskraft de närmaste åren. Inom ramen för projektet Utmaningen har ett närmare samarbete inletts mellan personalenheten, Näringslivssamverkan och arbetsförmedlingen för att möta Vansbros behov av kompetensförsörjning. Personalkostnader inklusive sociala avgifter (tkr) 300 000 250 000 Personalkostnader Personalkostnaderna ökade med 5,0 mkr (2,1 procent) mot 2012, då de istället minskade med 1,9 mkr (0,8 procent). Kostnaderna för löneökningar blev 4,2 mkr (5,4 mkr 2012). Antalet årsarbetare ökade med 5,1. Personalkostnaderna exklusive arvoden uppgick till 239,7 mkr (234,7 mkr 2012). Arvodeskostnaderna uppgick till 2,0 mkr (1,9 mkr 2012), en ökning med 5,2 procent. 200 000 150 000 2005 Frisktal (procent) 100 98 96 94 92 2007 2009 2011 Frisktal Frisktalet är andelen anställda med 0 5 sjukdagar under året. Målet, 96 procent, uppfylldes inte utan frisktalet slutade på 94,1 procent. Sjukfrånvaron var i stort sett på samma nivå som 2012, liksom långtidssjukfrånvaron som är andel sjukfrånvaro på 60 sjukskrivningsdagar eller mer. Under året har flera anställda som haft mycket lång sjukfrånvaro blivit beviljade sjukersättning från Försäkringskassan, vilket på sikt minskar långtidssjukfrånvaron. Flera anställda har börjat delta i arbetslivsintroduktion via arbetsförmedlingen, vilket också kommer att påverka det måttet. Nedan redovisas sju olika mått för sjukfrånvaro enligt redovisningslagen. Statistiken omfattar alla anställda. 90 2005 2007 2009 2011 Sjukfrånvaro i procent 2011 2012 Av tillgänglig arbetstid (totalt) 4,64 6,04 5,93 >60 dagar eller mer per tillfälle 43,43 55,43 54,48 Kvinnor 4,94 6,45 6,4 Män 2,92 3,73 3,39 29 år 2,21 2,01 3,79 30 49 år 4,11 5,66 6,39 50 år 5,70 7,43 6,08 Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 21
Pensioner Kommunens pensionsåtaganden framgår i tabellen nedan. tkr 2011 2012 Individuella delen inklusive löneskatt 10 394 10 809 11 196 Avsättning pensioner inklusive löneskatt 20 278 20 795 21 853 Ansvarsförbindelser inklusive löneskatt 183 444 184 512 197 040 Visstidspension till förtroendevalda 1 140 1 045 1 786 Totala pensionsförpliktelser inklusive löneskatt 215 256 217 161 231 875 Årsarbetare (antal) 700 650 600 550 Nyckeltal 2011 2012 500 2005 2007 2009 2011 Frisktal i procent 95,36 94 94,1 Sjukfrånvarodagar per anställd 15,5 21,7 21,2 Antal årsarbetare 573,3 558,2 563,3 Antal anställda, totalt 664 642 650 Antal anställda, kvinnor 575 559 555 Antal anställda, män 89 83 95 Antal heltidsarbetande, kvinnor 270 261 258 Antal heltidsarbetande, män 72 69 73 Antal deltidsarbetande, kvinnor 305 298 297 Antal deltidsarbetande, män 22 14 22 Genomsnittsålder, totalt 47 47 47 Genomsnittsålder, kvinnor 47,1 47,2 47,1 Genomsnittsålder, män 45,7 45,7 45,4 Personalomsättning, procent 2,1 4,9* 4,3 Övertid i procent av arbetad tid 2,25 4,0 4,2 Antal sparade semesterdagar per anställd 12,8 14,5 14,2 Sparad semester, tkr 15 060 15 863 14 260 Medarbetarenkät, index 3,14 - * Orsaken var främst organisationsförändringar. Näringslivssamverkan i Vansbro ekonomisk förening Vansbro ett näringslivsklimat i topp Vansbros näringsliv har en bredd som gör att kommunen klarar lågkonjunkturer betydligt bättre än förr. När vissa delar har det tungt ökar andra delar. Handel och jordbruk ökade, metallindustrin låg ganska stilla, byggindustrin minskade och träindustrin hade det kanske sämsta året någonsin. Även om dessa trender är påtagliga finns det stora variationer inom olika branscher. Arbetslösheten ökade i slutet av året, bland annat för att byggbranschen minskade antalet anställda. 22 Förvaltningsberättelse Vansbro kommun årsredovisning
Sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 4,00 3,75 3,50 3,25 3,00 Mål för näringslivsutveckling Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Förbättrat företagsklimat Bland topp 3 i länet inom 2 1 fem år i Svenskt Näringslivs rankning Fler nystartade företag Minst 30 nya företag 30 29 Entreprenörskap i utbildningssystemet Minst 5 UF-företag 15 8 2,75 2,50 2005 2007 2009 Vansbro Kommunsnitt Skolans attityder till företagande 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2011 Placering i Svenskt Näringslivs rankning: Ett mål som uppnåddes 2012 och där kommunen ökade ytterligare. I rankningen hamnade kommunen på plats 77 i riket och bäst i länet. Glädjande är också att företagarna uppskattar skolans arbete med entreprenörskap och kontakter med näringslivet. Nystartade företag: Enligt Almi startades 29 företag. 15 lades ner och 2 gick i konkurs, vilket gav en nettotillskott på 12 företag. Kvinnliga nyföretagare: 8 företag startades av kvinnor, vilket var 27 procent av alla nystartade företag. Målet uppfylldes inte. UF-företag: Hösten fanns 8 UF-företag på gymnasieskolan. 2,5 2005 2007 2009 2011 Vansbro Kommunsnitt Vansbro kommun årsredovisning Förvaltningsberättelse 23
Organisationsöversikt Politisk organisation Sedan årsskiftet 2010/2011 har Vansbro kommun en alternativ politisk organisation. Det innebär att det bara finns den obligatoriska valnämnden och en jävsnämnd kvar. I övrigt är det kommunstyrelsen som ansvarar för alla verksamhetsområden. Genom den nya organisationen vill man uppnå en effektiv styrning av kommunen som ska leda till en ekonomi i balans. Fokus har lagts på resultat det vill säga det som produceras till medborgarna. Tre olika teman som är viktiga för medborgarna, för att kunna bo och verka i Vansbro kommun, har identifierats: Leva och bo Utbildning och arbete Omsorg Kommunstyrelsens utskott har tilldelats ansvarsområden i enlighet med dessa teman. Kommunfullmäktige har valt två ledord: öppenhet och tydlighet. Öppenhet för att man vill ha insyn medborgarna ska känna sin rätt att ta del av det som händer inom kommunen och alla sammanträden ska hållas öppna i så stor utsträckning som möjligt. Tydlighet för att det är viktigt att organisationen är tydlig i alla sina delar och att det är viktigt att tydliggöra den för alla. Demokratiberedningen Valnämnd Kommunfullmäktige 31 ledamöter Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Tillfälliga beredningar Revision Jävsnämnd 5 ledamöter/5 ersättare Styrning och ekonomi 4 ledamöter (ks presidium) Överförmyndare Kommunstyrelsen 11 ledamöter/11 ersättare Leva och bo 5 ledamöter Utbildning och arbete 5 ledamöter Omsorg 5 ledamöter Kommunförvaltningens organisation En ny förvaltningsorganisation infördes den 1 april 2012. Den nya organisationen innebär en större samstämmighet relativt den politiska organisation som infördes den 1 januari 2011. Den nya organisationen består av tre verksamheter: Samhällsbyggnad, Utbildning och arbete, Vård och omsorg. Därutöver ingår verksamhetsstöd: ekonomi och personal. Förvaltningschef kansli Verksamhetsstöd ekonomi Verksamhetsstöd personal Samhällsbyggnad Vård och omsorg Utbildning och arbete 24 Organisationsöversikt Vansbro kommun årsredovisning
Vart gick skattepengarna? Härifrån fick kommunen sina pengar 83 % Skatter och generella statsbidrag 4 % Riktade statsbidrag 13 % Avgifter och ersättningar som kommunen får för den service kommunen erbjuder Och 100 kronor i skatt till kommunen användes under så här 0,10 kr Kommunfullmäktige 36,22 kr Utbildning och arbete 31,52 kr Vård och omsorg 21,64 kr Samhällsbyggnad 10,23 kr Övergripande inklusive kommunkansli 0,02 kr Jävsnämnd 0,10 kr Revisorer 0,17 kr Överförmyndare Nettokostnad per invånare (kr) Jävnämnd 14 Kommunfullmäktige 69 Revisorer 73 Överförmyndare 126 Övergripande inklusive kommunkansli 7 333 Samhällsbyggnad 15 511 Vård och omsorg 22 595 Utbildning och arbete 25 966 Vansbro kommun årsredovisning Vart gick skattepengarna? 25
Fem år i sammandrag Finansiella nyckeltal (tkr om inget annat anges) 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31/12 6 876 6 805 6 818 6 779 6 730 Årets resultat 12 560 6 723 2 422 11 821 14 829 Att återställa enligt balanskravet 44 157 37 781 33 172 21 596 6 766 Nettokostnad i procent av skatteintäkter 104 98 99 97 97 Verksamhetens nettokostnader 337 516 333 465 333 791 333 348 347 808 Skatteintäkter 333 798 347 388 343 707 351 331 359 510 Nettoinvesteringar 8 815 10 610 10 364 11 875 20 923 Finansiella kostnader 9 473 7 560 10 666 9061 11 610 Finansiella intäkter 636 360 3 172 3036 8 483 Omsättningstillgångar per invånare 10 12 11 13 10 Likvida medel 48 084 39 263 38 885 46 812 32 779 Anläggningstillgångar per invånare 58 56 54 53 58 Totala tillgångar per invånare 68 69 65 66 68 Låneskuld 67 238 65 000 65 000 50 000 25 000 Låneskuld per invånare 10 10 10 7 4 Eget kapital per invånare 24 26 26 28 30 Soliditet i procent 36 37 40 42 44 Soliditet i procent, inklusive pensionsåtagande 2 1 2 1 1 Antal årsarbetare 628 599 573 558 563 Frisktal i procent 95,5 96,3 95,4 94,0 94,1 Skattesats 2009 2010 2011 2012 Vansbro kommun 22,54 22,54 22,54 22,54 22,77 Landstinget Dalarna 10,89 10,89 10,89 10,89 11,16 Begravningsavgift 0,34 0,30 0,30 0,30 0,30 Avgift till Svenska kyrkan 1,29 1,33 1,33 1,33 1,33 Summa inklusive kyrkoavgift 35,06 35,06 35,06 35,06 35,56 Summa exklusive kyrkoavgift 33,77 33,73 33,73 33,73 33,93 Mandatfördelning 2007 2010 2011 2014 Majoritet Centerpartiet 8 Centerpartiet 9 Kristdemokraterna 7 Kristdemokraterna 3 Moderata samlingspartiet 3 Moderata samlingspartiet 2 Folkpartiet 1 Folkpartiet 1 Opposition Socialdemokraterna 11 Socialdemokraterna 10 Vänsterpartiet 4 Vänsterpartiet 3 Kommunpartiet 3 Kommunpartiet 3 26 Fem år i sammandrag Vansbro kommun årsredovisning
Utbildning och arbete Utbildning och arbete redovisade ett sammantaget överskott på 4,0 mkr gentemot budget. Av överskottet stod för- och grundskolan för 1,0 mkr och individ- och familjeomsorgen för 1,7 mkr. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på närmare 1 mkr. Ett överskott på 2 mkr i form av sparade pengar bidrog till det totala överskottet. Årets viktigaste händelser Den nya förvaltningsorganisationen var i funktion sitt första hela år och de olika verksamheterna har funnit sina platser. Intrimningen av organisationen anses vara färdig i och med att justeringarna av både ansvarsfördelning och budget är färdiga. Lärcentrum och Vansbro gymnasium genomförde den planerade samlokaliseringen. Förhoppningen är att en gemensam användning av lokaler och personal inte bara ska leda till effektivare resursanvändning utan också till att verksamheterna ska utvecklas genom ett närmare samarbete. Skolinspektionen meddelade under våren sina beslut med anledning av sin inspektion i Vansbro. Kommunens skolor arbetade under året med att åtgärda de brister Skolinspektionen pekat på. Ledningsgruppen för utbildning och arbete består av verksamhetschefen tillsammans med föroch grundskolechef, rektor för gymnasieskolan, rektor för Lärcentrum samt chefen för individ- och familjeomsorgen. En ny verksamhetschef tillträdde den 1 maj. Nedan beskrivs viktiga händelser inom de olika områdena för- och grundskola, gymnasieskola, Lärcentrum och individ- och familjeomsorg. För- och grundskolan Förskola och pedagogisk omsorg I Vansbro tillkom två nya förskolepaviljonger i anslutning till förskolan Mossebo i mars. De nya avdelningarna möter en ökad efterfrågan på förskoleplatser i Vansbro och ersätter en avdelning som avvecklades vid förskolan Triangeln. All personal inom förskolan och familjedaghemmen deltog i ett fortsatt utvecklingsarbete som leds av förskolecheferna och förskolans specialpedagog. Arbetet under året ägnades åt uppföljning, utvärdering och utveckling. Förskolan har också utvecklat den pedagogiska dokumentationen och barnens deltagande i utvärderingen. Grundskola Två av grundskolans rektorer gick den första delkursen i den statliga rektorsutbildningen. Hela kommunens lärarkår diskuterade vid flera tillfällen under året planering och genomförande av undervisningen utifrån Skolverkets allmänna råd. Pedagogerna har fått idéer av varandra och delat med sig av sina erfarenheter. Målet med träffarna har varit att skapa en gemensam syn i pedagogiska frågor och att tillsammans diskutera och utveckla läroplansfrågor. Årets upplaga av demokratidagar genomfördes med bra diskussioner mellan elever och kommunpolitiker, vilket bland annat resulterade i en motorgård för ungdomar i regi av SHRA. Kommunen anslöt sig under året till SKL:s matematiksatsning PISA 2015, som är ett projekt med syfte att höja matematikresultaten inför 2015 års PISA-mätning. Lärare, rektorer, förvaltning och politiker arbetar tillsammans i projektet. 17 elever undervisades i svenska som andraspråk. Alla fritidshem i kommunen har med statsbidrag bedrivit kompetensutveckling och utveckling inom fritidshemmen. Kulturskola Verksamheten bestod under året främst av undervisning i olika instrument. Inköp av nya och upprustning av befintliga instrument fortsatte under året, och Kulturskolan köpte in ett nytt mixerbord och en ny ljudanläggning för att kunna erbjuda bättre kvalitet på publika evenemang. Samarbetet med Studieförbundet Vuxenskolan fortsatte kring en gemensam satsning på dans, med gott resultat. Kulturskolans musikklasser fortsatte att utvecklas under året. Vansbro kommun årsredovisning Utbildning och Arbete 27
Fritidsgårdsverksamhet Ungdomsgården i Dala-Järna flyttade från gamla Tandtrollets fastighet till det nya allaktivitetshuset och delar nu lokaler med biblioteksfilialen. I Vansbro tätort startade en ny ungdomsgård med verksamhet tre kvällar i veckan på Smedbergskolan 6 9. Ungdomsmottagning Ungdomsmottagningen har haft öppet måndagar 13.00 17.00. Förutom individuella besök har alla elever i årskurs 8 på Smedbergsskolan gjort studiebesök på mottagningen under året. I samverkan med lärare på grundskolan och gymnasiet samt personal från fritidsgården har mottagningen haft en sex- och samlevnadsgrupp för ungdomar. Gymnasieskola Vansbro kommun och gymnasieskolan deltar i Gysam, gymnasiesamverkan, tillsammans med flera andra kommuner i Dalarna, vilket har gjort det möjligt att erbjuda förstahandsmottagning av elever inom samverkansområdet. Det har också framgått av samverkan att kostnadsläget för de program som VUC (Vansbro utbildningscenter) erbjuder genomgående ligger högre än den gemensamma prislistan inom Gysam. Gymnasieskolan har också gått med i Gysamnet, vilket gör det möjligt att erbjuda kurser man inte själv kan anordna, via internet. Gymnasieskolan arbetar fortsatt med entreprenöriellt lärande inom UF, Ung Företagsamhet, och uppmärksammades igen den här gången för att man har länets bästa UF-lärare. Lärcentrum Lärcentrums verksamhet (vuxenutbildning och integration) flyttade till gymnasieskolans lokaler. AME, arbetsmarknadsenheten, har sina lokaler i Grönalid och Järnvägsskolan hyr verkstadslokaler i Finnvedens tidigare lokaler. Inom vuxenutbildningen deltog Lärcentrum i nätverket Dalawux där man tagit del av de gemensamma statsbidrag som delats ut för yrkesvux- och lärlingsstudier. Lärcentrum examinerade drygt 100 yrkeshögskolestuderande elever, 29 yrkeshögskolestuderande spårsvetsare och 75 behandlingspedagoger. Lärcentrum genomförde även uppdragsutbildningar, främst inom järnvägssektorn. Lärcentrum medverkade i att ta fram flera lokala Leaderprojekt (en metod för landsbygdsutveckling) bland annat särskilda ungdomsprojekt. Projektet Unga till arbete för arbetslösa ungdomar 16 24 år administrerades från Lärcentrum, som även skaffade feriejobb till 20 skolungdomar. Efter förra årets etableringsreform har Lärcentrum (integrationen) samarbetat med arbetsförmedlingen i mottagandet av nyanlända. Lärcentrum har ansvarat för bostadsanskaffning, svenskundervisning och samhällsinformation för alla som fått uppehållstillstånd. Nyanställd integrationssamordnare sedan april är Anders Gyllenvåg. Arbetsmarknadsenheten och Peab tecknade ett avtal om skötsel av alla rastplatser i kommunen under ett år. Enheten tecknade även avtal med arbetsförmedlingen om att ta emot långtidsarbetslösa. AME-enheten jobbade med cirka 30 arbetslösa personer. Lärcentrum har i övrigt suttit med i den lokala samordningsgruppen (LSG) tillsammans med Försäkringskassan, arbetsförmedlingen och Finsam (finansiell samordning mellan kommuner, landsting, Försäkringskassan och arbetsförmedlingen). Individ- och familjeomsorg lagstiftades i socialtjänstlagen bland annat att kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete kring personer som missbrukar alkohol, narkotika, läkemedel, dopningsmedel eller andra beroendeframkallande medel. Enligt socialtjänstlagen bör, om möjligt, organisationer som företräder missbrukare eller deras närstående få möjlighet att ge synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Vansbro kommun samarbetar redan med landstinget om missbruk, enligt ett avtal från 2011. Den 1 januari installerade verksamheten ett nytt datasystem. I oktober installerades det datorstödda utvärderingssystemet UIV (uppföljning av insatser för vuxna missbrukare) som är en metod för socialsekreterare att följa upp biståndsbedömda insatser för personer med alkohol- och narkotikaproblem. UIV följer upp insatsernas resultat ur ett brukarperspektiv. Under året gjorde individ- och familjeomsorgen en placering på HVB-hem (hem för vård och boende). Övriga placeringar av barn och unga har gjorts i förstärkta familjehem. 28 Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning
Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 153 671 150 655 154 656 4 001 Intäkter 30 293 26 804 26 794 9 Netto 123 378 123 851 127 862 4 012 Utbildning och arbete redovisade för ett överskott på 4,0 mkr. För- och grundskolan redovisade ett överskott på drygt 1 mkr, främst på grund av vakanta tjänster. Gymnasieskolan redovisade ett underskott på strax under 1 mkr trots ökade intäkter. Kostnaderna ökade för bland annat personal, och även för externa köp av verksamhet. Mål och måluppfyllelse Individ- och familjeomsorgen redovisade ett överskott på 1,7 mkr som en följd av vakanta tjänster och lägre kostnad än budgeterat för köp av huvudverksamhet. Övergripande för verksamhetsområdet uppstod ett överskott på 2 mkr, bland annat för att man hållit inne med pengar för att möta ökade kostnader för höjda bidrag till enskild huvudman. Det fanns också kvar pengar i budgeten tack vare att vissa förväntade kostnader inte uppstått. Lärcentrum redovisade ett överskott på 72 tkr. Förväntade intäkter uteblev på grund av nedlagda utbildningar, men detta vägdes upp av att verksamheten kunde minska sina kostnader i nästan samma takt. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. 1 För- och grundskola. Kostnad per barn: Förskola Fsk: 109 100 Fsk: 113 163 Jmfr: 128 300 Pedagogisk omsorg Po: 101 200 Po: 100 407 Jmfr: 102 200 Fritidshem Fh: 43 300 Fh: 32 080 Jmfr: 40 100 Förskoleklass Fö: 42 200 Fö: 47 578 Jmfr: 52 400 Grundskola Gr: 100 400 Gr: 102 770 Jmfr: 103 700 Gymnasieskola. Gy: 140 600 Gy: 176 459 Kostnad per elev. Jmfr: 108 100 Kostnad per heltidsstuderande i vuxenutbildning, IFO. Placering av barn och 78 % 92 % sfi och särskild utbildning för vuxna. unga i familjehem (andel av samtliga placeringar). IFO. Behandling av personer med missbruksproblematik via Ny vy. 87 % 1 Jämförelsetal för andra kommuner saknas. Kommentar: Vansbro kommuns kostnader per barn i för- och grundskola var i nivå med jämförbara kommuner. Kostnaderna per elev i gymnasieskolan var väsentligt högre än motsvarande kostnad i jämförbara kommuner. Vansbro kommun årsredovisning Utbildning och Arbete 29
Inriktningsmål 3. I Vansbro kommun ska skolan ge alla förutsättningar för att fritt välja vidare utbildning och arbete. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat 1 Uppgifter från Kolada. 100 % godkända elever i grundskolan. 100 % godkända elever i gymnasieskolans kurser (inom tre år). 100 % kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs med godkänt resultat. 75 % 75,9 % 76,7 % 1 58 % 1 97 % (augusti 2012) Kommentar: Andelen godkända elever i grundskolan var densamma som föregående år medan andelen godkända elever, inom tre år, i gymnasieskolan minskade kraftigt. Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Gymnasieskolan uppmuntrar entreprenörsandan och utvecklar Andel elever som driver UF-företag i årskurs 3. Vt 2012: 92 % Ht 2012: 62 % Vt : 61 % Ht : 24 % entreprenörer. Antal UF-företag i årskurs 3. Vt 2012: 18 Ht 2012: 14 Vt : 18 Ht : 4 Lärcenter ska vara ett nav för kompetenshöjning. Antal personer som 15 genomfört utbildningar utifrån behovet inom näringslivet och kommunen/andel elever i gymnasieskolan. Kommentar: Såväl andelen elever som driver UF-företag som antalet UF-företag har minskat. Det kan tyda på sämre måluppfyllelse, men det kan också bero på att nyckeltalet inte mäter måluppfyllelse. Eleverna har svarat på frågor som till viss del ger svar på hur verksamheterna uppnått verksamhetsmålen. Eleverna har angett hur de instämmer i ett antal påståenden, från 1 = instämmer inte alls till 4 = instämmer helt. 30 Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning
Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat För- och grundskola Det är god kvalitet i förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, förskoleklass och grundskola. Kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter för barn och ungdom. Lärcentrum och gymnasieskola Lärcentrum och gymnasieskolan är attraktiva verksamheter med god tillgänglighet och flexibilitet. Indikatorer för förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem och förskoleklass ännu inte framtagna. Andra mål och nyckeltal Ej mätt Elevernas syn på skolan Andra mål och nyckeltal Årskurs 5 Årskurs 8 och undervisningen. Sammanfattande värde av 1. trygghet 95 % 88 % 2. lust att lära 72 % 36 % 3. lärarnas hänsyn till 96 % 55 % elevernas åsikter 4. veta vad de ska kunna för 96 % 78 % att nå målen i alla ämnen 5. får den hjälp de behöver 93 % 6. får veta hur det går 93 % 7. lärarna förväntar sig att 98 % 87 % eleverna ska nå målen Sammanfattat värde. 92 % 69 % Andel barn och ungdomar som uppfattar att kommunen erbjuder meningsfulla kultur- och fritidsaktiviteter. Andra mål och nyckeltal Ej mätt Antal/andel elever i Ht 2012: 79 % Ht : 86 % gymnasieskolan i förhållande till organisation. Antal studerande i 97 grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Andel personer som bereds stöd i sin arbetslöshetssituation inom kommunens arbetsmarknadsenhet och som går till anställning. Andel elever som erbjuds 100 % sfi-undervisning inom tre månader. Vansbro kommun årsredovisning Utbildning och Arbete 31
Individ- och familjeomsorg Medborgarna i Vansbro är nöjda med den handläggning som individ- och familjeomsorgen utför. Kommunen erbjuder föräldrastöd. Medborgaren ska inom individ- och familjeomsorgen ges rättssäker handläggning. 1 Ingen kurs genomfördes Förhandsbedömning gällande barn och ungdom ska ske inom två veckor från inkommen anmälan. En kvinna som varit utsatt för våld eller hot, samt barn som bevittnar våld, ska få en tid hos handläggare samma dag som aktualisering sker. Från inkommen fullständig ansökan om försörjningsstöd tas beslut inom en vecka. Andel inte återaktualiserade ungdomar ett år efter avslutad insats/utredning. Antal föräldrar som deltagit i föräldrastödsaktiviteter (en utbildning per år/10 30 föräldrar). Antal överklagade beslut där kommunen fått rätt. 98 % 98 % 100 % 100 % 1 19 Kommentar: Underlaget är inte tillräckligt för att dra några säkra slutsatser om måluppfyllelse. Nyckeltal För- och grundskola 2011 2012 Andel (%) barn i kommunens förskoleverksamhet (inklusive Olympica) 84 82 84 Andel (%) inskrivna barn i fritidshem 60 62,6 * Kostnad (kr) per inskrivet barn i förskola 101 109 100 113 163 Kostnad (kr) per inskrivet barn i familjedaghem 89 100 101 200 100 407 Kostnad (kr) per inskrivet barn i fritidshem 37 300 43 300 32 080 Kostnad (kr) per inskriven elev i grundskola 97 900 100 400 102 770 Antal inskrivna barn per årsarbetare i förskolan 5,8 5,5 5,8 Antal barn per anställd i familjedaghem 5,1 5,2 5,1 Antal lärare per 100 elever 8,9 8,7 7,8 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskola 48 54 52 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i fritidshem 70 60 59 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i förskoleklass 82 82 100 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen i grundskola 86 81 82 Andel (%) elever som ej uppnått målen i alla ämnen i årskurs 9 95 75,3 75,9 Andel (%) elever behöriga till gymnasieskolan 97 84,0 84,8 För- och grundskola 2011 2012 Genomsnittligt meritvärde i slutbetygen för elever i årskurs 9* 212 209,8 Totalt: 209,5 Flickor: 225,4 Pojkar: 191,5 * Ingen uppgift finns publicerad för. Högsta möjliga meritvärde är 320. Gymnasieskola 2011* 2012* Kostnad (kr) per inskriven elev 122 200 140 600 176 459 Antal lärare per 100 elever 13,9 14,1 Andel (%) lärare med pedagogisk högskoleexamen 67 70 Andel (%) invånare, folkbokförda i Vansbro kommun med fullföljd gymnasial utbildning inom 4 år 70 74 69 Andel (%) invånare, 20 år, med grundläggande behörighet till universitet och högskola 52 61 64 * Källa: Skolverkets kommunblad. 32 Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning
Lärcentrum 2011* 2012* Antal inskrivna studerande i grundläggande vuxenutbildning 56 67 109 Antal inskrivna studerande i särskild utbildning för vuxna 10 10 10 Antal inskrivna studerande i svenska för invandrare 38 50 64 Antal kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning 366 404 343 varav från annan kommun 10 10 26 Antal studerande i yrkeshögskoleutbildning 325 210 135 Kostnad (kr) per heltidsstuderande i grundläggande vuxenutbildning 84 300 140 700 Kostnad (kr) per heltidsstuderande i gymnasial vuxenutbildning 76 500 64 300 Kostnad (kr) per elev i särskild utbildning för vuxna 55 900 63 800 Kostnad (kr) per heltidsstuderande i svenska för invandrare 75 000 77 800 Andel (%) kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning som slutfört kurs 68 68 70 Andel (%) elever som godkänts i svenska för invandrare 44 80 23 * Källa: Skolverkets kommunblad. Individ- och familjeomsorg 2011 2012 För- och grundskola En kompetensinventering och kartläggning av lärarnas behörigheter pågår, dels med anledning av den nya skollagens krav på lärarlegitimation, dels för att kunna använda den kompetens som finns i kommunen på bästa sätt. Skolinspektionen har påpekat att för- och grundskolan, och även gymnasieskolan, har stort behov av moderna lärverktyg. Under 2014 ska alla lärare få tillgång till bärbara datorer och successivt ska eleverna de närmaste åren utrustas med läsplattor och datorer. Det är en utveckling som också är viktig för att bättre kunna stödja barn och elever med behov av särskilt stöd. Ett arbete med att ge elever tillgång till bibliotek ska påbörjas i samverkan mellan skolan och folkbiblioteket. Även här är användning av modern teknik av stor betydelse. Barn och utbildning ska se över arbetssituationen för personal inom förskola och skola för att skapa bättre och enklare rutiner för det administrativa arbetet. En central överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor tecknades 2010 mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Lärarförbundet. Avtalet syftar till att öka måluppfyllelsen och förbättra resultatet i skolorna. Den nya skolbyggnaden vid Myrbacka skola börjar att byggas 2014 och planerar att invigas under 2015. Löpande underhåll av förskolor och skolor är en ständigt aktuell fråga då det finns behov av Barn och ungdom Antal placeringar i familjehem 8 11 12 Antal placeringar i HVB-hem 4 3 1 Antal fastställda faderskap 41 44 40 Missbrukare Antal vuxenplaceringar i HVB-hem 1 4 3 Ekonomiskt bistånd Antal hushåll 97 94 71 Utbetalt per hushåll i genomsnitt (kr) 11 344 9 757 22 980 Framtid Vansbro kommun har tecknat en överenskommelse med Migrationsverket om att ta emot ensamkommande flyktingbarn med start i juni 2014. Det är ett stort åtagande vad gäller boende, skolgång med mera för kommunen, vilket också kräver nyanställning av ett tiotal personer. Kommunen får full kostnadstäckning från staten för detta. Vansbro kommun årsredovisning Utbildning och Arbete 33
upprustning av byggnader, inventarier, teknisk utrustning med mera. Behovet av it-utveckling är fortfarande stort inom för- och grundskolan och 2014 ska utbildning och arbete prioritera utbyggnad av trådlösa nätverk på skolorna och att alla lärare ska ha egen dator och dokumentera elevernas lärande digitalt. Alla elever med behov av dator som särskilt stöd ska få det. Lärcentrum Lärcentrum, som flyttat in i VUC:s (Vansbro utbildningscenter) lokaler, kommer att jobba för samverkan för delar inom utbildning och integration. Lärcentrum ska fortsätta att utveckla grundvuxpaket som är speciellt anpassade för nyanlända. Verksamheten AME och integration behöver många praktikplatser och har börjat arbeta för att hitta en fungerande struktur för att skaffa sådana platser inom kommunen. Verksamheten ska fortsätta att utveckla uppdragsutbildningar och undersöka möjligheter till projektstöd från EU. Kompetensrådet är en viktig aktör för att höja kompetensen inom kommunen och näringslivet, och rådet siktar på att förtäta kontakterna mellan dem. Inom integrationen ska sfi-undervisningen ses över och anpassas efter kommande behov, bland annat i samband med mottagandet av ensamkommande ungdomar. Om utbildning och arbete Verksamhet För- och grundskola: förskola, pedagogisk omsorg, fritidshem, grundskola, kulturskola, fritidsgård, ungdomsmottagning (i samarbete med landstinget) och familjecenter (i samarbete med landstinget, individ- och familjeomsorgen och kyrkan). Gymnasieskola: barn- och fritidsprogrammet, estetiska programmet, fordons- och transportprogrammet, industritekniska programmet, naturvetenskapsprogrammet, samhällsvetenskapsprogrammet och teknikprogrammet samt nationell idrottsutbildning inom cykel (NIU). Lärcenter: vuxenutbildning med grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna och svenska för invandrare, yrkeshögskola och uppdragsutbildningar, integration och arbetsmarknadsenhet. Individ- och familjeomsorg: barn och unga, försörjningsstöd, missbruk, familjerätt och kvinnofrid. Individ- och familjeomsorg Kommunen inrättar 2014 ett familjeteam som ska hjälpa familjer som behöver stöd. Familjeteamet som blir en del av individ- och familjeomsorgen (IFO) ska också ha ett samarbete med skolan. Ett utökat, organiserat samarbete mellan polis, IFO och skolan startar 2014. Gymnasieskola Samarbetet inom Gysam, gymnasiesamverkan, ger möjligheter för eleverna att följa kurser via Gysamnet, främst inom moderna språk. Ett arbete pågår också inom Gysam för att öka genomströmningen av elever. Verksamhetschef: Erik Wallander Mejladress: erik.wallander@vansbro.se 34 Utbildning och Arbete Vansbro kommun årsredovisning
Vård och omsorg Vård och omsorg redovisade ett överskott på 518 tkr mot budget. Kostnaderna blev högre än beräknat, främst på grund av ökade behov inom hemtjänst, hemsjukvård och fyra nya platser i äldreboende. Överskottet beror på att även intäkterna blev högre än beräknat. Brukare med hemtjänst och särskilt boende var mer nöjda med trygghet och bemötande än 2012. Årets viktigaste händelser När kommunerna i länet övertog ansvaret för hemsjukvården den 7 januari behövde vård och omsorg nyanställa sjuksköterskor och rehabiliteringspersonal. Hemsjukvården lades ihop med vård och omsorgs hälso- och sjukvårdsorganisation och utgår från lokaler på Bäckaskogs äldreboende. Verksamheten har etablerat ett nära samarbete med hemtjänsten och vårdcentralen. Väntetiden för att få plats i särskilt boende ökade kraftigt i något fall var väntetiden över sex månader. Därför beslutade kommunstyrelsen i september att inrätta fyra nya boendeplatser på Söderåsens äldreboende. Tack vare de nya platserna minskade väntetiden till under en månad. Eftersom lokalerna behövdes för de utökade platserna i särskilt boende, stoppade kommunen planerna på att inrätta ett trygghetsboende på Söderåsen. Kommunstyrelsen beslutade i stället att ta med sig frågan om trygghetsboende vid planering av boende för äldre i ett mer långsiktigt perspektiv. Öppettiderna för dagverksamheten som riktar sig till personer med demenssjukdom utökades från två dagar till fem dagar i veckan från och med augusti. Kommunfullmäktige beslutade 2012 att flytta myndighetsutövningen inom färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikmyndigheten Region Dalarna under. Beslutet blev verklighet i maj då ansvaret övergick till Region Dalarna. Kommunstyrelsen beslutade i december att 2014 inrätta en tjänst som anhörigsamordnare. Anhörig- samordnaren ska ansvara för att utveckla stödet till anhöriga som vårdar en närstående, och fungera som en länk och samordnare mellan anhöriga, kommunen och andra berörda aktörer i samhället. Vård och omsorg bytte under året verksamhetssystem. All personal kommer att kunna dokumentera i det nya systemet. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 132 934 138 864 137 332 1 532 Intäkter 14 213 15 186 13 136 2 050 Netto 118 721 123 678 124 196 518 Kostnaderna för vård och omsorg blev högre än budgeterat. Orsakerna var bland annat utökningen av platser i särskilt boende och ökat öppethållande för dagverksamheten för personer med demenssjukdom. Personalkostnaderna blev också högre än beräknat på grund av ett ökat behov av hemtjänst, boendestöd samt mer behov av hemsjukvård än beräknat vid kommunens övertagande av hemsjukvård. Fler resor medförde högre kostnader än budgeterat för färdtjänst, riksfärdtjänst och omsorgsresor. Bidrag för bostadsanpassning blev också högre än budgeterat. Kostnadsutvecklingen dämpades däremot av avslutade ärenden inom LSS-verksamheten (stöd och service till vissa funktionshindrade), där personalkostnaderna minskade. Intäkterna från avgifter inom äldreomsorgen och hemsjukvården blev högre än budgeterat. I driftredovisningen ingår både kostnader och intäkter för projekt, men dessa påverkar inte resultatet. Vansbro kommun årsredovisning Vård och omsorg 35
Mål och måluppfyllelse Resultatet Det ekonomiska resultatet för verksamheten som helhet var bättre än budgeterat. Effektiviteten inom hemtjänsten ökade vilket ledde till en lägre timkostnad än 2012. Kostnaden var något högre per timme än i riket som helhet. Kostnaden per dygn i särskilt boende var lägre än riksgenomsnittet liksom kostnaden för LSS per invånare. Frisktalet (andel medarbetare med högst 5 sjukdagar under året) minskade från 2012 och antalet långtidssjukskrivna ökade. Brukare inom hemtjänst och särskilt boende var mer nöjda med bemötandet och kände sig tryggare i sitt boende jämfört med 2012. Vad gäller brukarnas nöjdhet med trygghet, bemötande, inflytande och insatsen i sin helhet, fick kommunen på alla områden högt betyg eller medelbetyg. Handläggningstiden inom LSS förkortades. Åtgärder för att nå målen Den beviljade tiden och bemanningen inom hemtjänst följs upp varje månad, och verksamheten har även förbättrat sina planeringsrutiner. Personalresurserna utökades med en tjänst som biståndshandläggare. Personalen har utbildats i hur man upprättar genomförandeplaner. Vård och omsorg har även infört evidensbaserade metoder genom registren Senior alert, BPSDregistret (beteendemässiga och psykiska symtom vid demens) samt Svenska palliativregistret. 36 Vård och omsorg Vansbro kommun årsredovisning
Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Budget hålls. Relation till budget, %. 102 % 98 % Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med Kostnad per 1 549 kr/timme 2) 444 kr/timme jämförbara kommuner. hemtjänsttimme. Kostnad per dygn i särskilt 1 1 649 kr/dygn 2) 1 676 kr/dygn boende. Kostnad per invånare för 1 3 165 kr/invånare 2) 3 371 kr/invånare LSS 0 64 år. 1 Avser resultat 2011. 2 Avser resultat 2012. Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till Antal personal med 1 95 % kompetensutveckling. kompetensutvecklingsplaner. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på Medarbetarindex. 2 2 sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på Frisktalet, minst 95% 92,9 % 92,3 % arbetsplatsen. 1 Kommunen började ta fram kompetensutvecklingsplaner på individnivå. 2 Ingen mätning genomfördes. Inriktningsmål 5. Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Brukare inom äldrevården ska känna trygghet i sitt Betygsindex gällande 45,5 % 56 % boende. trygghet i hemmet eller boendet. Det är god kvalitet i omsorgen om äldre. Personal inom 65 % 65 % äldreomsorgen ska lägst ha utbildning motsvarande undersköterska. Andel personal med utbildning. Det är god kvalitet i omsorgen om funktionsnedsatta. Utredningstid i antal dagar från ansökan till beslut om LSS-insats. Medelvärde 25 dagar Medelvärde 12 dagar Vansbro kommun årsredovisning Vård och omsorg 37
Inriktningsmål 7. Medborgarna i Vansbro kommun är nöjda med den äldreomsorg kommunen erbjuder. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Brukare inom hemtjänst ska vara nöjda med bemötandet och den hemtjänst de får. Brukare inom särskilt boende ska vara nöjda med bemötandet och sitt särskilda boende. Brukare inom äldreomsorgen ska ges möjlighet till inflytande i hur insatsen ska utföras. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som sammantaget är mycket eller ganska nöjda med sitt särskilda boende. Andel som uppger att personalen alltid bemöter dem på ett bra sätt. Andel som uppger att personalen alltid eller oftast tar hänsyn till åsikter och önskemål. 92 % 97 % 83 % 84 % 71 % 86 % 57 % 77 % 89,5 % 90 % Nyckeltal 2011 2012 2011 2012 Beläggning särskilt boende, % Söderåsen 97 120,8 99 Bäckaskog 92 97,5 98,3 korttidsvård 88 93,5 83,3 Mellangården 89 95,7 85,4 Norrgården 100 108,7 116,7 Totalt 93,2 103,2 96,1 Hemtjänst beviljad insatstid, timmar Äppelbo 2 888 3 864 5 149 Vansbro 24 332 25 679 29 400 Dala-Järna 18 477 21 931 25 210 Nås 11 692 20 337 23 931 Totalt 57 389 71 811 83 690 Hemtjänst vårdtagare per år (genomsnitt) Äppelbo 19 28 24 Vansbro 70 81 89 Dala-Järna 64 77 97 Nås 35 39 45 Totalt 188 225 255 Riksfärdtjänst Antal personer 16 16 1 Snittkostnad per resa, kr 2 256 2 981 1 Totalt antal enkelresor 56 56 1 Total kostnad, kr 166 961 180 143 202 560 Anhörigstöd, timmar Äppelbo 2,5 85 224 Vansbro 6,5 3,5 112 Dala-Järna 28,4 32 126 Nås 178 121 79 Totalt 215,4 241,5 541 LSS-insatser t o m 31/12 Personlig assistans 24 20 23 Ledsagarservice 2 1 1 Kontaktperson 15 17 16 Avlösarservice 2 1 1 Korttidsvistelse 6 6 5 Korttidstillsyn 1 1 1 Boende barn och ungdom 4 5 4 Boende vuxna 0 0 0 Daglig verksamhet 14 14 12 Totalt 68 65 63 Socialpsykiatri insatser t o m 31/12 Boendestöd SoL 10 16 16 Kontaktperson 21 17 17 Besökare Fenix 19 20 20 Boende vuxna externt 3 3 2 Frisktal, % 93,65 92,86 92,33 1 Uppgift saknas. Färdtjänst Antal resor 2 603 1 5491 Snittkostnad per resa, kr 507 kr 1 477 kr Total kostnad, tkr 1 320 1 2 581 38 Vård och omsorg Vansbro kommun årsredovisning
Personal Färre anställda Bland medarbetarna inom vård och omsorg var frisktalet 92,3 procent. Frisktalet är andelen medarbetare med högst 5 sjukdagar under året. Såväl antalet anställda som antalet tjänster minskade i samband med att behovet minskade av både äldreomsorg och personlig assistans. Personalminskningen skedde genom pensionsavgångar och omplaceringar. Utbildning Ytterligare två medarbetare inom socialpsykiatrin fick utbildning i så kallad case management (samordnade tjänster för personer inom psykiatri). Nästintill all personal har utbildats för att kunna dokumentera i det nya verksamhetssystemet, där de nu sköter dokumenteringen digitalt. Framtid Behovet av insatser i form av hemtjänst och särskilt boende förväntas öka de närmaste åren då kommunen kommer att ha fler invånare över 75 år. Behovet av insatser till personer med demenssjukdom väntas också fortsätta öka, och det gäller hela landet. I första hand behöver kommunen utveckla stöd till anhöriga och insatser i ordinärt boende. Under kommande år bedömer vård och omsorg att insatsen daglig verksamhet förändras avsevärt. Yngre brukare med andra behov av sysselsättning och stimulans gör att daglig verksamhet behöver ändra inriktning. Därför är det viktigt att hitta möjligheter till samverkan mellan arbetsmarknadsenheten, Lärcentrum, Fenix (sysselsättningsverksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning) och daglig verksamhet enligt LSS. Även behovet av insatser till yngre personer med psykiska funktionsnedsättningar ökar och vård och omsorg behöver därför utveckla boendestödet. Övriga händelser under året Samverkan I och med de statliga satsningarna för de mest sjuka äldre och för personer med psykiska funktionsnedsättningar har vård och omsorg i Vansbro utvecklat och konkretiserat sin samverkan med Landstinget Dalarna och övriga kommuner i länet, genom flera samverkansöverenskommelser. Stödet till anhöriga ökade Insatsen avlösning i hemmet för anhöriga som vårdar en närstående fortsatte att öka. Insatsen mer än fördubblades jämfört med föregående år. Om vård och omsorg Verksamhet Äldreomsorg: hemtjänst, särskilt boende, korttidsvård och dagverksamhet. Omsorg om funktionshindrade: stöd enligt LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), socialpsykiatri i form av boendestöd, daglig sysselsättning och stödboende. Hälso- och sjukvård: hälso- och sjukvård upp till sjuksköterskenivå i särskilt boende och dagverksamhet. Övrigt: färdtjänst, parkeringstillstånd och bostadsanpassningsbidrag inom äldreomsorg och omsorg om funktionshindrade. Verksamhetschef: Elisabeth Hekkala Mejladress: elisabeth.hekkala@vansbro.se Vansbro kommun årsredovisning Vård och omsorg 39
Samhällsbyggnad Samhällsbyggnad redovisade ett underskott på 3,7 mkr mot budget. De större budgetavvikelserna uppstod inom fastigheter samt gata och park som gick med underskott på 1,9 mkr respektive 1,1 mkr. Även verksamhetschef och räddningstjänst redovisade underskott, medan miljö och bygg, lokalvård samt bibliotek och kultur redovisade överskott. Orsaker till underskotten var bland annat extrakostnader för inhyrda konsulter samt höga kostnader för gatu- och parkunderhåll och minskade intäkter inom fastigheter. Årets viktigaste händelser Större delen av året var tjänsten som verksamhetschef vakant, och kommunchefen och fastighetschefen har delat ansvaret för tjänsten. Även andra tjänster inom samhällsbyggnad har varit vakanta och har delvis täckts med inhyrda konsulter. Bygget av ny räddningsstation påbörjades och beräknas vara klart den 1 augusti 2014. Projekteringen av Myrbacka skola pågick och en upphandling genomfördes i slutet av året. Byggstarten är planerad till den 30 april 2014. Samhällsbyggnad upphandlade entreprenör för gatu- och vägunderhåll. Entreprenören kom igång med arbetet den 1 oktober. Biblioteksfilialen i Dala-Järna lades inte ner enligt besparingsförslaget. I stället öppnades ett allaktivitetshus och fritidsgården flyttade in i huset. Fler viktiga händelser redovisas under respektive verksamhet. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 88 102 88 134 87 751 383 Intäkter 21 437 17 621 20 962 3 341 Netto 66 665 70 513 66 789 3 724 Verksamhetschef redovisade ett underskott på 700 tkr. Den främsta orsaken är en felaktig budgetreducering på 500 tkr. Ökade konsultkostnader liksom kostnader för rekrytering av ny samhälls- byggnadschef försämrade resultatet ytterligare. Intäkterna för poolbilarna blev lägre än förväntat. Fastigheter inklusive vaktmästeri redovisade ett underskott på drygt 1,9 mkr. Intäkterna blev mindre än budgeterat, men kostnaderna minskade samtidigt med nästan lika mycket. En hyra för förskolemodulerna vid Mossebo var inte budgeterad för 2014. Underskottet beror även på ökade kostnader för larm och brandskydd, försäkringar och konsulter. Resultatet för simhall och gym blev ett underskott på 22 tkr vilket beror på mindre intäkter än väntat. Verksamheten kompenserade delvis underskottet med sparsamhet vad gäller inköp. Lokalvården redovisade ett överskott på 159 tkr främst på grund av sparåtgärder samt en del icke budgeterade intäkter. Sparåtgärderna var främst att man avstod från fönsterputsning och hade väldigt lite personalutbildning. Resultatet för gata och park var ett underskott på 1,1 mkr. Kostnaderna för skötsel av gator och parker blev högre än budgeterat liksom kostnaden för konsulter. Åtstramningar inom inköp och entreprenader samt minskad elförbrukning minskade underskottet. Miljö och bygg redovisade ett överskott på 362 tkr främst beroende på två vakanta tjänster under året, vilket minskade kostnaderna. Bibliotek och kultur redovisade ett överskott på 93 tkr mot budget. Räddningstjänsten redovisade ett underskott på 562 tkr mot budget. Några stora kostnader som låg bakom underskottet var rekrytering och utbildning av nya brandmän för att fylla vakanser, semesterskadestånd, arbetsmiljöåtgärder samt inköp av personsökare. Verksamhetschef Tjänsten som verksamhetschef har varit vakant från 1 april till 31 december. Kommunchefen var tillförordnad samhällsbyggnadschef och delade ansvaret med fastighetschefen. 40 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning
Energi- och klimatrådgivning samt energistrateg Energi- och klimatrådgivaren och energistrategen är organiserade under samhällsbyggnadschefen men finansieras av medel från Energimyndigheten. Båda tjänsterna delas mellan Vansbro och Malung- Sälens kommuner med 50 procent vardera. Energi- och klimatrådgivaren har under året bland annat deltagit i nätverket för hållbara transporter och gjort ett antal företagsbesök för att informera om företagens möjligheter att effektivisera sin energianvändning. Energistrategen har främst arbetat mot de kommunala verksamheterna med energibesparande åtgärder. Till och med har den totala elanvändningen i kommunens verksamheter minskat med 13,6 procent. Målet för 2014 är 12 procent. Fastigheter inklusive vaktmästeri Bygget av en ny brandstation påbörjades under hösten, och verksamheten genomförde även projektering och upphandling av utbyggnad av Myrbacka skola med byggstart april maj 2014. Byggnaden är en av sex pilotbyggnader i Dalarna inom EUprojektet MountEE. Det innebär bland annat att byggnaden blir ett minimienergihus som förbrukar max 69 kwh per kvadratmeter och år jämfört med kravet på 158 kwh per kvadratmeter och år, det vill säga mer än en halvering av förbrukningen. Arbetet med brandskyddsåtgärder på kommunens skolor och förskolor, utvändig målning av Berghedens skola samt ny takbeläggning på Parkskolan fortsatte, liksom energioptimeringsprogrammet.en konsult förstärkte fastighetsenheten tillfälligt när fastighetschefen fick ett utökat enhetsansvar. Simhall och gym Under har en UV-ljusanläggning installerats. Anläggningen har förbättrat arbetsmiljön avsevärt genom att minska förbrukningen av klor. En träningslokal byggdes om för att möta en ökad efterfrågan på gruppträningar och alla solarier togs bort. Lokalvården Personal inom lokalvården har under året genomgått en certifieringsutbildning för lokalvårdare samt ett antal internutbildningar. På grund av pensionsavgångar gjorde lokalvården flera nyrekryteringar. Gata och park Hängbron till Grönalid reparerades och öppnade lagom till Vansbrosimningen. En promenadväg längs älven mellan hängbron och Herrgården anlades. Under året upphandlade gata och park en funktionsentreprenad av kommunens gator och parker inklusive yttre skötsel (snöskottning, gräsklippning med mera) av kommunens fastigheter. Utbytet av belysningsarmaturer fortsatte. Tjänsten som gatuingenjör har varit vakant och trots upprepad annonsering har verksamheten inte kunnat tillsätta tjänsten. En konsult har varit inhyrd på halvtid för att sköta gatuingenjörstjänsten. Miljö och bygg Byggnadsinspektören slutade i april och en miljöoch hälsoskyddsinspektör var tjänstledig under andra halvan av året. En konsult anlitades på 20 procent för de tekniska delarna i byggloven. De sista delarna i kommunen, Vansbro och Dala-Järna, är nu digitaliserade för primärkartan. Bibliotek och kultur Fritidsverksamheten och biblioteksfilialen i Dala- Järna sammanfördes under året i ett allaktivitetshus. En översyn och uppdatering av reglementen för bidrag till studieförbunden genomfördes, och verksamheten förnyade policy och riktlinjer för bidrag till UngKultur. Biblioteket införde två nya e-tjänster, dels e- böcker från FörlagEtt i mobilen, dels en mobil bibliotekskatalog. Upphandlingen av självbetjäningsautomater är genomförd och både huvudbiblioteket i Vansbro och allaktivitetshuset i Dala-Järna inför självbetjäning i början av 2014. Biblioteket har gått in i SKL Kommentus upphandling Litteratur, vilket innebär minskade mediekostnader för biblioteket. Skolbiblioteket omfattas också av avtalet. Vansbro kommun har konsumentrådgivning samt budget- och skuldrådgivning för medborgarna. Rådgivningen sker via telefon och besök. Under har rådgivningen gjort förebyggande arbete i form av två föreläsningar. Vansbro kommun årsredovisning Samhällsbyggnad 41
Räddningstjänsten Kommunen beslutade att bygga en ny räddningsstation i Grönalidsområdet och gjorde en upphandling för detta. Byggnationen startade i september och beräknas vara klar i augusti 2014. Åtta nya brandmän rekryterades varav två kvinnor. Av de åtta var det fem som var utbildade, och två hade dessutom C-körkort. C-körkortsutbildning för fem brandmän påbörjades under hösten och tre blev klara med det. Tillsynsverksamheten mot företag och kommunen har pågått hela året. Utbildningar i heta arbeten och hjärt-lungräddning pågår kontinuerligt gentemot både allmänheten och företag. Larmen var ungefär lika många som ett normalår. Larm på grund av soteldar ökade något, vilket kan förklaras med dåligt torkväder för veden sommaren 2012. Mål och måluppfyllelse Resultatet Budgeten överskreds med 3,7 mkr. Anledningarna är flera, bland annat inhyrning av förskolemoduler utan att man budgeterade för detta i beslutet, ökade konsultkostnader på grund av vakanta tjänster, samt minskade intäkter. För målet Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner redovisas siffror för 2011 och 2012 eftersom siffrorna för inte är klara för jämförbara kommuner. Inriktningsmål 1. Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Budget hålls. Verksamheterna bedrivs effektivt och i nivå med jämförbara kommuner. Nettoresultat i förhållande till budget, %. Räddningstjänst nettokostnad per invånare. Bibliotek nettokostnad per invånare. Miljö och hälsoskydd nettokostnad per invånare. 99,8 % 105,6 % 2011: 1 075 kr/invånare 1 2012: 1 196 kr/invånare 2 2011: 610 kr/invånare 4 2012: 637 kr/invånare 5 2011: 174 kr/invånare 6 2012: 175 kr/invånare 7 3 3 3 Inriktningsmål 2. Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetenser. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till Antal personal med 100 % kompetensutveckling. kompetensutvecklingsplaner, mål 100 %. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på Medarbetarindex. 8 9 sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Frisktalet ska uppgå till minst 95 %. 93,60 % 96,25 % Inriktningsmål 4. I Vansbro kommun skapar vi förutsättningar för utveckling av befintligt näringsliv, nyföretagande och etablering utifrån. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Korta handläggningstider enligt PBL (plan- och Handläggningstiden ska Delegation 2 veckor Delegation 2 veckor bygglagen). vara högst 10 veckor. Nämnd 8 veckor Nämnd 7 veckor 1 Genomsnitt alla kommuner 814 kr/inv; liknande kommuner 1 102 kr/inv; glesbygdskommuner 1 102 kr/inv. 2 Genomsnitt alla kommuner 837 kr/inv; liknande kommuner 1 180 kr/inv; glesbygdskommuner 1 186 kr/inv. 3 Uppgifter för är ännu ej tillgängliga. 4 Liknande kommuner 468 kr/inv; glesbygdskommuner 545 kr/inv. 5 Liknande kommuner 494 kr/inv; glesbygdskommuner 557 kr/inv. 6 Liknande kommuner 141 kr/inv; glesbygdskommuner 184 kr/inv. 7 Liknande kommuner 153 kr/inv; glesbygdskommuner 173 kr/inv. 8 Ej möjligt att jämföra på grund av förändrad organisation. 9 Mätning genomfördes ej. 42 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning
Kommentarer till måluppfyllelse Bibliotekets kostnader var 80 kronor högre per invånare än i motsvarande glesbygdskommuner. Det beror till stor del på att viss skolbiblioteksverksamhet har bedrivits inom ramen för folkbibliotekets verksamhet. Medarbetarbetarnas frisktal (anställda med högst fem sjukdagar under året) ökade sedan 2012 och överstiger målet att ha ett frisktal på minst 95 procent. Handläggningstiderna för ärenden enligt plan- och bygglagen var betydligt kortare än de lagstadgade tio veckorna. Nämndärenden hade en något längre handläggningstid, dels beroende på att dessa ärenden kan vara mer komplicerade, dels för att nämndsammanträden bara hålls omkring åtta gånger per år. Nyckeltal 2011 2012 Simhallen Antal besök 49 329 49 409 48 933 Kostnadstäckningsgrad i procent 36 34 31 Nettokostnad per medborgare, kr 337 347 386 Nettokostnad per besök, kr 47 51 55 2011 2012 Bibliotek Utlåning Vansbro 49 524 54749 58 270 Utlåning Dala-Järna 15 495 16027 12 397 Utlåning totalt 65 019 70 766 70 667 Utlån per invånare 9,5 10,48 10,49 Kostnad per utlån och invånare, kr 53,83 43,26 45,25 Bibliotekskostnad per invånare, kr 430 453 477 Kostnad för allmänkultur per invånare, kr 26,10 15,88 17,37 Kostnad kulturföreningar per invånare, kr 36,82 36,52 44,69 Kostnad för studieförbund invånare, kr 98,76 93,60 93,08 Miljö och bygg Antal registrerade ärenden 742 869 349 Bygglov/bygg- och rivningsanmälningar 198 210 80 Förhandsbesked 11 13 2 Strandskyddsdispenser 9 11 7 Värmepumpar varav bergvärme varav ytjordvärme 77 43 34 79 45 33 75 40 35 Lokalvården Antal m 2 33 458 33 200 33 400 Kostnad per m 2, kr 204 207 199 Vägbelysning Antal gatubelysningspunkter 2 362 2 358 2300 Kostnad per ljuspunkt, kr 770 690 680 Skuld- och konsumentrådgivning Budget och skuldsanering, antal nya ärenden 27 31 26 Konsumentvägledning, antal kontakter 108 121 96 Förebyggande, antal föreläsningar 2 Kostnad för skuld- och konsumentrådgivning per invånare, kr 54,54 51,50 Räddningstjänsten Antal larm 151 172 167 Energistrateg och energirådgivare Antal miljöfordon som uppfyller miljökrav 6 6 13 Tillförd energi för uppvärmning och varmvatten till lokaler inklusive all elanvändning (kwh/m 2 ) 220,1 209,9 198,1 Vansbro kommun årsredovisning Samhällsbyggnad 43
Framtid En brukarenkät för biblioteket genomförs och sammanställs 2014. Verksamheten bör även göra en översyn 2014 av föreningsbidrag och vilka verksamheter som betalar vad. Behovet av budget- och skuldrådgivning i kommunen är fortfarande stort. Budgeten för lokalvården blir mindre 2014 vilket medför att man inte kan sätta in så många vikarier. Det kommer att påverka städkvaliteten. Rekryteringen av deltidsbrandmän innebär att personalstyrkan nu är i fas med pooltjänster som kan täcka upp. I övriga Sverige är det svårt att rekrytera deltidsbrandmän men Vansbro kommun har inte haft det problemet ännu. Vid varje tillfälle som det söks personal så har det varit cirka tio sökande, vilket är mycket bra. Arbetet med räddningsstationen fortsätter enligt plan och stationen ska vara inflyttningsklar den 1 augusti. Utbyggnaden av Myrbacka skola påbörjas i april och blir klar till halvårsskiftet 2015. En ny gatuingenjör ska anställas efter att tjänsten varit vakant en längre tid. Kommunens utbyte av armaturer på gatubelysningen fortsätter kommande år. Övriga händelser under året Biblioteket och kulturen samarrangerade en mängd kulturarrangemang under, bland annat påsklovs-lan på Smedbergsskolan, författarbesök, demensföreläsningar, högläsning för dementa, konserter och discon. Byggnadsbränderna minskade under året men två fastigheter blev totalförstörda. Soteldar ökade under året. Ivpa-verksamheten (I väntan på ambulans) är en mycket viktig trygghetsfaktor för kommunens invånare. Räddningstjänsten är organiserad i tre små snabba enheter som rycker ut på 90 sekunder, vilket ger dem som bor i ytterområdena snabbare hjälp än med den tidigare organisationen. Sotarna har utrustats med hjärtstartare och brandsläckare och har det nya radiosystemet Rakel med tillgång till alla larm. Ett nytt ventilationsaggregat installerades på förskolan Triangeln. Om samhällsbyggnad Verksamhet Fastigheter inklusive vaktmästeri Gata/park Miljö och bygg Lokalvård Simhall och gym Räddningstjänst Bibliotek och kultur Tillförordnad verksamhetschef: Elisabeth Rooth Eriksson Mejladress: elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se Fastighetschef med utökat ansvar: Jan Bjelvenmark Mejladress: jan.bjelvenmark@vansbro.se 44 Samhällsbyggnad Vansbro kommun årsredovisning
Övergripande inklusive kommunkansli Resultat: +2,0 mkr Övergripande inklusive kommunkansli redovisade ett överskott på 2,0 mkr mot budget. Avvikelserna beror till stor del på lägre personalkostnader än budgeterat och på att behovet av företagshälsovårdsliknande tjänster var mindre än beräknat. Överskott redovisades också inom kostenheten, medan kommunchefens kansli redovisade ett underskott på grund av ökade kostnader för Dalatrafik. Årets viktigaste händelser Projektet Utmaningen startade i slutet av 2012 och pågår till och med oktober 2014. Projektet finansieras av Tillväxtverket, Region Dalarna och Vansbro kommun och syftar till att nå en positiv tillväxt genom samverkan och samsyn. I Utmaningen har en rad fokusgrupper startat bland annat kring turismutveckling, samverkan mellan skola och lokalsamhälle, kompetensförsörjning och kultursamverkan. Kommunkansliet gjorde två förstudier en om den framtida användningen av järnvägsstationen och en om cykel- och vandringsleder. Förstudien om järnvägsstationen ska ligga till grund för ett inriktningsbeslut 2014, och förstudien om cykeloch vandringsleder resulterade i en projektansökan som Kommunbygderådet lämnat in till Allmänna arvsfonden. Arbetet med en ansökan om brytningstillstånd av torv på Nolåkersflotten påbörjades.det näringslivsfrämjande arbetet via Näringslivssamverkan ekonomisk förening och samarbetet med turistbyrån fortsatte. Efter flera år av diskussioner om samverkan inom turistbyråverksamheten beslutade kommunen att gå in som ägare i Visit Södra Dalarna, som är ett turismutvecklingsbolag som arbetar för att stärka besöksnäringen i de deltagande kommunerna, vilka förutom Vansbro är Gagnef, Ludvika, Smedjebacken, Säter, Falun och Borlänge. Flera detaljplaner reviderades under året, men ett stort arbete återstår. Kommunen genomförde även en demokratidag på högstadiet och gymnasiet, och denna gång medverkade också tjänstemän och inte enbart politiker. Tio kommundelsträffar genomfördes. Inom kommunkansliet tillsattes en ny tjänst som ungdomssamordnare på 25 procent. Ungdomssamordnaren ska vara en länk mellan ungdomar, politiker, tjänstemän och övriga kommuninvånare, möjliggöra mötesplatser och forum där ungas synpunkter lyfts fram och stödja ungdomars initiativ och engagemang på övergripande nivå. En kartläggning har gjorts av Vansbro kommuns styrdokument. Lokala servicepunkter (mötesplatser där invånare kan få personlig service och information) startades i Nås, Dala-Järna, Äppelbo och Vansbro. I samband med detta introducerade kommunen Förvaltningen på plats, där medborgarna fick möjlighet att träffa tjänstemän från kommunen, utifrån olika teman. Tidningen Uppdrag Vansbro kom ut med sex nummer och belyste olika arbetsplatser, yrkesroller och händelser under året. Tillsammans med räddningstjänst, reception, kommunsekreterare och kommunchef fortsatte kommunkansli arbetet med att skapa en beredskap för krisinformation. Under året har Vansbro kommun och Vansbrosimningen synts tillsammans i flera olika sammanhang under Vinterveckan i Mora i samband med Vasaloppet, under simmarhelgen och Vansbrosimningen och i annonsering i exempelvis tågtidningen Hit och Dit. Verksamhetsstöd personal fortsatte att utveckla det personaladministrativa systemet Heroma för att underlätta det dagliga löne- och personalarbetet för chefer. Det handlar bland annat om att förenkla och utveckla självservice (egenrapportering), ta fram underlag för uppföljning av ekonomi och sjukfrånvaro med mera. Samarbetet med de övriga kommunerna Leksand, Gagnef och Rättvik fortsatte genom nätverksmöten inom bland annat lön, rehabilitering och personal. Ett nytt personalpolitiskt handlingsprogram har tagits fram och arbete pågår med riktlinjer och rutiner inom flera områden. Inom verksamhetsstöd ekonomi har det skett personalförändringar, bland annat rekrytering av Vansbro kommun årsredovisning Övergripande inklusive kommunkansli 45
en kvalificerad redovisningsekonom och redovisningsekonom. Verksamhetsstöd ekonomi har också arbetat med internkontrollplaner som blir klara i början av 2014. It-funktionen ansvarar för all it-drift i kommunen. Totalt rör det sig om ett femtiotal servrar och omkring 600 datorer, samt it-infrastruktur mellan ett tjugotal arbetsplatser. Vissa uppgraderingar av programvaror har krävt uppdatering av databashotell och även inköp av ny hårdvara. Färdigställandet av serverrum enligt MSB:s normer har ökat it-säkerheten, men kylanläggningen i serverrummet drabbades av flera driftstopp under året, vilket är allvarligt. Drygt hälften av alla hyrda datorer byttes ut när leasingperioderna löpt ut, och i övrigt togs ett femtiotal surfplattor i drift, vilket innebär ett nytt arbetssätt med helt nya verktyg. Implementeringen av it-stöd i skolorna har skapat ett behov av trådlösa nät, som installerats på flertalet arbetsplatser i skolorna under året. På Smedbergsskolan installerades en helt ny lösning för trådlös datakommunikation och utbyggnaden fortsätter 2014. Kommunens livsmedelsupphandling blev klar i oktober. I och med de nya livsmedelsavtalen har Vansbro ökat andelen inköp av ekologiska produkter. Kostutredningen fortsatte hela och beräknas bli klar i mars 2014. kostnader är svåra att beräkna och kan förändras betydligt 2014. Verksamhetsstöd ekonomi redovisade ett överskott på 833 tkr inom ekonomi och it. Den främsta orsaken är lägre personalkostnader på grund av sjukfrånvaro, tjänstledigheter och föräldraledighet samt lägre kostnader för föreningsbidrag på grund av färre aktiviteter hos föreningarna. Vissa kostnader har samtidigt tillkommit då verksamheter gjort förändringar som inte planerats i samråd med it-funktionen. Kostverksamheten gav ett överskott på knappt 800 tkr, varav 300 tkr var en felbudgetering som hörde till samhällsbyggnad och som justeras 2014. Andra budgetavvikelser skedde inom framför allt livsmedel och transporter, där livsmedelskostnader blev mindre än beräknat på grund av ändrade menyer, färre lagade portioner och sänkta inköpspriser till följd av de nya livsmedelsavtalen. För kommunchefens kansli redovisades ett underskott på 223 tkr. Dels ökade kostnaderna för Dalatrafik med 216 tkr, dels blev arvodena totalt 63 tkr högre för kommunstyrelsen. Intäkterna ökade samtidigt för kommunens skogsfastigheter. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 44 604 42 981 43 124 143 Intäkter 7 075 7 018 5 128 1 890 Netto 37 529 35 963 37 996 2 033 Verksamheten övergripande och kommunkansli redovisade ett överskott på 2,0 mkr för. En viktig orsak är oförutsedda händelser inom verksamhetsstöd personal, bland annat dödsfall i personalgruppen. Under rekryteringen skötte en vikarie tjänsten vilket innebar en lägre lönenivå än budgeterat. Den samrekrytering av systemadministratör för Heroma, som skulle göras tillsammans med Leksand, Rättviks och Gagnefs kommuner, kunde inte genomföras på grund av att kommunerna prioriterade olika. Planerade rekryteringar av en personalsekreterare senarelades liksom rekrytering av en samordnare för personalförsörjning. Totalt medförde detta ett överskott på 550 tkr. Överskottet härrör också från ett lägre nyttjande av företagshälsovårdsliknande tjänster. Dessa 46 Övergripande inklusive kommunkansli Vansbro kommun årsredovisning
Mål och måluppfyllelse Inriktningsmål 1: Vansbro kommun har en ekonomi i balans. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Budget hålls. Nettoresultat i förhållande till budget, %. 94 95 Inriktningsmål 2: Vansbro kommun är en attraktiv arbetsgivare som utvecklar medarbetarskapet och tar tillvara medarbetarnas kompetens. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Medarbetarna i Vansbro kommun har möjlighet till kompetensutveckling. Medarbetarna känner engagemang och trivsel på sin arbetsplats. Vansbro kommun främjar god hälsa på arbetsplatsen. Antal medarbetare med 93 kompetensutvecklingsplaner, mål 100 %. 1 Medarbetarindex, egen mätning. 1 Frisktalet, mål 95 %. 97,5 94 2 Inriktningsmål 5: Vansbro kommun är en attraktiv och trygg kommun att leva och bo i. Verksamhetsmål Nyckeltal/mått Resultat 2012 Resultat Medborgarna ges möjlighet att delta i kommunens KKiK, mål över 30. 37 42 utveckling. Medborgarna får ett gott bemötande. KKiK, mål över 83. 79 94 1 Nytt mått. 2 Enkäten genomfördes inte. Nyckeltal Kostverksamheten 2011 2012 Livsmedelskostnad (kr/producerad portion) 12,42 16,00 12,80 Andel ekologiska livsmedel 1 < 1 % 1 1 Under oktober december ökade andelen ekologiska inköp till 18 procent. Framtid 2014 hålls två val, dels valet till EU, dels till riksdag, landsting och kommunfullmäktige. Det innebär en stor arbetsbelastning på sekretariatet. Under 2014 måste kommunen utveckla sina e-tjänster till medborgarna. Det underlättar för medborgarna och gör förvaltningen effektivare. Ett ledarutvecklingsprogram ska också genomföras. Detta är en grund för en senare satsning på medarbetarskap. Projektet Utmaningen avslutas 2014 och det måste göras en överlämning av de olika delarna för att få en fortsatt utväxling av det arbete som gjorts i projektet. Lis-planen behöver revideras omgående, liksom en rad detaljplaner. Utvecklingen av samverkan med Vansbrosimningen ska fortsätta. Kommunen ska fortsätta att ha en årlig demokratidag och Förvaltningen på plats fortsätter 2014. Kartläggningen som gjordes av Vansbro kommuns styrdokument ska leda till en uppdatering och aktualisering. Samverkan fortsätter med Leksand, Gagnef och Rättvik kring systemadministrationen av Heroma. Arbetet med att ta fram och tydliggöra styrdokument inom personalområdet fortsätter. Eftersom för- och grundskolan planerar att öka användningen av modernt it-stöd behöver it-funktionen anpassa såväl it-drift som infrastruktur så att den dimensioneras efter behov. Utredningen av kostverksamheten ska slutföras och redovisas. Om övergripande inklusive kommunkansli Verksamhet Näringslivs-, utvecklings- och informationsfrågor samt föreningsbidrag Folkhälsofrågor, ungdomssamordning och kostverksamhet Övergripande fysisk planering Kollektivtrafik Administration för de politiska organen, ekonomi och personal Upphandling och it-drift Kommunchef: Elisabeth Rooth Eriksson Mejladress: elisabeth.rooth-eriksson@vansbro.se Personalchef: Lillemor Tännström Mejladress: lillemor.tannstrom@vansbro.se Ekonomichef: Catarina Willman Mejladress: catarina.willman@vansbro.se Vansbro kommun årsredovisning Övergripande inklusive kommunkansli 47
Kommunfullmäktige och övriga nämnder Kommunfullmäktige Resultat: 112 tkr Kommunfullmäktige redovisade ett underskott på 112 tkr, bland annat på grund av kostnader för utbildning och många uppvaktningar av medarbetare som arbetat i kommunen i 25 år. Kommunfullmäktige består av 31 ledamöter och hade under året nio sammanträden. Fullmäktige beslutade om strategisk plan 2014 2016, åtgärdsplan för, ny Lis-plan (landsbygdsutveckling i strandnära lägen), investering i ny räddningsstation, nytt personalpolitiskt handlingsprogram och ny belysningspolicy. Fullmäktige beslutade även om mottagning av ensamkommande flyktingbarn och att gå in som delägare i Visit Södra Dalarna. Hela kommunfullmäktige fick utbildning i kommunal ärendehantering. Demokratiberedningen hade nio sammanträden under året och arbetade med utformning av kommunala protokoll, översyn av reglementen och hur uppföljning och återrapportering till fullmäktige ska ske. Frågan om antal ledamöter kommande mandatperiod skickades också ut på remiss till de politiska partierna. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 393 471 359 112 Intäkter Netto 393 471 359 112 Jävsnämnd Resultat: 36 tkr Jävsnämnden redovisade ett underskott på 36 tkr mot budget. Jävsnämnden behandlar ärenden och myndighetsutövning om det uppstår jäv mellan kommunens egna verksamheter. Nämnden hade åtta protokollförda sammanträden. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 67 98 62 36 Intäkter Netto 67 98 62 36 Överförmyndare Resultat: 85 tkr Överförmyndaren är en tillsynsmyndighet som kommunen måste ha, och som utövar tillsyn för att förhindra att omyndiga barn, eller myndiga personer som inte själva kan ta tillvara sin rätt, missgynnas ekonomiskt eller rättsligt. Verksamheten regleras i första hand av föräldrabalken, förvaltningslagen och kommunallagen. Vansbro kommun ingår i Överförmyndare i samverkan i Övre Dalarna, tillsammans med Mora, Orsa, Leksand, Rättvik och Älvdalen. Under hösten hölls i Vansbro en omfattande utbildning för gode män till ensamkommande flyktingbarn. Driftredovisning tkr Bokslut Bokslut Budget Avvikelse 2012 Kostnader 743 795 648 147 Intäkter 0 62 0 62 Netto 743 733 648 85 48 Kommunfullmäktige och övriga nämnder Vansbro kommun årsredovisning
Revisorer Resultat: +10 tkr Årets viktigaste händelser Kommunens revisorer genomförde en revision inom ramen för god revisionssed. Revisorerna ska förutom god revisionssed också i sitt arbete följa kommunallagen och fullmäktiges antagna revisionsreglemente. Nedan redovisas de aktiviteter revisorerna har genomfört för att skaffa ett underlag för sin bedömning. Granskning av styrelsens och nämndernas ansvarsutövande Revisorerna har granskat styrelsens och nämndernas ansvarsutövning. Med ansvarsutövande menas aktiva åtgärder för att styra, följa upp och kontrollera verksamheten och ekonomin. Granskning av årsredovisningen Kommunens årsredovisning regleras i den kommunala redovisningslagen och det är den kommunala revisionens uppgift att bedöma om kommunen i sin redovisning följt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomiska ställning. Fördjupade granskningsprojekt I de fördjupade projekten granskar revisorerna utvalda delar av verksamheten. Revisorernas fördjupade granskning omfattade dessa delar: Kommunens delårsrapport -08-31 Kommunens organisation Intern kontroll Jämförelsetal Årsredovisning och bokslut Löpande granskningsarbete Revisorerna följde nämndernas och kommunstyrelsens verksamhet genom studiebesök, träffar med förtroendevalda och anställda, protokollgransk- ning samt uppföljningar och mindre granskningar utifrån revisorernas iakttagelser. Revisorerna biträddes under året av företaget KPMG AB som har utfört granskningar och uppföljningar på uppdrag av revisorerna. Driftredovisning tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kostnader 498 500 510 10 Intäkter Netto 498 500 510 10 För års granskningsarbete fick revisorerna ett anslag på 510 tkr. Kostnaderna uppgick till 500 tkr. Mål och måluppfyllelse Revisorerna planerade ett antal specifika granskningar under året, enligt revisorernas risk- och väsentlighetsanalys. Alla planerade granskningar genomfördes. Resultaten av granskningarna har redovisats och kommunicerats med de berörda. Revisionen bedömer att målen uppfylldes vad gäller planerad och utförd revision. Nyckeltal kr 2011 2012 Revisionskostnad per invånare 69 73 74 Framtid Allt mer kommunal verksamhet bedrivs genom samarbete med andra kommuner. Revisionen kommer därför framöver att utveckla samarbetsformerna med revisorerna från Vansbros samarbetskommuner. Det är även viktigt att utveckla lekmannarevisionen i kommunens aktiebolag. Revisionen ska fortsätta utvecklingsarbetet inom ramen för sin risk- och väsentlighetsanalys. Vansbro kommun årsredovisning Revisorer 49
Om revisorerna Revisorerna är ett demokratiskt kontrollinstrument som har kommunfullmäktiges uppdrag att granska alla kommunens verksamheter oavsett om de bedrivs i styrelse, nämnd eller stiftelse under kommunens ansvar. Enligt kommunallagen ska revisionen varje år bland annat granska: om kommunstyrelsens, fullmäktigeberedningars och kommunala bolags verksamhet utövas på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt om verksamheten bedrivs enligt de mål som kommunfullmäktige fastställt om räkenskaperna är korrekta och rättvisande om kommunen uppfyller lagens krav om den interna kontrollen som utövas inom verksamheten är tillräcklig. Revisorerna ska varje år i revisionsberättelsen uttala sig i frågan om ansvarsfrihet för styrelsen och de enskilda ledamöterna i denna. En viktig del i den årliga granskningen är att bedöma om kommunstyrelsens ansvarsutövande är tillfredsställande. Syftet är att pröva om styrelsens aktiva åtgärder är tillräckliga när det gäller att styra, följa upp och kontrollera verksamheterna. Den prövningen görs utifrån fyra perspektiv: Ledning och styrning Verksamhetsplanering Tillämpning och genomförande Resultat och måluppfyllelse Ordförande: Gösta Lindkvist Ledamöter: Elisabeth Lindén Brandt, vice ordförande Jörgen Steffansson, Allan Holmgren, Carl Bergström Revisorerna granskar årligen delårsrapporten och kommunens årsredovisning som regleras i den kommunala årsredovisningslagen och bedömer då om redovisningen skett enligt denna lag och om redovisningen ger en rättvisande bild av kommunens resultat och ekonomisk ställning. 50 Revisorer Vansbro kommun årsredovisning
Finansiering Resultat: +18,7 mkr Nettokostnad, tkr Bokslut 2012 Bokslut Budget Avvikelse Kapitalkostnadsintäkt 19 499 16 918 16 918 0 Realisationsvinster och -förluster 245 266 266 Pensionskostnader med mera som inte fördelats på verksamheterna 4 282 4 474 6 165 1 691 Momskompensation, omsorgsboende 218 214 214 Återbetalning av AGS-premie 7 577 7 319 7 319 Statliga investeringsbidrag 106 106 Återbetalning av moms 898 898 Kundförluster 95 95 Löneökningar 998 998 Avskrivningar 12 673 13 153 13 475 322 Skatteintäkter 237 340 242 390 240 868 1 522 Utjämningssystemet 106 070 111 577 111 243 334 Utjämning, LSS-kostnader 4 212 6 631 6 734 103 Fastighetsavgift 12 134 12 174 12 042 132 Finansiella kostnader och intäkter 17 604 1 672 1 608 Finansiell leasing av biobränsleanläggning 2 126 3 731 2 101 5 832 Summa 359 807 370 636 351 922 18 715 Kommentarer Kapitalkostnadsintäkt Kapitalkostnadsintäkt är den intäkt som motsvarar kapitalkostnaderna som fördelats på verksamheterna. Realisationsvinster och realisationsförluster Realisationsvinsten blev totalt 103 tkr när fastigheterna Muraren 2, Myrbacka 6:9 och Saltvik 118:19 såldes. Kommunen sålde också bilar för 163 tkr. Pensionskostnader med mera som inte är fördelade på verksamheterna Arbetsgivaravgifter, pensionskostnader, fastighetsförsäkringar och fastighetsskatt fördelades schablonmässigt under året. Det innebär bland annat samma procentuella påslag för arbetsgivaravgifter oavsett de anställdas ålder. Fördelningen av arbetsgivaravgifterna och pensionskostnaderna resulterade i en underfinansiering. Fördelningen gjordes via personalomkostnadspålägget som rekommenderats av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Ett belopp var budgeterat under finansiering för att täcka underfinansieringen. Efter avstämning av dessa kostnader mot budget blev resultatet ett överskott på 1,7 mkr. Momskompensation för omsorgsboende Kommunen momskompenserades med 214 tkr för lokalhyror inom omsorgsboende. Momsåterhämtning Kommunen har ansökt om och fått återbetalning av moms på 898 tkr från åren 2010 2012. Löneökningar Löneökningar inklusive sociala avgifter fördelades till verksamheterna med 998 tkr mer än budgeterat. Avskrivningar Med avskrivningar menas en planmässig minskning av anläggningstillgångarnas värde som beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde. Avskrivning- Vansbro kommun årsredovisning Finansiering 51
arna (exklusive en leasad biobränsleanläggning) blev 0,3 mkr mindre än budgeterat. Avskrivningen av immateriella tillgångar var 0,8 mkr, avskrivningen av byggnader och anläggningar 9,7 mkr och avskrivningen av maskiner och inventarier 1,7 mkr. Skatteintäkter Skatteintäkterna bestäms av kommunens skattesats på summan av invånarnas beskattningsbara inkomst. I årets skatteintäkter ingår dessa delar tkr Preliminära skatteintäkter för bokslutsåret 243 883 Prognos över slutavräkning för bokslutsåret 1 657 Prognos slutavräkning för året före bokslutsåret 163 Summa 242 390 Utjämningssystem Syftet med utjämningen är att ge alla kommuner likvärdiga ekonomiska förutsättningar. Systemet består av fem delar: inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag eller regleringsavgift. minus avgiftsintäkterna för de kommuner som ligger över den garanterade nivån, regleras detta genom ett lika stort bidrag eller en avgift i kronor per invånare. tkr Inkomstutjämning 88 479 Kostnadsutjämning 20 002 Regleringsbidrag 3 095 Summa 111 577 Utjämning av LSS-kostnader Kostnader för stöd och service till vissa funktionshindrade personer enligt LSS utjämnas genom avgifter eller bidrag. Kommunen fick betala en avgift på 6,6 mkr. Fastighetsavgift Den kommunala fastighetsavgiften, som kommunen får från staten, var 12,2 mkr. Den statliga fastighetsskatten på bostäder ersattes 2008 med en kommunal fastighetsavgift som kommunerna får från staten. Intäktsökningen neutraliserades genom att kommunens anslag till den kommunalekonomiska utjämningen minskades med samma belopp. Inkomstutjämning I huvudsak finansierar staten utjämningen. Alla kommuner garanteras en beskattningsbar inkomst per invånare som motsvarar 115 procent av genomsnittet i landet. Utjämningen sker genom att den beskattningsbara inkomsten i kommunen jämförs med den garanterade beskattningsbara inkomsten. Kommuner som har en lägre skattekraft än den garanterade får ett utjämningsbidrag, medan kommuner som har en högre skattekraft än garantin får vara med och bidra till utjämningen till de andra kommunerna. Kostnadsutjämning Systemet syftar till att jämna ut strukturella behovsoch kostnadsskillnader, exempelvis skillnader i andelen barn eller äldre. Systemet utjämnar däremot inte kostnader som beror på skillnader i service eller avgiftsnivåer, inte heller skillnader i effektivitet. Regleringsbidrag och regleringsavgift Regeringen anger i budgetpropositionen nivån på statsbidragen till kommunerna för nästa år. Om det uppstår en skillnad mellan den angivna nivån och den totala summa som behövs för att garantera alla kommuner 115 procent av medelskattekraften, plus kostnader för struktur- och införandebidrag och Finansiella kostnader och intäkter Finansnettot (exklusive leasing av biobränsleanläggning) var 0,6 mkr, varav kostnadsräntorna på lån var 1,4 mkr och räntan på pensionsavsättning 1,8 mkr. Intäktsräntan på lånet till Vansbro Teknik AB uppgick till 2,3 mkr. Finansnettot blev 3,2 mkr bättre än budgeterat (inklusive biobränsleanläggningen). Finansiell leasing av biobränsleanläggning Biobränsleanläggningen förbättrade resultatet med 2,7 mkr. Under 2012 skrevs avtalen om med Nordisk Renting och Rindi Energi AB. Genom denna förändring blev avtalen samordnade i tid, så att de alla gäller till och med 2037. Förändringen i avtalen innebär att båda avtalen betraktas som finansiell leasing. En rättelse av bokföringen för de båda avtalen gjordes, vilket förbättrade resultatet. Nedan redovisas års olika delar. tkr Hyresintäkt 8 985 Avskrivning 1 008 Räntekostnad 5 254 Summa 2 723 52 Finansiering Vansbro kommun årsredovisning
Kommunkoncernen Resultatet i kommunkoncernen var 13,9 mkr för. Balansomslutningen uppgick till 631,6 mkr och soliditeten var 34 procent. Vansbro Teknik AB redovisade ett underskott på 2,4 mkr, Dala Vatten och Avfall AB ett överskott på 15 tkr och Stiftelsen Vansbrohem ett överskott på 915 tkr. Några av årets händelser var att Vansbrohem färdigställde ett seniorboende, Vansbro Teknik och Dala Vatten och Avfall började ta fram förnyelseplaner för VAledningar, och Storängets pumpstation byttes ut. Vansbro kommunkoncern omfattar bolaget Vansbro Teknik AB som är helägt av kommunen, Dala Vatten och Avfall AB där kommunen äger 25 procent och Stiftelsen Vansbrohem som är en allmännyttig bostadsstiftelse helägd av kommunen. Nedan redovisas årets händelser och resultat för koncernen och de olika koncerndelarna. Nyckeltal för koncernen 2011 2012 Årets resultat, tkr 5 375 14 060 11 821 Nettokostnad genom skatteintäkter, % 94 92 96 Nettokostnadsandel, % 1 98 96 96 Investeringar, tkr 20 744 32 311 62 122 Soliditet, % 31 32 34 Eget kapital, tkr 184 550 198 610 212 240 Kommentar: 1 Med nettokostnadsandel avses nettokostnader och finansnetto i förhållande till skatteintäkter. Vansbro Teknik AB Resultat efter finansiella poster: 2 425 tkr Resultatet Resultatet efter finansiella poster var ett underskott på 2,4 mkr och resultatet efter skatt var 0 tkr. Ekonomin för Vansbro Teknik AB under försämrades kraftigt på grund av eftersatt underhåll inom VA-verksamheten. Akuta reparationsåtgärder gjorde att bolaget överskred kostnadsbudgeten. Intäkterna för VA-verksamheten blev också betydligt lägre än förväntat då vattenförbrukningen minskade kraftigt. Avfallsverksamheten följde däremot budget. Varje verksamhetsområde bär sina egna kostnader med de intäkter de får. Årets viktigaste händelser Under året investerade bolaget 1,1 mkr i utbyte av pumpstation på Storänget och 2,7 mkr i övriga åtgärder. Kostnaden för akuta reparationsåtgärder var 1,3 mkr. Bolaget tog nya externa lån på 7 mkr. Samarbetet med kommunens tjänstemän och politiker fungerade mycket bra. Finansiella nyckeltal tkr 2011 2012 Nettoomsättning 26 365 27 969 26 892 Resultat efter finansiella poster 2 845 2 873 2 425 Balansomslutning 79 259 86 127 89 930 Justerat eget kapital 4 094 7 253 5 672 Investeringar 5 744 8 095 3 828 Långfristiga skulder 59 732 67 397 74 063 Soliditet, % 5,2 8,4 6,3 Vansbro kommun årsredovisning Kommunkoncernen 53
Tekniska nyckeltal 2011 2012 Förbrukning, vatten (m³) 415 116 399 418 376 434 Anslutna fastigheter antal vatten (m³) avlopp (m³) 2 591 2 553 2 617 2 587 2 621 2 589 Andel otjänligt vatten producerat kemiskt, % mikrobiologiskt, % 0 0 0 0 0 0 Antal vattenläckor per 10 km ledning 0,72 0,4 0,51 Behandlad mängd vatten, reningsverk (m³) 396 194 693 098 693 095 Reningsgrad fosfor, % BOD (biologiskt nedbrytbart material), % 89 82 97 73 96 88 Framtid Vatten- och avloppsnätet har betydande investeringsbehov under en lång tid framöver, vilket kommer att kräva höjda taxor. Bolaget har börjat ta fram långsiktiga förnyelseplaner för VA-ledningar för alla fyra ägarkommuner (Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro). Planerna beräknas vara klara våren 2014. Om Vansbro Teknik AB Vansbro Teknik AB är ett helägt dotterbolag till kommunen och är huvudman för vatten och avlopp och renhållning. Styrelsen består av politiker från Vansbro kommun. Bolaget har inga egna anställda utan köper drift och administration av Dala Vatten och Avfall AB. Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Dala Vatten och Avfall AB Resultat efter finansiella poster: +15 tkr Resultatet Årets resultat efter skatt var 15 tkr. Bolaget vidarefakturerade merparten av sina kostnader till driftbolagen i Vansbro, Rättvik, Leksand och Gagnef. Årets viktigaste händelser Bolaget beslutade om nya ägardirektiv som gäller från och med 2014. En uppföljning av ägarmålen för 2007 2010 gjordes av Sweco. Analysen visade att bildandet av Dala Vatten och Avfall AB har inneburit många positiva effekter för ägare, medarbetare och kunder. Kundnöjdheten inom VA och avfall är mycket hög enligt den senaste mätningen hösten och visar en ökande trend. Bolaget gjorde en medarbetarundersökning våren med mycket goda resultat vad gäller personalens trivsel och hälsa. Både personalomsättningen och sjukfrånvaron var fortsatt mycket låg inom Dala Vatten och Avfall AB. Bolaget genomförde flera utbildningar för att utveckla personalen och företaget. Dala Vatten och Avfall AB började tillsammans med Vansbro Teknik AB att ta fram förnyelseplaner för VA-ledningar för alla fyra kommuner (se ovan). Nyckeltal tkr 2011 2012 Nettoomsättning 40 737 45 889 51 715 Resultat efter finansiella poster 45 116 18 Balansomslutning 14 762 41 210 44 978 Justerat eget kapital 650 610 735 Soliditet, % 4,4 1,5 1,6 Total sjukfrånvaro (inklusive långtidsfrånvaro), % 4,14 2,94 3,64 Framtid Dala Vatten och Avfall AB planerar att göra ett flertal utvecklingsarbeten 2014: Framtagning av nya långsiktiga mål för bolaget Medarbetarundersökning Utredning om ett huvudmannaskap Säkrad kompetensförsörjning inom VA inför många pensionsavgångar de närmaste åren VA-planer för alla fyra kommuner Nya föreskrifter för avfall 54 Kommunkoncernen Vansbro kommun årsredovisning
Om Dala Vatten och Avfall AB Dala Vatten och Avfall AB samordnar driften och administrationen av vatten och avlopp och avfallshantering i Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Bolaget ägs till lika delar av kommunerna och startade 2007. Vd: Örjan Furn Mejladress: orjan.furn@dalavattenavfall.se Stiftelsen Vansbrohem Resultat: +915 tkr Resultatet Vansbrohem redovisade för ett överskott på 915 tkr, främst på grund av att räntekostnaderna blev 988 tkr lägre än budgeterat. Hyresintäkterna ökade med 1,1 mkr medan övriga intäkter minskade med 528 tkr. I övrigt ökade underhållskostnaderna medan personalkostnaderna minskade något. Årets viktigaste händelser Under färdigställde Vansbrohem ombyggnationen av fastigheten Tre Länkar 10 till ett seniorboende och tecknade avtal med Norecic AB om hyrning av fastigheten. Inflyttningen påbörjades i september och de flesta hyresgäster kommer från egna hus vilket är positivt eftersom det skapar ökade möjligheter för unga familjer att hitta bostäder i de hus som blir tillgängliga. Fastigheten Järna Storbyn 69:24, Säljevägen 23 i Dala-Järna, såldes vilket innebär att fyra av tretton radhus på Säljevägen är sålda. Vansbrohem investerade 1,7 mkr i sina fastigheter, bland annat i ombyggnad av bibliotekslokalerna i Dala-Järna för att få plats med fritidsverksamhet, samt fönsterbyten på övre våningen vid Odd Fellowgatan 4 och Hermelingatan 8 i Vansbro. Årets underhållsåtgärder innefattar omläggning av yttertak vid Ringvägen 1 och 3 i Dala-Järna. Antalet lediga bostäder ökade något och var i snitt 3,7 procent vilket motsvarar 26 lägenheter. Den 1 september upphörde Vansbrohems uppdrag att ansvara för den yttre skötseln vid kommunala fastigheter åt Vansbro kommun. Därför har Vansbrohem minskat personalstyrkan med en tillsvidaretjänst. Planerna på samverkan med kommunen har visat sig vara svåra att genomföra enligt de förslag som diskuterats tidigare. Det har resulterat i planer på att samlokalisera kommunens fastighetsavdelning med Vansbrohem i fastigheten Stinsen 2 när polisen flyttat ut ur dessa lokaler. Nyckeltal 2011 2012 Vakansgrad, % 4,0 3,4 3,7 Soliditet, % 4,74 4,78 5,53 Likviditet, % 190 148 176 Driftkostnad/m², kr 529 541 550 Bokfört värde/m², kr 2 553 2664 2 629 Resultat/m², kr 12:34 1:54 19:29 Framtid Fortsatt låga räntor och en förhoppning om minskad vakansgrad gör att Vansbrohem ser fram mot 2014 med tillförsikt och förhoppningar om att klara verksamheten med ett gott resultat. Förhoppningsvis ska också samlokaliseringen med kommunens fastighetsavdelning och flytten till nya lokaler ge både effektiviseringar och ökad tillgänglighet för Vansbrohems kunder. Om Stiftelsen Vansbrohem Vansbrohem är en bostadsstiftelse som äger, bygger och förvaltar bostäder i Vansbro. Fastigheterna omfattar totalt 705 lägenheter och 43 lokaler samt garage och bilplatser. Den totala arean är 47 447 kvadratmeter och stiftelsen har 14 tillsvidareanställda. Chef: Jörgen Israelsson Mejladress: jorgen@vansbrohem.se Vansbro kommun årsredovisning Kommunkoncernen 55
Driftredovisning (tkr) Bokslut Kostnad Intäkt Nettokostnad Avvikelse netto Budget Kostnad Intäkt Nettokostnad Bokslut 2012 Nettokostnad KOMMUNFULLMÄKTIGE 471 471 359 359 112 393 KOMMUNSTYRELSEN Utbildning och arbete 150 655 26 804 123 851 154 656 26 794 127 862 4 012 123 378 Vård och omsorg 138 864 15 186 123 678 137 332 13 136 124 196 518 118 721 Samhällsbyggnad 88 134 17 621 70 513 87 751 20 962 66 789 3 724 66 657 Övergripande inklusive kommunkansli 42 981 7 018 35 963 43 124 5 128 37 996 2 033 37 529 Till kommunstyrelsens förfogande 1 500 1 500 1 500 Kommunstyrelsens anpassningskrav 9 838 9 838 9 838 SUMMA KOMMUNSTYRELSEN 420 634 66 629 354 005 414 526 66 020 348 506 5 500 346 285 JÄVSNÄMND 98 98 62 62 36 67 REVISON 500 500 510 510 10 498 ÖVERFÖRMYNDARE 795 62 733 648 648 85 743 VALNÄMND 50 50 50 1 SUMMA 422 498 66 691 355 807 416 155 66 020 350 135 5 673 347 986 FINANSIERING 33 313 403 950 370 637 31 493 383 415 351 922 18 715 359 807 SUMMA 455 811 470 640 14 829 447 648 449 435 1 787 13 042 11 821 56 Driftredovisning Vansbro kommun årsredovisning
Resultaträkning Kommunen Sammanställd redovisning Not 2012 2012 Verksamhetens intäkter 1 64 496 76 474 127 193 142 076 Verksamhetens kostnader 2 406 470 400 317 457 080 450 267 Jämförelsestörande intäkt 3 7 319 7 577 7 319 7 577 Avskrivningar 4 13 153 17 219 20 317 23 881 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 347 808 333 485 342 885 324 495 Skatteintäkter 5 242 390 237 340 242 390 237 340 Generella statsbidrag och utjämning 6 117 120 113 991 117 120 113 991 Finansiella intäkter 7 11 610 3 036 9 502 975 Finansiella kostnader 8 8 483 9 061 12 272 13 751 ÅRETS RESULTAT 14 829 11 821 13 855 14 060 Vansbro kommun årsredovisning Resultaträkning 57
Investeringsredovisning (tkr) Budget År 2010 2011 2012 Restrerande/ förbrukat Avslutade investeringar Ombyggnad växel/reception 900 2011 161 598 8 134 Pågående investeringar Projektering för invallning Vansbro 200 2010 201 573 394 126 1 093 Verksamhetssystem VoO och IFO 1 500 2010 15 90 854 350 192 Räddningsstation Vansbro, projektering 1 200 2011 120 836 1 070 825 Ventilation och brandskydd 4 000 2011 912 835 2 113 141 MSB-anpassningar 1 2 000 2011 290 4 467 851 3 607 Självbetjäningsautomater bibliotek 400 2012 400 Renovering verkstadsmaskiner VUC 150 2012 150 0 Primärkarta 1 000 2012 318 682 Gatubelysning 3 000 2012 703 2 297 UV-ljus i bad och gym 150 2012 139 11 Mattransportvagnar 400 2012 215 185 Beslutade investeringar Räddningsstation Vansbro 20 000 7 261 12 739 Myrbacka skola, om- och tillbyggnad 5 000 2 351 2 649 Årliga investeringar Infrastruktur, skydd och fastighetsunderhåll 1 750 5 063 2 3 313 It-investeringar 350 207 143 Akuta verksamhetsinvesteringar 300 Summa 27 400 20 923 1 Bidraget från MSB kommer att fördelas under avskrivningsperioden. 2 Bidraget från Region Dalarna avseende hängbron till Grönalid kommer att fördelas löpande under avskrivningsperioden. 58 Investeringsredovisning Vansbro kommun årsredovisning
Kassaflödesanalys Kommunen Sammanställd redovisning Not 2012 2012 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 14 829 11 821 13 855 14 060 Avskrivningar 9 13 153 17 219 20 317 23 881 Avskrivningar investeringsbidrag 10 106 517 8 125 273 Rearesultat 11 103 245 90 386 Avsättningar för pensioner 2 733 Övriga avsättningar 104 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapitalet 30 402 29 312 42 387 38 600 Ökning rörelsefordringar 8 270 349 5 998 5 806 Minskning förråd och varulager 100 534 Ökning av rörelseskulder 20 613 17 253 21 285 14 407 1. MEDEL FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 1 519 46 914 15 204 47 735 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar 12 20 256 11 018 27 806 31 457 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar 13 668 854 669 854 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 14 305 396 630 471 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 15 1 105 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 16 2 1 2 1 Investering finansiella tillgångar 7 106 2. MEDEL FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN 28 828 11 475 27 843 31 839 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Utlåning Upptagna lån 17 6 926 34 Erhållna investeringsbidrag 18 5 910 6 291 Ändring av leasingskuld 19 1 491 1 491 Nyupptagna lån 5 876 7 645 14 542 Amortering av skuld 20 25 000 1958 25 601 Minskning av förutbetalda anläggningsavgifter 126 123 Amortering skuld, finansiell leasing av biobränsleanläggning 21 2 512 2 512 3. MEDEL FRÅN FINANSIERINGSVERKSAMHETEN 13 277 27 512 6 417 13 728 FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL (1+2+3) 14 032 7 927 6 222 2 168 Likvida medel vid årets början 46 812 38 885 58 720 56 552 Likvida medel vid årets slut 32 780 46 812 52 498 58 720 Förändring av likvida medel 14 032 7 927 6 222 2 168 Vansbro kommun årsredovisning Kassaflödesanalys 59
Balansräkning Kommunen Sammanställd redovisning Not 2012 2012 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar 22 2 408 2 559 2 408 2 559 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 23 188 667 180 830 392 223 490 676 Maskiner och inventarier 24 7 943 8 059 12 377 12 709 Finansiella anläggningstillgångar 25 190 551 182 341 129 633 4 981 Summa anläggningstillgångar 389 568 373 789 536 641 510 925 Omsättningstillgångar Förråd med mera 26 0 0 849 949 Fordringar 27 35 366 27 096 41 545 47 367 Kassa och bank 28 32 780 46 812 52 563 58 720 Summa omsättningstillgångar 68 146 73 908 94 957 107 036 SUMMA TILLGÅNGAR 457 714 447 697 631 598 617 961 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ingående eget kapital 188 012 176 191 199 111 184 550 Årets resultat 29 14 830 11 821 13 843 14 060 Utgående eget kapital 202 842 188 012 212 954 198 610 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 30 23 528 20 795 24 276 20 795 Andra avsättningar 31 5 910 518 5 910 2 050 Summa avsättningar 29 438 21 313 30 186 22 845 Skulder Långfristiga skulder 32 152 370 144 695 303 787 290 551 Kortfristiga skulder 33 73 064 93 677 84 671 105 955 Summa skulder 225 434 238 372 388 458 396 506 Summa avsättningar och skulder 254 872 259 685 418 644 419 351 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 457 714 447 697 631 598 617 961 Ställda panter Uttagna pantbrev 912 912 77 840 78 490 Avgår i eget förvar 512 512 39 567 39 705 Summa ställda panter 400 400 38 273 38 785 Ansvars- och borgensförbindelser Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 34 197 040 184 512 197 040 184 512 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag 35 141 270 155 672 Kommunalt förlustansvar för egnahem 271 346 271 346 Övriga förpliktelser (Transitio) 4 490 4 793 4 490 4 793 Garantibelopp Fastigo 92 Visstidspension till förtroendevalda 36 2 219 1 045 2 219 1 140 Borgensåtagande i Kommuninvest 37 Summa ansvars- och borgensförbindelser 345 291 346 368 204 020 190 883 60 Balansräkning Vansbro kommun årsredovisning
Nothänvisningar Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt driftredovisningen 67 131 73 026 Realisationsvinst 103 245 Inlösen bilar 163 87 Momsbidrag omsorgsboende 214 218 Hyresintäkt biobränsleanläggning 8 462 Investeringsbidrag 106 Administrationsavgift löneväxling 18 Återvunnen moms 898 Interna poster 4 137 5 564 Verksamhetens intäkter, kommunen 64 496 76 474 Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt driftredovisningen 421 948 421 012 Personalförsäkringar och pensionskostnader som ej fördelats ut på verksamheterna 4 510 4 272 Försäkring, fastighetsskatt, sjukförsäkringsavgifter 17 24 Reservation kundfordringar 95 72 Nedskrivning 1 008 Kalkylerad kapitalkostnad 16 918 19 499 Interna poster 4 156 5 564 Verksamhetens kostnader, kommunen 406 470 400 317 Not 3 Jämförelsestörande intäkt Återbetalning 2007 och 2008 års AGS-premie 7 577 7 577 Återbetalning 2005 och 2006 års AGS-premie 7 319 7 319 Summa 7 319 7 577 7 319 0 Not 4 Avskrivningar Beräknas på anläggningstillgångarnas anskaffningsvärde. I underlaget ingår årets investeringar i förhållande till när de togs i bruk 13 153 12 673 17 219 19 224 Avskrivning leasad biobränsleanläggning 4 546 4 546 Förändring lånepost enligt lag om redovisning av bostads- och underhållslån 111 Summa 13 153 17 219 17 219 23 881 Not 5 Skatteintäkter Skatteintäkter Egna skatteintäkter preliminärt för bokslutsåret 243 883 234 223 243 883 234 223 Prognos slutavräkning för bokslutsåret 1 657 3 069 1 494 3 069 Prognos slutavräkningen för året före bokslutsåret 163 48 1 48 Summa 242 390 237 340 242 390 237 340 Vansbro kommun årsredovisning Nothänvisningar 61
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 6 Generella statsbidrag och utjämning Inkomstutjämning 88 479 80 523 88 479 80 523 Kostnadsutjämning 20 002 22 198 20 002 22 198 Regleringsbidrag 3 095 3 348 3 095 3 348 Utjämning LSS-kostnader 6 630 4 212 6 630 4 212 Fastighetsavgift 12 174 12 134 12 174 12 134 Inbetalning till mervärdesskattekonto Summa 117 120 113 991 117 120 113 991 Not 7 Finansiella intäkter Räntor likvida medel 207 563 443 846 Ränteintäkter kundfordringar 27 79 27 79 Utdelning aktier och andelar 2 2 Ränteintäkt förlagslån Kommuninvest 47 48 47 48 Ränteintäkt koncernbolag 2 344 2 344 Ränteintäkt Rindi 8 985 8 985 Summa 11 610 3 036 9 502 975 Not 8 Finansiella kostnader Räntekostnad på lån 1 402 2 288 5 148 6 978 Räntekostnad leasad biobränsleanläggning 5 254 6 042 5 254 6 042 Ränta på pensionsavsättning 1 817 718 1 817 718 Bankkostnader med mera 11 13 53 13 Summa 8 484 9 061 12 272 13 751 Jämförelsestörande finansiell kostnad. Sänkning av diskonteringsräntan för beräkning av pensionsåtaganden. 1 397 0 1 397 Summa 1 397 0 1 397 0 Not 9 Justering för av- och nedskrivningar Avskrivningar enligt not 4 13 153 17 219 20 317 23 881 Summa 13 153 17 219 20 317 23 881 Not 10 Justering för gjorda avsättningar Andra avsättningar 4 858 4 858 Avsättning för pension 2 733 416 2 733 393 Särskild löneskatt på pensionskostnader 534 101 534 95 Summa 8 125 517 8 125 488 Not 11 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Realisationsförlust Myrbacka 17:5 1 008 Realisationsvinst Muraren 2 96 Realisationsvinst Myrbacka 6:9, VA-verk, förråd 7 Realisationsvinst Saltvik 118:19 0 Realisationsvinst Västgård 6:107, brandstation Dala-Järna 245 Realisationsförlust försäljningar Stiftelsen Vansbrohem 90 386 Summa 905 245 90 386 Not 12 Förvärv av materiella anläggningstillgångar Maskiner och inventarier 1 554 347 2 840 2 821 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 17 491 10 671 24 966 28 636 Summa 19 045 11 018 27 806 31 457 62 Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 13 Förvärv av immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar 668 854 669 854 Summa 668 854 669 854 Not 14 Försäljning av materiella anläggningstillgångar Försäljning Muraren 2 195 195 Försäljning Saltvik 118:19 53 53 Försäljning Myrbacka 6:9 57 57 Försäljning Västgård 6:107, brandstation Dala-Järna 300 Emaus 1:8, fastighetsreglering 40 40 Försäljning Ilbäcken 91:2 56 56 Försäljning och inventarier (Stiftelsen Vansbrohem) 325 375 Summa 305 396 630 471 Not 15 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar Aktieägartillskott 1 105 Summa 1 105 0 0 0 Not 16 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Äppelbovind, återbetalning av insats 2 1 2 1 Summa 2 1 2 1 Not 17 Ökning av långfristiga fordringar Avskrivning biobränsleanläggning 1 880 Biobränsleanläggning 8 985 Vansbro Teknik AB 1 105 Ökning av långfristiga fordringar 6 926 34 Summa 8 210 0 6 926 34 Not 18 Erhållna investeringsbidrag Upprustning hängbro Grönalid 3 900 Ökad teknisk ledningsförmåga 1 276 Ny räddningsstation Vansbro 700 Erhållna investeringsbidrag 6 291 Summa 5 876 0 6 291 0 Not 19 Ökning av långfristig leasingskuld Räntekostnad för biobränsleanläggning 1 491 1 491 Summa 1 491 0 1 491 0 Not 20 Amortering av skuld Kortfristig del 2011-12-31 15 000 16 200 Kortfristig del 2012-12-31 25 000 25 800 Amortering 15 000 1 958 16 001 Summa 0 25 000 1 958 25 601 Not 21 Amortering skuld finansiell leasing av biobränsleanläggning Kortfristig del 2011-12-31 2 228 2 228 Kortfristig del 2012-12-31 2 512 2 512 Amortering 2 228 2 228 Summa 0 2 512 0 2 512 Vansbro kommun årsredovisning Nothänvisningar 63
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 22 Immateriella tillgångar Ingående värde 2 559 2 302 2 559 2 302 Årets investeringar 668 853 668 853 Avskrivningar 819 596 819 596 Summa 2 408 2 559 2 408 2 559 Avskrivningstid är 5 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 4 590 3 922 Ackumulerade avskrivningar 2 182 1 363 Summa 2 408 2 559 Not 23 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Ingående värde, mark, byggnader, tekniska anläggningar 180 831 180 072 350 305 370 536 Ingående värde, leasad biobränsleanläggning 0 110 453 0 110 453 Årets investeringar 17 491 10 671 55 896 30 151 Justeringar av bokfört värde (netto) 280 245 280 380 Försäljningar 281 396 664 471 Avskrivningar 9 655 9 761 13 594 15 067 Avskrivning leasad biobränsleanläggning 0 4 546 0 4 546 Summa 188 667 286 738 392 223 490 676 Avskrivningstid för byggnader och tekniska anläggningar är 10 33 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden, mark, byggnader, tekniska anläggningar 373 255 355 764 Ackumulerade anskaffningsvärden, leasad biobränsleanläggning 131 880 Ackumulerade avskrivningar mark, byggnader, tekniska anläggningar 184 588 174 933 Ackumulerade avskrivningar, leasad biobränsleanläggning 25 973 Summa 188 667 286 738 Not 24 Maskiner och inventarier Ingående värde maskiner och inventarier 8 059 10 028 12 709 14 970 Årets investeringar (netto) 1 554 347 4 451 1 306 Avskrivningar 1 670 2 316 4 783 3 567 Summa 7 943 8 059 12 377 12 709 Avskrivningstid är 3, 5 eller 10 år, linjär avskrivning Ackumulerade anskaffningsvärden 35 276 33 722 Ackumulerade avskrivningar 27 333 25 663 Summa 7 943 8 059 Kommunen har under året haft leasingkostnader för bilar uppgående till 1 088 tkr, 2012 till 855 tkr. Framtida förfallobelopp avseende bilar uppgår till 3 158 tkr. Kommunen har haft leasingkostnader för kopiatorer uppgående till 714 tkr, 2012 till 714 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade kopiatorer uppgår till 893 tkr. Kommunen har under året haft leasingkostnader för datorer uppgående till 1 188 tkr, 2012 till 1 230 tkr. Framtida förfallobelopp avseende leasade datorer uppgår till 2 950 tkr. 64 Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 25 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar 2 654 4 826 2 656 2 656 Aktier och andelar koncernbolag 3 275 Långfristiga fordringar 126 022 1 188 125 870 1 189 Långfristiga fordringar koncernbolag 58 599 58 599 Långfristig fordran Rindi 117 728 HBV (husbyggnadsvaror) 803 722 Balans enligt lag om bostads- och underhållslån 304 414 Summa 190 550 182 341 129 633 4 981 Not 26 Förråd Råvaror och förnödenheter Vansbro Teknik AB 552 628 Bränslelager Stiftelsen Vansbrohem 297 321 Summa 0 0 849 949 Not 27 Fordringar Kundfordringar 3 224 3 334 6 796 8 592 Diverse kortfristiga fordringar 10 547 9 697 11 902 18 581 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 595 14 065 22 847 20 194 Summa 32 604 27 096 41 545 47 367 Not 28 Kassa bank Kassa 14 47 14 47 Plusgiro 0 1 088 6 227 Bank 32 766 45 677 52 549 52 446 Summa 32 780 46 812 52 563 58 720 Not 29 Eget kapital Avstämning balanskrav Ingående underskott att återställa 21 596 33 172 Årets resultat 14 829 11 821 Realisationsvinst 242 245 Utgående underskott att återställa 7 008 21 596 Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Ingående avsättning 19 098 18 658 19 098 18 658 Ränteuppräkning 339 362 339 362 Basbeloppsuppräkning 183 352 183 352 Nya utbetalningar 1 137 989 1 137 989 Sänkning av diskonteringsränta 1 736 1 736 Intjänad PA-KL 0 73 0 73 Slutbetalning FÅP 419 92 419 92 Intjänad förmånsbestämd ålderspension 127 356 127 356 Intjänad särskild avtalspension 21 21 Nya efterlevandepensioner 370 338 370 338 Övrig post 154 232 154 232 Förändring löneskatt 88 88 Summa 21 309 19 098 21 309 19 098 Vansbro kommun årsredovisning Nothänvisningar 65
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Ingående avsättning 0 109 0 109 Ränteuppräkning 0 1 0 1 Basbeloppsuppräkning 0 2 0 2 Utbetalning ÖK-SAP 0 43 0 43 Sänkning av diskonteringsränta 0 0 Övrig post 0 49 0 49 Förändring löneskatt 0 20 0 20 Summa 0 0 0 0 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda : 2 personer, 2012: 2 personer 1 786 1 366 1 786 1 366 Löneskatt 433 331 433 331 Summa 2 219 1 697 2 219 1 697 Avsättning skatter 748 Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 23 528 20 795 24 276 20 795 Uppdelning per förmån Avsättning för pensionsåtaganden exklusive ÖK-SAP Pensionsbehållning 2 117 2 051 2 117 2 051 Förmånsbestämd ÅP 12 264 10 560 12 264 10 560 Särskild avtalspension 30 11 30 11 Pension till efterlevande 1 063 1 131 1 063 1 131 Pensioner PA-KL 1 675 1 615 1 675 1 615 Löneskatt 4 160 3 730 4 160 3 730 Summa 21 309 19 098 21 309 19 098 Avsättning för pensionsåtaganden ÖK-SAP Särskild avtalspension 0 0 0 0 Löneskatt 0 0 0 0 Summa 0 0 0 0 Avsättning för visstidspension för förtroendevalda Ålderspension 1 403 1 115 1 403 1 115 Efterlevandepension 383 251 383 251 Löneskatt 433 331 433 331 Summa 2 219 1 697 2 219 1 697 Not 31 Andra avsättningar Återstående medel för rivning av Filipstadsbron 518 518 Avsättning 1 532 Medel avsedda för översvämningsskydd 5 910 5 910 Summa 5 910 518 5 910 2 050 66 Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 32 Långfristiga skulder Lån i banker och kreditinstitut 25 000 25 000 170 589 163 431 Skuld vid finansiell leasing av biobränsleanläggning 121 186 119 695 121 186 119 695 Upprustning hängbro Grönalid 4 249 4 249 5 953 Ökad teknisk ledningsförmåga MSB 1 236 1 236 1 472 Ny räddningsstation 700 700 Förutbetalda anläggningsavgifter/anslutningsavgifter 5 827 Summa 152 371 144 695 303 787 290 551 Not 33 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 12 796 7 963 18 662 13 231 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 55 460 42 874 47 354 51 508 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 3 695 3 724 3 696 3 724 Diverse kortfristiga skulder 1 112 39 116 14 959 30 750 Summa 73 063 93 677 84 671 105 955 Not 34 Ansvarsförbindelse Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 Ingående ansvarsförbindelse 184 512 183 444 184 512 183 444 Ränteuppräkning 1 952 1 960 1 952 1 960 Basbeloppsuppräkning 3 823 5 352 3 823 5 352 Gamla utbetalningar 7 308 5 820 7 308 5 820 Sänkning av diskonteringsräntan 14 866 14 866 Aktualisering 326 205 326 205 Bromsen 0 0 0 0 Övrig post 481 838 481 838 Förändring löneskatt 209 209 Summa 197 040 184 512 197 040 184 512 Uppdelning per förmån Intjänad pensionsrätt 129 015 118 862 129 015 118 862 Livränta 4 336 3 958 4 336 3 958 Utgående pension till efterlevande 677 926 677 926 PA-KL och äldre utfästelser 24 544 24 743 24 544 24 743 Löneskatt 38 468 36 023 38 468 36 023 Summa 197 040 184 512 197 040 184 512 Not 35 Borgen och andra förpliktelser gentemot kommunens företag Stiftelsen Vansbrohem 119 770 121 672 Vansbro Teknik AB 15 000 8 000 Dala Vatten och Avfall AB 6 500 26 000 Summa 141 270 155 672 Not 36 Visstidspension till förtroendevalda Ett pågående intjänande Ett ansvar för samordnad pension, påbörjad utbetalning 762 841 762 841 Löneskatt 184 204 184 204 Summa 946 1 045 946 1 045 Vansbro kommun årsredovisning Nothänvisningar 67
Kommunen Sammanställd redovisning 2012 2012 Not 37 Vansbro kommun har i november 2007 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Vansbro kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per -12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 269 401 727 843 kronor och totala tillgångar till 271 338 145 992 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 200 677 587 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 201 821 367 kronor. 68 Nothänvisningar Vansbro kommun årsredovisning
Redovisningsprinciper Redovisningen har skett enligt god kommunal redovisningssed. Avvikelser med motivering anges nedan. Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar har en livslängd på minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 30 000 kronor. Anläggningstillgångarna är i balansräkningen upptagna till anskaffningsvärdet med avdrag för investeringsbidrag och avskrivningar. Avskrivningarna beräknas på nettoinvesteringar till och med redovisningsåret i förhållande till när de togs i bruk. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod. Viss vägledning finns i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) förslag till avskrivningstider. Leasingavtal Leasingavtal med en kortare löptid än tre år hanteras som operationell leasing enligt rekommendation 13.1 från Rådet för kommunal redovisning (RKR). Även längre avtal avseende bilar och kopiatorer redovisas som operationella leasingavtal. Dessa avtal har en löptid på maximalt fem år och bedöms därför ha en marginell påverkan på redovisningen. Kommunen leasar en biobränsleanläggning enligt ett finansiellt leasingavtal med löptid 2012 2037. Anläggningen leasas vidare till Rindi under perioden 2012 2037. Dessa båda leasing avtal klassificeras som finansiell leasing, det innebär en likartad redovisning. Kommunen redovisar en finansiell fordran på Rindi. Avtalen förändrades from 2012 men justeringen gjordes i samband med års årsredovisning. Fordringar Fakturafordringar med en förfallodag äldre än tre månader redovisas som osäkra fordringar. Lånekostnader Lånekostnader redovisas i enlighet med huvudmetoden och belastar följaktligen resultatet för den period de gäller. Avsättning för pensioner Pensioner intjänade 1998 och 1999 redovisades till och med 2010 som en avsättning i balansräkningen. Utbetalning av dessa skulder har skett under 2011. Pensioner intjänade från och med 2000 behandlas som en individuell del och betalas ut till de anställda under påföljande år. Dessa redovisas därför som en kortfristig skuld. Från och med 2006 har kommunens ansvar för intjänandet av visstidspension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda förtydligats under ansvarsförbindelser. Aktualiseringsgraden i KPA:s beräkningar av pensionsskuld och pensionskostnader är 77 procent. Löneskulder Vid beräkning av skulder för sociala avgifter avseende löneskulder använder kommunen ett generellt personalomkostnadspåslag (PO) på 38,46 procent. Driftredovisningen I driftredovisningen ingår interna kapitalkostnader för tillgångar samt PO för sociala avgifter enligt lag och avtal. PO-påslagen uppgick till totalt 38,46 procent. Driftredovisningen påverkas också av intäkter och kostnader mellan verksamheterna. Förändrad princip för intäktsredovisning RKR:s rekommendation 18, redovisning av intäkter, tillämpas. Rekommendationen innebär bland annat att investeringsbidrag ska periodiseras över anläggningstillgångarnas nyttjandeperiod. Vansbro kommun årsredovisning Redovisningsprinciper 69
Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår Stiftelsen Vansbrohem (100 procent), Dala Vatten och Avfall AB (25 procent) och Vansbro Teknik AB (100 procent). Inga justeringar har gjorts för att anpassa Stiftelsen Vansbrohems redovisning till kommunens redovisningsprinciper. Stiftelsens årsredovisning är upprättad enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. För mer detaljerad information om Stiftelsen Vansbrohems redovisningsprinciper hänvisas till stiftelsens årsredovisning. Stiftelsens redovisningsprinciper har inte justerats eftersom det inte skulle ha någon väsentlig påverkan på koncernens resultat. Från och med 2011 ingår Dala Vatten och Avfall AB, ägarandel 25 procent, och Vansbro Teknik AB, ägarandel 100 procent, i den sammanställda redovisningen. All VA- och renhållningsverksamhet har skett i bolagen. Systemdokumentation Systemdokumentation är under upprättande men är inte färdigställd. 70 Redovisningsprinciper Vansbro kommun årsredovisning
Ord- och begreppsförklaringar Anläggningskapital Skillnaden mellan anläggningstillgångar, långfristiga skulder och långfristiga avsättningar. Kortfristiga skulder Kortfristiga lån och skulder hänförbara till den löpande verksamheten. Anläggningstillgångar Fast och lös egendom avsedd att stadigvarande innehas. Avskrivningar Planmässig värdenedsättning av anläggningstillgångar. Avsättningar Ekonomiska förpliktelser vilkas storlek eller betalningstidpunkt inte är helt bestämda. Balansräkning Den ekonomiska ställningen vid årets slut. Av den framgår hur kommunen har använt sitt kapital (i anläggnings- och omsättningstillgångar) respektive hur kapitalet har anskaffats (avsättningar, skulder och eget kapital). Eget kapital Kommunens totala kapital består av anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar med mera) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida driftoch investeringsändamål). Finansieringsanalys Visar hur årets drift-, investerings- och låneverksamhet med mera påverkar rörelsekapitalet. Likviditet Betalningsberedskap på kort sikt. Nettoinvesteringar Investeringsutgifter efter avdrag för investeringsbidrag med mera. Nettokostnader Driftkostnader efter avdrag för driftbidrag, avgifter och ersättningar. Långfristiga skulder Skulder med en löptid som överstiger ett år. Omsättningstillgångar Lös egendom som inte är anläggningstillgång. Periodisering Fördelning av kostnader och intäkter på de redovisningsperioder de tillhör. Resultaträkning Redovisar intäkter och kostnader samt återger hur förändringen av kommunens eget kapital framkommit. Denna förändring kan också erhållas genom att jämföra eget kapital i de två senaste årens balansräkningar. Internränta Kalkylmässig kostnad för det kapital (bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar) som utnyttjas inom en viss verksamhet. Rörelsekapital Skillnaden mellan omsättningstillgångar, kortfristiga avsättningar och kortfristiga skulder. Rörelsekapitalet avspeglar kommunens finansiella styrka. Kapitaltjänstkostnader Benämning på internränta och avskrivningar. Soliditet Andelen eget kapital av de totala tillgångarna, det vill säga graden av egenfinansierade tillgångar. Vansbro kommun årsredovisning Ord- och begreppsförklaringar 71
Kommunstyrelsen år Per-Anders Westhed (C), kommunstyrelsen ordförande Gunnar Magnusson (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande, avled 7 december Torsten Larsson (Kd), kommunstyrelsens andre vice ordförande Nall Lasse Andersson (S), kommunstyrelsens tredje vice ordförande Stina Munters (C) Lars-Olov Liss (C) Karl Björklund (M) Anders Edlund (S) Camilla Andersson (S) Anders Gyllenvåg (V) Wahan Harutun (Kp) 72 Kommunstyrelsens ledamöter Vansbro kommun årsredovisning
Revisorerna i Vansbro kommun Till fullmäktige i Vansbro kommun Revisionsberättelse för år Vi har granskat kommunstyrelsens och nämndernas verksamhet och genom utsedda lekmannarevisorer i Vansbro Teknik AB och Dala Vatten och Avfall AB har vi även granskat verksamheten i dessa företag under år. Granskningen har vad avser kommunen utförts enligt kommunallagen, god revisionssed i kommunal verksamhet och kommunens revisionsreglemente. Granskningen har haft den omfattning och inriktning som redovisas i bilagan Revisorernas redogörelse och därtill fogade bilagor. Revisorerna ska bedöma om resultatet är förenligt med fullmäktiges finansiella mål och de verksamhetsmål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Utfallet för är ett positivt resultat om 14,8 mkr. Kommunen uppnår två av tre fastställda finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Målet om återställning av det egna kapitalet enligt balanskravets regler uppnås ej (det kvarstår 7 mkr att återställa). När det gäller målen för verksamheten görs uppföljning av kommunfullmäktiges sju fastställda inriktningsmål. Av dessa bedöms ett mål som uppfyllt, ett mål som delvis uppfyllt, tre mål som inte uppfyllda och två mål har inte mätts. Genom vår granskning av den interna kontrollen kan vi konstatera att kommunstyrelsen måste ta initiativ för att leva upp till de krav som finns i lag och reglemente. Vi tillstyrker att kommunstyrelsen och nämnderna och de enskilda förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad i enlighet med den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Vi tillstyrker att kommunens årsredovisning godkänns. Revisionsberättelsen är upprättad av Gösta Lindkvist, Elisabeth Lindén Brandt, Allan Holmgren, Jörgen Steffansson och Carl Bergström av fullmäktige valda revisorer i Vansbro kommun. Vansbro i april 2014 Gösta Lindkvist Elisabeth Lindén Brandt Allan Holmgren Jörgen Steffansson Carl Bergström Till revisionsberättelsen hör bilagorna: Revisorernas redogörelse (bilaga 1) Förteckning över de sakkunnigas rapporter som successivt förmedlats till fullmäktige (bilaga 2) Granskningsrapporter från valda lekmannarevisorer i kommunens bolag Revisionsberättelser från kommunens bolag
PRODUKTION: FERNEMO INFORMATION&GRAFIK AB, NORA TEXTBEARBETNING: EVA JÖNSSON KORREKTUR: MARIA NÄÄS & NOOMI SVAHN LAYOUT: EMELIE WÄNSTEDT
Vansbro Kommun, Medborgarhuset, 780 50 Vansbro Tel. 0281 750 00 Fax 0281 750 30 E-post: vansbro.kommun@vansbro.se www.vansbro.se