Anteckningar från sammankomst med PREBEN KRISTIANSEN 3 maj 2003 i Walldorfskolan på Färingsö. Närvarande: Ca 70 biodlare, sjukdomsansvariga och bitillsyningsmän och andra intresserade. Från Danderyd-Täby biodlareförening deltog Susanne Printz, Franz Fischer, Jane Walerud och undertecknad Kjell Öberg Varför dör bina? Det är för tidigt att säga vad som har gjort att bina dött denna vinter. Det verkar som att det är lokalt betingat, bland annat östra Svealand och Östergötland är drabbat, en enkät är utskickad och den skall bearbetas i maj månad. Varroa Stockholmsområdet är det bitätaste området i Sverige mätt i antal samhällen per km 2. Detta gör att det kommer ett stort reinvasionstryck från omgivningen, då samhället till slut går under p.g.a. för många kvalster så ger sig bina iväg till grannarnas samhällen. Detta kommer att vara besvärande de första åren, utgallringen av såväl angripna bin (som biodlare som inte sköter sina bin) är en process som tar några år. Efter detta stabiliseras varroaförekomsten, de samhällen som kommer att finnas kvar innehåller varroa men på sådan låg nivå att bisamhällena överlever och producerar honung i något så när normal omfattning. Att vi ska se fram emot varroafria samhällen är i dag inte något som syns möjligt, forskning pågår för att få fram varroatoleranta bin på många håll, men för oss gäller att hålla nere antalet kvalster. Samhällets undergång Skadorna som uppkommer på bin beror på virusinfektioner som utvecklas i samband med att varroakvalster parasiterar på bina, framförallt på biynglet. Virus Varroan lever som parasit på bina. Det är inte möjligt för kvalstren att överleva annat än genom att snylta på bina, kvalstrens näring fås från bina och fortplantningen sker bara i bisamhället. Eftersom varroan lever så helt på bina så är virus ett hot även mot kvalstren. Det ligger ju inte i kvalstrens intresse att ta död på bina; om bina dör så går ju också kvalstren under. Virusangrepp tar död på bina eller åtminstone försvagar dem så att samhället dukar under. Det verkar som att dessa virus alltid finns tillsammans med kvalstren men om mängden kvalster hålls nere så förhindras virusangrepp i farlig utsträckning. När mängden av kvalster är stor, då blir många bin angripna inne i cellerna och först då blir det möjligt för biodlaren att se angripna bin som är skadade då de krupit ut. Många bin som kryper ut är missbildade, de kan ha alldeles för kort bakkropp eller de har missbildade vingar eller inga vingar alls, dessa skador beror på virusinfektioner som utvecklats i samband med kvalstrens parasiterande. Om varroa upptäcks först vid det här laget är det möjligen för sent att vidta någon åtgärd, angreppet har då gått så långt och varroamängden är så stor att samhället förmodligen går under.
Biodlaren kan alltså inte studera ramar och kontrollera sina bin på detta sätt, om man får se skadade bin så är det försent. Vad som då sker kan vara antingen (troligast) att det är så tidigt på hösten att bina rymmer och söker sig till andra samhällen om de har orken kvar, den spridning som då sker är förödande för grannarnas biodling, eller att det är så sent att bina inte flyger längre, de skadade bina överlever inte vintern. Det gäller att hålla nere mängden kvalster! Åtgärder Avsikten med dessa åtgärder är att få så låg varroaförekomst som möjligt i augusti. Då föds ju de vinterbin som ska övervintra samhället och det gäller att de är friska, eller så friska och så många som möjligt, och förstås, få kvalster som övervintrar. Drönarutskärning bör man göra oavsett hur mycket eller litet angrepp man har. Om man vid räkning av nedfallet i juni månad konstaterar att man har ett nedfall av mer än fem-tio* kvalster per dag, då måste man behandla med myrsyra senast i första hälften av augusti, men myrsyra kan man inte behandla samhällen med förrän efter slutskattningen. Bättre är då spärrboxmetoden som är mycket effektiv att använda, den går utmärkt att använda även mitt i dragperioden. Andra metoder skall användas efter slutskattning. Man skiljer på ekologiska metoder och kemiska bekämpningsmedel. Även behandling med organiska syror är behandling med en kemisk substans och därmed en kemisk behandling. Men de organiska syrorna är inte klassade som kemiska bekämpningsmedel eftersom använda syror förekommer normalt i honungen. * Ett nedfall om fem kvalster per dag betyder att man kan ha ca 5x150 st kvalster i samhället. Vid tre fyra-tusen kvalster är det mycket stor risk att samhället dör. Fördubblingstiden är tre veckor. Antalet kvalster ökar fortare än man tror. Kvalstermängden kan öka med en faktor på mellan 25 och 100 på en säsong, dvs. från bisamhället börjar yngla fram till yngelproduktionen tar slut. Från den ena säsongen till den nästa kan kvalstermängden öka 10 gånger. Skyddsåtgärder vid hantering av syror Nedan beskrivs flera metoder där hantering av syror ingår. Man ska vara försiktig vid hanteringen, det finns ingen anledning att avstå från syrabehandling, så farligt är det inte. Skyddsglasögon och arbetshandskar och sunt förnuft och försiktighet tillrådes dock. Tänk på en sak! SIV betyder att man alltid ska blanda Syra I Vatten, aldrig tvärtom!
Drönarutskärning + oxalsyrabehandling Avsikten är att kontinuerligt lura varroan att krypa in i drönarceller. Innan drönaren och varroan kryper ut skärs yngelkakan ut ur ramen och förpassas gärna till Metoden är den enklaste, drönarutskärning kompletterad med oxalsyrabehandling kan vara tillräckligt för att bedriva en uthållig biodling. Alla drönaryngel och varroan i ramen dör om man gör på följande sätt: Dag 1 Dag 10 Dag 20 Dag 30 Dag 40 Dag 50 Sätt in en vertikalt delad tomram i kontakt med yngelklotet. Bina bygger då drönarceller i bägge avdelningarna. Ta ut ramen, skär bort den ena drönarutbyggda kakan och sätt tillbaka. Drottningen fortsätter att lägga ägg i den halvan som är kvar. Ta ut ramen, skär bort den äldsta av de två kakorna som nu finns, sätt tillbaka. Den utskurna kakan innehåller varroa i stor mängd. Man får inte missa att skära ut, då får man rena kvalsterfabriken! Lägg gärna kakan i Efter någon dag då kakan är frusen kan man bryta sönder den, då syns varroan tydligt mot de vita pupporna. Vid midsommartid eller strax efter kan man sluta med drönarutskärningen. I oktober månad, när temperaturen är 0-5 o C och det inte finns täckt yngel längre, behandlar man med oxalsyra 3.2 % Blandningsförhållandet mellan vatten socker och oxalsyra är:100:100:7,5 Blanda till en tillräcklig stor mängd för att minska risken för mätfel, t. ex. 500 gram vatten + 500 gram socker + 37.5 gram oxalsyra eller 1000 gram vatten + 1000 gram socker + 75 gram oxalsyra Med doseringsspruta fördelar man direkt på bina i kakgatorna, 20 till 35 ml beroende på bistyrka. Läs gärna i broschyren Varroabekämpning med ekologiska metoder. Om man har bina på två lådor, lyfter man först av den översta och fördelar i den nedre, sedan lyfter man tillbaka den övre lådan och fördelar i den. Doseringsspruta får Danderyd Täby Biodlareförenings medlemmar gratis av undertecknad.
Behandling med mjölksyra 15 % Man tar upp ram efter ram och behandlar varje sida av kakan där bina sitter. Behandling sker med hjälp av blomspruta, man dimsprutar mjölksyra direkt på bina. På detta sätt tar man bort de kvalster som sitter på bina. De kvalster som finns i cellerna påverkas inte. Det är lämpligt att göra detta då man anordnar en avläggare, då finns ju inget täckt yngel och inga kvalster som gömmer sig i cellerna. Man sprutar bina ett par dagar efter att man satt avläggaren. När man tar in en svärm är det också läge att spruta med mjölksyra. I samhället finns ju inga yngel och alla kvalster sitter på bina, det är ett utmärkt läge att spruta med mjölksyra vid detta tillfälle. Mängden på varje ramsida med bin ska vara 5-8 ml, kolla hur mycket som blir av 10 tryckningar ner i en mätkopp, då vet du hur många fjutt det ska vara på varje sida av en ram. Du kan göra om behandlingen två gånger om du vill, då med två dagars mellanrum. Behandling med spärrbox + myrsyra Mycket effektiv metod som kan användas under dragperioden. Avsikten är att få kontroll på var drottningen lägger ägg och sedan döda kvalstren i dessa ramar. Man skaffar sig en spärrbox där drottningen spärras in. Dag 1 Dag 8 Dag 16 Dag 24 Dag 32 Spärra in drottningen tillsammans med en utbyggd ram. (Ram 1). Se till att det finns ett hål i kakan så att hon kan komma åt att lägga ägg på bägge sidor. Spärra in drottningen tillsammans med en utbyggd ram. (Ram 2) Glöm inte hålet! Sätt ner ram 1 i samhället. Här är det viktigt att leta på och ta bort de eventuella viseceller som bina har byggt på andra kakor. Spärra in drottningen tillsammans med en utbyggd ram. (Ram 3) Glöm inte hålet! Sätt ner ram 2 i samhället. Ram 1 skall nu behandlas med myrsyra. Se nedan! Drottningen befrias. Sätt ner ram 3 i samhället. Nu skall ram 2 behandlas med myrsyra. Se nedan! Nu skall ram 3 behandlas med myrsyra. Se nedan! Läs gärna i broschyren: Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden Behandling med myrsyra: Sätt en låda på fast tät botten. Lägg en wettexduk på bottnen, spruta 25 ml 85 % myrsyra på duken. Sätt ner ramen (eller ramarna) utan bin och lägg ytterligare en duk uppe på ramarna, spruta igen 25 ml 85 % på duken och lägg på tätt lock. Vänta en timme, fläkta ramen så att inte myrsyraångor följer med, därefter sätts ramen tillbaka i samhället, varroan är död. Hurra!
Apistanbehandling (kemiskt bekämpningsmetod) Efter slutskattning hängs remsor in i samhället som dödar kvalstren. Apistanbehandling förutsätter att man gått kurs, man måste ha behörighet för att använda Apistan. Detta är nog det som är lättast ur arbetssynpunkt men det är ingen framkomlig väg, kvalstren blir småningom resistenta mot medlet och då förstår vi att detta är ingen långsiktig metod att använda. Dessutom är den aktiva substansen fettlöslig så att den anrikas i vaxet, svenskt vax innehåller giftmängder nu som är okända, det är inte särskilt bra att få in gift i vaxet. Honungen får dock inget gift eftersom den inte innehåller något fett där giftet kan lösas och lagras. Det kan dock förekomma rester i honung, men det är mycket mindre sannolikt och inte så vanligt eftersom den aktiva substansen är fettlöslig och inte vattenlöslig. Teknisk åtgärd Om varroan har ramlat ner levande på botten ska de helst inte kunna ta sig upp igen. Detta åstadkoms genom att avståndet är minst 3 cm upp till underkant av ramen. Då finns bara möjligheten att ta sig upp med hjälp av bina, om man har en nätbotten kan inte kvalstren ta hjälp av bina för att komma upp. Beskrivning av de olika metoderna finns i broschyrerna "Varroabekämpning med ekologiska metoder" och "Bekämpning av varroakvalster med spärrboxmetoden" utgivna av Jordbruksverket. Utskrivet (och rättat) 2003-05-21 Kjell Öberg Granskat av Preben Kristiansen 2003-05-20 Tack för det, Preben!