KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar

Regler för KRAV-certifierad produktion januari 2011

KRAV-märket står för: Bra miljö God djuromsorg God hälsa Socialt ansvar KRAV ekonomisk förening Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2011 Postadress: KRAV Box 1037, 751 40 Uppsala Besöksadress: Kungsängsgatan 12 Tel: 018-15 89 00 Fax: 018-13 80 40 Webbplats: www.krav.se E-post: info@krav.se 1

Denna trycksak skyddas av såväl lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk som utländsk upphovsrättslagstiftning. Upphovsrätt innebär att KRAV har ensamrätt, med vissa mycket begränsade undantag, att förfoga över materialet genom att framställa exemplar av det och genom att göra det tillgängligt för allmänheten, i ursprungligt eller ändrat skick, i översättning eller bearbetning, på Internet och i annan media eller teknik. I korthet innebär det att det inte är tillåtet att lagra, kopiera, överföra, visa, framföra, överlåta, sälja och på andra sätt utnyttja material i KRAVs regler. Den enda användning av materialet som är tillåten är sådan begränsad användning som är möjlig genom särskilda undantag i upphovsrättslagen (privat bruk och citat), och sådan användning som KRAV ekonomisk förening har lämnat tillstånd till. Det är tillåtet att använda material ur KRAV-reglerna för privat (dvs. icke kommersiellt bruk), men all kommersiellt utnyttjande av KRAVs material får bara ske efter tillstånd från KRAV ekonomisk förening. Även om KRAV ekonomisk förening har givit tillstånd att använda materialet får materialet bara användas i enlighet med tillståndet. Källa och upphovsman skall alltid tydligt anges. Det är inte tillåtet att använda KRAVs regler för annan certifiering än för KRAV-certifiering. Enligt den så kallade citaträtten i upphovsrättslagen är det tillåtet att citera kortare delar ur KRAVs material. Citatet måste vara korrekt refererat och det skall tydligt framgå varifrån citatet är hämtat (KRAVs regler, utgåva januari 2011). Citatet får inte återges eller ändras på sådant sätt att meningen med texten förvanskas eller förvrängs. Dessutom skall omfattningen av citatet kunna motiveras av dess syfte. Det är inte tillåtet att citera större delar eller en hel text. Det innebär t.ex. att det inte är tillåtet att kopiera eller citera annat än korta utvalda delar av KRAV-reglerna och då endast om citatet är motiverat och källan anges. Den som bryter mot upphovsrättslagstiftningen kan straffas med böter eller fängelse och dömas att betala skadestånd. För mer information, kontakta info@krav.se. Produktion och grafisk formgivning: José Barrios Lancellotti/KRAV KRAV ekonomisk förening Omslagets foto: Magnus Ström/Bildarkivet.se Tryck: Grafiska Punkten, Växjö 2 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Innehåll Nyheter i KRAVs regler 2011... 6 Den ekologiska produktionens målsättning... 8 KRAVs regelrevisioner... 8 Påverkan på andra regelverk... 9 Om KRAV-märket och våra mervärden... 9 Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler?...10 Läsanvisning...12 Vilka delar i KRAVs regler berör dig?...13 Definitioner...17 Syfte och omfattning...29 Syfte...30 Ramar för regelverket...30 Omfattning...30 1 Märkning och marknadsföring...33 1.1 Allmänna regler...34 1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken... 37 1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion...38 1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung...39 1.5 Märkning på följesedlar och fakturor...41 1.6 Marknadsföring...42 1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör...42 1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning...43 2 Allmänna regler...47 2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler...49 2.2 Certifiering...51 2.3 Dina åtaganden som certifierad...52 2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion...53 2.5 Om du inte följer reglerna...53 2.6 Du kan överklaga...56 2.7 Avtalsfrågor...56 2.8 Byte av certifieringsorgan...58 2.9 Sekretess...58 2.10 Hantering av personuppgifter...59 2.11 Avtal med tredje part...59 2.12 Följ lagen...61 2.13 Social policy...61 2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra...61 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning...62 2.16 Förpackningar...64 2.17 Miljöskydd...64 3 Lantbruk...67 3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar...69 3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel...70 3.3 Miljö-, naturoch kulturskydd...71 4 Växtodling...75 4.1 Allmänt...78 4.2 Hushålla med växtnäringen...83 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel...87 4.4 Växtskydd...93 4.5 Utsäde och plantor...95 4.6 Odling i växthus...96 4.7 Svampodling...98 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 3

5 Djurhållning... 101 5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omläggning och parallellproduktion... 104 5.2 Märkning och dokumentation... 106 5.3 Inköp, avel och uppfödning... 107 5.4 Utevistelse... 109 5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt... 112 5.6 Stallförhållanden... 114 5.7 Foder och vatten... 116 5.8 Bete... 119 5.9 Mjölkuppfödda djur... 120 5.10 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering... 121 5.11 Hälso- och sjukvård... 123 5.12 Hantering, transport, slakt och förmedling... 125 6 Biodling... 127 6.1 Inträde och omläggning... 128 6.2 Inköp av bin... 129 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret... 129 6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel...130 6.5 Kupor... 130 6.6 Övrigt... 130 7 Vattenbruk... 133 7.1 Omfattning... 134 7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg... 134 7.3 Allmänna regler om karenstid... 137 7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung... 138 7.5 Allmänna regler om foder och utfodring... 138 7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd... 141 7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar... 142 7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla... 147 7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk... 149 8 Vildväxande produktion... 155 8.1 Anmälan och utredning... 156 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in... 157 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare... 158 9 Livsmedelsförädling... 161 9.1 KRAV-certifierade ingredienser... 163 9.2 Konventionella råvaror... 163 9.3 Processer och lösningsmedel... 164 9.4 Bestrålning... 164 9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel... 164 9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel... 164 9.7 Filtrering... 164 9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser... 164 10 Slakt... 167 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar... 169 10.2 Hantering och djuromsorg... 169 10.3 Märkning, identifiering och särhållning... 170 10.4 Transport... 171 10.5 Lokaler och uppstallning... 172 10.6 Drivning... 173 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän... 174 10.8 Bedövning och avblodning... 174 10.9 Hjort... 175 4 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

11 Fodertillverkning... 177 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder... 178 11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning... 179 11.3 Foder till sällskapsdjur... 180 12 Produktionshjälpmedel... 181 12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas... 183 12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas... 183 12.3 Jordblandningar... 183 12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring... 183 12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller... 184 12.6 Tungmetaller i jordar... 185 12.7 Förpackningar... 185 12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel... 185 13 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning... 187 13.1 Råvarans ursprung... 188 13.2 Regler för märkning och marknadsföring... 188 13.3 Bomull... 189 13.4 Silke... 189 13.5 Miljömärkning... 189 14 Butik... 191 14.1 Butikens övergripande åtagande... 192 14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter...193 14.3 Märkning, skyltning och exponering... 194 14.4 Dokumentation... 195 15 Restauranger och storhushåll... 197 15.1 Allmänt... 198 15.2 Certifiering av storhushåll... 198 15.3 Certifiering av del av verksamhet... 199 15.4 Miljöpolicy... 199 15.5 Regler i andra kapitel... 200 15.6 Personalens kunskaper... 200 15.7 Gruppcertifiering... 200 15.8 Märkning... 201 16 Import och införsel av produkter eller råvaror... 203 16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror... 206 16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram... 209 16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram... 209 16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler... 210 17 Fiske... 211 17.1 Allmänna regler... 213 17.2 Ansökningsprocessen... 214 17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler för att... 216 17.4 Fiskefartyget... 218 17.5 Fiskemetoden... 220 17.6 Landning och förädling... 223 18 Regler för godkända certifieringsorgan... 227 18.1 Allmänna regler... 229 18.2 Krav på certifieringsorgan... 229 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare... 230 18.4 Kalibrering av revisorer... 234 Bilagor... 235 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 5

Nyheter i KRAVs regler 2011 Kapitel 15 Restaurang och storhushåll och kapitel 16 Import och införsel har setts över. För restauranger införs ett nytt mer enhetligt system där andelen godkända råvaror utgör grunden för certifiering. Certifieringen kan göras på tre olika nivåer: minst 25 % godkända råvaror, minst 50 % godkända råvaror eller minst 90 % godkända råvaror. I certifikatet finns sedan en, två eller tre KRAV-loggor beroende på vilken nivå man uppnår. Reglerna för import och införsel klimatanpassas för växthusprodukter, och för all produktion finns en regel om att uppodling av primära ekosystem till exempel regnskog - inte är tillåtet. För animalier införs flera tilläggskrav så att importerade eller införda KRAV-märkta produkter blir mer lika de som KRAV-certifieras direkt. Övriga regeländringar tydliggör att produktanmälningar och försäljningsvärdesredovisning ska göras till KRAV från och med 2011, och att självförsörjningskraven för värphöns utreds och därför för närvarande inte behöver uppfyllas. Kapitel 2 Ändring och förtydligande i regel 2.2.4 att du ska anmäla dina produkter till KRAV, via vår hemsida, och inte till ditt certifieringsbolag, och likadant med försäljningsvärden, se regel 2.7.1 och 2.7.2. Kapitel 5 Regel 5.7.1 ändras så att det framgår att trots målsättningen att ha en hög självförsörjning också för värphönsproducenter, så behöver vi utreda möjligheterna att uppfylla det kravet och att det för närvarande inte gäller för värphönsproduktion. Kapitel 15 Restauranger och storhushåll certifieras på en viss nivå, minst 25 %, minst 50 % eller minst 90 % godkända råvaror, se avsnitt 15.2 Andra ekologiska eller MSC-märkta ingredienser kan ersätta KRAV-certifierade ingredienser, upp till som mest 50 %, med undantag för animalier som alltid ska vara KRAV-godkända, se regel 15.2.2. Om du byter ut minst 15 livsmedel mot KRAV-certifierade (eller ekologiska eller MSC-certifierade) når du också nivå 1 i KRAV-certifiering, se regel 15.2.4. Din restaurangverksamhet ska ha en miljöpolicy som bland annat garanterar att du inte serverar rödlistad fisk, och att du succesivt ökar andelen KRAV-råvaror i ditt storkök, se regelavsnitt 15.4. Din personal ska ha genomgått en utbildning, eller registrerat sig för KRAVs körkort för restauranger, se regelavsnitt 15.6. Märkningen utformas så att på ditt certifikat finns ett, två eller tre KRAVloggor beroende på vilken andel KRAV-godkända ingredienser du använder, se regelavsnitt 15.8 6 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Kapitel 16 Regel 16.1.1 förtydligar tilläggskraven för samtliga produkter, att KRAVs sociala regler ska uppfyllas och att uppodling av primära ekosystem inte tillåts. För vegetabilier införs genom regel 16.1.2.1 att groddar bara kan KRAVmärkas om de odlats fram från ekologiskt utsäde, och att klimathänsyn ska tas vid växthusodling. I regel 16.1.2.2 anges tilläggskraven vid import eller införsel av produkter från vildväxande produktion. Tilläggskraven för animalieproduktion rör olika typer av naturligt beteende, samt bete och betesintag och operativa ingrepp. De finns i regel 16.1.3.1. Det krav på slakt som finns för KRAV-märkning av införda eller importerade produkter framgår i regel 16.1.3.2 Av regel 16.1.5 framgår att produktionshjälpmedel bara kan certifieras om hela kapitel 12 uppfylls Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 7

Den ekologiska produktionens målsättning Grunden för den ekologiska produktionen är en omsorg om naturens grundläggande funktioner och global solidaritet. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande produktion av livsmedel och andra produkter av hög kvalitet. Strävan är att i alla led (produktion, förädling, distribution, etc) visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, samt utforma verksamheten så att: markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga bevaras och stärks. den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet liksom i produktionen skyddas och utvecklas man minimerar användningen av energi och framförallt fossila bränslen och andra icke förnybara naturresurser, liksom utsläpp av föroreningar användningen av naturfrämmande ämnen undviks en god hälsa hos husdjuren främjas och att de ges möjlighet till ett naturligt beteende, en värdig tillvaro och ett värdigt slut förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna och med ett minimum av tillsatser lantbrukaren och övriga som är verksamma i produktionen ges en skälig inkomst, en säker arbetsmiljö, glädje och tillfredsställelse i arbetet ekologiska produkter blir tillgängliga för alla konsumenter handel med ekologiska produkter främjar en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling både där varan produceras och där den konsumeras. Den ekologiska produktionen strävar efter att stärka banden mellan landsbygd och tätort samt mellan producent och konsument, bland annat genom öppenhet kring verksamheten. En diversifierad och geografiskt spridd livsmedelsproduktion ger möjlighet till maximal återcirkulering av näringsämnen och mullråvara. Ovanstående text, frånsett rubriken, är hämtad ur KRAVs stadgar ( 4) KRAVs regelrevisioner KRAVs regler finns till för att bland annat driva KRAVs målsättning med ekologisk produktion såsom den definieras i KRAVs stadgar och är dessutom en utgångspunkt för att påverka andra regelverk. Målsättningen för KRAVs regelrevisioner är att skapa ett heltäckande och fungerande regelverk som återspeglar KRAVs målsättningar med ekologisk produktion. I regelrevisionerna uppdaterar och förtydligar vi även regelskrivningar i linje med vår strävan att harmonisera med IFOAM Basic Standards. KRAVs arbete med att förbättra reglerna pågår ständigt. Regelförändringar publiceras oftast två gånger per år. Det innebär att vissa av reglerna i den tryckta regelboken kan komma att ändras innan nästa regelbok trycks. Gällande regler finns dock alltid tillgängliga på KRAVs webbplats. Här hittar du också information om bland annat vilka regelrevisioner som är på gång, när nya regler träder i kraft och hur du kan lämna synpunkter på KRAVs regler. Under 2011 fortsätter arbetet med att föra in klimathänsyn i KRAVs regler. I början av året remissas förslag till nya allmänna regler (kapitel 1-3) och regler för djurhållning (kapitel 5) på KRAVs hemsida. 8 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Påverkan på andra regelverk Förutom arbetet med våra egna regler arbetar KRAV med att påverka externa regelverk i första hand EG-förordningen om ekologisk produktion (EG) nr 834/2007 och dess tillämpning, samt IFOAM Basic Standards. KRAVs regelkommitté samordnar de olika frågor som är aktuella. Dessa behandlas sedan i olika nationella och internationella grupper. Du hittar mer information på vår hemsida. Om KRAV-märket och våra mervärden KRAV-märkningen står för Bra miljö, God djuromsorg, God hälsa och Socialt ansvar. Bra Miljö KRAVs regler siktar mot en hållbar produktion. Därför får kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmodifierade organismer (GMO) inte användas. Att inte använda kemiska bekämpningsmedel bidrar till en ökad mångfald i naturen. En balans mellan djurhållning och växtodling är viktig. Därför ska en så stor del som möjligt av djurens foder produceras på den egna gården. Då kan näringen gå runt i ett kretslopp på gården och det blir lagom mycket gödsel att sprida tillbaka till åkern. Också för själva livsmedlen gäller försiktighetsprincipen. Endast ett fåtal tillsatser accepteras i KRAV-märkta produkter. Produktion enligt KRAVs regler innebär redan idag mindre negativ klimatpåverkan än konventionell produktion. Vi ser för närvarande över våra regler för att öka klimatnyttan ytterligare. God djuromsorg Det är också viktigt hur djuren har det. De ska kunna bete sig så naturligt som möjligt. Exempel på detta är att grisarna får komma ut hela året. De får beta, böka och ta sig gyttjebad. Likaså får hönsen vara ute och äta grönt och picka mask under sommarhalvåret. God hälsa Hälsa är en fråga om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. För god hälsa behövs bra miljö. Förutom den omedelbara hälsofördelen för lantbrukaren som slipper hantera kemiska bekämpningsmedel kan det öka välbefinnandet att veta att man gör en god sak för miljön genom att äta KRAV-märkt. Socialt ansvar En KRAV-godkänd produktion kan bli underkänd om arbetsvillkor och sociala förhållanden vid produktionsplatsen är undermåliga. I Syd blir många lantarbetare skadade av de stora mängder kemiska bekämpningsmedel som används där vid odling av exportgrödor. Ekologiska odlare slipper den risken. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 9

Vill du bli certifierad enligt KRAVs regler? Då ska du kontakta något av de certifieringsorgan som är godkända för att kontrollera och certifiera enligt KRAVs regler. Nedan ser du vilka certifieringsorgan som erbjuder KRAV-certifiering idag och för vilka regelområden. Listan uppdateras på vår hemsida så fort det sker förändringar. Aranea Certifiering AB Box 1940, 751 49 Uppsala E-post: info@araneacert.se Webb: www.araneacert.se Tel: 018-17 00 00 Kod vid märkning: SE-EKO-01 Aranea erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel, textil läder, hudar och skinn, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, marknadsföring av kaffe som serveras av annan aktör, samt fiske. SMAK AB Box 42 230 53 ALNARP E-post: certifiering@smak.se Webb: www.smak.se Tel: 035-427 30 / 08-55 61 08 30 / 040-46 00 72 Kod vid märkning: SE-EKO-03 SMAK erbjuder certifiering enligt KRAVs regler av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, svampodling, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning och produktionshjälpmedel, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, samt marknadsföring av kaffe som serveras av annan aktör. 10 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Valiguard AB Box 5609, SE-114 86 Stockholm E-post:henrik.wallin@saiglobal.com Webb: www.valiguard.com Kontaktperson: Henrik Wallin Tel: 018-18 85 75; 08-20 01 42 Kod vid märkning: SE-EKO-05 Valiguard erbjuder certifiering av följande produktion: Livsmedelsförädling, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning, samt marknadsföring av kaffe som serveras av annan aktör. HS Certifiering AB Flottiljvägen 18 392 41 Kalmar E-post: info@hscertifiering.se Webb: www.hscertifiering.se Kontaktperson: Gunnel Sigurd Telefon0371-70229 Kod vid märkning: SE-EKO-04 HS- certifiering erbjuder certifiering av följande produktion: Växtodling inklusive växthus, djurhållning, biodling, livsmedelsförädling, butik, restaurang och storhushåll, import och införsel av produkter eller råvaror, hantering av KRAV-produkter, frivillig ursprungsmärkning samt marknadsföring av kaffe som serveras av annan aktör. Debio 1940 Bjørkelangen - Norge E-post: kontor@debio.no Webb: www.debio.no Tel: (+47) 63 86 26 50 Kod vid märkning: N1 Debio erbjuder certifiering av följande produktion: vattenbruk, fiske och förädling av produkter från vattenbruk och fiske. Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 11

Läsanvisning Varje kapitel har en inledning som anger syftet med reglerna i kapitlet. Även en del regelavsnitt inleds på samma vis. Syftet ger en inriktning för fortsatt regelarbete och kan vara en tolkningsgrund för certifieringsorganen. Kapitlen inleds också med en läsanvisning som beskriver innehållet i kapitlet och med definitioner av en del begrepp som används i det aktuella kapitlet. Alla definitioner har också samlats i det inledande definitionskapitlet. Regeltext Vi har skrivit texterna så att det ska framgå vad som är bindande krav som den KRAV-anslutne ska uppfylla och som certifieringsorganen verifierar, och vad som i en del fall är rekommendationer. Varifrån kommer en regel? För att en produkt ska få säljas som ekologisk i EU måste produktionen även enligt svensk lag uppfylla kraven i EU-förordningen (EG) nr 834/2007. All KRAV-ansluten produktion ska uppfylla svensk lag, men eftersom KRAVreglerna även tillämpas utanför Sverige och eftersom det i vissa fall förenklar att tydliggöra vad lagen kräver, så innehåller KRAVs regler också vissa lagkrav. KRAVs regler har utvecklats under lång tid och i samverkan även med andra internationella organ. Därför innehåller våra regler krav som sträcker sig utöver EU-förordningen. För att göra tydligt vad en regel har för bakgrund, så finns det markeringar i texten som har följande betydelse: (EU) regeln har stöd i EU-förordningen (SL) regeln är ett förtydligande av övrig svensk lagstiftning (IBS) regeln har stöd i IFOAM Basic Standards (K) regeln är KRAVs egen. I kapitel 7, 12, 13, 16, och 18 är inte denna genomgång gjord. Kapitel 14, 15 och 17 saknar motsvarighet i EG-förordningen och IFOAM Basic Standards. Vill du ha mer information om bakgrunden till någon regel kontakta gärna KRAV, till exempel med ett e-post till regler@krav.se. 12 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Vilka delar i KRAVs regler berör dig? KRAVs regler innehåller dels allmänna regler, kapitel 1-2 som berör alla oavsett produktionsinriktning, och regler som är anpassade till olika typer av produktion. I tabellen nedan kan du se vilka regelkapitel som berör dig om du har en viss produktion. Du som exempelvis har växtodling berörs av reglerna i kapitel 1-4. KAPITEL VERKSAMHET Växtodling Djurhållning Biodling Vildväxande produktion Hantering och Förädling Slakt Butik Restaurang och Storhushåll Produktionshjälpmedel Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning Svampodling Import och införsel av produkter eller råvaror Vattenbruk Fodertillverkning Fiske Inl. 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 Bilagor x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x (x) (x) x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x x Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 13

Kommentera gärna direkt! Läser du våra regler på hemsidan finns en möjlighet att lämna kommentarer direkt i anslutning till regeln. Vi läser kommentarerna vi får och publicerar dem om vi inte redan fått samma kommentar. Vi tror att det här ger oss en bra möjlighet att utveckla reglerna. Ta chansen och hjälp oss att göra dem bättre! www.krav.se/kravsregler www.krav.se/kravsregler 14 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Regler för KRAV-certifierad produktion Utgåva januari 2011 KRAVs styrelse antog reglerna den 17 juni 2010 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 15

16 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

Definitioner Definitioner 17

I KRAVs regler används följande begrepp: Ackreditering För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion Arom En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel. Avblodning Tömning av djurkroppen på blod. Avvikelser Avsteg från KRAVs regler. Berikningsmedel Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem. Bestånd Biologisk enhet som avgränsar individer inom en art som i huvudsak har gemensam geografisk och årlig livscykel. I kapitel 17 används begreppet i den här betydelsen: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. Betesperiod Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Bifångst Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga. Biologiska processer Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. 18 Definitioner

Biotekniska metoder (i Regel 2.15.5) Med biotekniska metoder menas (K): diatomépuder etanol svavel syrereduktion med kvävgas såpor och vegetabiliska oljor ättiksyra (ättiksprit) Biprodukter Fiskrens från förädlingsindustrin inklusive fiskråvara från arter som är ämnade till människoföda men som är nerklassade på grund av kvalité. (Denna definition gäller endast kapitel 7, vattenbruk.) Bisamhälle Grupp av bin som lever tillsammans. Brukningsenhet/Gård En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Bur En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. Certifieringskommitté Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut. Certifieringsorgan Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar ett godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för certifieringsorgan som använder andra regelverk än KRAVs. Certifieringsprogram Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet kontrollorgan i samma betydelse som när det här står certifieringsprogram. Certifikat Intyg om KRAV-certifiering för speciell produkt, produktion eller aktivitet. Drivning Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Definitioner 19

Drönarlarv Hanbilarv. Ekologisk Ordet ekologisk får användas vid märkning och marknadsföring av produkter om (EG) nr 834/2007 och (EG) nr 889/2008 uppfylls. EN 45011 Europeisk Norm 45011 (i Sverige SS EN 45011, där SS står för Svensk Standard). Identisk med ISO 65. Erkännande av certifieringsprogram Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certifierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som erkänns. Etablerad djurgrupp Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. EU-ekologisk Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion av och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, utan att vara KRAVcertifierad. Farligt avfall Med farligt avfall menas till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, eloch elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. Foder från karensårsodling (karensfoder) Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna. Fysikaliska metoder (i avsnitt 2.15.5) Med fysikaliska metoder menas (K): frysning ljusfällor för fångst av flygande insekter ultraljud mot råttor och möss UV-ljus värme ånga Fysikaliska processer Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. 20 Definitioner

Fånggröda En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Färgämne Ämne som har eller kan ge färg. Det kan förekomma i naturen eller vara syntetiskt framställt. Färskvaror Livsmedel som inte behandlats i konserverande syfte genom exempelvis sterilisering, saltning, torkning, rökning eller djupfrysning och som därför kan ha begränsad hållbarhet. Färskvaran kan vara beredd eller oberedd. Vissa färskvaror är för sin hållbarhet beroende av att förvaras på särskilt sätt, exempelvis i kyla. Förnybar energi Förnybar energi är energi från vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys. Förpackning Produktens inre och yttre emballage. Förpackningsmateriel Produkter, oavsett material, som används för att innehålla, skydda, hantera och presentera en vara. Försiktighetsansats Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. Försiktighetsprincipen Om miljökonsekvenserna av ett ämne, en produkt eller en verksamhet är okända eller osäkra förkastas hellre än accepteras det/den för att minimera eventuella risker. Den grundläggande hänsynsregeln i miljöbalken innebär att alla som ska vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att åtgärden inte ska skada hälsan eller miljön. Förstahandsmottagare Auktionsinrättning eller annat organ som är auktoriserat av Fiskeriverket (enligt FIFS 1995:23) för att i första handelsledet förmedla fisk till försäljning eller för att köpa fisk för vidare saluföring. I ett annat land än Sverige är det en organisation med motsvarande auktorisation. Förädling Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och Definitioner 21

andra livsmedeslråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Genetiskt modifierad organism GMO En organism i vilken det genetiska materialet har ändrats på ett sådant sätt som inte förekommer naturligt genom parning eller naturlig rekombination. Inom ramen för denna definition anses genetisk modifiering uppkomma åtminstone vid tillämpningen av de metoder som anges nedan: Hybrid-DNA-metoder med vektorsystem, vilka omfattas av rådets rekommendation 82/472/EEG. Metoder som innebär direkt införande i en organism av ärftligt material som beretts utanför organismen genom bland annat mikroinjektion, makroinjektion och mikroinkapsling. Cellfusion (inklusive protoplastfusion) eller hybridiseringsmetoder som innebär att levande celler med nya kombinationer av ärftligt genetiskt material bildas genom fusion av två eller flera celler på ett sätt som inte förekommer naturligt. Följande metoder anses inte leda till genetisk modifiering, förutsatt att hybrid- DNA-molekyler eller genetiskt modifierade organismer inte används: befruktning in vitro, konjugation, transduktion, transformation eller annan naturlig process, induktion av polyploidi. Godkänt certifieringsorgan Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Oftast använder vi bara begreppet certifieringsorgan i regeltexten när vi menar godkänt certifieringsorgan. I kapitel 16 används certifieringsorgan för andra certifieringsorgan som använder andra regelverk. Grovfoder Med grovfoder avses bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (ej potatis). Gröngödsling En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. Gård/Brukningsenhet En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller 22 Definitioner

delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Hantering Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. Huvudråvara Den viktmässigt dominerande råvaran i en sammansatt produkt. Hygieniserade slaktrester Produkter från slakt som används för gödsling, bland annat blodmjöl, hovmjöl, hornmjöl, benmjöl, benkol, köttmjöl, fjädermjöl, hårmjöl, ull, päls och hår. Högmjölkande Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. Högsta tillåtna giva Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning. IAC IFOAM Accreditation Criteria. IBS IFOAM Basic Standards. ICES International Council for the Exploration of the Sea. IFOAM International Federation of Organic Agriculture Movements. Världsomspännande samarbetsorganisation för ekologisk produktion. Utarbetar internationella regler (IFOAM Basic Standards for Organic Production and Processing) för ekologisk produktion samt kriterier för ackreditering av kontrollorgan (IFOAM Accreditiation Criteria for Programmes Certifying Organic Agriculture and Processing). Import Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. Definitioner 23

Industrikalk Restprodukt från industri med kalkningsverkan. Införsel Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från anda EU-länder. Ingredienser av olika slag Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller teknologiska tillsatser. Karantän Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken. Karenstid Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad. Karensårsodling Odling på mark under karenstiden. Kraftfoder Alla foder utom grovfoder och vitaminoch mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder. KRAV-ansluten En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder producent betyder det KRAV-ansluten producent. KRAV-certifierade råvaror Hudar, läder, skinn och textilråvaror från KRAV-certifierad produktion. Landning Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land. Lekbiomassa Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd. Leverantör Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av. Lokala ekotyper Raser anpassade till lokala förhållanden. 24 Definitioner

Långsamväxande fjäderfäras eller linje Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion. Idag är tillgången på verkligt långsamväxande raser mycket begränsad och import av avelsdjur är också begränsad på grund av reglerna om karantän. KRAVs förhoppning är att definitionen ger en ökad omfattning av slaktkycklingproduktionen och ett bredare utbud av raser som är mer anpassade till ekologisk produktion. Den KRAV-certifierade slaktkycklingproduktionen har redan idag stora fördelar ur djuretisk synpunkt genom att man inte har någon förebyggande medicinering med coccidiostatika, att djuren kan gå ute under vår, sommar & höst samt att de får KRAV-certifierat foder. Lönproduktionsavtal Lönproduktionsavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och lönproducenten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom. Manual för slakteriet Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Mekaniska metoder (i avsnitt 2.15.5) Med mekaniska metoder menas vidare användning av (K): fällor och fångstanordningar insektsfällor med födoattrahenter eller feromoner rått- och musfällor Målart Den fiskart man vill fånga. Omläggning Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion. P-AL klass En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Definitioner 25

Parallellodling Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.6. Processhjälpmedel Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel. Producent Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som KRAV-ansluten. Produktgrupp En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft. Produktionshjälpmedel Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel, och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Produktionsplats Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens produktionsenhet. Regelverk Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler. Rekommenderad giva Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAVanslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år. Rekonstituering Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. 26 Definitioner

Revision En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler. Revisionsledare En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag. Revisor En person som kan och får genomföra en revision. SJVFS Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida. Spökfiske Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster. Stallperiod Den period när djuren normalt hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. När djuren bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte. Stress Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Ströbädd/djupströbädd En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en eller ett par gånger per år. Tillsatser Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300. Torrsubstans (ts) Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket. Definitioner 27

Tredje part Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de andra två parterna. Uddevallasystem En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning Inhysa djur i stall för viss tid. Utevistelseperiod Tiden före och efter betesperioden. Djur ska ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Verandavistelse Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande. Vildväxande produktion Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU) Vinterlamm Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden. Växtföljd En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. Växtnäringsbalans Förhållandet mellan införd växtnäring i till exempel inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som går ut från gården. Växtskyddsmedel Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. 28 Definitioner

Syfte och omfattning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 29

Syfte Regler för KRAV-certifierad produktion, hädanefter kallat KRAVs regler, är ett redskap för att omsätta Den ekologiska produktionens målsättning till handling i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument (av livsmedel och andra jordbruksprodukter). Reglerna tar hänsyn till många faktorer för att inbegripa helheten i produktionssystemen och den omgivande miljön. Social rättvisa och sociala rättigheter ingår som en integrerad del. Biologiska mekanismer och sammanhang är grunden för vad som betraktas som naturligt och därmed förenligt med ekologisk produktion. Strävan är att ha vetenskapligt stöd för alla regler. Ofta prioriteras försiktighetsprincipen till dess forskning och beprövad erfarenhet kan ge en säker grund för reglernas gränsdragningar. Vid konflikt mellan olika mål kan helhetssynen bedömas som viktigare än de olika delarna i målkonflikten. KRAVs regler fastställer hur produktion skall bedrivas för att produkter ska få märkas och marknadsföras med KRAVs märke och/eller med hänvisning till att produkterna producerats i enlighet med KRAVs regler. Därigenom skapas en plattform som underlättar en enhetlig marknadsföring av KRAV-certifierad produktion, samt ger förtroende i alla produktionsled och på marknaden. Ramar för regelverket Nationell lagstiftning, exempelvis djurskydds- och miljölagstiftning, ligger alltid som grund för KRAV-certifierad produktion. Utformningen av och innehållet i KRAVs regler styrs därutöver även av andra regelverk på europeisk och global nivå. KRAV har anpassat reglerna till IFOAM Basic Standards, så att ackreditering enligt den globala samarbetsorganisationen IFOAM:s normer är möjlig. EU har regler för ekologisk produktion i Förordningarna (EG) nr 834/2007; (EG) nr 889/2008 och (EG) nr 967/2008. Förordningarna är lag i Sverige och reglerar hur ordet ekologiskt får användas. Förordningarna omfattar växtodling, djurhållning, biodling, vattenbruk, vildväxande produktion, livsmedelsförädling, import, slakt och fodertillverkning. KRAVs regler uppfyller EG-förordningarna och är i vissa fall strängare än dessa. KRAVs regler omfattar fler områden än EGförordningarna, till exempel restaurangcertifiering, fiske och textilier. Omfattning Reglerna är fastställda utifrån vad som bedöms vara praktiskt möjligt att uppnå för närvarande. Reglerna fastställs av KRAVs styrelse och gäller till dess något annat beslutas. KRAVs beslut om regler sätter gränser för vilka produkter och vilken produktion eller hantering av ekologiska produkter som kan godkännas. KRAVs märke är främst avsett att användas på livsmedel men vi certifierar även andra råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk samt fiske. KRAV förbehåller sig rätten att avgöra om regelverket är tillämpligt för viss produktion. 30 Syfte och omfattning

Reglerna och kontrollen omfattar produktionsförhållanden, produkter och recept, dokumentation och märkning. Avseende primärproduktion, produktionshjälpmedel och insatsmedel, hantering, lagring och förpackning, förädling, försäljning och marknadsföring samt produkter och råvaror som certifierats enligt andra regelverk för ekologisk produktion. Syfte och omfattning 31

1 Märkning och marknadsföring Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 33

Reglerna i det här kapitlet har som mål att öka och underlätta försäljningen av KRAV-certifierade produkter i hela kedjan från råvaruproduktion till konsument. Reglerna ska också värna om KRAV-märkets trovärdighet. Reglerna i detta kapitel ska underlätta för dig som producent eller säljare att märka och marknadsföra dina KRAV-certifierade produkter. Reglerna ska också göra det lättare för dig att få nytta av KRAV-märkets mervärden. Slutligen ska reglerna underlätta för köparen och konsumenten att hitta och välja KRAV-certifierade produkter. Kapitlet innehåller regler för vem som får använda KRAVs namn och märken, hur du får utforma märkningen samt vilka märkningsuppgifter som ska finns på eller tillsammans med KRAV-certifierade produkter. Regelkapitlet anger hur KRAVs namn och märken ska användas i marknadsföring. I kapitlet finns också särskilda märknings- och marknadsföringsregler för kaffeservering samt regler för ursprungsmärkning som ett frivilligt tillägg. Läsanvisning Avsnitt 1.1 handlar om hur KRAVs olika märken allmänt får användas. Avsnittet talar bland annat om vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. Avsnitt 1.2 innehåller mer detaljerade regler om hur du får eller ska använda KRAVs namn och märken. Avsnitt 1.3 beskriver de märkningsregler som finns i EU-förordningen. Avsnitt 1.4 handlar om vilka märkningsuppgifter som ska finnas på förpackningar och emballage. Det gäller bland annat uppgift om slutberedningsland och ursprungsland. Avsnitt 1.5 reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Avsnitt 1.6 behandlar marknadsföring av KRAV-märkta produkter, medan 1.7 speciellt behandlar marknadsföring av kaffe som säljs av andra än kaffeleverantören, som exempelvis vendingföretag eller restauranger och storhushåll. Slutligen finns i avsnitt 1.8 regler för frivillig ursprungsmärkning. Tänk särskilt på Om du måste märka dina produkter med EU:s nya logotyp för ekologisk produktion behöver du göra om dina förpackningar senast till 1 juli 2012. Information om det finns i avsnitt 1.3. KRAV-märket är ett registrerat varumärke hos Patent- och registreringsverket. Registreringen ger KRAV ekonomisk förening ensamrätt till varumärket KRAV. (K) 1.1 Allmänna regler Detta avsnitt presenterar KRAVs olika märken och användningen av dem, vem som kan använda de olika märkena och vilka produkter de ska användas på. KRAV har flera olika märken som ska användas för olika typer av produkter. Du bör läsa hela avsnittet för att förstå vilket märke som passar just din verksamhetsinriktning. 34 Märkning och marknadsföring

1.1.1 För att använda KRAV-märket måste du ha ett avtal med ett godkänt certifieringsorgan Du har rätt att använda KRAVs namn och märken när du har ett avtal om certifiering med ett godkänt certifieringsorgan och certifieringsorganet har utfärdat ett certifikat för KRAV-certifierad produktion. (K) 1.1.2 Produkter som får omfattas av märkningen Du får använda KRAVs namn eller märke i samband med märkning och marknadsföring av produkter från produktion som uppfyller KRAVs regler. Du får även använda KRAVs namn eller märke i samband med produkter och råvaror när du uppfyllt reglerna i kapitel 16, import och införsel. (K) 1.1.3 KRAVs nya logotyp I februari 2010 lanserade KRAV en ny logotyp. Du får använda den omedelbart och du ska använda den senast 1 juli 2012. KRAVs nya logotyp ersätter både KRAVs grundmärke och KRAVs B-märke. 1.1.4 När du får använda KRAVs grundmärke Du får endast använda grundmärket: på produkter där andelen KRAV-certifierade ingredienser utgör minst 95 procent av de ingående ingrediensernas sammanlagda vikt på produktionshjälpmedel när innehållet till 100 procent är produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion (K) på fodersäckar och produktblad för produkter där alla foderråvaror är KRAV-certifierade och där fodertillsatser och liknande överensstämmer med KRAVs regler. (K) När du beräknar andelen KRAV-certifierade ingredienser av den totala vikten ska du inte räkna med koksalt och vatten. Om du tillsatt vatten för rekonstituering ska det dock räknas med. Grundmärke B-märke 1.1.5 När du får använda KRAVs B-märke Du får endast använda KRAVs B-märke: när du märker dina rätter eller dina registrerade KRAV-certifierade livsmedel, om du är certifierad enligt kapitel 15 restauranger och storhushåll på produktion certifierad enligt reglerna i kapitel 17, fiske. (K) Fram till 31 december 2008 fanns en möjlighet att använda KRAVs B-märke Märkning och marknadsföring 35

på produkter med 70-95% KRAV-certifierade ingredienser. Den märkningen är inte längre tillåten. 1.1.6 Internationellt KRAV-märke Nedanstående märken får du använda utanför Sverige (K). Senast 1 juli 2012 ska du ersätta den med KRAVs nya internationella logotyp. Grundmärke B-märke Ny logotyp 1.1.7 KRAVs märke i kombination med IFOAM-ackrediterad logo Du får använda KRAVs märke i kombination med märket för IFOAM-ackrediterad certifiering om du har särskilt avtal med ditt certifieringsorgan, och certifieringsorganet är IFOAM-ackrediterat. (K) Nya KRAVs märke i kombination med IFOAM-ackrediterad logo 36 Märkning och marknadsföring

1.1.8 KRAVs märke för produktionshjälpmedel Du får endast använda KRAVs märke för produktionshjälpmedel på sådana produktionshjälpmedel som är certifierade enligt kapitel 12 (K). Om du istället vill använda KRAVs grundmärke på ett produktionshjälpmedel ska innehållet i produkten till 100 procent vara produkter eller råvaror från KRAV-certifierad produktion. Märket för produktionshjälpmedel kommer att anpassas till den nya logotypen. Du ska använda det anpassade märket senast 1 juli 2012. Anpassat nytt märke för produktionshjälpmedel 1.1.9 Avtal med 3:e part kan också gälla märkning Du får överlåta märkningen till ett annat företag om du har ett avtal om lönproduktion eller ett avtal för packning och märkning på utländsk packplats med det företag som märker din produkt. Sådana avtal med 3:e part regleras i avsnitt 2.11. (EU) 1.2 Hur du ska använda KRAVs namn och märken Detta avsnitt reglerar mer i detalj hur du får eller ska använda KRAVs namn och olika märken. Du måste inte använda KRAVs märken, men när du använder dem ska du följa de här reglerna. Du ska utforma förpackningar, marknadsföring och annat så att du uppfyller lagens krav på redlighet. I februari 2010 lanserade KRAV en ny logotyp. Då införde vi också en striktare användning av den nya logotypen än vid användning av grundmärket och B-märket. Vi gör det för att säkerställa det långsiktiga värdet i varumärket KRAV. Det här vill vi nå Syftet med detta avsnitt är att göra det lätt för slutkonsumenten och andra köpare att identifiera och välja KRAV-certifierade produkter. 1.2.1 Skriv KRAV med versaler KRAV ska skrivas med versaler i all text. Du får alltså inte skriva exempelvis Krav. 1.2.2 Storlek på KRAVs nya logotyp Den nya KRAV-logotypen ska återges minst lika framträdande på förpackningar som den kommande EU-logotypen för ekologisk produktion. Minsta storlek för den nya KRAV-logotypen ska vara 12 mm, från ovalens vänstra ytterkant till dess högra ytterkant. (K) Märkning och marknadsföring 37

1.2.3 Friyta kring KRAVs nya logotyp När du använder KRAVs nya logotyp ska du lämna en friyta runt om hela logotypen som är lika stor som texten KRAV är hög (se bild). Friytan ska vara fri från logotyper, symboler, siffror och text. Inte heller certifieringsorganets kod får finnas där. 1x 1.2.4 Sammanfoga och överlappa inte med annat Du får inte sammanfoga eller överlappa KRAVs märken med andra märken eller med annan text. Det innebär att KRAV-märket inte får sitta ihop med annat märke, annan logotyp eller symbol. (K) 1.2.5 Användning av KRAV i beteckningar och namn Du får inte använda KRAVs namn i produktens beteckning eller namn, eller i sådan storlek att det kan uppfattas som ett varunamn. (K) Du får alltså inte göra sammansättningar som KRAV-limpa eller KRAVLIMPA. Den korrekta formuleringen som du får använda är i detta fall KRAV-märkt limpa eller KRAVcertifierad limpa. 1.2.6 Tryck i grönt eller svart KRAVs grundmärke, B-märke och märke för produktionshjälpmedel bör tryckas i grönt (pms 342) eller svart. Du bör trycka KRAVs olika märken positivt. Du ska trycka KRAVs nya logotyp i grönt PMS 342 eller svart. Du får inte trycka logotypen negativ. 1.2.7 Beskär inte märket Du får inte beskära något av KRAVs märken. 1.2.8 Placering av KRAVs nya logotyp KRAVs nya logotyp ska placeras på förpackningens framsida, front eller annan förpackningsyta som är i blickfånget för konsumenterna och dessutom vara minst lika framträdande som symbolen för EU-ekologiskt. 1.3 Märkningsregler i EU-förordningen om ekologisk produktion EU-kommissionen håller på att ta fram en ny EU-logotyp för ekologiska produkter. Den ska kunna börja användas från 1 juli 2010, och då ska du göra det på nya produkter och förpackningar. Senast från 1 juli 2012 ska du använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdigförpackade produkter från EU, som omfattas av förordningen. Då ska du också använda övriga märkningsregler enligt den nya 38 Märkning och marknadsföring

förordningen. Du hittar dem i det här avsnittet. Regler för presentation, sammansättning och storlek finns på: http://ec.europa.eu/agriculture/organic/eu-policy/logo_sv 1.3.1 EU:s nya logotyp är obligatorisk, frivillig eller förbjuden Efter 1 juli 2012 ska du använda EU-logotypen på KRAV-certifierade färdigförpackade produkter från EU, som omfattas av förordningen. Produkter av importerade råvaror ska du också märka med EU:s nya logotyp. På produkter som du importerar från ett land utanför EU och bara märker får du själv välja om du vill använda EU:s nya logotyp eller inte. För produkter från fiske, kapitel 17 i KRAVs regler, är det förbjudet att använda den nya EU-logotypen. (EU) 1.3.2 Tidigare märkning tillåten till 1 juli 2012 Fram till 1 juli 2012 får du använda märkningsmaterial som uppfyller den förra EU-förordningen om ekologisk produktion (förordning (EEG) nr 2092/91) på produkter som för övrigt uppfyller produktionsreglerna i nuvarande EU-förordning. Senast därefter måste du använda den nya EU-logotypen för ekologiska produkter och följa övriga märkningsregler i förordning (EG) nr 834/2007. 1.3.3 Kodnummer och produktionsplats tillsammans med nya EU-logotypen När du använder den nya EU-logotypen ska du ange det kodnummer som hänvisar till ditt certifieringsorgan i samma synfält som den nya EU-logotypen. Du ska också på förpackningen, i samma synfält som den nya EU-logotypen, ange produktionsplatsen för 98 % av de ingredienser av jordbruksursprung som ingår i produkten. Använd följande begrepp: EU-jordbruk, om jordbruksråvaran har producerats i EU Icke-EU-jordbruk, om jordbruksråvaran har producerats i ett icke EUland EU/icke-EU-jordbruk, om en del av jordbruksråvarorna har producerats i EU och en del har producerats i ett icke EU-land Du får byta EU eller Icke-EU mot ett specifikt land i det fall då alla de jordbruksråvaror som produkten består av har producerats i det landet. Ovan nämnda uppgifter, EU eller Icke-EU, ska i fråga om färg, bokstavsstorlek och bokstavstyp inte förekomma i en mer framträdande form än produktens varubeteckning. För produkter som säljs business to business kan du ange kodnummer och namn på ditt certifieringsorgan, producent eller marknadsförare samt ursprung på en följesedel så länge det inte kan råda någon tvekan för läsaren att följesedeln hör till produkten. 1.4 Hur du i övrigt ska märka förpackningar samt ange ursprung Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på konsumentförpackningar och ytteremballage, utöver de krav som följer av förordning (EG) nr 834/2007. Avsnittet reglerar också hur du ska ange slutberedningsland och ursprungsland. Det beskriver även vilket ansvar du har att informera om varifrån råvaror kommer, vilka råvaror som använts samt påståenden om GMO. Märkning och marknadsföring 39

Det här vill vi nå Syftet med detta avsnitt är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som inte är det. Ett av målen med detta är att värna om KRAV-märkets trovärdighet. Tänk särskilt på De två första reglerna ska tillämpas för både ytteremballage och konsumentförpackningar. 1.4.1 Hänvisa till ansvarig producent, distributör, återförsäljare eller marknadsförare På förpackningen ska du ange namnet på den producent eller marknadsförare som är ansvarig för produkten. KRAV-märket är en garant för att en produkt är certifierad och därmed en garanti för produktens ekologiska mervärden. Däremot är det producenten, distributören, återförsäljaren eller marknadsföraren av produkten som garanterar produktens kvalitet. Det innebär att KRAV-märket inte får användas så att KRAV kan upplevas som producent, distributör, återförsäljare eller marknadsförare av produkten. 1.4.2 Märkning som hänvisar till certifieringsorgan Du ska ange vilket certifieringsorgan som certifierat dina produkter på något av följande sätt: 1. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta i Sverige och som är märkta med grundmärket ska du ange certifieringsorganets kod. 2. För produkter som är tillverkade, packade eller märkta utanför Sverige och som är märkta med grundmärket ska du använda koden för det certifieringsorgan som certifierat den sista beredningsåtgärden samt namnet på certifieringsorganet som utför KRAV-certifiering. 3. För produkter från produktion certifierad enligt kapitel 17 Fiske eller enligt avsnitt 11.3 Foder till sällskapsdjur ska du använda certifieringsorganets namn. Är du osäker kan du kontakta ditt certifieringsorgan för mer information om vilket namn eller vilken kodbeteckning som du ska använda. För produkter som är märkta med EU:s nya logotyp tillsammans med KRAV-märket ska kodnumret skrivas i samma synfält som den nya EU-logon. 1.4.3 Märkning av ytteremballage Du ska märka ytteremballage så att ingen förväxling eller sammanblandning kan ske mellan KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter (K). Du får använda KRAVs namn eller märke i utformningen av märkningen av ytteremballaget. 1.4.4 KRAV-certifierat respektive ekologiskt ursprung i ingrediensförteckningen Du ska i ingrediensförteckningen ange vilka ingredienser som är av KRAVekologiskt ursprung respektive EU-ekologiskt ursprung. Ange ingredienser från vildfångad fisk certifierade enligt kapitel 17 som KRAV-certifierade. Använd gärna asterisker som i följande exempel för müsli: Ingredienser: havregryn*, vetekli*, solroskärnor*, torkad aprikos** * KRAV- ekologisk ingrediens **ekologisk ingrediens 40 Märkning och marknadsföring

1.4.5 Deklaration av livsmedelstillsatser i ingrediensförteckning Du ska deklarera livsmedelstillsatser med namn i ingrediensförteckningen. (K) (IBS) Du kan ange E-nummer som tillägg till namnet om du önskar. Exempel: Pektin (E440). 1.4.6 Påstående om att produkten är GMO-fri Du får inte ange GMO-fri eller motsvarande när du märker eller marknadsför KRAV-certifierade produkter. Du får dock ange att produktionen och förädlingen skett utan användning av GMO. (K) (IBS) 1.4.7 Slutberedningsland Du ska ange slutberedningsland på förpackningen. Slutberedningslandet är det land där produkten slutligen förpackas och märks med KRAV-märket. Om produkten slutbereds i Sverige räcker det med att en uppgift om konsumentkontakt i Sverige finns på förpackningen. (K) 1.4.8 Märkning av ursprungsland för färskvaror Du ska ange ursprungsland för färskvaror, det vill säga vilket land färskvarorna kommer ifrån. Om det rör sig om färskvaror från Sverige räcker det med att en uppgift om konsumentkontakt i Sverige finns på förpackningen såvida branschriktlinjer eller lagstiftning inte anger något annat. (K) 1.4.9 Informationsansvar för råvarors geografiska ursprung Du ska kunna informera både slutkonsument och andra köpare om vilket land råvarorna i en produkt kommer ifrån. (K) 1.5 Märkning på följesedlar och fakturor Detta avsnitt reglerar vilka märkningsuppgifter som ska finnas på följesedlar och fakturor. Syftet är att hålla isär vad som är KRAV-certifierat och vad som inte är det. 1.5.1 Vid hantering av obrutna förpackningar Butiker, grossister och liknande som hanterar KRAV-märkta produkter i obrutna förpackningar får använda KRAVs namn på kvitton, följesedlar, fakturor, sortimentskataloger, sortimentslistor och liknande utan att vara certifierade enligt KRAVs regler. (EU) Observera att lagerhållning av ekologiska produkter regleras i rådets förordning (EG) nr 834/2007. I allmänhet krävs det att till exempel partihandlare är certifierade för att få lagra ekologiska produkter. En KRAV-certifiering för regelområde hantering uppfyller de kraven, se regelavsnitt 2.1.1. (EU) 1.5.2 Inkommande följesedlar och fakturor För att du ska kunna ta emot KRAV-certifierade produkter eller råvaror och vidarehantera, förädla eller sälja dem som KRAV-certifierade så ska det på följesedeln eller fakturan tydligt framgå att de är KRAV-certifierade. 1.5.3 Utgående följesedlar och fakturor Du ska på följesedlar och fakturor tydligt tala om vilka produkter som är KRAVcertifierade. Märkning och marknadsföring 41

1.5.4 Följesedlar för produkter certifierade enligt kapitel 16 När du säljer oförpackade produkter som får KRAV-märkas enligt kapitel 16 så ska du tala om följande på följesedel eller faktura: 1. ursprungsland (K) 2. att produkten har certifierats enligt KRAVs regler (K) 3. kodnummer för det certifieringsorgan som certifierat det företag som gjort slutberedningen av produkten (EU) 4. namn på det certifieringsorgan som KRAV-certifierat din produktion, såvida det inte är samma certifieringsorgan som i punkt 3, då räcker det med koden. 1.6 Marknadsföring Vid all marknadsföring av KRAV-märkta produkter i Sverige ska du följa svensk lagstiftning, bland annat Marknadsföringslagen. 1.6.1 Följ lagen Du får inte utforma marknadsföring så att den på något sätt är otillbörlig eller vilseledande eller så att den misskrediterar KRAV eller ekologisk produktion. (K) 1.6.2 Hur du får marknadsföra ditt företag Om du har ett certifierat företag eller produktionsplatser med certifierad verksamhet så får du marknadsföra dig som KRAV-certifierad eller KRAV-ansluten. Du får använda grundmärket i marknadsföring med följande undantag: 1. Storhushåll och restauranger ska använda B-märket. 2. Produkter av råvaror från fiske, kapitel 17, ska marknadsföras med KRAVs B-märke. 3. Om du marknadsför produkter med KRAV-certifierade ingredienser enligt avsnitt 9.8 eller textilråvaror, hudar eller skinn får du inte använda något av KRAVs märken, varken på produkterna eller på ditt företag. 4. Du hittar regler för hur marknadsföring av produkterna får göras i respektive kapitel. När KRAVs nya logotyp introducerats får du använda den förutom om du marknadsför KRAV-certifierade ingredienser enligt avsnitt 9.8 eller textilråvaror. Senast 1 juli 2012 ska du ha bytt till KRAVs nya logotyp. 1.6.3 Annonser och skyltar I annonser och på skyltar eller dylikt ska du klart ange vilka produkter som är KRAV-certifierade. KRAV-märket är en garant för att en produkt är certifierad och därmed en garanti för produktens ekologiska mervärden. Däremot är det producenten, distributören, återförsäljaren eller marknadsföraren av produkten som garanterar produktens kvalitet. Det innebär att KRAV-märket inte får användas så att KRAV kan upplevas som producent, distributör, återförsäljare eller marknadsförare av produkten. (K) 1.7 Marknadsföring av kaffe eller öl som serveras av annan aktör Detta avsnitt syftar till att göra det möjligt för en certifierad kaffeleverantör att 42 Märkning och marknadsföring

marknadsföra KRAV-certifierat kaffe via vendingföretag, restauranger och storhushåll, även om dessa serveringar inte är KRAV-certifierade. I regelavsnittet finns regler för kaffeleverantörens åtaganden så att det finns ett system för att kontrollera de serveringar som serverar leverantörens kaffe. Reglerna får också tillämpas av en certifierad leverantör av fatöl. 1.7.1 Anmäla din verksamhet Du ska anmäla till ditt certifieringsorgan att du vill bli certifierad för detta regelområde. Certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat för marknadsföring av kaffe eller fatöl som serveras av annan aktör innan du kan börja tillämpa detta regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1. 1.7.2 Leverantörens möjlighet att marknadsföra Du får som fatöl- eller kaffeleverantör marknadsföra fatöl eller kaffe som KRAVcertifierat med hjälp av serveringsföretag som inte är KRAV-certifierade under vissa villkor. För att du ska få göra detta ska du: 1. tillhandahålla riktlinjer till serveringen, och dessa riktlinjer ska utformas i enlighet med KRAVs mall för leverantörsriktlinjer (se bilaga 5) 2. ha en aktuell förteckning över alla serveringar som deltar i sådan marknadsföring 3. kontrollera att allt öl respektive kaffe som serveringen marknadsför som KRAV-certifierat öl eller kaffe också är det 4. kontrollera att leverantörsriktlinjerna i övrigt följs 5. för certifieringsorganet visa upp statistik över öl- eller kaffeförsäljningen för varje servering 6. ha medarbetare som minst en gång per år besöker berörda serveringar 7. kunna visa att serveringen är informerad och att den accepterar att följa leverantörsriktlinjerna 8. ha rutiner och metoder för att förhindra att KRAVs namn och märke används felaktigt 9. använda KRAVs B-märke i marknadsföringen. Eller senast från 1 juli 2012 KRAVs nya logotype. 1.8 Regler för frivillig ursprungsmärkning Syftet med detta avsnitt är att göra det möjligt för de KRAV-anslutna som så önskar att komplettera KRAV-märket med en ursprungsmärkning. 1.8.1 Anmäla din verksamhet Du ska anmäla till ditt certifieringsorgan att du vill bli certifierad för detta regelområde. Certifieringsorganet ska utfärda ett certifikat för frivillig ursprungsmärkning innan du kan börja tillämpa detta regelavsnitt. Se vidare regel 2.1.1. 1.8.2 Ange geografisk avgränsning Du ska tydligt definiera den geografiska avgränsningen för din valda ursprungsbeteckning och märka ut den på en karta. Beteckningen bör så långt det är möjligt följa vedertagna benämningar som exempelvis en viss gård, en ort, en kommun, en region, en sjö, ett län eller ett hav. Märkning och marknadsföring 43

1.8.3 Produkter som består av endast en råvara Du ska använda råvara från KRAV-certifierad produktion inom det angivna ursprungsområdet. 1.8.4 Huvudråvara och karaktärsråvara Du ska använda 100 viktprocent av huvudråvara och karaktärsråvara från KRAV-certifierad produktion i det angivna ursprungsområdet. Huvudråvaran är den råvara som ingår i störst andel i en sammansatt produkt. Karaktärsråvara i en sammansatt produkt är den råvara som produktnamnet associerar till även om den inte utgör huvudsaklig beståndsdel i produkten. Om en råvara ingår i produktnamnet är den alltid karaktärsråvara. Om namnet inte associerar till någon enskild ingrediens avses de viktmässigt dominerande råvarorna. Se exemplen nedan: Produktnamn Sparrissoppa Karaktärsråvara Sparris Köttbullar Summa kött av alla slag Drottningsylt Summan av blåbär och hallon Korv Summan av allt kött Jordgubbsyoghurt Jordgubbar och yoghurt Müsli Viktmässigt dominerande råvaror. De råvaror som utgör störst andel i produkten och som tillsammans utgör 80% av produktens vikt. 1.8.5 Produkter som består av flera råvaror Du ska använda minst 80 viktprocent råvaror från KRAV-certifierad produktion i det angivna ursprungsområdet. Övriga ingredienser ska uppfylla reglerna i kapitel 9, Livsmedelsförädling. 1.8.6 Du ska förädla inom ursprungsområdet För att du ska få använda ursprungsmärkningen så ska du förädla produkterna i en KRAV-certifierad anläggning inom det angivna ursprungsområdet. Om det inte finns någon lämplig KRAV-certifierad anläggning inom ursprungsområdet ska du använda en förädlingsanläggning så nära det angivna ursprungsområdet som möjligt. 1.8.7 Utformning av märkningen Du ska utforma märkningen som en text direkt under KRAV-märket. Texten ska ange det geografiska ursprunget som definieras i regel 1.8.2. Detta komplement utgör ett undantag från regeln om friyta (regel 1.2.3) 44 Märkning och marknadsföring

Produkt från Jämtland Korv från Storgård Torsk från Nordnorge Produkt från ÖSTERLEN Korv från ALVESTA Märkning och marknadsföring 45

2 Allmänna regler Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 47

KRAVs regler har skapats för att visa hur du kan bedriva en långsiktigt hållbar verksamhet enligt den ekologiska produktionens målsättning. Certifiering enligt KRAVs regler är ett sätt för dig att öka trovärdigheten i din verksamhet gentemot kunder och konsumenter. Att skriva ett avtal om att följa KRAVs regler är ett frivilligt åtagande som är öppet för alla. KRAV har rätt att utan att fråga de anslutna eller någon annan ändra reglerna för alla anslutna för att bevara värdet av KRAV-märkningen (K). Läsanvisning I kapitel 2 finns allmänna regler som rör alla som är anslutna till certifiering enligt KRAVs regler. Avsnitt 2.1 är en introduktion till att följa KRAVs regler. Avsnitt 2.2-2.6 handlar om certifieringens olika delar; åtaganden, revision, om du inte följer reglerna och möjligheter att överklaga certifieringsorganets beslut. Avsnitt 2.7-2.11 handlar om avtalsfrågor. Avtal reglerar ansvar och skyldigheter för KRAV-anslutna företag, certifieringsorgan, och KRAV ekonomisk förening. Frågor som tas upp är avgifter, uppsägning av avtal, sekretess och hantering av personuppgifter samt avtal med tredje part. Avsnitt 2.12-2.15 innehåller de regler för verksamheten som är lika för alla anslutna företag. Det är regler om hantering och särhållning av produkter, rengöring och regler om sociala villkor samt en generell regel om att du ska följa lagen. Regler för miljöskydd finns i avsnitt 2.17 för de regelområden som inte tillhör lantbruk och i kapitel 3 för regelområdena inom lantbruk, alltså växtodling, växthus, svampodling, djurhållning och biodling. Definitioner Avvikelser: Avsteg från KRAVs regler. Certifieringskommitté: Certifieringskommittén är respektive certifieringsorgans kommitté som beslutar om överklaganden av certifieringsbeslut. Förädling: Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedelsråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. 48 Allmänna regler

Hantering: Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. Leverantör: Det företag du som KRAV-ansluten köper råvaror av. Lönproduktionsavtal: Lönproduktionsavtal gäller endast för hantering/förädling av produkter där enbart egenproducerade råvaror ingår. Om både producent och lönproducenten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. Tredje part: Ett företag som anlitas av ett KRAV-anslutet företaget för viss hantering av KRAV-certifierade produkter. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de två parterna. 2.1 Vad det innebär att följa KRAVs regler Det här avsnittet beskriver kort vad det innebär när du ansluter ditt företag till certifiering enligt KRAVs regler, och för vilka olika regelområden du kan certifieras. 2.1.1 Regelområden - regler anpassade till olika sorters produktion KRAVs regler är dels allmänna, dels anpassade till olika typer av verksamhet. När du åtar dig att följa KRAVs regler gör du det för ett eller flera regelområden. De olika regelområdena som finns för närvarande är: Marknadsföring av kaffe som serveras av annan aktör avsnitt 1.7 Frivillig ursprungsmärkning avsnitt 1.8 Hantering av KRAV-produkter avsnitt 2.14 Växtodling kapitel 4 Växthus avsnitt 4.6 Svampodling avsnitt 4.7 Djurhållning kapitel 5 Biodling kapitel 6 Vattenbruk kapitel 7 Vildväxande produktion kapitel 8 Livsmedelsförädling kapitel 9 Slakt kapitel 10 Fodertillverkning kapitel 11 Produktionshjälpmedel kapitel 12 Textil, hudar läder och skinn kapitel 13 Butik kapitel 14 Restaurang kapitel 15 Import och införsel kapitel 16 Fiske kapitel 17 Allmänna regler 49

2.1.2 Ansökan Ansök till ett godkänt certifieringsorgan om du vill bli certifierad enligt KRAVs regler för växtodling, förädling, eller något annat regelområde. Vilka regelområden du kan välja bland framgår av regel 2.1.1. Du som ansöker om KRAV-anslutning förbinder dig att: följa de delar av KRAVs regler som din ansökan gäller (EU) lämna kompletta ansökningshandlingar till certifieringsorganet (EU) betala avgifter för den aktuella certifieringen till certifieringsorganet och licens till KRAV. (EU) De regler som gäller finns på KRAVs webbplats, www.krav.se. Reglerna kan också beställas från KRAVs kontor i Uppsala. Du ska använda den senaste versionen av reglerna. KRAV har som mål att meddela den anslutne i god tid när reglerna för KRAV-certifierad produktion ändras. Målet är att meddela detta senast 3 månader innan de nya reglerna träder i kraft. KRAVs hemsida räknar upp vilka certifieringsorgan som är godkända. Du kan få ansökningshandlingar och information om gällande regler och priser från certifieringsorganen. För de flesta verksamheter kan du lämna in din ansökan när som helst under året. Har du en produktion som kräver karenstid ska certifieringsorganet meddela när din produktion kan bli godkänd. För vildväxande produktion, kapitel 8 finns ett senaste ansökningsdatum på våren för att certifieringsorganet ska kunna planera och utföra revision i tid. Detta datum står i certifieringsorganets ansökningshandlingar för varje år. 2.1.3 Frivilligt att vara ansluten Att vara KRAV-ansluten är ett frivilligt åtagande som står öppet för alla som följer KRAVs regler och certifieringsorganets avtal. (EU) 2.1.4 Följa regler och regeländringar Anslutning innebär att du ska följa KRAVs regler och de ändringar som sker i dessa. Du kan få stöd av material på KRAVs hemsida. 2.1.5 KRAVs regler följer EU-förordning 834/2007 Följer du KRAVs regler följer du också EUs förordning om ekologisk produktion. Du behöver inte särskilt förvissa dig om att du följer förordningen för de KRAVmärkta produkterna, eftersom KRAVs regler är skrivna för att följa den. Om förordningen och KRAVs regler ändå skulle skilja sig, gäller förordningen. Följande av KRAVs regelområden har ingen motsvarighet i förordningen: kapitel 13 Textil, hudar, läder och skinn, kapitel 14 Butik, kapitel 15 Restauranger och storhushåll och kapitel 17 Fiske. 2.1.6 KRAV-märkning vid ekologisk produktion i Sverige Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige om råvarorna är certifierade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler.vid import och införsel gäller särskilda regler för att du ska kunna KRAV-märka produkter, se kapitel 16 Import och införsel. 50 Allmänna regler

2.2 Certifiering Detta avsnitt berättar hur anslutna företag får sitt certifikat - intyget som visar för vilka regelområden företaget är certifierat. Utan certifikat får du inte sälja produkter med KRAVs namn och märke. Tänk särskilt på Lämna din ansökan i tillräckligt god tid så att certifieringsorganet hinner hantera den innan du vill börja med KRAV-certifierad verksamhet. Respektive certifieringsorgan informerar om när du måste lämna ansökan och om eventuella avgifter för att det exempelvis krävs en ny revision efter en ändring av verksamheten. (K) 2.2.1 Du måste ha ett certifikat Du får inte sälja produkter med KRAVs namn eller märke innan du fått det underskrivna anslutningsavtalet och ett certifikat för det regelområde din verksamhet omfattar av certifieringsorganet. Innan certifieringsorganet kan utfärda ett certifikat krävs en revision av din verksamhet och att resultatet av revisionen är godkänt. (EU) Tänk särskilt på Butiker med flera som enbart säljer färdigförpackade varor till konsument behöver inte vara certifierade. Partihandlare som hanterar KRAV-märkta eller EUekologiska produkter måste ha en certifiering enligt EU-förordningen, eller en certifiering omfattande hantering enligt KRAVs regler. 2.2.2 Ansök om nya regelområden för att få nytt certifikat Du måste ansöka om och få ett nytt certifikat från certifieringsorganet för ny verksamhet som berörs av ett regelområde som du inte tidigare ansökt för. De olika regelområdena framgår av regel 2.1.1. 2.2.3 Anmäl ändringar Du åtar dig som ansluten att informera certifieringsorganet om alla väsentliga ändringar av verksamheten. (EU) En väsentlig ändring är till exempel att verksamheten flyttar, att ägarförhållandena ändras eller att du byter ut den person som du har angivit som din kontaktperson för KRAVs regler. En väsentlig ändring kan även vara att du ändrar en certifierad produktion så att information som du tidigare lämnat om produktionen och som har betydelse för certifieringen inte längre stämmer. Du måste ansöka om och få ett särskilt nytt skriftligt beslut från certifieringsorganet för: ny brukningsenhet/ladugård/växthus (EU) nya skiften (EU) nytt djurslag (EU) ny produktionsplats (EU) ny produktionslinje (EU) nya processer. 2.2.4 Meddela nya produkter Om du är certifierad för ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och inför- Allmänna regler 51

sel ska du anmäla till KRAV vilka KRAV-certifierade produkter du tänker sälja, innan du börjar marknadsföra dem. Anmälan görs via KRAVs hemsida. (K) Ditt certifieringsbolag verifierar att uppgifterna är korrekta när de gör revision. (K) 2.3 Dina åtaganden som certifierad Ditt ansvar som certifierad innebär bland annat att du ska ha en kontaktperson, att du dokumenterar hur du följer KRAVs regler, att du anmäler avvikelser och ser till att alla berörda inom verksamheten vet vad KRAV-certifieringen innebär. 2.3.1 Informera personalen Du ska informera alla berörda inom verksamheten om vad KRAV-certifieringen innebär. Du ansvarar för att all personal som hanterar KRAV-certifierade produkter känner till kraven på produktionen tillräckligt väl för att de ska kunna följa reglerna. (EU) 2.3.2 Kontaktperson Utse en kontaktperson för varje produktionsplats som omfattas av avtalet om certifiering enligt KRAVs regler. Kontaktpersonen ska vara väl insatt både i KRAVs regler och i den verksamhet som bedrivs på produktionsplatsen. Du ska även meddela certifieringsorganet kontaktpersonens namn. (K) 2.3.3 Dokumentationskrav Dokumentera hur du uppfyller KRAVs regler och ha dokumentationen tillgänglig på det vis som certifieringsorganet begär. Certifieringsorganet har rätt att kräva att du har den dokumentation som certifieringsorganet anser sig behöva. Du ska löpande dokumentera de produkter och råvaror som du köper in till den KRAV-certifierade produktionen. Dokumentationen ska innehålla uppgifter om vad du köpt, hur mycket du köpt samt vem eller vilket företag som levererat produkterna eller råvarorna. Du ska som KRAV-ansluten också dokumentera de KRAV-certifierade varor du säljer på samma sätt, det vill säga vad du sålt, hur mycket och till vem eller vilket företag. (EU) För att inköpta råvaror och produkter ska kunna räknas som KRAV-certifierade måste det tydligt framgå att de är det på fakturor eller följesedlar som du ska ha tillgängliga vid revision. (EU) Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrollera den. (K) 2.3.4 Anmäl avvikelser Anmäl så snabbt som möjligt till certifieringsorganet om du eller någon annan av ett eller annat skäl råkar bryta mot reglerna för KRAV-certifierad produktion inom din verksamhet. Du ska göra det oavsett vem som brutit mot reglerna och oavsett om det varit av misstag eller inte. (EU) 2.3.5 Informera köpare om ändringar Om en produkt som varit KRAV-certifierad inte längre är det ska du omedelbart korrigera din information om produkten så att dina kunder inte riskerar att vilseledas. Det kan vara nödvändigt att du aktivt informerar köparna, bland annat för att undvika felaktig marknadsföring. 52 Allmänna regler

2.3.6 Ekonomiskt ansvar gentemot köpare Du har som säljare av produkter med KRAVs namn eller märke det fulla ansvaret för att KRAVs regler följs i den KRAV-certifierade produktionen. Ditt företag får ta eventuella ekonomiska konsekvenser gentemot köparen om du levererar produkter som KRAV-certifierade fast de inte är det. (K) 2.4 Revision av KRAV-certifierad produktion Certifieringsorganet har rätt att när som helst kontrollera att du följer KRAVs regler. Under sådana så kallade revisioner inspekterar certifieringsorganet din verksamhet för de regelområden som du har anmält att du vill få certifierade. Ett kvalitetsledningssystem eller motsvarande gör ofta revisionen och bedömningen enklare. Tänk särskilt på Kravet på att införa rutiner för att följa KRAVs regler i ditt kvalitetsledningssystem gäller endast de anslutna som har ett kvalitetsledningssystem. Om certifieringsorganet hittar avvikelser ska du rätta till felen om det går och förebygga att de upprepas (se avsnitt 2.5.) Du kan överklaga certifieringsorganets beslut (se avsnitt 2.6). 2.4.1 Oanmälda och föranmälda revisioner Du ska följa KRAVs regler hela tiden. Certifieringsorganet har rätt att genomföra oanmälda eller föranmälda revisioner när som helst under avtalstiden. 2.4.2 Tillträde Certifieringsorganet har rätt att inspektera och få dokumentation om all verksamhet som du som KRAV-ansluten bedriver om certifieringsorganet anser att det behövs för att kunna certifiera den anmälda produktionen. Du ska lämna all information om verksamheten som certifieringsorganet begär, till exempel olika handlingar, certifikat och bokföring (EU) låta certifieringsorganet få tillträde till marker, växthus, stallar, lager, tillverknings- och produktionslokaler, försäljningsställen, serveringsställen och andra platser som ingår i verksamheten. (EU) 2.4.3 Provtagning Certifieringsorganet har rätt att ta stickprov vid produktion och av produkter. Om certifieringsorganet ber om detta så ska du genomföra analys av mark, råvaror, produkter eller annat som ingår i den aktuella produktionen. (EU) 2.5 Om du inte följer reglerna Om certifieringsorganet bedömer att du inte uppfyller reglerna får du en avvikelse som beskriver felet. Den kan vara mindre, större eller avstängningsgrundande. Du ska rätta till felet om det går, och förebygga att det händer igen. Sedan ska du visa din lösning för certifieringsorganet som beslutar om dina åtgärder räcker för att din verksamhet ska vara fortsatt godkänd. Allmänna regler 53

Syftet med att utfärda avvikelser är just att få verksamheten att fungera bättre, att tydligt visa när KRAVs regler inte uppfylls, och att förhindra att produkter som inte uppfyller reglerna kommer ut på marknaden samt att förhindra att KRAV-märkets trovärdighet skadas. Tänk särskilt på Sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan när de utreder avvikelser. Tvärtom är certifieringsorganen skyldiga att mellan sig vara öppna med uppgifter så att alla avvikelser kan redas ut. 2.5.1 Mindre avvikelser En mindre avvikelse är ett fel mot ett enstaka skall-krav inom en KRAV-regel. Vid en mindre avvikelse begär revisorn ett skriftligt svar ifrån dig. Du ska lämna det skriftliga svaret senast inom 28 arbetsdagar. Svaret ska innehålla: en beskrivning av vad du har gjort för att rätta till felet (korrigerande åtgärd) en beskrivning av varför avvikelsen uppkom vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta så att avvikelsen inte upprepas. Certifieringsorganet ska inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat godkänna dina åtgärder. Det kan finnas tillfällen när du kan rätta till felet som gett upphov till en mindre avvikelse omedelbart och att revisorn kan godkänna det under pågående revision. 2.5.1.1 Om dina åtgärder mot en mindre avvikelse inte kan godkännas Om certifieringsorganet inte godkänner ditt svar meddelar de dig att avvikelsen klassas som en större avvikelse och ärendet hanteras enligt regel 2.5.3 för större avvikelser. Certifieringsorganet får begära in kompletterande svar om de bedömer att du som ansluten är nära en tillfredsställande lösning. Hur lång tid du har på dig att svara bestämmer certifieringsorganet. 2.5.1.2 Kontroll av dina åtgärder Certifieringsorganet kommer att granska de åtgärder du genomfört för att rätta till ett fel och förebygga felet vid nästa revision. Om du inte åtgärdat och förebyggt en mindre avvikelse vid nästkommande revision blir det en större avvikelse. 2.5.2 Större avvikelse Du kan få en större avvikelse av någon av följande orsaker: En avvikelse som innebär att du på ett allvarligt sätt låtit bli att följa en mer omfattande regel eller en grupp regler som reglerar närstående frågor. Du har vid samma tillfälle fått minst 6 mindre avvikelser mot krav i samma kapitel eller totalt minst 10 mindre avvikelser. Du bedriver produktion eller verksamhet som strider mot gällande lagar och föreskrifter inom det regelområde där du är certifierad. (se regel 2.12) Arbetsvillkor eller sociala villkor är undermåliga (se avsnitt 2.13). En mindre avvikelse har inte åtgärdats. Vilka regelområden som finns för närvarande framgår av regel 2.1.1. 54 Allmänna regler

2.5.2.1 Större avvikelse som kan åtgärdas Om certifieringsorganet bedömer att avvikelsen kan rättas till begär de en skriftlig åtgärdsplan från dig. Du ska lämna den till certifieringsorganet inom sju arbetsdagar. I planen ska du beskriva: hur du ska rätta till felet, vad som var orsaken till avvikelsen vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta som hindrar att liknande problem uppkommer igen. Certifieringsorganet ska inom fem arbetsdagar meddela om de beslutat godkänna din åtgärdsplan. Om certifieringsorganet beslutar att godkänna denna plan så följer certifieringsorganet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsdagar från den ursprungliga revisionen. Du betalar för denna revision. Det kan hända att certifieringsorganet anser att du kan rätta till felet som gett upphov till avvikelsen omedelbart och att revisorn godkänner åtgärden under pågående revision. 2.5.2.2 Om din åtgärdsplan mot en större avvikelse inte kan godkännas Om certifieringsorganet inte accepterar ditt svar så beslutar de att underkänna produktionen ifråga helt eller delvis. Ärendet hanteras som en större avvikelse som inte kan åtgärdas se regel 2.5.2.3 Certifieringsorganet får begära in kompletterande svar om man bedömer att du är nära en tillfredsställande lösning. 2.5.2.3 Större avvikelse som inte kan åtgärdas Om certifieringsorganet bedömer att avvikelsen inte kan rättas till så beslutar det att underkänna produktionen helt eller delvis. Du ska inom sju arbetsdagar informera certifieringsorganet om: Vilka åtgärder du genomfört som ett resultat av underkännandet. Till exempel att du meddelat dina kunder att en produkt inte längre är KRAVcertifierad. Vad som var orsaken till avvikelsen. En plan med vilka förebyggande åtgärder du kommer att vidta som hindrar att liknande problem uppkommer igen. Om certifieringsorganet beslutar att godkänna denna plan så följer certifieringsorganet upp planen genom en extra revision inom 28 arbetsdagar från den ursprungliga revisionen. Du betalar för denna revision. Om certifieringsbolaget underkänt mark eller djur så krävs ny karenstid enligt reglerna. (EU) 2.5.3 Avstängningsgrundande avvikelse Vid riktigt allvarliga avvikelser kan du stängas av under 1-3 år då du inte får vara KRAV-ansluten. Skäl för att bli avstängd är att produktionen allvarligt strider mot Den ekologiska produktionens målsättning genom att du medvetet använt otillåtna kemiska produkter i växtodling du gjort allvarliga avsteg från djuromsorgsregler du medvetet använt genetiskt modifierade organismer, GMO, eller GMOprodukter du medvetet använt otillåtna tillsatser i KRAV-certifierade livsmedel eller om: Allmänna regler 55

du förtalar eller sprider felaktig information om KRAV du medvetet påstår att en icke KRAV-certifierad råvara eller produkt är KRAV-certifierad. du upprepar en större avvikelse för tredje gången inom fem år. du agerar på annat sätt som riskerar att skada KRAV som organisation eller KRAV-märkningens värde. I detta fall beslutar KRAV om avstängning efter att ditt certifieringsorgan gjort en utredning av ditt agerande. Efter en avstängning kan du begära anslutning på samma villkor som en nyansluten. Under avstängningstiden kan du inte bli KRAV-ansluten av något certifieringsorgan. 2.5.4 Tillfälligt underkännande Din produktion kan underkännas tillfälligt, helt eller delvis om certifieringsorganet hittar en större avvikelse eller en avstängningsgrundande avvikelse hos dig. Det tillfälliga underkännandet görs medan avvikelsen utreds för att felaktiga produkter inte ska nå marknaden. 2.5.5 Underkännande En helt underkänd produktion innebär att certifikatet är tillbakadraget. En delvis underkänd produktion innebär att certifikatet är delvis tillbakadraget. Ett beslut från certifieringsorganet anger i dessa fall vilka delar av produktionen som underkännandet omfattar. Det kan till exempel handla om vissa skiften eller vissa produkter. 2.5.6 KRAVs rätt till skadestånd Om du agerat så att KRAV i betydande omfattning måste gå in och agera för att skydda sitt varumärke kan du bli ersättningsskyldig för de merkostnader som detta orsakar KRAV. (K) 2.6 Du kan överklaga Du har rätt att överklaga certifieringsorganets beslut. Ditt överklagande ska vara skriftligt och skickas till certifieringsorganets certifieringskommitté som sedan beslutar om överklagandet. (EU) Det är bara du och ditt KRAV-anslutna företag som kan överklaga ett beslut i ett enskilt certifieringsärende. Överklagandet ska ha kommit till certifieringsorganet senast tre veckor efter att du tagit emot beslutet som du överklagar. (K) Om det kommer fram ny information har certifieringsorganet rätt att ompröva ett beslut även om du inte överklagat. Vill du klaga på ett certifieringsorgan ska du vända dig direkt till certifieringsorganet. Har du synpunkter på KRAVs regler vänder du dig till KRAV. 2.7 Avtalsfrågor Här kan du läsa om de formella delarna i avtalet mellan en KRAV-ansluten och certifieringsorganet. Avsnittet tar upp avgifter, ekonomisk redovisning och uppsägning av avtal. Avsnittet tar även upp byte av certifieringsorgan, sekretess, hur personuppgifter hanteras samt avtal med tredje part. 56 Allmänna regler

2.7.1 Licensavgiften Priset för en KRAV-certifiering består dels av certifieringskostnaden, dels av en licensavgift till KRAV ekonomisk förening. Du ska betala en licensavgift för rätten att använda KRAVs regler och KRAV-märket enligt KRAVs gällande prislista som fastställs varje år. Du kommer att faktureras via det certifieringsorgan som utför KRAV-certifieringen såvida du inte är certifierad för ett eller flera av regelområdena vattenbruk, livsmedelsförädling, slakt, fodertillverkning, produktionshjälpmedel eller import och införsel. Då fakturerar KRAV dig för licensavgiften när du redovisat värdet av de KRAV-certifierade produkter du sålt (försäljningsvärdet) enligt regel 2.7.2. (K) Utöver licensavgiften ska du betala certifieringsorganet för deras certifieringstjänster. (EU) Licensavgiften till KRAV går till regelutveckling samt till att främja KRAVmärket och ekologisk produktion och ska betalas även om du väljer att inte sätta KRAV-märket på dina produkter. (K) 2.7.2 Redovisning av försäljningsvärden Du som är certifierad för ett eller flera av regelområdena: vattenbruk livsmedelsförädling slakt fodertillverkning produktionshjälpmedel import och införsel Ska senast den 15 mars varje år redovisa försäljningsvärdet av dina KRAVcertifierade produkter föregående kalenderår. Du ska också ange ett uppskattat försäljningsvärdet för innevarande år. Du ska redovisa värdena via KRAVs hemsida. 2.7.3 KRAV-anslutning Du är KRAV-ansluten när certifieringsorganet tagit emot och behandlat din kompletta ansökan och både du och certifieringsorganet har skrivit på anslutningsavtalet. Du ansvarar för att den information du lämnar i ansökningshandlingarna eller i senare information är korrekt. (EU) 2.7.4 Avtalet med certifieringsorganet Ditt avtal med certifieringsorganet reglerar bland annat: (K) vilka uppgifter och hur du redovisar till certifieringsorganet uppsägningstider övriga villkor kring uppsägning av avtal. 2.7.5 Uppsägning av avtal När avtalet upphör ska certifieringsorganet omedelbart dra tillbaka alla giltiga certifikat och liknande. Du får efter det inte märka produkter med KRAVs märke eller på något annat sätt hänvisa till KRAV. Förstör eller skicka tillbaka allt material som antyder att verksamheten är certifierad enligt KRAVs regler till certifieringsorganet. Produkter får inte längre marknadsföras som KRAV-certifierade. (K) Certifieringsorganet har rätt att under sex månader efter att avtalet upphört kontrollera att KRAVs namn och märke inte används otillbörligt. Det betyder bland annat att certifieringsorganet har rätt att ta del av företagets bokföring, och Allmänna regler 57

kontrollera lagerutrymmen och förpackningsutrymmen. (K) Om du slutar tillverka KRAV-certifierade produkter, men vill fortsätta sälja de du har kvar i lager så måste du också fortsätta att vara KRAV-ansluten och ha ett giltigt avtal med certifieringsorganet om certifiering enligt Regler för KRAVcertifierad produktion. 2.8 Byte av certifieringsorgan Här kan du läsa vad som gäller om du vill att ett nytt certifieringsorgan som är ackrediterat för KRAV-certifiering tar över certifieringen av din verksamhet från ditt nuvarande (gamla) certifieringsorgan. Tänk särskilt på Regler om sekretess gäller inte mellan certifieringsorgan i samband med att en kund byter certifieringsorgan eller när certifieringsorgan utreder avvikelser. 2.8.1 Ansökan om byte av certifieringsorgan Om du ska byta certifieringsorgan så ska du ansöka till det nya certifieringsorganet om förflyttning av certifieringen. Det nya certifieringsorganet ska säkerställa med dig att din verksamhet inte är underkänd av ditt nuvarande certifieringsorgan. (EU) När du har fått den nya certifieringen ska du skriftligt säga upp avtalet med ditt gamla certifieringsföretag. I samband med att du får ett nytt certifikat så rapporterar det nya certifieringsorganet detta till KRAV. (K) 2.8.2 Dokumentationskrav vid byte av certifieringsorgan När du ska byta certifieringsorgan ska du lämna in följande dokumentation till det nya certifieringsorganet: (EU) Besöks- eller revisionsrapport från den senaste revisionen. Samtliga avvikelser och uppgifter om korrigerande åtgärder från de fyra senaste årens revisioner. Kopia på gällande KRAV-certifikat. Vad i din verksamhet som är KRAV-certifierat, i karens eller konventionellt. Om du har certifierad växtodling ska du lämna skiftesredovisning med tillhörande karta. Om du har certifierad djurhållning ska du ange antal djur av olika slag och eventuella pågående omställningsperioder för djuren. 2.8.3 Ny revision vid byte av certifieringsorgan Det nya certifieringsorganet granskar underlagen och avgör om de måste göra en revision på plats innan de kan ställa ut ett nytt certifikat. Samtliga avvikelser ska vara åtgärdade innan du kan få ett nytt certifikat. Det gäller både avvikelser som det gamla certifieringsorganet hittat och sådana som det nya certifieringsorganet hittar. (K) 2.9 Sekretess Om du inte lämnat tillstånd till att lämna ut information om affärsverksamhet och produktionsmetoder får inte certifieringsorganet eller KRAV lämna ut detta 58 Allmänna regler

till någon annan, utom i följande fall (EU): Om certifieringsorganet eller KRAV kan visa att informationen var allmänt känd på annat sätt än genom att KRAV eller certifieringsorganet brutit mot anslutningsavtalet. (K) Certifieringsorganet och KRAV har rätt att offentliggöra information om en domstol eller myndighet kräver det. Certifieringsorganet och KRAV ska då snarast underrätta dig som ansluten om att man har offentliggjort den informationen. (EU) KRAV får använda uppgifter om och från dig som ansluten för att utveckla den ekologiska marknaden genom att till exempel publicera statistik. KRAV har rätt att göra det även om uppgifterna annars skulle vara sekretessbelagda. KRAV får bara använda rätten så att det inte går att identifiera dig som är ansluten. (K) Certifieringsorganet och KRAV har rätt att lämna ut uppgifter om och hur den anslutne bryter mot KRAVs regler. (EU) Certifieringsorganen får lämna uppgifter till varandra i samband med att en kund byter certifieringsorgan eller i samband med att de utreder avvikelser. 2.10 Hantering av personuppgifter För att kunna informera om vilka företag som är anslutna till certifiering enligt KRAVs regler och kunna arbeta rationellt har certifieringsorganen och KRAV register över samtliga anslutna med uppgifter om namn, adress, kontaktperson(er) och verksamhetens art och certifierade produkter. (EU) 2.10.1 Publicering av uppgifter Den information KRAV och certifieringsorganen har kan de lägga ut på sina respektive webbplatser. Syftet med att publicera denna typ av uppgifter är att köpare ska hitta KRAV-certifierade företag och produkter. (K) (IAC) 2.10.2 Samtycke till hantering av personuppgifter Genom att du skriver under anslutningsavtalet går du med på certifieringsorganets och KRAVs hantering av personuppgifter. (K) 2.10.3 Du kan ta tillbaka ditt samtycke Om du vill ta tillbaka ditt samtycke och inte längre vill att dina personuppgifter ska hanteras på detta sätt eller om du vill rätta felaktiga uppgifter i certifieringsorganets eller KRAVs register så ska du kontakta certifieringsorganet och KRAV. (K) 2.10.4 Rätt till uppgifterna På din begäran ska certifieringsorganet eller KRAV kunna tala om hur de behandlat dina personuppgifter, för vilket ändamål de använt dem, vilka uppgifter om dig som finns registrerade, varifrån dessa uppgifter kommer samt vilka de lämnar ut uppgifterna till. (K) 2.11 Avtal med tredje part Tredje part är företag som inte är KRAV-anslutet och anlitas av ett KRAV-anslutet företag för att på ett eller annat sätt hantera KRAV-certifierade produkter. Då ska Allmänna regler 59

ett avtal tecknas mellan den anslutne och tredje parten. Det ska göras innan den tredje parten hanterar KRAV-certifierade produkter. Detta avsnitt beskriver när det ska finnas avtal med tredje part och hur sådana avtal ska se ut. Certifieringsorganet och det anslutna företaget är de övriga två parterna. 2.11.1 Fall då avtal ska finnas Du ska teckna avtal med tredje part i följande fall (EU): Marknadsföringsavtal. Om tredje part marknadsför dina produkter under sitt eget varumärke och produkterna tillverkas av dig som KRAVansluten så ska du teckna ett avtal med marknadsföraren. (EU) Lagringsavtal. Om du anlitar en tredje part för att lagra produkter eller råvaror och de lagras i enskilda enheter, lådor, containrar eller liknande behöver de kontrolleras enligt EU-förordningen. Genom ett avtal med tredje part uppfyller du de villkoren. Lönproduktionsavtal. Om du som KRAV-ansluten lantbrukare låter en tredje part hantera (till exempel lagra eller torka spannmål eller jämförbar råvara) eller förädla råvaror som du har producerat så ska du teckna ett avtal. Detta kallas för lönproduktion. (EU) Avtal för packning och märkning på utländsk packplats. Om du som KRAV-ansluten till regelområde import och införsel låter en leverantör utanför Sverige som inte är KRAV-ansluten packa och KRAVmärka dina produkter ska du teckna ett avtal med leverantören. Leverantören ska vara godkänd av något annat certifieringsorgan som utför ekologisk certifiering. (EU) 2.11.2 Innehåll i avtal med tredje part Avtalet mellan dig som KRAV-ansluten och företaget som utgör tredje part ska innehålla åtminstone följande: Tredje part ska ge certifieringsorganet rätt att göra revision av sin verksamhet, enligt de villkor som framgår av dessa regler. Tredje part ska åta sig att tillämpa relevanta delar av KRAVs regler. Eventuella avvikelser som certifieringsorganet konstaterar hos tredje part är ditt ansvar som KRAV-ansluten. Tredje part har inte rätt att använda KRAVs namn och märke, förutom vid marknadsföringsavtal. 2.11.3 Förteckning över tredjepartsavtal Du ska upprätthålla en lättöverskådlig förteckning över vilka tredjeparts avtal du har ingått. 2.11.4 Avtal om lönproduktion Lönproduktion innebär att du som KRAV-ansluten lantbrukare lämnar dina råvaror till ett annat företag, som inte är KRAV-anslutet, för någon form av hantering eller förädling av dina råvaror, och du sedan får tillbaka råvarorna eller den förädlade produkten. Ett alternativ är att du skickar dina råvaror till en lönproducent och sedan säljer dem vidare i ditt eget namn utan att fysiskt ta tillbaka produkterna från lönproducenten. Lönproduktionsavtal gäller bara för hantering och förädling av produkter där enbart råvaror som du producerat ingår. Slakt kan inte räknas som lönproduktion. 60 Allmänna regler

Du ska teckna ett avtal om lönproduktion med varje enskilt företag om du vill anlita dem för lönproduktion. Du som KRAV-ansluten ansvarar för att lönproducenten följer KRAVs regler. Du ska alltid anmäla lönproduktion till certifieringsorganet. Om både ditt företag och lönproducenten är KRAV-anslutna behövs inget avtal. (EU) 2.11.5 Fall när inget avtal behövs Åkerier och andra transportföretag får transportera KRAV-certifierade produkter utan att ha ett särskilt avtal med ett certifieringsorgan. 2.12 Följ lagen Du ska följa gällande lagar och förordningar. De är överordnade KRAVs Regler för KRAV-certifierad produktion. (EU) 2.13 Social policy Som KRAV-ansluten ska du ha en policy om social rättvisa. Du ska också dokumentera att det inte förekommer brott mot mänskliga rättigheter eller andra fall av social orättvisa i samband med produktionen. 2.13.1 Policy om social rättvisa Du och dina leverantörer ska ha en skriftlig policy om social rättvisa. Företag i länder där policy om social rättvisa regleras i landets lagstiftning är undantagna från detta. Dessutom ska du och alla dina leverantörer inte använda tvingad eller ofrivillig arbetskraft behandla era arbetstagare lika, ge dem samma möjligheter och inte agera diskriminerande göra det möjligt för anställda minderåriga att delta i grundläggande utbildning ge arbetstagare inom ekologisk produktion möjlighet att organisera sig och rätt att förhandla kollektivt. (K, IBS) 2.13.2 Dokumentera sociala villkor Du ska kunna visa dokumentation på att punkterna ovan följs i samband med produktion av KRAV-certifierade råvaror och produkter. Producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där policy om social rättvisa regleras i landets lagstiftning är undantagna från detta dokumentationskrav. 2.14 Håll alltid isär KRAV-certifierade produkter från andra En konsument eller köpare av en KRAV-certifierad produkt ska kunna lita på att produkten verkligen är producerad enligt KRAVs regler. Därför är det viktigt att alltid hålla isär de KRAV-certifierade råvarorna och produkterna skilda från dem som inte är KRAV-certifierade. Allmänna regler 61

Tänk särskilt på Transporter av KRAV-certifierade produkter får utföras av transportföretag utan att transportföretaget skriver ett särskilt avtal med certifieringsorgan enligt KRAVs regler. Det är viktigt att både du som KRAV-ansluten och som ansvarar för lastning av produkterna och den KRAV-anslutne som tar emot dem kontrollerar att transporten skett på ett tillförlitligt sätt. 2.14.1 Särhåll vid all hantering av produkter Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon risk att blanda dem med produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska ha skriftliga rutiner för hur KRAV-certifierade produkter förvaras och hanteras så att de hela tiden hålls isär från icke KRAV-certifierade produkter och att det inte kan ske någon kontaminering av produkterna. Produkterna får heller inte förorenas av behållare, emballage eller omgivningen i övrigt. (EU) 2.14.2 Åtskillnad vid produktion När du använder lokaler, maskiner och annat för både KRAV-certifierad produktion och produktion som inte är KRAV-certifierad så ska du minimera riskerna för sammanblandning genom att skilja dem tydligt i produktionsprocessen. Rengör noggrant sådant som behållare, transportutrustningar och maskiner innan varje gång du börjar tillverka KRAV-certifierade produkter. Se till att det finns skriftliga rutiner som säkerställer att särhållningen upprätthålls. (EU) 2.14.3 Att ta emot en KRAV-certifierad produkt När du köper en KRAV-certifierad produkt ska du vid mottagandet kontrollera att produkten är ordentligt märkt och att den är emballerad på ett sådant sätt att produkten inte kan förväxlas eller blandas samman med andra produkter. (EU) 2.14.4 Märkning vid lagring Du ska lagra KRAV-certifierade produkter väl märkta med KRAVs namn eller märke och i sin respektive enhet. Det enda undantaget från detta är om alla produkter i ett lagerutrymme är KRAV-certifierade. (EU) 2.14.5 Lagringsatmosfär Du får använda lufttät lagring samt lagring i kontrollerad atmosfär (koldioxid, kvävgas, argon eller syre). (EU) 2.14.6 Rengör förpackningar och emballage Rengör noggrant förpackningar eller emballage som returemballage eller storlådor som innehållit produkter som inte är KRAV-certifierade om du ska lagra KRAV-certifierade produkter i dem. (EU) 2.15 Rengöring, desinfektion och bekämpning Syfte Arbeta med förebyggande insatser som riskbedömning, hygieniska och byggnadstekniska åtgärder, övervakning och rengöring för att minimera användning av kemiska ämnen och riskerna för kontaminering. (EU) 62 Allmänna regler

Se Kemikalieinspektionens Begränsningsdatabas och OBS-lista för mer information om kemikaliers miljö- och hälsofarlighet. (K) 2.15.1 Försiktighetsprincipen - Utbytesprincip Du ska undvika att använda sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. 2.15.2 Förebyggande åtgärder Vidta följande förebyggande åtgärder: Granska riskerna för möjliga problem i din verksamhet. När du gjort en sådan riskbedömning ska du genomföra förebyggande åtgärder som minimerar dessa problem. Utför hygieniska och byggnadstekniska åtgärder. Hantera till exempel allt avfall korrekt. Se över om det finns brister och åtgärda dem. Rengör kontinuerligt på lämpligt sätt. 2.15.3 Miljömärkta rengöringsmedel Rengöringsmedel ska vara miljömärkta om sådana finns för ändamålet. (K) 2.15.4 Dokumentering av desinfektion och bekämpning Dokumentera alltid desinfektion och bekämpning. 2.15.5 Tillåtna medel vid desinfektion och bekämpning Du får använda följande medel och metoder vid bekämpning och desinfektion i produktionslokaler och lagerutrymmen där KRAV-certifierade produkter lagras eller hanteras: mekaniska metoder fysikaliska metoder biotekniska metoder kemiska metoder, efter prövning av certifieringsorganet enligt regel 2.15.6. Definitioner Med mekaniska metoder menas vidare användning av (K) fällor och fångstanordningar insektsfällor med födoattrahenter eller feromoner rått- och musfällor. Med fysikaliska metoder menas (K) frysning ljusfällor för fångst av flygande insekter ultraljud mot råttor och möss UV-ljus värme ånga. Med biotekniska metoder menas (K) diatomépuder etanol Allmänna regler 63

svavel syrereduktion med kvävgas såpor och vegetabiliska oljor ättiksyra (ättiksprit). Med kemiska och övriga metoder menas användning av produkter eller ämnen som inte har tagits upp i definitionerna ovan. 2.15.6 Prövning av kemiska och övriga metoder Du får använda kemiska metoder och övriga metoder när ovan uppräknade metoder anses uteslutna och en prövning skett som gett ett godkännande från certifieringsorganet. Certifieringsorganet kan godkänna produkter med naturursprung som inte är syntetiska eller framställda med GMO samt kemikalier med miljömärkning. Vid användning av kemiska metoder ska principen om bästa möjliga teknik eftersträvas, se kapitel 2 3 Miljöbalken (SFS 1998:808), (K/SL) (Miljöbalken). För att få säljas och användas måste bekämpningsmedel vara godkända av Kemikalieinspektionen (undantag finns). Se även regler om försiktighetsmått som innebär begränsningar att använda kemiska produkter (eller biotekniska organismer) i bekämpningssyfte, kapitel 14 17 Miljöbalken (SFS 1998:808). 2.15.7 Ingen GMO Medel som används får inte vara framställda med hjälp av GMO. (K) 2.15.8 Bekämpning i lokaler utan KRAV-certifierade produkter Vid bekämpning och desinfektion i lokaler, där inga KRAV-certifierade produkter hanteras eller lagras för tillfället, med andra medel än de som anges i 2.15.5, ska åtgärder vidtas för att säkerställa att inga rester av de använda medlen kan komma i kontakt med KRAV-certifierad produktion. Journal ska föras över utförda desinfektioner och bekämpningar. Efter prövning av certifieringsorganet kan bekämpning tillåtas i butik även då det finns KRAV-certifierade produkter kvar i lokalen. (EU) 2.16 Förpackningar Minimering av förpackningsmaterial bör eftersträvas. KRAVs målsättning är att all användning av PVC och andra klorbaserade plaster vid packning av KRAVcertifierade produkter upphör. 2.16.1 Miljöanpassat förpackningsmaterial Du ska välja miljöanpassat förpackningsmaterial i första hand. (K) 2.16.2 Kemisk behandling av förpackningsmaterial Du får inte använda förpackningsmaterial som är behandlat med konserveringsmedel eller kemikalier som kan vara miljö- eller hälsofarliga. 2.17 Miljöskydd Livsmedelsproduktionen har stor miljöpåverkan. Varje led ska sträva efter att minska sin negativa miljöpåverkan. KRAV har påbörjat arbetet med att successivt se över reglerna för att införa 64 Allmänna regler

regler som bidrar till en minskad klimatpåverkan från KRAV-certifierad produktion. Innan nya regler införs kommer de att remissas så att du och andra får möjlighet att påverka hur reglerna ska se ut, läs mer om det på vår hemsida. 2.17.1 Följ KRAVs rekommendationer Du ska visa omsorg om naturoch kulturmiljön, särskilt till skyddsvärda naturoch kulturmiljöer om du har sådana där du bedriver din produktion (K) (IBS). Du ska i största möjliga utsträckning följa KRAVs rekommendationer för miljöskydd och energianvändning nedan. Miljöskydd Välj miljöanpassade produkter i första hand. Om sådana inte finns tillgängliga ska du välja de minst miljöstörande produkterna. Använd oljor och drivmedel som så långt som möjligt är av icke-fossilt ursprung. Undvik tryckimpregnerat virke. Energianvändning I den ekologiska produktionens målsättning ingår att minimera användningen av fossil energi. Därför rekommenderar KRAV att du som KRAV-ansluten minimerar energiförbrukningen i produktionen använder förnyelsebar energi när det är möjligt använder miljömärkt el i första hand använder icke-fossila drivmedel så långt möjligt alltså drivmedel av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. 2.17.2 Hantering av farligt avfall Minimera mängden farligt avfall och hantera det så att varken mark, luft eller vatten riskerar att förorenas. Blanda inte olika slags farligt avfall med varandra eller med annat avfall eller material. Farligt avfall får bara transporteras av företag som har särskilt tillstånd. Du ska känna till och följa de krav som lagstiftningen ställer på din verksamhet rörande farligt avfall. Se även Avfallsförordningen (SFS 2001:1063). 2.17.3 Miljöpolicy med mål som kan följas upp Du ska ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Dokumentera ditt miljöarbete genom ett så kallat miljöledningssystem eller på liknande sätt. Du ska ha definierade mål som kan följs upp av ditt certifieringsorgan vid revisionerna. (K) Allmänna regler 65

3 Lantbruk Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 67

Om du har ett lantbruksföretag som bedriver KRAV-certifierad växtodling, djurhållning, växthus, biodling eller svampodling så ska du också följa reglerna i det här kapitlet, liksom reglerna i kapitel 1 om märkning och kapitel 2 om bland annat certifiering, avtal och hantering av produkter. Ett viktigt syfte med reglerna i detta kapitel är att se till att verksamheten på en KRAV-ansluten gård är förtroendeingivande ur konsumentens synvinkel. Andra syften med reglerna är att de KRAV-certifierade produkterna ska lagras och hanteras på ett sådant sätt att deras värde som livsmedel eller foder inte äventyras samt att säkerställa att gårdar där det bedrivs KRAV-certifierad produktion tar extra stor hänsyn till natur och miljö. Definitioner Gård/Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Förädling: Förädling är ett samlande begrepp för all beredning av jordbruksprodukter och andra livsmedelsråvaror till livsmedel, foder, produktionshjälpmedel eller textil, skinn, läder och hudar. I ett första led räknas inte packning och märkning av produkten som förädling men om produkten till exempel tvättas eller skalas anses den ha förädlats. Exempel på förädling är malning av spannmål, safttillverkning, charkuteritillverkning, mejeri-, bageri-, slakteri- och styckningsverksamhet, konservering, djupfrysning, torkning eller annan konserverande behandling, spinning och vävning av textil. Hantering: Allt du gör med produkten som inte förändrar den. Hit räknas att ta emot produkten, lagra, sortera och packa den. Hit räknas även att torka din egen spannmål på gården och att tvätta egna produkter på gården med rent vatten. KRAV-ansluten: En producent eller motsvarande som har ett avtal med ett certifieringsorgan som är godkänt att certifiera enligt Regler för KRAV-certifierad produktion. När reglerna använder producent betyder det KRAV-ansluten producent. Producent: Den som är certifierad enligt KRAVs regler och som odlar, producerar, hanterar, förädlar, distribuerar eller importerar en vara. Begreppet betyder i texten samma sak som KRAV-ansluten. Produktionsplats: Fysiskt avgränsad enhet som är KRAV-ansluten. Begreppet motsvarar EU-förordningens produktionsenhet. 68 Lantbruk

3.1 Vad KRAV-anslutningen omfattar För att bli KRAV-certifierad ska du ha ett avtal med ett certifieringsorgan. KRAVanslutningen gäller för en brukningsenhet, det vill säga ett företag. Även om inte all produktion är KRAV-certifierad så gäller vissa regler hela ditt lantbruksföretag. Hur det går till att få ett certifieringsavtal kan du läsa i kapitel 2. 3.1.1 Kontrollen gäller hela brukningsenheten Du behöver inte lägga om hela din gård till KRAV-certifierad produktion. Men KRAV-kontrollen omfattar hela brukningsenheten även om bara en del av produktionen är KRAV-certifierad. 3.1.2 Tydlig gräns mellan KRAV-certifierad och konventionell produktion Om du bedriver både KRAV-certifierad och konventionell produktion på samma brukningsenhet ska det ske på tydligt åtskilda produktionsplatser. Även produktion under karens ska ske på produktionsplatser tydligt åtskilda från de med konventionell produktion. (EU) 3.1.3 Om du har flera brukningsenheter eller nära samarbete med andra gårdar Du ska redovisa uppgifter till ditt certifieringsorgan från andra brukningsenheter än den KRAV-anslutna på begäran från ditt certifieringsorgan, som också får utföra extra kontroller. Det gäller om det finns risk för att KRAV-certifierad och konventionell produktion blandas samman eller förväxlas. Regeln gäller: om du driver flera brukningsenheter, exempelvis om du delat upp en brukningsenhet i flera enheter eller företag - om du har ett omfattande samarbete med ett annat lantbruksföretag om samma person(er) som ingår i ledningen för ett KRAV-anslutet lantbruksföretag också ingår i ledningen för ett lantbruksföretag med konventionell produktion. (EU) 3.1.4 Regler som gäller hela brukningsenheten KRAVs regler gäller på hela din brukningsenhet följande fall: Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel, med undantag för ogräsättika, på grusgångar, vägar och gårdsplaner. (K) Du får inte odla genetiskt modifierade grödor på brukningsenheten. Du får inte heller använda eller hantera genetiskt modifierade organismer eller produkter som är märkta att de är framställda från genetiskt modifierade organismer. Om du samarbetar med andra lantbruksföretag med risk för sammanblandning enligt 3.1.3 ovan, så omfattar regeln även dessa brukningsenheter. (K) Om du har avlopp som är kopplade till en gödselbrunn eller ett avlopp där slutprodukten kan komma att användas i odlingen så ska du i första hand använda miljömärkta produkter i dina lokaler och verksamheter. När det inte finns sådana tillgängliga får du använda andra miljöanpassade produkter. Du ska tillämpa ett system för egenkontroll på brukningsenheten, till exempel LRFs Miljöhusesyn eller motsvarande. (K) Reglerna och rekommendationerna för miljö- naturoch kulturskydd gäller hela brukningsenheten. Lantbruk 69

Du ska årligen dokumentera all produktion på det sätt som certifieringsorganet begär enligt regel 2.3.3. 3.2 Lagring och hantering av produkter och produktionshjälpmedel I detta avsnitt finns regler om hur du ska lagra och hantera produkter och produktionshjälpmedel. Målet med dessa regler är att säkerställa att KRAV-certifierade produkter inte blandas ihop med produkter som inte är KRAV-certifierade och att de inte förorenas från omgivningen. Reglerna finns mer detaljerat beskrivna i KRAVs allmänna regler för lagring och hantering i avsnitt 2.14 som gäller även om du bara lagrar och hanterar dina egna produkter. Reglerna gäller till exempel mjölkhantering, skördemaskiner och gårdslager. I 2.15 hittar du även regler om rengöring, desinfektion och bekämpning i lokaler och i 2.16 regler om förpackningsmaterial. 3.2.1 Hantera KRAV-certifierade produkter och hjälpmedel separat KRAV-certifierade produkter, produktionshjälpmedel, foder etcetera ska lagras och hanteras väl åtskilda från produkter som inte är KRAV-certifierade. Du ska ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter inte kan blandas ihop eller förväxlas med produkter som inte är KRAV-certifierade. (EU) 3.2.2 Undvik föroreningar Du ska ha rutiner som säkerställer att KRAV-certifierade produkter och produktionshjälpmedel inte kan förorenas av oönskade ämnen i omgivningen, till exempel från behållare eller emballage. 3.2.3 Hantering och lagring utanför gården Om du tillfälligt lagrar eller hanterar dina produkter utanför din brukningsenhet så gäller KRAVs regler även där. Det kan gälla till exempel torkning och lagring av spannmål. Du ska då se till att företaget där du tillfälligt lagrar eller hanterar dina produkter är KRAV-certifierat för hanteringen. Annars måste du teckna ett eget avtal med företaget, ett så kallat lönproduktionsavtal. Med ett sådant avtal är det du som KRAV-ansluten som ansvarar för att företaget följer KRAVs regler. Se 2.11.4 om avtal om lönproduktion. 3.2.4 Hantering av andras produkter Om du lagrar eller hanterar andras produkter på din egen brukningsenhet ska du dokumentera det och ha rutiner för hur du håller isär dina och andras produkter. 3.2.5 Om du förädlar egna KRAV-certifierade råvaror Om du förädlar KRAV-certifierade råvaror ska du följa reglerna i kapitel 9 oavsett om det är egna eller andras råvaror du förädlar. Du ska anmäla det till ditt certifieringsorgan i förväg och få ett certifikat för livsmedelsförädling. Om du låter ett annat, ej KRAV-anslutet företag förädla dina råvaror ska du teckna ett lönproduktionsavtal, med företaget, se även 3.2.3 ovan. Observera att lönproduktion bara gäller när enbart råvaror som du själv producerat ingår i produkten. I annat fall måste förädlingsföretaget vara KRAV-anslutet och certifierat enligt kapitel 9. 70 Lantbruk

3.2.6 Särskilda regler för slakt Slakt omfattas inte av reglerna för lönproduktion eftersom slaktverksamhet alltid måste certifieras enligt kapitel 9 och 10 även om det enbart rör sig om återtag av produkten och verksamheten är liten. 3.2.7 Gårdsbutik Om du har en gårdsbutik ska du följa reglerna i kapitel 14 förutom kravet på ett brett sortiment, regel 14.1.1. Du ska anmäla det till ditt certifieringsbolag i förväg och få ett certifikat för butik. 3.3 Miljö-, naturoch kulturskydd Målet med den ekologiska produktionen enligt KRAVs stadgar är att bedriva en långsiktigt hållbar produktion av livsmedel och andra produkter. Grunden är en omsorg om naturens grundläggande funktioner. För att uppnå detta ska du som KRAV-ansluten i alla led visa största möjliga omsorg om den omgivande miljön, inklusive naturoch kulturmiljöer och biologisk mångfald. Du ska också använda så lite energi och icke förnyelsebara naturresurser som möjligt. Reglerna i detta avsnitt beskriver vad du som KRAV-ansluten lantbruksproducent ska uppfylla när det gäller miljö-, naturoch kulturskydd. Avsnittet innehåller också rekommendationer. Observera att reglerna och rekommendationerna i detta avsnitt gäller hela brukningsenheten även om bara en del av produktionen är KRAV-certifierad. KRAV har påbörjat arbetet med att successivt se över reglerna för att införa regler som bidrar till en minskad klimatpåverkan från KRAV-certifierad produktion. Innan nya regler införs kommer de att remissas så att du och andra får möjlighet att påverka hur reglerna ska se ut, läs mer om det på vår hemsida. 3.3.1 Du ska bedriva ett systematiskt miljöarbete Som KRAV-ansluten ska du bedriva ett systematiskt miljöarbete. Ditt företag ska dokumentera sin verksamhet genom ett miljöledningssystem eller liknande egenkontroll, till exempel LRF:s Miljöhusesyn. Dokumentationen ska innehålla definierade mål och en åtgärdsplan som ni följer upp i samband med certifieringsorganets revisioner. (K) 3.3.2 Använd miljöanpassade produkter Som KRAV-ansluten ska du i största möjliga utsträckning värna om miljön, bland annat med hjälp av följande regler och rekommendationer: Använd i första hand miljöanpassade produkter. Om det inte finns sådana ska du välja de minst miljöstörande produkterna. Använd så långt som möjligt icke-fossila oljor och drivmedel alltså oljor och drivmedel av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung. Använd miljöanpassade produkter för rengöring, rostskydd och avfettning. Använd i första hand miljöanpassade målarfärger och lösningsmedel. Undvik tryckimpregnerat virke som är behandlat med koppar. Minimera farligt avfall och hantera det enligt gällande lagstiftning, se nedan. Lantbruk 71

3.3.3 Farligt avfall Se till att din verksamhet producerar så lite farligt avfall som möjligt. Farligt avfall är exempelvis avfall som är explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, eloch elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack, samt jordbrukskemikalier. Du ska förvara och hantera farligt avfall på ett sådant sätt att varken mark, luft eller vatten riskerar att förorenas. Du får inte blanda olika typer av farligt avfall med varandra. Du får heller inte blanda farligt avfall med andra typer av avfall eller andra ämnen eller material. (SL) Farligt avfall får endast transporteras av företag som har särskilt tillstånd. Om ditt företag inte har sådant tillstånd kan du ändå transportera bort mindre mängder farligt avfall från din egen verksamhet efter att du anmält detta till Länsstyrelsen. För mer information, se avfallsförordningen (SFS 2001:106) och LRFs Miljöhusesyn Allmänna Gårdskrav, Farligt avfall. (SL) 3.3.4 Avlägsna skrot och skräp Skrot, fordonsvrak, plast, papper och andra restprodukter eller avfall som du inte rimligen kan behöva för reparationsändamål ska du sortera och lämna för återanvändning, återvinning, energiutvinning eller deponi. (K/SL) Du ska hålla material för reparationsändamål prydligt samlat. Du ska också hålla efter uppställningsplatsen så att materialet inte är övervuxet. Trådstängsel som inte används ska du ta bort. (K) 3.3.5 Plast Fiberduk och plast för mark- och kulturtäckning, insektsnät och ensilageplast får inte vara baserade på klorerade plaster som polyvinylklorid, PVC. När du använt sådana produkter ska du avlägsna dem från marken. Du får inte bränna dem på platsen där de använts. Du behöver inte ta bort nedbrytbara material från odlingsplatsen. (K) (IBS) 3.3.6 Var energismart I den ekologiska produktionens målsättning ingår att minimera användningen av fossil energi. Därför rekommenderar KRAV att du: minimerar energiförbrukningen i produktionen använder förnyelsebar energi när det är möjligt använder miljömärkt el i första hand. 3.3.7 Skötselplan för naturoch kulturskydd samt för biologisk mångfald Som KRAV-ansluten ska du ta stor hänsyn till natur och kulturmiljöer inklusive den biologiska mångfalden. Du bör upprätta en skötselplan för naturoch kulturvärden. Om du har en sådan skötselplan ska du också tillämpa den. Om du ännu inte har gjort en skötselplan för din gård ska du använda Miljöhusesynens checklista om biotopskydd och fornminnen och genomföra den. (K) (IBS) 3.3.8 Åtgärder för naturoch kulturskydd Du ska vidta följande åtgärder om de är relevanta på din gård: Minimera den negativa påverkan på mark och vatten vid betesdrift (K) (IBS) Undvik tillskottsutfodring på naturbetesmarker. (K) Undvik preparat med svårnedbrytbara substanser för parasitbekämpning 72 Lantbruk

när djuren går på naturbetesmarker. Exempel på sådana substanser är avermectiner. (K) Skydda naturbetesmarker samt åkerholmar och andra värdefulla landskapselement från bökande tamdjur. (K) Hävda skyddsvärda ängs- och hagmarker väl. Med skyddsvärda menas att de har stor betydelse för flora och fauna eller ett högt kulturvärde. (K) Bevara bärande träd och buskar, som vilda fruktträd, nötträd och liknande, samt hamlade träd och alléer. När detta inte är möjligt ska du ersätta dem med nya träd. (K) Undvik åtgärder som kan skada biotopskyddade områden i jordbruksmark som exempelvis stenmurar, odlingsrösen, åkerholmar, alléer, öppna diken, källor samt småvatten och våtmarker. Undvik att odla upp eller på annat sätt varaktigt förändra primära ekosystem alltså naturmark som inte är påverkad av människan. (IBS) Se till att inte överutnyttja vattenresurserna. Finns det risk att marken blir försaltad ska du vidta åtgärder som motverkar det. (IBS) 3.3.9 God hävd Du ska hålla odlingen i god hävd, det vill säga odlingen ska vara välskött, för att minska risken att ogräs och skadegörare förökar sig i odlingen. (EU) Lantbruk 73

4 Växtodling Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 75

KRAV-certifierad växtodling inleds med en karenstid då du följer reglerna men inte får sälja produkterna som KRAV-certifierade. Du ska ha en varierad växtföljd med vall eller gröngödsling. Den bidrar till en god växtnäringsförsörjning och förebygger sjukdomar och stora ogräsproblem. En grundtanke är att växtnäringen så långt som möjligt ska återföras från djurproduktion och från livsmedelsproduktionen. Många organiska gödselmedel är tillåtna, men inte stallgödsel från den mest intensiva konventionella produktionen. Du får använda vissa oorganiska gödselmedel i sina naturliga former, men inte konstgödsel. Även i växthus ska du alltid odla i jord. För svampodling finns särskilda regler för substrat. Förebygg sjukdomar, skadedjur och ogräsproblem genom gröd- och sortval, varierad växtföljd och naturliga fiender till skadegöraren. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och ur konsumentens synvinkel förtroendeingivande växtodling som ger produkter av hög kvalitet. Utforma din KRAV-certifierade växtodling så att: du bevarar markens och det övriga ekosystemets långsiktiga produktionsförmåga du skyddar och utvecklar den biologiska och genetiska mångfalden i kulturlandskapet och i produktionen du använder så lite fossila bränslen och andra icke förnyelsebara resurser som möjligt du undviker att använda naturfrämmande ämnen och minimerar utsläppen av föroreningar till den omgivande miljön. Läsanvisning Under rubriken Allmänt hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera angående odlingen. Slutligen finns information om hur tillverkare av tillåtna produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda och publicerade på KRAVs hemsida. Dessutom finns här regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar i odlingen. I avsnitt 4.2. beskrivs vad du ska göra för att minimera förluster av växtnäring och när du behöver göra en växtnäringsbalans. 4.3 anger vilka gödselmedel som är tillåtna och vilka som inte är det. I avsnitt 4.4 finns regler för växtskydd och i 4.5 framgår vad som krävs för utsäde och plantor. Särskilda regler för växthus hittar du i avsnitt 4.6 och för svampodling finns specifika regler i avsnitt 4.7. Definitioner Biologiska processer: Processer som sker med hjälp av levande organismer till exempel rötning och kompostering. EU-ekologisk: Produktion certifierad enligt förordning (EG) 834/2007. Fysikaliska processer: Processer som sker med fysikaliska metoder till exempel malning, frysning och torkning. 76 Växtodling

Fånggröda: En gröda som sås in i befintlig gröda för att fånga upp överskott av växtnäring under hösten och därefter plöjas ner. Den består ofta av gräs. Gård/Brukningsenhet: En fastighet eller ett företag som består av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana fastigheter och som har gemensam bokföring. Begreppet motsvarar EU-förordningens jordbruksföretag. Vi använder gård och brukningsenhet som precis samma begrepp. Gröngödsling: En gröda som inte skördas till foder eller livsmedel, och som har till syfte att användas som gödsel, oftast på samma mark som den odlats på. Den innehåller oftast kvävefixerande baljväxter. Karenstid: Den tid du ska följa KRAVs regler men inte får sälja eller använda skörden som KRAV-certifierad. Konstgödsel: Syntetiska handelsgödselmedel. P-AL klass: En indelning av jordar efter koncentrationen av lättlösligt fosfor. Parallellodling: Med parallellodling menas när samma gröda odlas konventionellt och enligt KRAVs regler inom samma brukningsenhet/företag. Om samma gröda odlas enligt KRAVs regler på karensmark och på KRAV-certifierad mark räknas det inte som parallellodling, men du måste alltid säkerställa och kunna visa att en KRAVcertifierad produkt och en produkt från karensmark inte blandas ihop. Detsamma gäller om du odlar samma gröda enligt (EG) nr 889/2008 och enligt KRAVs regler inom samma företag. Parallellodling är endast tillåtet under mycket begränsade villkor, se regel 4.1.6. Produktionshjälpmedel: Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel och växtskyddsmedel, samt djurvårdsmedel och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Växtföljd: En planerad ordningsföljd mellan grödor på ett enskilt skifte. Växtnäringsbalans: Förhållandet mellan införd växtnäring i t.ex. inköpt gödsel och den växtnäring som förs bort i de produkter som lämnar från gården. Växtskyddsmedel: Medel som skyddar växterna mot angrepp av insekter, svampar och andra skadegörare. Växtodling 77

4.1 Allmänt I detta avsnitt hittar du regler om karenstid, parallellodling och vad du ska dokumentera om din växtodling. Dessutom finns här regler om övergång från EUekologisk till KRAV-certifierad odling, om att KRAV-odlingen inte får flyttas runt på gården, samt regler om skyddsavstånd och vad som ska göras för att undvika föroreningar. Här finns även en regel som beskriver hur tillverkare av produktionshjälpmedel kan få dessa bedömda för KRAV-odling. Tänk särskilt på Du måste lämna en särskild ansökan till certifieringsorganet för att retroaktivt få tillgodoräkna dig karenstid, alltså få karenstidens början räknad från ett tidigare datum än du anmälde marken. Se regel 4.1.1.5. Du får inte på samma brukningsenhet odla samma gröda konventionellt och enligt KRAVs regler, så kallad parallellodling, med några undantag, se regel 4.1.6. 4.1.1 Karenstid Innan du kan sälja en gröda som KRAV-godkänd ska marken ha legat i karens en viss tid. Det är den tid som går från det att du börjar odla enligt KRAVs regler tills du får börja sälja dina grödor som KRAV-certifierade. Karenstiden startar det datum som du anmäler till certifieringsorganet att du vill använda marken för KRAV-certifierad odling. Under karenstiden ska du följa KRAVs regler och ha anmält dig till ett godkänt certifieringsorgan så att de kan göra revision hos dig. 4.1.1.1 Karenstid för olika grödor Marken där du odlar ettåriga grödor har två års karenstid. Det måste alltså gå två år innan du får så den första gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För vallar och beten är karenstiden två år innan du kan skörda den gröda som ska bli KRAV-certifierad. (EU) För fruktträd, bärbuskar och övriga etablerade perenna grödor är karenstiden tre år innan du kan börja skörda den gröda som kan bli KRAV-certifierad. (EU) Karenstiden är säsongsbaserad. Det innebär för ettåriga grödor att det inte måste ha gått exakt på dagen två år sedan du påbörjade karenstiden när du sår den första gröda som kan KRAV-certifieras. (EU) Om marken varit utsatt för intensiv kemisk bekämpning så kan karenstiden förlängas. Jordbruksverket beslutar om en sådan förlängning. (EU) Om du odlar i en avskild markbädd bestående av jord som är godkänd enligt regel 4.6.1 behövs ingen karenstid. En avskild markbädd är en odling där det finns en barriär så att växten inte kan komma i kontakt med den ursprungliga jorden. En sådan barriär kan vara av plast, plåt, betong, trä eller annat material som växtrötter normalt inte kan ta sig igenom. 4.1.1.2 Foder från en odling i karens Fodergrödor från en odling i karens får du använda till egna KRAV-certifierade djur enligt vissa regler, se 5.7.15. Du får även sälja foder från en karensodling om fodret skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjades på marken. Använd i så fall följande märkning vid marknadsföring och försäljning Karens- 78 Växtodling

foder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras. (EU) Om du ska producera foderblandningar för försäljning så ska du vara certifierad enligt kapitel 11. 4.1.1.3 Utsäde från en odling i karens Under vissa villkor får du sälja och använda det du skördar från en KRAV-ansluten odling som ligger i karens som KRAV-certifierat utsäde. Följande villkor ska vara uppfyllda för detta: Du ska ha anmält marken till karens och påbörjat karenstiden innan du sått utsädesgrödan. (EU) Om du odlar vallfrö eller andra fleråriga grödor ska du ha anmält och påbörjat karenstiden minst 12 månader innan du skördat odlingen. (EU) 4.1.1.4 Retroaktivt godkännande av karenstiden Du som under en tid haft din produktion i ett system för ekologisk produktion kan under vissa förhållanden räkna in den tiden i karenstiden för att få produktionen KRAV-certifierad snabbare. (EU) Detta gäller mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller miljöersättning för bete och slåtterängar i landsbygdsprogrammet. (EU) Även mark som inte haft dessa miljöstöd kan godkännas i efterhand om du kan bevisa att otillåtna medel inte använts på marken under minst tre sammanhängande år före din anmälan. I dessa fall fattar Jordbruksverket beslut i varje enskilt fall. (EU) I båda fallen ska du ansöka till ditt certifieringsorgan i god tid före odlingssäsongen. 4.1.1.5 Ansökan om att få karenstiden godkänd retroaktivt För att enligt 4.1.1.4 få karenstid godkänd retroaktivt, alltså få karenstiden räknad från ett tidigare datum än du anmälde den, så ska du lämna en skriftlig ansökan om retroaktivt godkännande av karenstiden till ditt certifieringsorgan. Certifieringsorganet handlägger ärendet. För mark som inte haft miljöstöd fattar Jordbruksverket sedan det formella beslutet i varje enskilt fall. Kontakta certifieringsorganet för att få veta sista datum du kan ansöka och för att få reda på den avgift du ska betala för handläggningen. Skicka följande dokument tillsammans med din ansökan: För mark där du fått miljöersättning för ekologiska produktionsformer eller betesmark och slåtterängar så ska du skicka med den senaste sammanställningen över jordbruksstöd som skickas ut av Länsstyrelsen för åren i fråga. För annan mark måste du skicka med ett intyg på att du inte använt otillåtna medel på marken under tre år. Den person som intygar ska vara rådgivare eller motsvarande och väl känna till ekologisk odling och KRAVs regler eller certifierad lantbrukare eller annan lantbrukare som är väl insatt i förhållandena på gården och de aktuella skiftena samt känner till regelverken för ekologisk produktion. 4.1.1.6 Skörd från mark med retroaktiv karens Innan du kan skörda en KRAV-godkänd gröda från en mark med retroaktivt godkänd karens så måste certifieringsorganet kontrollera marken. Växtodling 79

Om du skördat grödor på mark där du först efter att du skördade grödorna har blivit beviljad retroaktivt godkännande av karenstiden så räknas den skörden som konventionell vara. Om marken kan godkännas retroaktivt endast för ett år tillbaka så kan årets gröda räknas som godkänt foder från karensårsodling. En förutsättning är att du skördat årets gröda efter det datum certifieringsorganet, eller i förekommande fall Jordbruksverket, beslutat att retroaktivt godkänna föregående års karens. Du får då sälja grödan märkt karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras enligt regel 4.1.1.2. 4.1.2 Övergång från EU-ekologisk till KRAV-certifierad odling Du som haft din ekologiska växtodling certifierad enligt (EG) nr 834/2007 och vill få den KRAV-godkänd ska anmäla detta till certifieringsorganet. Det behövs ingen ny karenstid, men du ska uppfylla KRAVs regler senast från och med det datum du anmäler att du vill få din produktion KRAV-certifierad till ditt certifieringsorgan. (K) 4.1.3 Du får inte flytta runt KRAV-certifierad odling Du får inte odla konventionellt en tid på tidigare KRAV-certifierad mark för att sedan börja odla KRAV-certifierat där igen. Du får inte heller växla fram och tillbaka mellan EU-ekologisk certifiering och KRAV-certifiering på en och samma mark, men det är tillåtet att gå från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion enligt regel 4.1.2 ovan. Du kan inte få ny mark KRAV-certifierad om du inte har kvar all tidigare KRAV-certifierad mark i certifieringen. Om du anmäler ny mark får du heller inte ta ut KRAV-certifierad mark ur certifieringen senare under samma säsong. Regeln gäller även växthus och växthusavdelningar. Det finns två undantag från regeln: när du har förlorat mark som tidigare varit KRAV-certifierad, till exempel genom att ett arrende upphört om den KRAV-anslutna delen av din brukningsenhet därigenom blir bättre sammanhållen. Vill du utnyttja något av dessa undantag så ska du som producent dokumentera vilken mark det handlar om och motivera varför du ska få göra undantag. Ditt certifieringsorgan bedömer om du uppfyller regeln. 4.1.4 Parallellodling inte tillåten, men hela gården behöver inte läggas om Du behöver inte lägga om all mark på din gård till KRAV-certifierad produktion, se vidare 3.1, men du får inte odla samma gröda både konventionellt och KRAVcertifierat eller på karensmark, så kallad parallellodling, Du får dock odla olika sorter som är lätta att skilja från varandra till exempel potatis med olika skalfärg. Det räknas inte som parallellodling och är tillåtet. Ett annat exempel är att du odlar havre i renbestånd på din KRAV-certifierade mark och sår in minst 10% korn i din konventionella havre och därmed gör den till blandsäd. (EU) Det spelar ingen roll om du tänkt använda en parallellodlad gröda till egna konventionella djur eller sälja all gröda av samma slag som konventionell. Du får inta ha parallellodling ändå. (EU) Du får heller inte odla vår- och höstformer av samma gröda, det räknas som parallellodling. (EU) 80 Växtodling

4.1.5 Samma gröda i karens och KRAV-certifierad är inte parallellodling Det räknas inte som parallellodling om du odlar samma gröda på karensmark och på KRAV-certifierad mark. Detta är tillåtet utan extra kontroll. Även här ska du dock hålla den KRAV-certifierade grödan och den från karensmark åtskilda och dokumentera det. 4.1.6 Få undantag för att parallellodla - parallellodlingskontroll krävs I vissa undantagsfall får du parallellodla samma sort eller sorter som är svåra att skilja från varandra. (EU) 1. Du får parallellodla fleråriga perenner av samma sorter eller sorter som är svåra att skilja åt om de har en minsta odlingstid om 3 år. Detta undantag gäller under en omställningsperiod om maximalt 5 år, se nedan. 2. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt i forsknings- eller utbildningssyfte. 3. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt när du producerar utsäde, vegetativt förökningsmaterial och plantor. 4. Du får parallellodla såväl samma sorter som sorter som är svåra att skilja åt på mark som används för bete. För att kunna utnyttja något av dessa undantag ska certifieringsorganet också göra en särskild parallellodlingskontroll hos dig. Det innebär att du ska: i förväg ansöka skriftligt om en parallellodlingskontroll till certifieringsorganet. Kontakta certifieringsorganet för att få veta hur, när och vad det kostar. De vidarebefordrar ansökan till Jordbruksverket vars godkännande krävs. (EU) underrätta certifieringsorganet senast 48 timmar innan du skördar var och en av de berörda produkterna. (EU) efter att du skördat ska du underrätta certifieringsorganet om exakt hur mycket du skördat och hur du håller isär konventionella och KRAV-certifierade produkter. Dokumentation över skördade mängder och rutiner för särhållning ska finnas tillgängliga för kontroll. (EU) Du som utnyttjar undantaget enligt punkt 1 ovan ska även upprätta en plan för hur du ska ställa om hela din perenna odling på gården. Den sista delen av odlingen ska läggas om senast inom 5 år. Planen ska följas upp och godkännas årligen av Jordbruksverket. Du ska kunna visa för ditt certifieringsorgan att Jordbruksverket godkänt din plan. (EU) 4.1.7 Dokumentera din odling Du ska dokumentera följande när det gäller din KRAV-certifierade växtodling: vilka produktionshjälpmedel du köpt (EU) hur mycket och vilka gödselmedel du använder och var du använt dem (EU) att du behöver använda dessa gödselmedel om det inte är stallgödsel eller gröngödsling från KRAV-certifierad eller ekologisk produktion (EU) hur mycket och vilka växtskyddsmedel du använt och var du använt dem (EU) att du behöver/behövde använda dessa växtskyddsmedel (EU) hur mycket du skördat av olika grödor. (EU) Du ska föra en växtodlingsjournal löpande med datum för åtgärder, medel, be- Växtodling 81

handlingsmetoder och mängder för respektive skifte. Du ska kunna visa verifikationer och produktblad för produktionshjälpmedel. Din dokumentation ska vara tydlig och väl samlad. Du ska spara dokumentationen på gården så ett den ger information över en längre tidsperiod. (EU) 4.1.8 Bedömning av produktionshjälpmedel som tillåtna eller inte Gödselmedel och växtskyddsmedel räknas som produktionshjälpmedel. Dessa kan KRAV-certifieras enligt kapitel 12, vilket innebär att de är godkända att använda i KRAV-certifierad odling och får marknadsföras som sådana. Den som tillverkar eller marknadsför ett produktionshjälpmedel och inte vill certifiera medlet kan ändå få en bedömning gjord om produkten får användas enligt KRAVs regler. Ett godkänt certifieringsorgan gör sådana bedömningar mot ersättning. Tillverkaren eller marknadsföraren ska då lämna de uppgifter om produkten som certifieringsorganet behöver för sin bedömning. Om produkten uppfyller samtliga regler om produktionsprocessen och råvarornas ursprung enligt kapitel 4 i KRAVs regler samt är tillåtet att använda enligt kommissionens förordning (EG) nr 889/2008, så publicerar KRAV produkten på sin webbplats, www.krav.se, under http://www.krav.se/foretag/certifieringar/ Lantbruk/. I sin produktinformation får tillverkaren ange att produkten är tilllåten inom KRAV-certifierad produktion. Tillverkaren får dock inte ange detta på förpackningen. Dessa produkter får inte märkas med KRAVs märke för produktionshjälpmedel. Detta märke får bara användas för produktionshjälpmedel som certifierats enligt Kapitel 12. KRAVs märke får heller inte användas i marknadsföring av produkten. Syftet med denna regel är att var och en ska slippa göra en bedömning av olika produkter som finns på marknaden. 4.1.9 Föroreningar och skyddsavstånd Dessa regler ska förhindra att dina KRAV-godkända grödor förorenas när du odlar dem. Föroreningar i detta sammanhang är till exempel föroreningar från trafik och angränsande konventionella odlingar eller tungmetaller som kan finnas i gödselmedel eller mark. Tänk på Tidigare markanvändning kan innebära att bekämpningsmedelsrester eller andra föroreningar fortfarande finns kvar i marken. Ta reda på hur marken använts innan du påbörjar karens på marken. 4.1.9.1 Hårt trafikerade vägar Grödor som odlas inom 25 meter från kanten av en hårt trafikerad väg får inte användas som livsmedel. Hårt trafikerade är i detta sammanhang vägar som trafikeras av mer än 3 000 fordon per dygn i genomsnitt räknat på årsbasis. (K) (IBS) 4.1.9.2 Förorenad odlingsplats eller gröda underkänns Certifieringsorganet kan underkänna en odlingsplats om det finns så mycket rester av oönskade ämnen att de kan orsaka problem till exempel om det i de KRAVcertifierade produkterna finns rester från föroreningar i sådana koncentrationer att det påverkar produkternas värde som livsmedel eller foder. Höga halter av föroreningar är också skäl för certifieringsorganet att underkänna grödan. (K) 82 Växtodling

Det är du som producent som ska undersöka och dokumentera markföroreningar om det finns anledning att misstänka att sådana föroreningar kan finnas. (SL) 4.1.9.3 Skyddsavstånd till egen konventionell odling Om inte hela din gård brukas enligt KRAVs regler så får du inte utföra kemisk bekämpning närmare än 25 meter från KRAV-ansluten mark. Du får inte sprida konstgödsel närmare än 10 meter från KRAV-ansluten mark. När du radmyllar gödsel eller sår med betat utsäde så räcker det om du har 1 meters skyddsavstånd till KRAV-ansluten mark. Om du bedriver konventionell odling i ett annat företag och den odlingen gränsar mot din KRAV-certifierade odling så ska du tillämpa skyddsavstånden i denna regel. (K) 4.1.9.4 Gräns till grannens konventionella odling Du som KRAV-ansluten ska vidta åtgärder för att minimera riskerna för att din KRAV-anslutna mark eller gröda förorenas av kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som används på någon annan producents odlingar som ligger intill dina. Du kan till exempel komma överens med grannen om att denne är extra försiktig eller har en skyddszon. Du kan också upprätta en egen skyddszon eller skyddsplantering. (K) (IBS) Vid kemisk bekämpning måste grannen som ett minimum tillämpa vindanpassat skyddsavstånd med särskild hänsyn enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (SNFS 1997:2) och allmänna råd (97:3), www.naturvardsverket.se, eller se Jordbruksverkets Hjälpreda för bestämning av vindanpassat skyddsavstånd vid användning av lantbruksspruta med bom. (SL) 4.1.9.5 Rena maskiner Du ska se till att såmaskiner, gödselspridare, lantbrukssprutor och liknande är väl rengjorda om du även använt maskinerna för produktionshjälpmedel eller utsäden som inte är tillåtna enligt KRAVs regler. (K) 4.1.9.6 Tungmetaller Du ska begränsa hur mycket tungmetaller du tillför din åkermark. Tungmetaller kan följa med till exempel gödselmedel, kalker, jordförbättringsmedel, växtskyddsmedel eller foder och fodermineraler. Du som producent ska se till att det finns en analys av halten tungmetaller i en sådan produkt innan du använder den när det finns anledning att anta att halten tungmetaller kan vara hög. Du ska inte använda sådana mängder eller typer av produkter att du överskrider den högsta tillåtna tillförseln av tungmetaller. I avsnitt 12.5 hittar du vilka mängder som maximalt får tillföras per hektar och år. 4.2 Hushålla med växtnäringen Här finns regler för växtföljd, växtnäringsbalans och olika åtgärder du ska vidta för att minska förlusterna av växtnäring. Genom växtföljder där du odlar vall och baljväxter ska du ta tillvara växternas förmåga att skapa en god markstruktur och att ta upp luftens kväve. Växtnäringsbalanser och en aktuell markkarta ska hjälpa dig att anpassa gödslingen efter vad grödan behöver och därmed minimera förlusterna av växtnäring. Växtodling 83

Det här vill vi nå Att erosionen och utlakningen eller andra förluster av näringsämnen från jordbruksmark blir så liten som möjligt. Reglerna syftar till att minimera jordbrukets negativa påverkan på marken och de omgivande ekosystemen och att minimera användningen av icke förnybara resurser. Tänk särskilt på Du ska kunna redovisa vilka åtgärder du gör för att minimera växtnäringsförluster. Från och med 1 januari 2010 ska de flesta KRAV-anslutna växtodlare som tar in växtnäring utifrån i form av gödsel eller foder göra en årlig fosforbalans. Du ska sträva efter balans mellan införd och bortförd fosfor. 4.2.1 Vall eller gröngödsling i växtföljden Du ska ha en varierad växtföljd där vall eller gröngödsling med baljväxter ingår på varje skifte. De kvävefixerande baljväxterna är nödvändiga för att försörja den KRAV-certifierade odlingen med kväve. Vall eller gröngödsling kan inte ersättas med fånggrödor. (EU) Du behöver inte följa kravet på en varierad växtföljd om du odlar fleråriga växter med en omloppstid som är längre än fem år, till exempel buskar och träd eller permanenta beten. Kravet gäller inte heller växthusodlingar. (EU) 4.2.2 Minimera erosionen och läckaget av växtnäring För att din växtodling ska kunna godkännas ska du odla på ett sådant sätt att du minimerar förlusterna av växtnäring och minskar risken för erosion. Du ska kunna redovisa vilka åtgärder du gjort och planerar (K). Exempel på sådana åtgärder är: att ha marken bevuxen vintertid att odla fånggrödor att hantera stallgödsel på ett sådant sätt att den läcker så lite näring som möjligt att sprida stallgödsel vid en lämplig tidpunkt och med lämplig teknik att bryta vall vid lämplig tidpunkt att i växthus hantera näringslösningar och överskott av bevattningsvatten väl. Du ska också följa den lagstiftning som gäller i ditt område, exempelvis om bevuxen mark vintertid och vilka tidpunkter du får sprida stallgödsel. En sammanfattning av lagstiftningen på området finns i LRFs Miljöhusesyn avsnittet Växtodling. Du kan hitta miljöhusesynen via www.miljohusesyn.nu. 4.2.3 Lämna en permanent bevuxen zon mot vattendrag Du ska lämna en skyddszon på minst tre meter invid vattendrag, våtmarker och sjöar som normalt är vattenförande året om. Denna skyddszon ska vara permanent bevuxen och ogödslad. Tre meter räknas horisontellt från vattenbrynet. När du sprider stallgödsel invid vattendrag bör du lämna en bredare ogödslad skyddszon som sträcker sig en bit in på åkermarken. (K) 84 Växtodling

4.2.4 Anpassa gödslingen till grödans behov En viktig förutsättning för att minimera förlusterna av växtnäring är att inte använda för mycket växtnäring. Som KRAV-ansluten odlare ska du anpassa gödslingen till grödans behov. Inom lantbruk och frilandsodling ska du sträva efter balans mellan införd och bortförd fosfor och minimera överskottet av kväve. Inom växthusodling ska du anpassa gödslingen så väl som möjligt till kulturens behov. 4.2.5 Krav på årlig växtnäringsbalans För att du ska ha god kontroll på hur du använder växtnäring så ska du göra en växtnäringsbalans för den KRAV-certifierade odlingen. Du ska beräkna balansen mellan den växtnäring du tillför i form av exempelvis inköpt gödsel och foder, och den växtnäring som förs bort i de produkter som lämnar gården. Från och med 2010 ska du lämna en årlig redovisning av detta till ditt certifieringsorgan. Det innebär att du ska göra en växtnäringsbalans på 2010 års skörd och sedan förnya den årligen. Kraven på växtnäringsbalansen beskrivs i de följande delavsnitten - för lantbruk, frilandsodling av grönsaker, frukt och bär i regelavsnitt 4.2.6 och för växthus i regel 4.2.7. Undantag: Om du inte för in några gödsel- eller fodermedel till din KRAV-certifierade gård så behöver du inte redovisa någon växtnäringsbalans. Det behöver du inte heller göra om du bara för in mineralfoder. Du behöver inte heller lämna en årlig växtnäringsbalans om du: producerar grönsaker, potatis, sockerbetor, frukt och bär på friland, om den sammanlagda arealen är högst 5 ha har övrig lantbruksproduktion om arealen är högst 50 ha och antalet djurenheter är högst 25 (djurenhet definieras enligt SFS 1998:899, se LRFs Miljöhusesyn) producerar i växthus om den totala växthusytan är högst 200 m 2 producerar i växthus om du kan visa att det inte finns något överskott av bevattningsvatten som släpps ut i omgivande miljö. Även om något av dessa undantag gäller dig så kan certifieringsorganet begära att du redovisar en växtnäringsbalans om det anser att en sådan behövs för att bedöma växtnäringssituationen på din gård. De regler för tillåtna överskott som beskrivs i 4.2.6.3 och 4.2.6.4 gäller alla anslutna producenter. 4.2.6 Växtnäringsbalans för lantbruksgrödor och frilandsodlingar av grönsaker, frukt och bär Här beskrivs hur du som odlar lantbruksgrödor eller frilandsodlar grönsaker, frukt eller bär ska redovisa och anpassa din gödsling. Det gör du genom att: göra en årlig fosforbalans se regel 4.2.6.1 ha en aktuell markkarta se regel 4.2.6.2 undvika överskott av fosfor se regel 4.2.6.3 vid behov göra en åtgärdsplan och fördjupad växtnäringsöversyn inklusive kväve se regel 4.2.6.4 4.2.6.1 Gör en årlig fosforbalans Du ska årligen göra en balansberäkning av fosfor. KRAV har valt fosfor för att det är en ändlig resurs och för att om man tillför för mycket fosfor till jordar med höga fosforklasser så ökar risken för läckage av växtnäring. Dessutom är det lätt Växtodling 85

att göra en balansberäkning av fosfor och förhållandevis lätt att tolka den. Beräkna fosforbalansen utifrån det gångna årets produktion så här: Lägg ihop hur mycket fosfor som finns i gödselmedel, fodermedel eller andra produkter som du tar in till gården. Räkna sedan ut hur mycket fosfor som försvinner med alla produkter som lämnar gården, till exempel när du säljer spannmål, mjölk eller kött. Sedan räknar du ut skillnaden och dividerar med arealen av den mark du brukar enligt KRAVs regler. Du ska även räkna med halva arealen betesmark utanför åker. På så sätt får du fram en siffra för ett över- eller underskott per hektar. Om du inte brukar hela gården enligt KRAVs regler ska du bara räkna på den KRAV-certifierade delen. Du ska uppdatera fosforbalansen varje år och redovisa den till ditt certifieringsorgan. (K) 4.2.6.2 Du ska ha en aktuell markkarta Du ska ha en markkarta som motsvarar standardkartering enligt god markkarteringssed. För en definition av god markkarteringssed, se Riktlinjer för gödsling och kalkning på Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se. Markkartan ska vara högst 10 år gammal. Du kan använda en äldre karta om du har gjort en uppföljningskartering som är aktuell. (K) 4.2.6.3 Undvik överskott av fosfor Med utgångspunkt i fosforbalansen och markkartan ska du begränsa hur mycket växtnäring du tillför. Du ska sträva efter att nå en balans mellan den mängd fosfor du för in och den mängd du för ut, för de marker som är fosforklassade P-AL klass III eller högre. För marker som har lägre fosforklasser får du ha ett visst överskott. Se tabell nedan (K). Tillåtet årligt överskott av fosfor på den KRAV-certifierade arealen (kg/ha) i medeltal över en femårsperiod P-AL-värde I II III IV V +20 +10 +5 0 0 Det finns vissa undantag från de tillåtna överskotten av fosfor. Dessa undantag är: KRAV tillåter ett högre överskott än värdena i tabellen i växtföljder baserade på grönsaksodling på friland och i frukt- och bärodling för närvarande. Att inget gränsvärde bestämts beror på att det finns alltför lite kunskap om rimliga överskott i den typen av växtföljder. I P-AL-klass IV och V tillåter KRAV att du har ett överskott på högst 2 kg fosfor/ha om du har KRAV-certifierad djurhållning förutsatt att du inte köper in stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor. Om din gård har KRAV-certifierad eller EU-ekologisk svinhållning när växtodlingen blir KRAV-certifierad så tillåter KRAV till och med år 2011 upp till 5 kg överskott av fosfor i P-AL-klass IV och V, förutsatt att du inte för in någon stallgödsel eller annat gödselmedel som innehåller fosfor till den KRAV-certifierade enheten. KRAV medger denna tidsfrist för att svingårdarna ska få tid på sig att anpassa sig. Observera dock att enligt gällande lagstiftning får du maximalt tillföra 22 kg 86 Växtodling

fosfor från organiska gödselmedel per hektar på de ytor där du sprider organiska gödselmedel. Du ska beräkna tillförseln som ett genomsnitt över en femårsperiod. 4.2.6.4 Fördjupad växtnäringsöversyn inklusive åtgärdsplan och kvävebalans Om du har ett större överskott av fosfor än det som anges i tabellen så ska du göra en fördjupad växtnäringsöversyn och ta fram en åtgärdsplan med syfte att minska överskottet. Det gäller även om du har en produktion där större överskott kan tillåtas, samt om du har, eller man kan förmoda att du har, höga överskott av kväve. Kvävegivan för lantbruksgrödor får inte överstiga Jordbruksverkets riktlinjer för gödsling (se www.jordbruksverket.se). (K) Den fördjupade växtnäringsöversynen innebär en växtnäringsbalans utförd i dataprogrammet STANK in MIND eller motsvarande program där kvävefixering ingår. En rådgivare med kvalifikationer inom området ska utföra arbetet eller granska och godkänna det. (K) Du ska dokumentera arbetet med din fördjupade växtnäringsöversyn och redovisa den till ditt certifieringsorgan. I dokumentationen ska det finnas: En ny växtnäringsbalans för både kväve och fosfor på den areal du brukar enligt KRAVs regler. Räkna på produktionen under ett normalår eller räkna på ett växtföljdsomlopp, När du beräknar kvävebalansen ska du räkna in kvävefixering och kvävenedfall. (K) En gödslingsplan där du har med utlakningsberäkningar för var och en av de olika växtföljder du använder på gården. Glöm inte att ta med betesmark utanför åker. (K) En strategi för kvävetillförsel. En åtgärdsplan som syftar till att minska överskotten av fosfor och/eller kväve. (K) Du ska följa åtgärdsplanen som du tar fram och göra en ny fördjupad växtnäringsöversyn senast efter 5 år, eller tidigare om certifieringsorganet begär det. 4.2.7 Växtnäringsbalanser för växthus Om du producerar grödor i växthus med en total yta som är större än 200 m 2 och inte har något system för att återföra bevattningsvattnet eller kan visa på något annat sätt att det inte släpps ut bevattningsvatten i omgivande miljö, så ska du göra en årlig växtnäringsbalans för kväve och fosfor för varje växthus eller avdelning. Om du odlar i ett avgränsat substrat så ska du göra en redovisning per kultur. Du ska uppdatera växtnäringsbalansen varje år efter säsong och redovisa till certifieringsorganet. (K) Syftet med att beräkna växtnäringsbalansen är att allt eftersom anpassa hur mycket gödsel du använder så väl som möjligt till kulturens behov, och därmed minska negativ miljöpåverkan och risken för näringsförluster. 4.3 Gödselmedel, jordförbättringsmedel Avsnittet anger vilka gödselmedel du får använda i KRAV-certifierad växtodling, och vilka villkor som gäller för användningen. Det här vill vi nå En nära koppling mellan djurhållning och foderproduktion samt att kretsloppet Växtodling 87

mellan stad och land ska slutas utan att åkermarken riskerar att förorenas är viktiga grundtankar i KRAV-certifierad produktion. KRAV-certifierad odling ska inte vara beroende av gödsel från produktionsformer som skiljer sig mycket från målsättningen för KRAV-certifierad djurhållning när det gäller djurens hälsa och möjlighet till naturligt beteende. Tänk särskilt på Du ansvarar för att gödselmedel och andra produkter som du köper in till gården inte innehåller höga halter av tungmetaller eller andra föroreningar. För att försäkra dig om att ett gödselmedel verkligen är tillåtet i KRAVcertifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats www.krav.se. Det finns även en annan lista över tillåtna produktionshjälpmedel på KRAVs webbplats www.krav.se, under Företag/Certifieringar/Lantbruk. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt produktionshjälpmedel bedömt enligt KRAVs regler av ett certifieringsorgan. 4.3.1 Allmänt Du ska i första hand välja gödselmedel som är rester från växtproduktion och djurhållning, till exempel gröngödsling och stallgödsel. De är organiska gödselmedel. Några oorganiska gödselmedel får användas i sina naturliga former. (EU) Ta också hänsyn till kretsloppsprincipen, risken att förbruka ändliga resurser och klimatpåverkan. KRAV kan underkänna gödselmedel om tillverkning och användning innebär en oacceptabel miljöpåverkan. (K) KRAVs regler tillåter att du använder vissa typer av konventionell stallgödsel medan andra typer av stallgödsel inte är tillåtna av djuretiska skäl. Möjligheter för djuren att få utlopp för sina naturliga beteenden och beroendet av förebyggande medicinering är faktorer som vägts in i bedömningen. I regel 4.3.5.1 finns en tabell med de organiska gödselmedel som du får använda. (EU) 4.3.2 Införsel av gödselmedel är tillåtet vid behov Du får bara använda de organiska och oorganiska gödselmedel som är tillåtna enligt regelavsnitt 4.3.6 och 4.3.7 när grödan har behov och om andra odlingstekniska åtgärder och gödsel från gårdens egna ekologiska produktion inte fyller behovet. (EU) 4.3.3 Tungmetaller och andra oönskade ämnen Om du använder gödselmedel som du köper in till gården, eller tar in utifrån på annat sätt, får det inte leda till att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen eller smittoämnen anrikas i marken. Du ansvarar för att den totala tillförseln av tungmetaller till den mark du brukar inte överstiger det som anges i avsnitt 12.5. När du planerar att föra in gödsel- och jordförbättringsmedel ska du först låta analysera dem på sitt innehåll av tungmetaller, läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller andra oönskade ämnen, om det finns anledning att anta att halterna kan vara höga. 88 Växtodling

4.3.4 Inga genetiskt modifierade organismer Gödselmedel som du använder i din KRAV-certifierade produktion får inte bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). De får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk finns för att ett gödselmedel du vill använda innehåller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se. 4.3.5 Organiska gödselmedel 4.3.5.1 Tillåtna organiska gödselmedel Organiska gödselmedel som du får använda i KRAV-certifierad produktion Gödselmedel Stallgödsel Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Du får använda stallgödsel från all djurhållning som är KRAV-certifierad eller EU-ekologisk. Du får använda konventionell stallgödsel med följande undantag: EU Halm, växtrester, avslagna gröngödslingsväxter, vall och liknande lantbruksprodukter Organiskt avfall från parker och trädgårdsanläggningar Du får inte använda stallgödsel från specialiserad produktion av nöt i spaltgolvsboxar. Du får dock använda stallgödsel från integrerad produktion av nöt. (EU) Du får inte använda stallgödsel från slaktsvinsbesättningar med mer än 50 slaktsvin i årlig produktion. Du får dock använda stallgödsel från besättningar med ströbädd i storboxsystem. (EU) Du får inte använda stallgödsel från slaktkycklingar och andra slaktfåglar i intensiva uppfödningssystem. Detta undantag gäller från och med 1 januari 2010. (K) Du får inte använda stallgödsel från burhöns, pälsdjur eller andra djur i burar. (EU) Du får inte använda blandningar av inte tillåten och tillåten stallgödsel. Enda undantaget är rötrester från biogas. Då kan du få använda den andel som motsvarar den tillåtna andelen ingående gödsel, se nedan. (EU) Enligt (EG) nr 889/2008 får du inte använda gödsel från industrijordbruk. KRAVs regler om vilken konventionell gödsel som inte får användas följer Jordbruksverkets definition av industrijordbruk. En skillnad är dock att enligt KRAVs regler får gödseln inte användas oavsett om den kommer från den egna gården eller förs in. Dessa får du använda från såväl KRAV-certifierad eller EU-ekologisk som från konventionell produktion. Dessa får du använda om inte föroreningar gjort materialet olämpligt för spridning. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller (K) EU EU Växtodling 89

Gödselmedel Komposterat eller fermenterat källsorterat hushållsavfall Rötrest från biogasproduktion där annars otilllåten stallgödsel ingår Komposterad eller fermenterad blandning av vegetabiliska material Vegetabiliska produkter och biprodukter Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Du får bara använda vegetabiliskt och animaliskt hushållsavfall från ett slutet insamlingssystem som uttryckligen är godkänt av Jordbruksverket och certifierad enligt kapitel 12. Den som ansöker om att få insamlingssystemet godkänt ska beskriva det utförligt liksom riskerna för förorening med oönskade ämnen. Avfall från restaurang hör till hushållsavfall. Kriterier för att sådant hushållsavfall ska godkännas: Det ska gå att kontrollera materialets kvalitet på ett trovärdigt sätt. Det ska finnas system för att kontinuerligt kontrollera om det finns någon risk för att avfallet innehåller oönskade ämnen. Slutprodukten får inte innehålla för mycket oönskade ämnen. Insamlingssystem och rötnings- eller kompostanläggning ska vara certifierat enligt SPCR 120, respektive 152 eller uppfylla motsvarande krav. (K) Högsta tillåtna koncentration i mg/kg torrvikt av tungmetaller: kadmium: 0,7; koppar: 70; nickel: 25; bly: 45; zink: 200; kvicksilver: 0,4; krom (totalt): 70; krom (VI): 0 Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller till åkermark. När tillåtna och annars otillåtna stallgödselmedel rötas i en gemensam biogasanläggning så får den andel rötrest som motsvarar andelen tillåten gödsel användas i KRAV-certifierad produktion. Minst 5% på volyms- och årsbasis måste dock komma från ekologiskt produktion. Det får dock inte ingå gödsel från djur som fått GMO-foder, själva är genetiskt modifierade, djur i bur, eller blandningar där avföring eller avloppsslam ingår och inte heller andra gödselmedel som inte är tillåtna. (K) Kommentar: Biogasproduktion av stallgödsel minskar bidraget till växthusgaser från animalieproduktionen avsevärt. Det ska därför vara möjligt för KRAV-anslutna lantbrukare att använda gemensamma biogasanläggningar och använda gödseln från dessa. Du får använda dessa så länge de inte tillför för mycket tungmetaller till jorden. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. Detta kan vara exempelvis avfall från livsmedels-, textil-, läkemedelseller skogsindustrin. Framställningsprocessen får inte ha gjort materialet olämpligt för spridning som gödsel. När du ska använda restprodukter från industrin måste du alltid se till att de har gått igenom en analys för att kontrollera att de inte innehåller oönskade ämnen, såsom läkemedelsrester, radioaktiva ämnen, smittoämnen eller tungmetaller. Livsmedelsklassade restprodukter är undantagna från detta krav. (K) Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. Avfall måste hanteras och behandlas i enlighet med gällande lagstiftning och föreskrifter om avfall. Se framförallt Avfallsförordningen (SFS 2001:1063). EU EU EU EU 90 Växtodling

Gödselmedel Alger, tång och därav beredda produkter Beskrivning, sammansättning, villkor för att du ska använda dem Du får använda alger och tång. Produkter som är tillverkade av alger eller tång får ha gått igenom följande processer: i) fysiska processer ii) extraktion med vatten eller sur och/eller alkalisk lösning iii) jäsning EU Torv Torv får du bara använda i trädgårdsodling. EU Sågspån och träflis Komposterad bark Träaska Torvaska Halmaska Animaliska biprodukter enligt nedan (EU): Benmjöl Benmjöl fritt från limämnen Benkol Köttmjöl Blodmjöl Fiskmjöl Hornmjöl Hovmjöl Hårmjöl Ull, päls och hår Fjädermjöl och chiquettemjöl Mjölkprodukter Dessa får du bara använda om de kommer från trä som inte är kemiskt behandlat efter avverkningen. Du måste alltid se till att aska från storskalig förbränning är analyserad för att kontrollera innehållet av tungmetaller. Se avsnitt 12.5 för gränsvärden för tillförsel av tungmetaller. (K) För att du ska få använda dem ska produkterna ska produkterna uppfylla kraven för kategori II eller kategori III-material enligt Europaparlamentets och Rådets förordning (EG) nr 1774/2002 om Animaliska biprodukter. (EU) Produkterna ska också vara certifierade enligt KRAVs regler för produktionshjälpmedel för att du ska få använda dem. (K) Du får inte sprida dessa produkter på slåtter- och betesvall eller på grönfoder. Du får emellertid mylla ner produkterna i samband med att du sår eller sår in dessa grödor (K) EU Du får också använda gödselmedlen i tabellen efter att de varit komposterade eller fermenterade, även om det inte uttryckligt står så i tabellen. Du får också använda gödselmedlen enligt tabellen om de gått igenom andra biologiska eller fysikaliska processer som haft som syfte att utvinna eller koncentrera näringsämnen från organiska restprodukter. Du får dock inte använda gödselmedel eller produkter som renats fram så att näringsämnena huvudsakligen finns i oorganisk form, utom under vissa förutsättningar i växthusodling som framgår av regel 4.6.3. 4.3.5.2 Organiska gödselmedel som inte är tillåtna: Du får inte använda de här gödselmedlen: animaliska biprodukter i kategori I enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1774/2002 guano (K) jordbakterier eller andra mikroorganismer som är genetiskt modifierade (EU) gödsel från genetiskt modifierade djur (K) avloppsslam, varken från egen trekammarbrunn eller i annan form urin eller fekalier i någon form Växtodling 91

kvävesalter eller lösningar av kvävesalter förutom i växthus, se regel 4.6.3 (K) övriga medel som inte angetts som tillåtna (EU) 4.3.6 Oorganiska gödselmedel KRAV tillåter vissa oorganiska gödselmedel i sina naturliga former. 4.3.6.1 Tillåtna oorganiska gödselmedel Oorganiska gödselmedel som är tillåtna i KRAV-certifierad produktion Gödselmedel Stenmjöl, t ex kisel-, basalt- och granitmjöl Beskrivning, sammansättning, villkor för användning Får tillföras i sina naturliga former. Produkterna får inte ha genomgått processer som syftat till att göra dem mer lättlösliga, undantaget malning. EU Stensalt (Na Cl) Se ovan EU Mjukt malet råfosfat* Se ovan EU Kalk från kalksten Se ovan EU Algkalk (produkt från alger och därav beredda produkter) Se ovan EU Kalcium och magnesiumkarbonat, till exempel dolomitkalk Se ovan EU Kaliumråsalt, t ex kainit Se ovan EU Kalimagnesia Se ovan EU Kieserit Se ovan EU Svavel, mineraliskt Se ovan EU Gips Restprodukt - får inte innehålla ämnen som uttryckligen ej tillåts enligt 4.3.5 och 4.3.6, eller halter av oönskade ämnen enligt 4.3.3 och 4.3.4. Analys ska alltid finnas. EU Vinass Se ovan. Undantaget vinass från salmiakproduktion. EU Industrikalker från framställning av vakuumsalt, basisk slagg* Se ovan. Dessutom: framställningsprocessen får inte ha gjort avfallet olämpligt för spridning. EU * Se exakt definition i förordning (EG) nr 2003/2003 4.3.6.2 Ej tillåtna oorganiska gödselmedel Du får inte använda följande oorganiska gödselmedel: konstgödsel (syntetiska handelsgödselmedel) om de inte anges under 4.3.6.1 (EU) chilesalpeter (EU) kvävesalter eller lösningar av dem, förutom i växthus enligt regel 4.6.3. övriga medel, som inte angetts som tillåtna (EU) 4.3.7 Mikronäringsämnen Du får använda särskilda gödselmedel med mikronäringsämnen om behovet av mikronäringsämnen inte kan täckas med rimliga givor av andra tillåtna gödselmedel och om bristen är uppenbar. Du får inte använda gödselmedel som innehåller kväve eller andra makronäringsämnen. Enda undantaget är att gödselmedlet får 92 Växtodling

innehålla svavel. Du får inte använda gödselmedel som innehåller flera mikronäringsämnen om du inte kan visa att grödorna lider brist på alla ingående mikronäringsämnen. Mikronäringsämnena får tillföras jorden eller i växande gröda. (EU) 4.4 Växtskydd Detta avsnitt beskriver vilka metoder du får använda för att skydda dina odlingar från angrepp och vilka växtskyddsmedel du får använda. Du får generellt inte använda kemiska bekämpningsmedel eller genetiskt modifierade organismer utan ska i första hand använda förebyggande metoder och biologisk bekämpning. Tänk särskilt på För att försäkra dig om att ett växtskyddsmedel verkligen är tillåtet i KRAV-certifierad odling, kan du titta efter KRAVs märke för certifierade produktionshjälpmedel. Hur detta märke ser ut kan du se i Kapitel 1. Dessa produktionshjälpmedel är certifierade enligt kapitel 12 och finns i produktlistan på KRAVs webbplats www.krav.se. Det finns även en annan lista över tillåtna produktionshjälpmedel på KRAVs webbplats www.krav.se under Företag/Certifieringar/Lantbruk. Dessa medel är inte certifierade, men tillverkaren har fått sitt växtskyddsmedel bedömt enligt KRAVs regel 4.1.8 av ett certifieringsorgan. 4.4.1 Förebyggande metoder Du ska använda förebyggande odlingstekniska metoder mot ogräs och skadegörare i största möjliga utsträckning. De växtskyddsmedel som finns i 4.4.5 får du bara använda vid ett direkt hot mot grödan. En grundläggande förebyggande åtgärd är en bra växtföljd, det vill säga vilka grödor du odlar och i vilken ordningsföljd. Med en bra växtföljd minimerar du problemen med ogräs och skadegörare. Ett annat exempel är att välja tåliga sorter av en gröda. I synnerhet när du odlar fleråriga växter ska du minimera risken att skadeinsekter, ogräs och sjukdomar angriper dina grödor genom att ha en stor biologisk mångfald i och kring odlingen. I fruktodlingar ska du vidta åtgärder för att öka mångfalden. Exempel på sådana åtgärder är plantera marktäckande grödor mellan raderna, att plantera in träd av andra arter eller sätta upp fågelholkar för att locka fåglar som äter skadeinsekter. (K) (IBS) 4.4.2 Inga genetiskt modifierade organismer Inga växtskyddsmedel som du använder i KRAV-certifierad produktion får bestå av genetiskt modifierade organismer (GMO). Växtskyddsmedlen får heller inte vara framtagna ur genetiskt modifierade organismer eller innehålla rester av sådana organismer. (EU) Du måste göra vad du kan för att vara säker på att de produkter du använder är GMO-fria. Om det finns risk för att ett växtskyddsmedel du vill använda innehåller GMO så ska du skaffa ett intyg som försäkrar att produkten inte innehåller GMO, eller begära en analys av innehållet av GMO innan du använder produkten (EU). För bedömning av GMO-risk och riktlinjer för GMO-frihetsintyg se KRAVs risklista för GMO på KRAVs webbplats, www.krav.se. Växtodling 93

4.4.3 Tungmetaller Om du använder någon produkt som innehåller tungmetaller så får användningen inte innebära att tungmetaller eller andra miljöfarliga ämnen anrikas i marken. I avsnitt 12.5 står hur mycket tungmetaller som får tillföras. 4.4.4 Lagstiftning kring växtskyddsmedel Växtskyddsmedel måste vara godkända av Kemikalieinspektionen för att få säljas och många även för att du ska få använda dem. Vissa ämnen som t.ex. såpa, kaliumbikarbonat och kalciumhydroxid får användas utan att de godkänts av Kemikalieinspektionen. Det finns även regler om att du ska vara försiktig när du använder växtskyddsmedel. Dessa regler begränsar hur du får använda kemiska produkter eller biotekniska organismer för att bekämpa skadegörare. Reglerna finns i Miljöbalken kapitel 14 5. 4.4.5 Tillåtna växtskyddsmedel KRAV tillåter att du använder vissa typer av växtskyddsmedel i din KRAV-certifierade odling: Du får använda växtskyddsmedel som består av växter, djur, mikroorganismer eller insekter eller är framtagna direkt ur växter, djur, mikroorganismer eller insekter om organismerna inte är genetiskt modifierade (EU). Du får dock inte använda pyretrumextrakt med tillsats av piperonylbutoxid. (K) (IBS) Du får också använda: feromoner och feromonfällor. (EU) andra fällor och fångstanordningar. (EU) rent svavel. (EU) svavelkalkvätska mot svamp och kvalster men inte för kartgallring. (EU) kalciumhydroxid (släckt kalk) mot kräfta (Nectria galligena) på fruktträd. (EU) järn(iii)fosfat mot sniglar. (EU) Förutom de växtskyddsmedel som finns i denna lista så får du använda vissa medel som har fysikalisk verkan eller som är tillsatta till ett annat växtskyddsmedel. Exempel på sådana medel är: kaliumbikarbonat (EU) sprit (etanol) (EU) gelatin (EU) förtvålade fettsyror (såpor) (EU) vegetabiliska oljor (EU) varmvatten och ånga (EU). Du får också bekämpa ogräs termiskt (med värme) och elektriskt (EU). Du får inte sterilisera jord termiskt. (K) (IBS) 4.4.6 Tillåtna syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel KRAV tillåter vissa syntetiska tillsatser i växtskyddsmedel som finns listade i tabellen nedan. Dessa kan vara bärare eller vätmedel som behövs för att produkten ska gå att sprida. Tabellen tar också upp ett avskräckningsmedel och ett färgämne till fällor som är syntetiska. Färgämnen och avskräckningsmedel från växt-eller djurprodukter är tillåtna. (K) (IBS) Endast följande syntetiska tillsatser är tillåtna: 94 Växtodling

Ämne NA Lauryletersulfat Fettalkoholetoxilat 6 EO Karboxymetylcellulosa Metylparahydrobensoat Propylparabensoat Citronsyra Polysorbat Propylenglykol Bitrex Patentblått Nipacid Funktion Anjontensid Nonjontensid Förtjockningsmedel Konserveringsmedel Konserveringsmedel Konserveringsmedel, ph-justering Emulgeringsmedel Dispergeringsmedel Avskräckningsmedel i insektsfälla/fångstanordning Färgämne i insektsfälla/fångstanordning Konserveringsmedel 4.5 Utsäde och plantor Du ska använda KRAV-certifierat eller EU-ekologiskt utsäde och annat förökningsmaterial när det är möjligt. Jordbruksverket reglerar när du får använda konventionellt obetat utsäde. Du kan under vissa förutsättningar få använda skörd från en karensårsodling som ekologiskt utsäde. Du får under inga förhållanden använda kemiskt betat utsäde, inte heller utsäde eller annat förökningsmaterial som härstammar från genetiskt modifierade organismer. Det här vill vi nå KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt utsäde av hög kvalité och med ett stort urval av sorter. Samtidigt är det viktigt att du som odlare får tillgång till utsäde av en sort som lämpar sig i KRAV-certifierad odling. Därför accepterar KRAV att konventionellt utsäde tillåts när det inte finns ekologiskt av vissa sorter. Tänk särskilt på Som KRAV-ansluten producent ska du följa Jordbruksverkets krav på ekologiskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial. En lista över vilka grödor och sorter som ska sås med ekologiskt utsäde finns på www.jordbruksverket.se. För odling av skott och groddar krävs alltid ekologiskt utsäde. 4.5.1 Använd ekologiskt utsäde och plantor Du ska använda ekologiska förökningsmaterial när det är möjligt. Det innebär att utsäde, plantor och vegetativt förökningsmaterial ska vara certifierade som ekologiska produkter enligt KRAVs regler eller förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion. När det inte finns ekologiskt utsäde av en gröda eller en sort så beslutar Jordbruksverket om du och andra KRAV-certifierade lantbrukare får använda konventionellt obetat utsäde eller inte. Jordbruksverket kan också bevilja dig en individuell dispens om det finns särskilda skäl. På samma sätt reglerar Jordbruksverket när du och andra KRAV-certifierade lantbrukare får använda konventionellt odlade plantor av fleråriga växter istället för ekologiska. Ettåriga plantor ska alltid vara ekologiska. Som KRAV-ansluten producent ska du följa Jordbruksverkets krav på ekolo- Växtodling 95

giskt utsäde och vegetativt förökningsmaterial. Om du har sökt och blivit beviljad en individuell dispens så är du undantagen från denna regel. (EU) Det utsäde du använder för att producera ekologiskt utsäde får vara konventionellt utsäde som inte betats kemiskt. (EU) 4.5.2 Utsäde från karensårsodling Utsäde från en KRAV-ansluten karensårsodling kan räknas som KRAV-certifierat utsäde. För att du ska kunna räkna utsäde som du skördat från en KRAV-ansluten karensårsodling som KRAV-certifierat utsäde så måste du till certifieringsorganet ha anmält marken till karens innan du sådde utsädesgrödan. För vallfrö måste du anmäla marken minst 12 månader innan du skördar. (EU) Du får inte sälja nedklassat utsäde från karensmark som foder. (EU) Anledningen till att du även får räkna en skörd från karensårsodling som KRAV-certifierat utsäde är att KRAV vill stimulera produktionen av ekologiskt utsäde. När produktionen av ekologiskt utsäde täcker marknadens efterfrågan så kommer detta undantag att tas bort. 4.5.3 Plantor och vegetativt förökningsmaterial Till ettåriga växter ska du använda ekologiska plantor. Det ska du också göra om du odlar fleråriga växter och du tänker sälja skörden som KRAV-certifierad samma kalenderår som du planterat plantorna. Du får utan begränsning använda konventionella sticklingar för att producera vegetativt förökningsmaterial till fleråriga växter. För att du ska få sälja plantmaterialet som KRAV-certifierat så måste du ha bedrivit odlingen enligt KRAVs regler under minst två odlingssäsonger. (EU) 4.5.4 Kemiskt obehandlat utsäde Du får aldrig använda kemiskt betat utsäde i KRAV-certifierad odling, men biologiskt betat utsäde är tillåtet och också värmebehandlat utsäde. 4.5.5 Inga genetiskt modifierade organismer Inget utsäde, plantor eller annat förökningsmaterial som du använder får härstamma från genetiskt modifierade organismer. (EU) 4.5.6 Odling av groddar När du odlar groddar så måste du använda ekologiskt utsäde. Det gäller även vid spirning och skottodling. (K) 4.6 Odling i växthus I det här avsnittet finns särskilda regler för växthus. Det handlar bland annat om hur mycket jord du måste ha i varje kruka när du odlar i krukor och vad den jord du använder får innehålla. Syftet med reglerna är att göra det möjligt för dig att odla KRAV-godkända grödor som du inte kan odla på friland. Här finns också nya regler om energianvändning som syftar till att minska klimatpåverkan av växthusodlingen. Du som odlar i växthus ska följa alla andra regler för växtodling i det här kapitlet som är tillämpliga, till exempel vilka gödselmedel eller växtskyddsmedel som är tillåtna. 96 Växtodling

Definition Förnybar energi: Förnybar energi är energi från vattenkraft (byggd före 2009), vindkraftverk, solfångare och solceller, biobränsle och spillvärme. El, värme och kyla som är miljömärkt enligt Bra Miljöval får räknas som förnybar utan vidare analys. 4.6.1 Så- och planteringsjordar Det finns begränsningar i vilka jordförbättringsmedel och gödselmedel du får använda till så- eller planteringsjordar. Du får bara använda de jordförbättringsmedel och gödselmedel som är tillåtna enligt detta kapitel i avsnitt 4.3. Dessutom får vermikulit, sand, lera, lättklinker och perlit ingå i de så- och planteringsjordar du använder. (K) 4.6.2 När du odlar i avgränsade substrat När du odlar enligt KRAVs regler så ska en betydande del av växtnäringen komma från den jord som du odlar plantan i. Du får därför inte odla i enbart biologiskt inaktiva material eller odla i alltför små jordvolymer. Om du odlar i ett avgränsat substrat, till exempel i en kruka, och du tillför växtnäring efter att du planterat, så ska varje planta ha minst 30 liter jord. Det gäller ettåriga grönsakskulturer med lång kulturtid, till exempel tomat, gurka, paprika och aubergin. Övriga kulturer ska ha minst 0,2 liter per kruka (K). Övriga kulturer innebär huvudsakligen örtkryddor och sallat, men även bärkulturer som jordgubbar kan ingå i denna grupp. 4.6.3 Hydrokulturer Hydrokultur är när du odlar växterna i en vattenlösning. Du får bara odla vattenväxter och groddar på detta sätt. (EU) 4.6.4 Konstljus Du får inte använda konstljus som enda ljuskälla under hela växtens liv. Denna regel gäller inte när du odlar svamp. (K) 4.6.5 Energianvändning i växthus Reglerna i det här avsnittet talar om hur du ska göra för att minska påverkan på klimatet från din växthusodling. Du ska göra en årlig energianalys och en plan för hur du ska effektivisera din energianvändning. Reglerna säger också att du huvudsakligen ska använda förnyelsebar energi för att värma upp ditt växthus. Du som varit certifierad enligt KRAVs regler vid utgången av 2009 och odlar i uppvärmda växthus med en total yta på 200 m 2 eller mer ska uppfylla reglerna senast från 31 december 2010. Om du varit certifierad enligt KRAVs regler vid utgången av 2009 och har en mindre uppvärmd totalyta ska du uppfylla reglerna senast från 31 december 2012. Om du inte värmer upp ditt växthus alls, och eventuell tilläggsbelysning som du har inte bidrar till att värma växthuset behöver du inte göra någon energianalys eller handlingsplan. Om din produktion inte uppfyller reglerna ska du ha en handlingsplan som visar att de kommer att vara uppfyllda vid dessa tidpunkter. Planen ska godkännas och följas upp årligen av certifieringsorganet. Växtodling 97

Du som påbörjar din certifiering under 2010 eller senare ska uppfylla reglerna om energianvändning från början. 4.6.5.1 Gör en årlig energianalys Du ska varje år analysera hur mycket energi av olika slag du använder i växthusproduktionen. Du ska exempelvis analysera hur mycket bränsle och/eller el du använder för uppvärmning, belysning, till kylrum och för koldioxidproduktion. Beräkna energiåtgången både per producerad mängd gröda och per kvadratmeter odlingsyta. För krukväxter räcker det om du räknar ut energiåtgången per kvadratmeter odlingsyta. Dela upp energianvändningen i förnybar och icke förnybar energi. 4.6.5.2 Upprätta en plan för energieffektivisering Baserat på den energianalys du genomfört ska du upprätta en plan för hur du kan effektivisera din energianvändning. Om du inte redan uppfyller regeln om förnybar energi här nedanför (4.6.6.3) så ska du visa upp en plan för hur du ska gå över till förnybara bränslen. 4.6.5.3 Regler för förnybar energi Du ska uppfylla en av följande två regler: Minst 80 procent av den sammanlagda mängden energi du använder för uppvärmning, belysning och till kylrum samt tillverkning av koldioxid ska komma från förnybar energi eller spillvärme. Räkna detta på årsbasis. Den mängd icke förnybar energi du använder får högst vara 2,5 kwh per kvadratmeter och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden. 4.6.5.4 Isolera när du odlar vintertid För att minska energiåtgången i uppvärmda växthus, ska du utrusta dem med energiväv eller plastfolie om du använder dem mellan 15/10 och 1/4. Det behövs dock inte om du odlar i dubbelmaterialhus. 4.6.5.5 Handlingsplan för införande - gäller dig som varit certifierad 2009 Om du varit certifierad vid utgången av 2009 och har en produktion som inte uppfyller reglerna om energianvändning avsnitt 4.6.6 ska du ha en handlingsplan som visar att reglerna kommer att vara uppfyllda senast 31 december 2010 om du har en sammanlagd uppvärmd växthusyta som är större än 200 m 2. Om du odlar på en mindre uppvärmd yta ska din handlingsplan visa att reglerna uppfylls senast 31 december 2012. Planen ska godkännas och följas upp årligen av certifieringsorganet. 4.7 Svampodling Det finns några speciella regler som gäller för dig som odlar svamp (EU): Du ska odla din svamp i ett substrat som endast får innehålla följande: stallgödsel från ekologisk djurhållning Sådan stallgödsel från konventionell djurhållning som är godkänd som gödsel och jordförbättringsmedel (se regel 4.3.5.1), dock högst 25 procent av substratets totala vikt före eventuell kompostering och vattentillsats andra produkter av jordbruksursprung, till exempel halm, från ekologisk produktion 98 Växtodling

torv som inte är kemiskt behandlad trä som inte är behandlat med kemiska produkter efter fällning mineralprodukter som är godkända som gödsel- och jordförbättringsmedel (se regel 4.3.6.1) vatten jord Du får odla svamp i mörker. Du får använda konstljus som enda ljuskälla när du arbetar med odlingen. I övrigt ska du som odlar svamp följa de regler i kapitel 1-4 som är tillämpliga. Växtodling 99

5 Djurhållning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 101

Reglerna i det här kapitlet beskriver hur du ska driva djurhållningen på ett KRAVcertifierat jordbruk. Du ska basera din djurhållning på KRAV-certifierad växtodling. Djurhållningen ska kännetecknas av mycket god djurvälfärd. Du ska respektera de olika djurens särskilda behov när det gäller beteende, foder och den miljö de befinner sig i. Djuren på din gård ska ha tillgång till en bra miljö i stallet och vid utevistelse. Ett mycket viktigt inslag i KRAV-certifierad djurhållning är att dina djur får möjlighet att beta i tillräcklig omfattning. Läsanvisning Avsnitt 5.1 handlar om karenstider vid inträde - hur länge du måste följa KRAVs regler innan du får börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade, men också om kunskapskrav och att parallellproduktion inte är tillåten. Regelavsnitt 5.2 beskriver hur du ska märka djuren när det är aktuellt och hur du ska dokumentera hur djuren hanteras. Avsnitt 5.3 beskriver vilka regler som gäller för inköp, avel och uppfödning, medan avsnitt 5.4 behandlar utevistelse och 5.5 beskriver att du ska ge djuren möjlighet till ett naturligt beteende. Avsnitt 5.6 beskriver vilka regler som gäller för förhållandena i stall, medan 5.7-5.10 behandlar olika regler om hur du ska utfodra dina KRAV-certifierade djur. Regelavsnitt 5.11 behandlar vilket ansvar du har för dina djurs hälso- och sjukvård, medan 5.12 slutligen beskriver reglerna för hantering, transport och slakt. Observera att reglerna för transport och slakt kompletteras av reglerna i kapitel 10. Definitioner En fullständig lista över definitioner finns i avsnittet Definitioner i början av reglerna. Betesperiod: Den av Jordbruksverket fastställda minimitiden för betesgång i respektive del av landet. Bur: En till golvytan betydligt begränsad inhägnad för ett djur eller en mindre grupp fjäderfän eller andra smådjur. EU-ekologisk: Producerad och kontrollerad i enlighet med Rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion av och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91, utan att vara KRAVcertifierad. Foder från karensårsodling (karensårsfoder): Foder som odlas på mark som är under karens och skördas tidigast 12 månader efter att karenstiden påbörjats. Vissa grödor får användas som foder till egna djur tidigare vilket framgår av reglerna. 102 Djurhållning

Grovfoder: Grovfoder är bete, hö, ensilage, helsädesensilage, grönfoder, halm, löv, bark, kvistar, betmassa och rotfrukter (inte potatis). Karantän: Avskilt stall för att hålla införda djur skilda från den befintliga besättningen på grund av smittorisken. Karenstid: Den fastställda tiden från vilken du ska följa KRAVs regler fram till dess att produkten är KRAV-certifierad. Produktionen måste vara anmäld till kontroll under hela karenstiden. Vid läkemedelsbehandling avses tiden från sista behandlingstillfället till att produkten får säljas som KRAV-certifierad. Om produktionen blir underkänd börjar en ny karenstid, om inte beslutet om underkännande anger något annat. Karensårsodling: Odling på mark under karenstiden. Kraftfoder: Alla foder utom grovfoder och vitaminoch mineraltillskott. Potatis räknas som kraftfoder. Långsamväxande fjäderfäras eller linje: Tillsvidare är enligt KRAVs bedömning en långsamväxande fjäderfäras eller linje en ras där djuren växer med maximalt 50 gram per dag i genomsnitt. Jordbruksverket kommer att besluta vad räknas som långsamt växande raser. Vi definierar långsamväxande på detta sätt för att möjliggöra KRAV-certifierad slaktkycklingproduktion. Idag är tillgången på verkligt långsamväxande raser mycket begränsad och import av avelsdjur är också begränsad på grund av reglerna om karantän. KRAVs förhoppning är att definitionen ger en ökad omfattning av slaktkycklingproduktionen och ett bredare utbud av raser som är mer anpassade till ekologisk produktion. Den KRAV-certifierade slaktkycklingproduktionen har redan idag stora fördelar ur djuretisk synpunkt genom att man inte har någon förebyggande medicinering med coccidiostatika, att djuren kan gå ute under vår, sommar & höst samt att de får KRAV-certifierat foder. Omläggning: Övergång från konventionell till KRAV-certifierad produktion. SJVFS: Statens Jordbruksverks författningssamling, det vill säga de föreskrifter som Jordbruksverket ger ut. Alla publiceras på Jordbruksverkets hemsida. Stallperiod: Den period när normalt djuren hålls inne varje dag, med eller utan tillgång till utevistelse. När djur bara vistas inne i samband med mjölkning räknas inte. Djurhållning 103

Ströbädd/djupströbädd: En ströbädd gödslas ut med intervall från någon eller några veckor upp till ett år. Den hålls torr genom att nytt strömedel läggs ovanpå det gamla. Djupströbädd är en ströbädd som gödslas ut en till ett par gånger per år. Torrsubstans (ts): Det som är kvar när man torkat bort allt vatten i något, till exempel ett foder. Begreppet används bland annat för foder för att kunna jämföra olika produkter där vattenhalten kan variera mycket. Utevistelseperiod: Tiden före och efter betesperioden. Djur ska ha möjlighet att gå ut när mark- och väderförhållanden tillåter detta för respektive djurslag. Verandavistelse: Används för fjäderfä. Vistelse på hårdgjord yta med tak utanför ett isolerat stall. Den kan vara helt eller delvis inklädd med vindväv eller liknande. Vinterlamm: Avvanda lamm som behålls för slaktuppfödning under stallperioden. 5.1 Kunskapskrav, karenstider vid omläggning och parallellproduktion Det här avsnittet beskriver hur länge du måste följa KRAVs regler innan du kan börja sälja animalieprodukter som KRAV-certifierade. Detta är den så kallade karenstiden. Längden varierar beroende på djurslag och vad det handlar om för produkt. Karenstider för inköpta djur och om du går över från EU-ekologisk till KRAV-certifierad produktion framgår också. 5.1.1 God omsorg och miljö Du ska ge djuren en så god omsorg och miljö så att varje djur kan behålla en god hälsa (EU). Djuren ska ha en god välfärd och en värdig tillvaro. (K) 5.1.2 Kunskaper om djurhållning Du ska ha nödvändiga bas- och yrkeskunskaper om djurhälsa och djurskydd (EU). Dina kunskaper och din erfarenhet är avgörande för att du ska kunna uppfylla dessa krav. 5.1.3 Anmälan och karensstart Du ska anmäla djurhållningen till certifieringsorganet innan karensperioden kan börja. Du ska också anmäla nytt djurslag och ändrad produktionsinriktning till certifieringsorganet i god tid före karensstarten så att certifieringsorganet kan göra ett kontrollbesök före karensstarten när det behövs. Det är certifieringsorganet som fastställer datumet för när karensperioden börjar. 5.1.4 Karenstider vid inträde i certifieringen När du lägger om din djurhållning till KRAV-certifierad produktion måste djuren skötas enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja produkterna som KRAV-certifierade. 104 Djurhållning

Karenstiderna är: 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre fjärdedelar av deras livstid (EU) 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och hjortar samt för ull (EU) 6 månader för produktion av mjölk (EU) 6 veckor för produktion av ägg (EU). Lamm, killingar, grisar och hjortkalvar som föds under karenstiden, får du sälja som KRAV-certifierade efter 6 månader från karensstarten. Kalvar som föds under karenstiden får du sälja som KRAV-certifierade först efter 12 månader, det vill säga när karenstiden är slut. Ett ungdjur som är ett år när du ansluter dig till certifieringen kan du sälja som KRAV-certifierat tidigast vid 4 års ålder. Om du inte redan har växtodlingen omlagd är det en fördel att välja 24-månaders samtidigt omställning, se 5.1.5. (EU) Om du har köpt in konventionella avels- eller rekryteringsdjur ska de inköpta djuren också gå igenom en karenstid, se regel 5.1.6. Ditt företag kan bara använda sig av ovanstående karenstider när man första gången påbörjar KRAV-certifierad produktion. 5.1.5 Karenstid vid samtidig omläggning av mark och djur Karenstiden är 24 månader för mjölk, kött, ull och hudar när mark och djur samtidigt läggs om till KRAV certifierad produktion. Du ska utfordra djuren huvudsakligen (mer än 50 procent) med eget foder från den mark som ingår i omläggningen. Du behöver då inte ta hänsyn till reglerna för användning av eget karensfoder av olika slag. 5.1.6 Karenstid för inköpta konventionella djur När du köper in konventionella djur måste de också skötas enligt KRAVs regler under en karenstid innan du får sälja produkterna från dem som KRAV-certifierade. Deras avkomma som föds under karenstiden är KRAV-certifierad direkt från födseln. Karenstiderna är: 12 månader för produktion av kött och hudar från nöt dock minst tre fjärdedelar av deras livstid (EU) 6 månader för produktion av kött och hudar från får, getter, grisar och hjortar samt för ull (EU) 6 månader för produktion av mjölk (EU) 6 veckor för produktion av ägg (EU). 5.1.7 Karenstid vid övergång från EU- till KRAV-certifierad produktion Om du byter från ekologisk produktion certifierad enligt (EG) nr 834/2007 till KRAV-certifierad produktion kan tiden som du varit certifierad enligt (EG) nr 834/2007 räknas in i karenstiden, från den dag som certifieringsorganet kan verifiera att du har följt KRAVs regler. 5.1.8 Parallellproduktion Det är inte tillåtet med parallellproduktion. Parallellproduktion innebär att du har samma djurslag inom samma brukningsenhet (företag) där en del av djuren sköts enligt KRAVs regler och en del är konventionella. Parallellproduktion är inte tillåtet även om du har djuren på separata produktionsplatser som drivs av Djurhållning 105

samma företag. Det finns ett undantag, nämligen forskning och utbildning. (EU) Du får ha parallellproduktion med samma djurslag på brukningsenheter där det bedrivs agronomisk forskning eller formell utbildning. Du ska då meddela certifieringsorganet att du bedriver parallellproduktion. Villkoren för att du ska få bedriva parallellproduktionen är att du: håller djur, animaliska produkter, gödsel och foder från var en av produktionsplatserna åtskilda hela tiden meddelar certifieringsorganet om leverans eller försäljning av djur eller animaliska produkter. De vidarebefordrar ansökan till Jordbruksverket vars godkännande krävs. (EU) meddelar certifieringsorganet de exakta mängderna av produkter som produceras på de olika produktionsplatserna och hur de kan skiljas åt (EU). 5.2 Märkning och dokumentation När det är möjligt ska djuren märkas. Du ska också dokumentera hur djuren hanteras så att det enkelt går att följa upp hur din djurhållning fungerar. (EU) 5.2.1 Krav på märkning Du ska märka varje djur som kan märkas individuellt. Du ska då märka djuren så skonsamt som möjligt (K). Om du märker djur som hålls utomhus får det inte vara kallare än -5 C, enligt SJVFS 2000:116. Slaktsvin och fjäderfä där du inte kan märka varje djur individuellt måste du ändå kunna särskilja om de är behandlade med läkemedel. (EU) 5.2.2 Krav på dokumentation Detta ska du dokumentera för djurhållningen: födda, inköpta, sålda och döda djur (EU) alla skador och sjukdomar (EU) alla behandlingar, även de du utför själv, med uppgift om behandlingsresultat och vilken extra karenstid du ska hålla enligt regel 5.11.7-5.11.9 (EU) kastrering och avhorning (K) när djurgrupper eller enstaka djur hålls inne under betes- eller utevistelseperiod (EU) utevistelseperiodens början och slut (EU) rastning under vintertid (EU) anmärkningar från slakt, levandebesiktning, mjölkbedömning eller motsvarande (K) förebyggande behandlingar, injektioner med selen, fodertillskott eller andra preparat (EU). Du ska kunna visa upp produktblad för fodertillskott och andra preparat vid kontroll övrigt som anges för specifika fall i andra regler. (K) I dokumentationen ska alla djur och djurgrupper kunna identifieras. När du dokumenterar hela djurgrupper ska gruppen vara definierad med vilka individer som ingår. Dokumentationen ska vara tydlig, väl samlad och behållas på gården så att den ger information om förhållanden under en längre tidsperiod. (EU) 106 Djurhållning

5.3 Inköp, avel och uppfödning Målet för KRAV-certifierad djurhållning är att det är en integrerad produktion. Djuren ska så långt det är möjligt hållas i sin ursprungliga miljö för att undvika till exempel stress och smitta. Det är ändå möjligt för dig att köpa in djur enligt reglerna i det här kapitlet. Inköp av konventionella djur är tillåtna för att inte djuravel eller produktion ska hämmas under utvecklingen av den KRAV-certifierade djurhållningen. (EU) Precis som när det gäller andra aspekter av djurens liv ska de få utrymme för naturliga beteenden när de parar sig och när de ska föda. 5.3.1 Inköp av KRAV-certifierade djur och djur i karens Uppfödningen ska helst vara integrerad, det vill säga att moderdjur och avkomma finns på samma brukningsenhet. Du kan ändå köpa in KRAV-certifierade djur och djur under karens. Djuren bör komma från endast en annan besättning. (K) Köper du in djur regelbundet ska du ha ett samarbetsavtal med uppfödaren. (EU) 5.3.2 Inköp av djur för uppfödning till slakt Om du ska köpa in djur för att föda upp dem till slakt ska certifieringsorganet pröva formerna för uppfödningen. Till prövningen ska du kunna visa att samarbetsformerna mellan dig som köpare och uppfödaren är sådana att djuren kan behålla en god hälsa. I prövningen tar certifieringsorganet hänsyn till hur många besättningar som samarbetar, djurens ålder vid inköp, om det finns karantänsstall eller mottagningsstall, hur stallsystemen ser ut och om uppfödaren och du som köpare är ansluten till något hälsoprogram. Du får köpa in kalvar, lamm eller smågrisar från maximalt 3 besättningar inom en tolvmånadersperiod. Köper du in äldre kalvar än 3 månader eller ungdjur kan du göra det från fler besättningar under förutsättning att din produktion är ansluten till ett hälsoprogram. (K) Om köparen har amkor, eller tillgång till KRAV-godkänd mjölk för utfodring på annat sätt, får kalvar flyttas från fyra veckors ålder då kalvens eget immunförsvar är tillräckligt starkt. Du ska hålla smågrisar som är inköpta från olika besättningar och inköpta grisar av olika åldrar inom sina grupper och separerade från andra grupper. (K) Du får inte köpa in hjortkalvar för att föda upp dem till slakt. (K) 5.3.3 Karantän för inköpta djur Inköpta grisar för rekrytering ska du hålla i karantän i minst tre veckor för att säkerställa besättningens smittskydd. Övriga inköpta djur, till exempel enstaka individer av flockdjur, kan vara svårare att hålla separerade från resten av besättningen. Om det är möjligt ska du under en tid hålla de inköpta djuren separerade från gårdens övriga djur. (K) 5.3.4 Inköp av enstaka konventionella djur Om det inte finns KRAV-certifierade djur kan du köpa in enstaka rekryteringsoch avelsdjur som inte är KRAV-certifierade. De hondjur som du då köper får inte ha fött ungar. (EU) Djuren får vara konventionella eller EU-ekologiska. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.6. Du får årligen köpa in maximalt 10 procent av det antal kor och kvigor som du kommer att ha efter inköpen. Finns det färre än 10 moderdjur i besättningen Djurhållning 107

får du köpa in högst 1 icke KRAV-certifierat djur per år. (EU) För får och grisar får du köpa in maximalt 20 procent ungtackor som inte lammat respektive gyltor räknat på det antal djur av honkön du har efter rekryteringen. Finns det färre än 5 moderdjur i besättningen får du köpa in högst 1 icke KRAV-certifierat djur per år. (EU) 5.3.5 Inköp av flera konventionella djur vid ändrad inriktning Du får köpa in flera konventionella djur när det inte finns KRAV-certifierade djur, vid tre specifika situationer: Du ska byta djurras som en del i en långsiktig plan. Den ras du byter till ska vara den huvudsakliga produktionsrasen inom djurslaget. (EU) Du ska ändra inriktning på djurhållningen men fortsätta med samma djurslag. Den nya inriktningen måste då skilja sig väsentligt från den befintliga djurhållningen (till exempel byte från mjölkkor till dikor). (EU) Du behöver rekrytera djur av hotade djurraser. (EU) Djuren ska vara avelsdjur eller moderdjur som inte fött ungar. Du får som mest köpa in 40 procent nya djur räknat på det antal moderdjur som du får efter inköpet. Du måste dokumentera att det inte funnits KRAV-certifierade djur att köpa. Om det vid inköpet även skulle följa med avkommor till moderdjuren, kan de inte KRAV-certifieras för slaktuppfödning. (EU) De djur du köper in får också vara EU-ekologiska, och då finns det inget krav på att hondjur inte har fött ungar. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.6. 5.3.6 Inköp av större andel konventionella djur efter godkännande av Jordbruksverket När du ska utöka din besättning och det inte finns KRAV-certifierade djur behöver du ett godkännande från Jordbruksverket för att få köpa in ett större antal konventionella moderdjur. Du behöver också ansöka om godkännande om du behöver köpa in nya djur på grund av någon form av katastrofsituation med hög dödlighet bland dina djur. (EU) Du kan som mest få tillstånd att köpa in 40 procent nya djur beräknat på det antal hondjur du kommer att ha efter inköpet. Moderdjuren får inte ha fött ungar. (EU) De djur du köper in får också vara EU-ekologiska och då finns inget krav på att hondjur inte har fött ungar och det krävs inget godkännande av Jordbruksverket. Karenstiden för de konventionella djuren framgår i regel 5.1.6. 5.3.7 Inköp av fjäderfä Du får tillsvidare köpa in dagsgamla fjäderfän om du inte har möjlighet att föda upp dem själv. Du ska i första hand välja KRAV-certifierade djur. (EU) 5.3.8 Inköp av rekryteringsdjur till värphönsbesättning Till och med 31 december 2011 får du köpa in värphöns som från tre dagars ålder är uppfödda enligt KRAVs regler för foder, utom kravet på bete, och hälsooch sjukvård. Denna unghönsuppfödning ska vara anmäld till certifieringsorganet innan uppfödningen startar. Senast vid 18 veckors ålder ska unghönsen ingå i den ekologiska produktionen. (EU) Från och med 2012 ska värphönsen komma från ekologisk uppfödning. (EU) Rekryteringsdjur till värphönsbesättningar ska vara uppfödda i system för frigående djur som väsentligen liknar det produktionssystem som värphönsen sedan kommer till. (SL) 108 Djurhållning

5.3.9 Djur ska kunna para sig och föda naturligt Djur som ska KRAV-certifieras ska vara av raser som kan para sig och föda naturligt. Du får använda sperma från embryotransfertjurar (ET)i djuruppfödningen. Du bör undvika djurmaterial med embryotransfertjurar i härstamningen, men det är tillåtet för att inte begränsa avelsurvalet till enbart ekologiska besättningar. (K) (IBS). 5.3.10 Inga preparat är tillåtna för att kontrollera fortplantning Det är inte tillåtet att synkronisera brunst eller att rutinmässigt framkalla förlossning med hjälp av artificiella medel, hormonpreparat eller liknande. Andra konstlade metoder för fortplantning som överföring av embryon är inte tillåten (EU). Det är inte tillåtet att använda könssorterad sperma i KRAV-certifierad produktion. (K) 5.3.11 Inga genmodifierade djur Genmodifierade djur är inte tillåtna i KRAV-certifierad produktion. (EU) 5.3.12 Sköt alla djur enligt KRAVs regler Du ska sköta alla djur inom samma djurslag enligt KRAVs regler. Även djur som inte kommer att KRAV-certifieras ska du sköta enligt KRAV:s regler om de är av samma djurslag som det redan certifierade djurslaget. Det gäller till exempel inköpta, inhyrda eller medicinerade djur. (EU) 5.3.13 Uppfödning året om Uppfödningen ska ske kontinuerligt och under hela året. En betesperiod ska ingå (K). Om du samverkar med en annan KRAV-certifierad gård för uppfödning av lamm och kalvar kan en av gårdarna föda upp djur endast under vintern. 5.4 Utevistelse Att djuren får vistas ute är en av grundförutsättningarna i KRAV-certifierad djurhållning. Du ska hålla djuren utomhus så mycket som möjligt utan att djuren eller marken tar skada. Du ska se till att alla djurslag kan beta under lämplig del av året. Om du har hjortar ska de ha tillgång till en naturlig miljö. Gäss och ankor ska ha tillgång till en vattensamling. Du ska se till att ytorna som djuren vistas på när de är ute inte läcker näring. Planera utevistelsen väl. Du kan till exempel behöva hårdgöra ytor vid foderplatser och drivgångar. Under vissa omständigheter får du tillfälligt hålla vissa djur inne även under betesperioden. Det kan gälla djur som blivit sjuka eller vid extremt väder eller knottangrepp. Du ska sköta dina stängsel så att varken produktionsdjuren eller vilt kan skada sig på dem. Tänk särskilt på Planera djurens utevistelse och betesgång så att det fungerar även om det är ovanligt torrt eller regnigt. Dokumentera alltid om enskilda djur eller en djurgrupp inte har möjlighet att vistas ute. Djurhållning 109

Tänk på att nöt, får och getter ska få tillräckligt med foder via betet under betesperioden. Läs mer om det i foderreglerna. 5.4.1 Utevistelse för nöt Du ska ordna så att nöt kan vara ute på betesmark större delen av dygnet alltså minst 12,5 timmar under betesperioden. De ska då ha tillgång till tillräckligt mycket foder från bete för att klara regel 5.8.1 om foderintag från bete. (K) För mjölkkor innebär större delen av dygnet minst två betespass. Vid fullfoderutfodring inne i stallet ska du ge korna möjlighet att samtidigt gå ut i en betesfålla. (K) Tjurar, för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar också under betesperioden. (EU) Före och efter betesperioden, den så kallade utevistelseperioden, ska du ordna så att djuren är ute minst en del av dagen. Utevistelseperioden ska vara minst 2 månader men om möjligt längre. En utevistelseperiod som är maximalt utsträckt före och efter betesperioden är en förutsättning för att hålla uppbundna djur. Resten av året, under stallperioden, får nötkreatur hållas inomhus i lösdrift och i vissa fall uppbundna se reglerna 5.6.4 och 5.6.5. (K) 5.4.2 Tillfällig innevistelse för nöt I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Djur får under betesperioden och övrig tid de ska ha daglig utevistelse tillfälligt hållas inne vid betäckning, inseminering, sjukdom, knottangrepp, extrem väderlek, för att föda eller högst 2 veckor före slakt. Kalvar får du hålla inne under mjölkutfodringsperioden, men maximalt i 13 veckor. Kalvar som är 3 månader gamla i augusti får hållas inne resten av betesoch utevistelseperioden Mjölkutfodrade kalvar bör få möjlighet att gå ute med tillgång till kalvhyddor eller på bete tillsammans med amkor. (K) Ungtjurar som är anmälda till slakt får hållas inne till 15 juni i Götaland och till 1 juli i Svealand och Norrland. 5.4.3 Djur i fäboddrift ska kunna KRAV-certifieras Om du har djur i fäboddrift som är registrerad av länsstyrelsen får du hålla dem inne under natten också under betesperioden om det behövs på grund av riklig förekomst av knott och mygg under en längre tid. Det innebär att att du inte behöver uppfylla regeln om att djuren ska vara ute under större delen av dygnet och inte heller att mjölkkorna ska vara ute minst under två betespass varje dag. 5.4.4 Utevistelse för får och getter Du ska ordna så att får och getter kan vara ute på betesmark dygnet runt under betesperioden. De ska då ha tillgång till tillräckligt mycket foder från bete för att klara regel 5.8.1 om foderintag från bete. (K) Övrig tid ska får och getter kunna vara ute minst en del av dagen. Under perioden med lamning och killning får du hålla gruppen eller grupper av besättningen inne. (EU) Baggar och bockar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar också under betesperioden. (EU) Vinterlamm ska ha tillgång till rastgård oavsett stalltyp. Lamm som kommer att slaktas före betesperioden ska ha tillgång till rastgård efter lamningsperioden. (K) 110 Djurhållning

5.4.5 Tillfällig innevistelse för får och getter I vissa fall kan du hålla djur inne som annars skulle vara ute varje dag. Djur får under betesperioden och övrig tid de ska ha daglig utevistelse tillfälligt hållas inne vid betäckning, inseminering, sjukdom, knottangrepp, extrem väderlek, för att föda eller högst 2 veckor före slakt. (K) 5.4.6 Får och getter får hållas inne vintertid om stallet är lämpligt Får och getter som hålls i stallar utan rastgård och som fyller alla följande villkor får du hålla inne under vintern (stallperioden); Klimatmässigt uteliknande förhållanden. Det ska finnas möjlighet till direkt solinstrålning genom portar eller en öppen sida. Stallet ska erbjuda ett större utrymme för varje djur än de minimimått som finns i bilaga 1. För vuxna djur ska ytan vara 1,5 gånger större än minimiytan inomhus, för lamm och killingar 2 gånger större än minimiytan inomhus. (K) 5.4.7 Utevistelse för grisar Du ska ordna så att grisar kan vara ute på betesmark större delen av dygnet under minst en sammanhängande period om 4 månader under sommarhalvåret. De ska då ha tillgång till beväxt mark. Växande grisar som ska slaktas i juli eller senare under betesperioden ska gå på betesmark senast 1 juni (K). Under resten av året ska grisar ha tillgång till rastgård. (EU) Galtar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar under utevistelsen. (EU) 5.4.8 Tillfällig innevistelse för grisar Du får tillfälligt hålla grisar inne under de 4 månader de ska vara ute i vissa fall. Det gäller vid betäckning, inseminering, sjukdom, knottangrepp, extrem väderlek, för att föda eller högst 2 veckor före slakt. (K) Suggor och gyltor som tas in för betäckning eller inseminering får du hålla utan bete upp till 4 veckor efter en betäckning eller inseminering som leder till dräktighet. De ska få tillgång till en rastgård om de måste vara inne mer än 1 vecka. (K) 5.4.9 Betesmark för grisar Grisar ska ha tillgång till naturlig sysselsättning såsom att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning eller trädesbearbetning. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka. (K) Du bör inte låta grisarna återkomma till samma betesmark oftare än vart fjärde år. 5.4.10 Utevistelse för fjäderfä Alla fjäderfän ska under betesperioden kunna vistas ute i en bevuxen rastfålla eller på bevuxen betesmark större delen av dygnet, alltså minst 12,5 timmar varje dag. De får vara inne under natten. Fjäderfän ska ha tillgång till en bevuxen rastgård också under resten av året, men de får hållas inne under vintern. De ska kunna vara ute under minst en tredjedel av sitt liv (EU). Du kan inte ersätta utevistelsen med att djuren har tillgång till verandavistelse. Djurhållning 111

5.4.11 Värphönsens utevistelseperiod För äggproduktion innebär regel 5.3.13 att du ska planera äggproduktionen så att varje omgång värphöns får del av minst en säsong med utevistelse. Du får inte förkorta utevistelsen genom att slakta djuren för tidigt, om det inte är av hälsoskäl. (K) Du ska inte heller flytta över djuren till konventionell produktion. Om du gör det får karenstiderna vid inträde i certifieringen inte tillämpas. Du får inte heller påbörja KRAV-godkänd äggproduktion förrän efter 12 månader. 5.4.12 Rastgård för fjäderfä Rastgårdar och beten för fjäderfän ska innehålla träd eller andra anordningar där djuren kan söka skydd. (EU) Du ska inte ge annat än naturlig växtlighet och vatten som foder till fjäderfä utomhus. Det minskar risken för att vilda fåglar lockas till platsen. Du ska lämna din rastgård tom minst 2 månader mellan varje omgång fjäderfä. Slaktkyckling får hållas utan rastgård upp till en månads ålder. 5.4.13 Gäss och ankor ska ha tillgång till vattensamlingar Gäss och ankor ska under den varma årstiden ha tillgång till vattensamlingar i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. (EU) 5.4.14 Hjortar ska vistas ute i en naturlig miljö Du ska hålla hjortar utomhus, i en för arten naturlig miljö som innehåller de växter och födoämnen de föredrar. Hjortarna ska ha tillgång till skydd i form av skog eller vindskydd i hägnet och så långt det är möjligt även i varje betesfålla. (K) Kronhjortar ska ha tillgång till sölgrop under vegetationsperioden. (K) 5.4.15 Stängsel ska vara välskötta Alla stängsel ska vara välskötta. Hängande och nedfallna stängsel är en skaderisk för såväl produktionsdjuren som vilt. Du ska undvika att använda stängsel med taggtråd, men om du använder det får den inte vara strömförande. (K /SL) Kombinerar du taggtråd med elektrifierad slät elstängseltråd ska stängslet följa Jordbruksverkets föreskrifter. Det innebär till exempel att du ska montera eltråden på en distanshållare minst 150 mm horisontellt från taggtråden. Taggtråden ska jordas och elstängseltråden ska vara monterad på djurens sida av stängslet. (SL) 5.4.16 Utevistelseytan får inte läcka växtnäring Du ska ordna så att djurens utevistelseyta inte läcker växtnäring under hösten, vintern och våren. KRAV rekommenderar att du håller djuren på en hårdgjord yta när de inte har tillgång till bevuxen betesmark. (K) Rastgårdens yta får vara täckt med tak upp till 75 procent (EU). Framsidan och gavlarna ska vara öppna. Taket ska vara tillräckligt högt för att det ska vara möjligt att skrapa ytan med maskin. (K) 5.5 Ge djuren möjlighet att bete sig naturligt En av de grundläggande förutsättningarna i KRAV-certifierad produktion är att djuren så långt som möjligt ska kunna bete sig naturligt. Det betyder bland an- 112 Djurhållning

nat att du ska låta djuren få utlopp för revirbeteende och sina behov att röra sig, sprätta eller böka. Det betyder också att kor och grisar ska få möjlighet att dra sig undan från flocken för att kunna föda i avskildhet. 5.5.1 Djuren ska kunna få utlopp för sina behov och beteendemönster Alla djurslag ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteendemönster. Djuren ska kunna få utlopp för ett normalt socialt beteende och ett för arten normalt flockliv, revirbeteende, rörelse-, sprätt- eller bökbehov. Därför ska du ge dem tillräckligt med utrymme och lämpligt underlag såväl ute som inne. (EU) Moderdjur ska få möjlighet till avskildhet vid förlossning eller värpning. Ungar och moderdjur ska kunna ha en nära kontakt under ungarnas första levnadstid. (K) 5.5.2 Djur ska hållas rena Du ska hålla djuren rena. Djur som är kraftigt förorenade av gödsel får inte KRAV-märkas. Ett slakteri som har anmärkningar på att djur från en KRAV-ansluten gård är kraftigt förorenade ska meddela detta till certifieringsorganet som certifierar den djurhållare som lämnat djuren. (K/SL) 5.5.3 Kor ska kalva avskilt Kor ska kunna kalva enskilt. Kalvning inomhus ska ske i en kalvningsbox, som kan vara permanent eller tillfällig. Du måste planera så att du har tillgång till tillräckligt många kalvningsboxar i förhållande till hur kalvningarna fördelar sig över året. Bara i undantagsfall får du binda upp kon när hon ska kalva. Platsbrist är inte skäl nog för att kon ska bindas upp vid kalvning. (K) 5.5.4 Suggor ska grisa avskilt Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Suggan får grisa inomhus om hon får tillräcklig frihet, yta för att bygga bo och riklig tillgång på material för att bygga bo. Tidigast en vecka före grisningen får du flytta suggan till en grisningsbox. Dina rutiner för skötseln av djuren och andra förutsättningar i samband med grisning ska göra det möjligt för suggorna att vistas i flock fram till dagarna innan grisning. Senast två veckor efter grisning ska suggan och smågrisarna kunna vistas ute. (K) 5.5.5 Grisar ska hållas i grupp Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och ute. (EU) 5.5.6 Grisar ska kunna böka Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka i till exempel vallbrott eller djup ströbädd. (K) Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K) 5.5.7 Hjortarnas foderplats Du ska utforma foderplatsen för hjortarna så att alla djur kan äta samtidigt. Det minskar risken för stress och stångskador och gör det möjligt för djur med låg rang att få tillräckligt med foder. (K) (IBS) Djurhållning 113

5.6 Stallförhållanden Dessa regler talar om hur dina stallar ska se ut, både när det gäller mått och utformning. I det KRAV-certifierade lantbruket är det viktigt att djur kan hållas också på mindre gårdar där den brukbara arealen är begränsad, vilket minskar möjligheterna till att investera och utöka produktionen. Reglerna ger därför utrymme för att vuxna nötkreatur får bindas upp i små besättningar. Större besättningar kan få dispens till 2013. 5.6.1 Mått i djurstallar Måttbestämmelser för djurstallar finns specificerade i bilaga 1. Måtten gäller för samtliga stallar efter den 31 december 2010. (K) 5.6.2 Alla djur ska kunna röra sig fritt Alla djur ska kunna röra sig fritt. Djuren får inte vara uppbundna eller hållas i någon form av bur. (EU) Du får tillfälligt binda upp djur under förutsättning att du håller dem under uppsikt. Tillfällena kan vara att du ska behandla, utfodra eller på annat sätt hantera djuren. (SL) 5.6.3 Nybygge till nötkreatur ska vara lösdrift När du bygger nytt, eller gör en omfattande om- eller tillbyggnad av stallar till nötkreatur, ska du bygga för lösdrift. (SL) 5.6.4 Vissa nötkreatur får periodvis hållas bundna, undantag till 2010/2013 Nötkreatur över 20 månader får vara uppbundna under innevistelse. Under åldern 6-20 månader får nötkreatur vara uppbundna under sammanlagt 3 månader för att vänjas vid att vara uppbundna. (K) Du får hålla nötkreatur bundna i byggnader som fanns den 24 augusti 2000 om de får tillgång till regelbunden rastning. Tills vidare är den maximala utevistelseperioden tillräcklig som ersättning för den regelbundna motionen som går förlorad. Men regelbunden motion under hela stallperioden är att föredra. Fram till den 31 december 2010 gäller det oberoende av hur stor besättningen är. (EU) Om du har en besättning med fler än 45 uppbundna djur kan du ansöka om dispens hos Jordbruksverket för att få ha djur över 20 månader uppbundna. Från 31 december 2010 till och med 31 december 2013 kan Jordbruksverket bevilja fortsatt tillstånd till att ha uppbundna besättningar. Villkoret för detta är att certifieringsorganet gör två kontrollbesök per år på gården. Från 1 januari 2014 gäller däremot förbud mot att hålla nötkreatur bundna (Förordning (EG) nr 834/2007), förutom i små besättningar, se regel 5.6.5. (EU) 5.6.5 Nötkreatur i små besättningar får hållas bundna fortsatt undantag Nötkreatur i små besättningar, 45 uppbundna djur eller färre, med rastning 2 gånger per vecka året om får även i fortsättningen vara uppbundna under stallperioden. Undantaget gäller tillsvidare. (EU) 5.6.6 Eltråd får inte finnas i stallet Du får inte montera eltråd i stallet. Inomhus finns det risk att djur blir trängda mot eltråden eftersom rörelseytan här är begränsad jämfört med elstängsel utomhus. (SL) 114 Djurhållning

5.6.7 Kalvar ska hållas i grupp Håll kalvarna i grupp. Du får hålla en kalv i ensambox i maximalt en vecka (EU). Om du, i undantagsfall, måste hålla kalven ensam i en box en längre tid ska boxen vara minst lika stor som två ensamboxar (K). Det är viktigare att kalvarna i en grupp är i ungefär samma ålder, så utfodringen fungerar väl, än att de är många i en grupp. Därför räcker det med två kalvar i en grupp om du då får bättre åldersfördelning. 5.6.8 Grisar ska hållas i grupp Växande grisar och suggor utan smågrisar ska du hålla i grupp både inne och ute. (EU) 5.6.9 Grisar ska ha separat ät-, ligg och gödslingsplats Inomhus ska grisar ha tillgång till en avskild liggplats med djupströ och ett separat gödslingsutrymme. De ska också ha en väl definierad ätplats. Utrymmet ska vara luftigt och så stort att alla djur kan äta samtidigt eller vila samtidigt utan att de börjar konkurrera på ett aggressivt sätt. (K) (IBS) Grisar som får fri tillgång till kraftfoder ska ha minst en ätplats per tre grisar. (K) Du ska ge grisar tillgång till naturlig sysselsättning så som att ha ett aktivt födosöksbeteende genom att ge dem möjlighet att böka till exempel i djup ströbädd. (K) 5.6.10 Höns ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad, sittpinnar och värpreden i sådan utsträckning att alla djur fritt och efter behov kan utnyttja dem. I bilaga 1 tabell 2b finns specifika krav på mått för sittpinnar och värpreden för olika fjäderfä. (EU) 5.6.11 Kalkoner ska ha tillgång till sittpinnar Kalkoner ska ha tillgång till sittpinnar. (K) 5.6.12 Djurens liggplats Djurens liggplats ska hållas torr, ren, dragfri och vid behov varm. Du ska använda strö i riklig mängd (K, SL). Liggplatsen ska ge djuren en god komfort och du ska sköta platserna så att hygienen är god och flugbekämpningen fungerar. Halm att strö med får vara konventionellt odlad, men du får inte använda ammoniakbehandlad halm. (K) 5.6.13 Minst halva golvytan ska vara hel Golvet till djuren bör vara en hel yta. Djuren kan få gå på spaltgolv om de samtidigt har tillgång till liggplatser utan spalt, till exempel liggbås, ströad yta eller en väl fungerande djupströbädd. Minst hälften av djurens yta (minimiytan enligt måttbestämmelserna, se tabellerna i bilaga 1) ska vara hel. Resningsutrymmet framför ett eventuellt liggbås kan räknas som tillgänglig golvyta. (EU) 5.6.14 Fjäderfä ska ha ströbädd Minst en tredjedel av värphönsens inomhusyta ska vara ströbädd. För övriga fjäderfän ska hela inomhusytan vara ströbädd. (K) Till ströbädden för fjäderfä räknas även delen med sandbad med sand som ger Djurhållning 115

dem möjlighet att rengöra sin fjäderdräkt. 5.6.15 Djuren ska ha tillgång till dagsljus Djuren ska ha tillräcklig tillgång till dagsljus (EU). Dagsljuset bör släppas in genom en yta motsvarande minst 5 procent av golvytan. (K) I fjäderfästall bör du vid behov kunna reglera dagsljusinsläppet. Fönster får bara tillfälligt täckas med material som inte släpper igenom ljus. Om du måste ska du begränsa den direkta solinstrålningen på något annat sätt till exempel att ändra fönstrens placering, använda markiser eller film som släpper igenom ljus. (K) 5.6.16 Fjäderfä ska ha nattvila Fjäderfä ska ha minst 8 timmars nattvila utan artificiellt ljus. (EU) 5.7 Foder och vatten Fodret är en viktig komponent i den ekologiska djurhållningen. Fodret ska vara KRAV-certifierat, med vissa undantag. Det ska också vara av god kvalitet och anpassat till varje djurslag. Djuren ska ha fri tillgång till bra grovfoder och vatten. Däremot finns det begränsningar på hur mycket kraftfoder du får ge dina djur. Reglerna i detta avsnitt berättar även om i vilken utsträckning du får ge dina djur animaliskt foder och foder skördat från mark i karens. Du ska sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt vara självförsörjande med foder på gården. På så sätt hushållar du bättre med växtnäringen. Du kan samarbeta med andra närliggande KRAV-gårdar för att nå detta mål. Tänk särskilt på Du måste erbjuda mjölkkor, växande ungnöt och andra idisslare som behöver mycket foder en tillräckligt stor mängd bete varje dag under hela betesperioden. Alla foderangivelser är uttryckta i torrsubstans (ts) om det inte står något annat. 5.7.1 Självförsörjning av foder Du ska producera minst 50 procent av det foder dina djur behöver på din egen gård. Självförsörjningsgraden ska du räkna ut på den årliga foderåtgången på gården. Besättningar med något av följande antal djur (eller färre) är undantagna från kravet på självförsörjningsgrad: (K) (IBS) 3 suggor i integrerad produktion 50 slaktsvin 20 vuxna får eller getter med avkommor 500 värphöns 500 slaktkycklingplatser. Förutsättningarna för producenter med värphöns att uppfylla den här regeln utreds i KRAVs pågående djurregelrevision. För närvarande behöver du som är värphönsproducent inte uppfylla regeln, men målet är att all KRAV-godkänd djurhållning ska vara kopplad till foderproduktion. 5.7.2 Samarbete om foder och gödsel mellan KRAV-certifierade gårdar Du kan samarbeta med närliggande KRAV-certifierade gårdar om foder och gödsel så att du uppnår minst 50 % självförsörjningsgrad på foder. Upprätta då ett 116 Djurhållning

samarbetsavtal mellan din gård och de du samverkar med. Om du har spridningsavtal för gödsel från din KRAV-certifierade djurhållning som vid utgången av 2008 hade avtal om gödselspridning med en konventionell gård ska du senast från 1 januari 2010 ha ett samarbetsavtal om gödselspridning med en annan KRAV-certifierad eller EU-ekologisk gård eller ha en egen KRAVcertifierad växtodling. (EU) När du beräknar din självförsörjningsgrad av foder får du byta egen foderspannmål mot en foderblandning med spannmål från en annan gård om beredningen av foder sker utanför gården. 5.7.3 Vatten Djuren ska kunna dricka bra vatten när de vill. Vatten av god kvalitet ska alltid finnas tillgängligt för djuren. (K) 5.7.4 Fodret ska vara av god kvalitet och anpassat till djurslaget Djuren ska få ett foder de mår bra av. Fodret ska vara av god hygienisk kvalitet och sammansättningen ska vara anpassad till respektive djurslag och produktion. (EU/SL) 5.7.5 Allt foder ska vara KRAV-certifierat Allt foder till djuren ska vara KRAV-certifierat. Du får bara göra undantag för foder till grisar och fjäderfän fram till den till 31 december 2011. Från 1 januari 2012 gäller att samtliga djurslag ska få 100 procent KRAV-certifierat foder av jordbruksursprung. (EU) 5.7.6 Maximalt 5 % konventionellt foder till gris och fjäderfä Till gris och fjäderfä får du ge maximalt 5 procent fodermedel av det årliga intaget som kommer från produktion som inte är KRAV-certifierad. Det gäller till den 31 december 2011. Förutsättningen är att fodermedlen är nödvändiga för att ge en fullvärdig foderstat och att de är tillåtna i ekologisk djurhållning (EU). Vilka konventionella fodermedel som är tillåtna framgår av bilaga 2. Procentsatsen räknas på råvaror av jordbruksursprung, vilket innebär att till exempel fiskmjöl inte ingår (EU). Andelen konventionellt foder inklusive fiskmjöl får ändå vara högst 15 procent. (K) (IBS) Du ska göra beräkningar av foderandelarna per djur, inte per besättning och per år. För djur med kortare levnadstid än ett år gäller konsumtionen för djurets livstid. (EU) 5.7.7 Maximal andel icke KRAV-certifierat foder per dag När konventionellt foder används till grisar och fjäderfä får maximalt 25 procent av det dagliga foderintaget vara icke KRAV-certifierat. Detta gäller till den 31 december 2011. (EU) 5.7.8 Räkna inte in mineralfoder Du ska inte räkna in mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande när du beräknar procentandelen KRAV-certifierat foder. (EU) 5.7.9 Inga genetiskt modifierade organismer i foder Du får inte använda genetiskt modifierade organismer som foder eller vid framställning av foder, fodertillsatser eller foderkonserveringsmedel. (EU) Djurhållning 117

5.7.10 Tillåtna konventionella fodermedel och tillsatser De konventionella fodermedel och tillsatser som får användas finns uppräknade i bilaga 2. Du får bara ge konventionellt foder till grisar och fjäderfä. (EU) 5.7.11 Fri tillgång till grovfoder Djur ska ha fri tillgång till grovfoder (EU). Smakligt bete, hö eller ensilage ska ingå i djurens foderstat. Tillfälligt kan du utfodra med enbart halm, till exempel vid sinläggning av kor. Fjäderfä kan du utfodra med rotfrukter istället för annat grovfoder. (K) KRAV rekommenderar att getter har tillgång till sly året om och att hjortar har tillgång till sly under vinterhalvåret. För höns får du begränsa mängden grovfoder under uppvärpningen om det behövs för att inte påverka den övriga foderkonsumtionen. (K) 5.7.12 Andel kraftfoder i foderstaten för idisslare Beräkna andelen kraftfoder i foderstaten på det dagliga intaget av foder som ts. Du får utfodra följande: Högst 30 procent kraftfoder till slaktdjur och ungdjur av idisslare och hjortar. (K) Högst 40 procent kraftfoder till mjölkproducerande djur. Under upp till 3 månader tidigt i laktationen kan du höja andelen till 50 procent. (EU) Du får också tidigarelägga 3-månadersperioden för högdräktiga tackor då de på grund av fostrens tillväxt inte har utrymme för att konsumera tillräckligt mycket grovfoder. (K) Högst 50 procent kraftfoder till unga djur vid övergång från mjölkutfodring till normal grovfoderstat. För lamm får perioden vara längst 1 månad efter avvänjning och för kalvar som längst upp till sex månaders ålder. 5.7.13 Animaliska fodermedel till grisar och fjäderfä Animaliska fodermedel ska vara av hög kvalitet och är endast tillåtna för grisar och fjäderfä (K). Du får inte utfodra grisar och fjäderfä med köttbiprodukter. Vilka produkter du får använda framgår av bilaga 2. (EU) 5.7.14 Animaliska fodermedel till idisslare Du får ge vassle, skummjölk och andra restprodukter från KRAV-certifierad mjölkförädling till idisslare. (K) 5.7.15 Foder skördad från mark i karens (karensfoder) Du får använda foder som odlas på mark i karens på olika sätt beroende av hur lång tid av karenstiden som gått innan du skördar. Du ska hålla isär karensfoder av olika slag och hålla isär det från KRAV-certifierat foder. 5.7.15.1 Skörd efter minst 12 månader på din egen gård - maximalt 100% När det gått 12 månader eller mer från början av karenstiden till skörd, får du räkna alla olika grödor som karensårsfoder. Om du skördar karensfoder från din egen gård får det utgöra hela den årliga fodergivan. 5.7.15.2 Skörd efter mindre än 12 månader på din egen gård - maximalt 20% Om du har mark på din egen gård där du skördar innan 12 månader gått sedan du påbörjade karensen på marken, får du använda skörden till KRAV-certifierade 118 Djurhållning

djur och djur i karens. Men det gäller bara om det är bete, foder från fleråriga fodergrödor eller proteingrödor och det får maximalt utgöra 20 procent av den årliga fodergivan. Fodret ska alltså komma från den egna gården, eller från en närliggande KRAV-certifierad gård som du har samarbetsavtal med. 5.7.15.3 Inköpt karensfoder maximalt 30 % Du får köpa in karensfoder som skördats 12 månader eller mer efter att karenstiden påbörjats. Som mest får det vara 30 procent av det årliga foderintaget. Den här möjligheten gäller alla olika grödor. Fodret får inte KRAV-märkas utan ska märkas med Karensfoder producerat under andra årets karensårsodling innan produktionen kan KRAV-certifieras. (EU) 5.7.15.4 Kombinationer maximalt 30 % Du får inte använda mer än sammanlagt 30 procent inköpt karensfoder och foder från din egen gård som du skördat efter karenstidens början men innan 12 månader gått. (EU) 5.7.15.5 Samtidig omläggning med 24 månaders karens för alla djur Om du påbörjar karens för djur och växtodling samtidigt kan du välja 24 månaders karens för djurhållningen. Du får då använda eget karensfoder av olika grödslag även om det inte gått 12 månader efter att karensen för marken påbörjats till skörd. (EU) 5.7.15.6 Samarbetsavtal - flera gårdar ses som en enhet Om du har ett skriftligt samarbetsavtal om samverkan om växtodling och djurhållning med en eller flera gårdar får ni räkna gårdarna som en enhet enligt reglerna för växtnäring, foderförsörjning och karensfoder. Betande djur får då också flyttas mellan gårdarna. (K) (IBS) 5.8 Bete Djur på en KRAV-certifierad gård ska ha goda möjligheter att beta. Syftet med djurens betande är både att ge dem foder och sysselsättning. De exakta bestämmelserna varierar mellan olika djurslag och i vissa fall mellan olika typer av djur inom djurslagen. 5.8.1 Bete för idisslare Idisslare ska ha ett bete som ger dem minst 50 procent av det dagliga intaget av foder räknat som torrsubstans (ts). Mjölkkor och ungtjurar kan under delar av betesperioden få en lägre andel bete. Då ska minst 50 procent av grovfoderintaget komma från betet (K). För mjölkkor ska det dagliga betesintaget vara minst 6 kg ts (K). Mjölkkorna kan få en ännu lägre andel bete tillfälligt om det blir brist på bete på grund av torka - alltså inte på grund av för liten betesareal. Dessa tillfällen ska du dokumentera (K). 5.8.2 Bete för grisar Grisar ska ha ett bete som ger dem både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning under hela den 4-månaders period de ska vara ute (Se regel 5.4.6). Grisarna ska vid stripbetning och andra betessystem alltid ha tillgång till foder och syssel- Djurhållning 119

sättning. Du ska flytta dem till nya beten så snart allt är uppbökat på den aktuella arealen. (K) 5.8.3 Bete och rastgård för fjäderfä Fjäderfän ska ha ett bete eller en rastgård som ger dem både foder och rikliga tillfällen till sysselsättning. Betet eller rastgården ska vara bevuxet under hela tiden det används (K). Fjäderfänas bete kan du komplettera med färskt grovfoder. (EU) 5.8.4 Bete för hjortar Hjortar ska under vegetationsperioden få det dagliga foderintaget från bete eller annan växtlighet i hägnet. Antalet hjortar ska du anpassa till arealen så att de kan växa i normal takt, utan tillskott av foder. (K) 5.8.5 Avelsdjur i obevuxen rastgård Tjurar, baggar, bockar och galtar för avel får du hålla i obevuxna rastgårdar (EU). Du bör ge färskt grovfoder till djuren under betesperioden. (K) (IBS) 5.9 Mjölkuppfödda djur För att de vuxna djuren ska bli friska och må bra är mjölkutfodringen och en nära kontakt med moderdjuren den första levnadstiden betydelsefull. Detta regelavsnitt beskriver vad som gäller för mjölkuppfödningen under djurens första tid. 5.9.1 Digivning Kalvar, lamm och killingar ska dia minst under hela råmjölksperioden. För mjölkproducerande djur är råmjölksperioden minst 3 dygn. Ungar och moderdjur ska få möjlighet till nära kontakt under ungarnas första levnadstid. (K) Hjortkalvar ska dia hela mjölkperioden fram till den naturliga avvänjningen. (K) 5.9.2 Uppfödning med mjölk och annat foder under mjölkperioden Efter råmjölksperioden ska ungarna huvudsakligen födas upp på det egna djurslagets oprocessade KRAV-certifierade mjölk till dess att kalven är 12 veckor, lammet 8 veckor och killingen 6 veckor. (EU) Om ungarna inte har möjlighet att dia ska de kunna suga mjölk i en naturlig ställning genom en konstgjord spene som inte ska vara placerad för högt (K). För att tillfredställa djurets sugbehov bör du låta mjölkbaren, napphinken eller motsvarande finnas tillgänglig en tid efter att djuren har druckit upp mjölken. (K) Se till att djuren har riklig tillgång till kraftfoder och lämpligt grovfoder under mjölkperioden. Du får anpassa kalvar till annan utfodring en vecka innan du skickar dem till konventionell uppfödning. (K) 5.9.3 Utfodring med mjölk från moderdjur i karens Du får utfodra djurens ungar med mjölk från konventionellt inköpta moderdjur när det har gått 2 månader från moderdjurens karensstart. (K) 5.9.4 Utfodring med mjölk från läkemedelsbehandlade djur Mjölk från läkemedelsbehandlade djur under den karenstid som Livsmedelsverket har fastställt plus en dag får du endast ge till det behandlade djurets egen diande unge (K). Efter den fastställda karenstiden plus en dag får du ge mjölken till andra kalvar. Samma regler gäller mjölk från moderdjur som behandlats upprepade gånger 120 Djurhållning

och som ska gå igenom en extra karensperiod enligt regel 5.11.9. (K) 5.9.5 Utfodring med annan mjölk och mjölkersättning För att föda upp övertaliga eller moderlösa djur kan du använda KRAV-certifierad mjölk från ett annat djurslag. Du får även använda konventionell mjölk eller mjölkersättningsmedel som en enstaka nödåtgärd. Om utfodringen med mjölkersättning eller konventionell mjölk sker maximalt en vecka kan djuren ändå vara fortsatt KRAV-certifierade. (K) Lamm som föds upp för slakt kan inte bli KRAV-certifierade om du föder upp dem med konventionell mjölk eller mjölkersättning i mer än en vecka. Däremot kan djur som behålls i besättningen för rekrytering bli KRAV-certifierade efter en karenstid, för lamm och killingar är den 6 månader och för nöt 12 månader. (K) Det är tillåtet att hetta upp mjölk eller att använda mjölk från ett annat djurslag för att bekämpa sjukdomar, om en veterinär har rekommenderat det. (K) Du ska dokumentera all användning av konventionell mjölk, mjölkersättningsmedel och mjölk från ett annat djurslag. (K) 5.9.6 Avvänjning av smågrisar Du får avvänja smågrisar tidigast när de är 49 dagar gamla. Om du föder upp smågrisarna omgångsvis får du avvänja dem tidigast när de är 40 dagar gamla, men bara om du tillämpar en hälsoplan. Hälsoplanen ska hjälpa dig att upprätthålla ett bra smittskydd och en strikt grupphållning så att djuren får god hälsa. (K) Många suggor kommer i brunst innan perioden med 49 dagars digivning har avslutats. En tidigare avvänjning ger därför bättre dräktighetsresultat vilket medför att färre suggor behöver hållas inne för betäckning vid omlöp. Genom detta kan grupperna hållas mer intakta vilket är en hälsomässig fördel genom mindre stress. 5.10 Foderprocesser, fodertillsatser och foderkonservering Om du använder processat foder i din KRAV-certifierade djurhållning måste det vara framställd med processer som är tillåtna enligt KRAVs regler. Det finns också regler som bestämmer i vilka spårämnen, vitaminer och mineraler du får använda. I slutet av avsnittet anges vilka foderkonserveringsmedel du får använda. 5.10.1 Godkända foderprocesser Allt processat foder du använder ska vara framställt med processer som är tillåtna i KRAVs regler. De är: mekaniska och fysikaliska processer (EU) biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) koagulering med hjälp av enzymer (exempelvis löpe) (EU) spjälkning med enzymer (exempelvis med enzymet amylas) (EU) extraktion (exempelvis med vatten) (EU) fällning (EU). Tillåtna lösningsmedel är vatten, etanol eller fetter. (K) (IBS) Foder som är certifierade enligt kapitel 11 finns i produktlistan på KRAVs hemsida. Foder som Djurhållning 121

är bedömda som tillåtna enligt regel 11.2.7 finns på en annan lista på KRAVs hemsida. http://www.krav.se/foretag/certifieringar/lantbruk/krav-certifieraddjurhallning/tillatna-foder/. (K) 5.10.2 Komplettering med salt i fodret Du får komplettera fodret med koksalt och snäckskal. Se bilaga 2. (EU) 5.10.3 Kvalitet på spårämnen, vitaminer och mineraler Du ska använda spårämnen, vitaminer och mineraler från naturliga källor om du kan. De spårämnen, vitaminer och mineraler som är tillåtna hittar du i bilaga 2 (EU). Du får använda syntetiska fodertillsatser under en begränsad tid om en veterinär rekommenderat det och om tillsatserna är nödvändiga för djurens hälsa och det inte finns några naturliga alternativ (K). Sådana syntetiska fodertillsatser kan till exempel vara enzymer. Du får inte använda renframställda aminosyror eller urea. (EU) 5.10.4 Järn till smågrisar Du ska ge smågrisar järnpasta inom 24 timmar från att de fötts eller ge dem tillgång till jord året om så smågrisarna får sin järnförsörjning tryggad (K). Du får järnberika jorden om det behövs. (EU) Du kan till exempel berika jorden med järnsulfat. Järntillskottet du använder får inte innehålla otillåtna fodertillsatser. (EU) 5.10.5 Foderkonserveringsmedel De kemiska foderkonserveringsmedel som är tillåtna är myrsyra, propionsyra och ättiksyra (EU). Du får inte använda ammoniakbehandlad halm. (EU) 5.10.6 Tillsatser vid ensilering Du får använda följande tillsatser vid ensilering: Bakteriepreparat (EU). Du får emellertid bara använda bakteriepreparat som innehåller natriumbensoat som konserveringsmedel i mjölkproduktion där du inte kan undvika problem med sporer på något annat sätt. (K) Myrsyra, propionsyra och ättiksyra. (EU) Enzymer. (EU) Melass i den mängd som behövs för ensilering. (EU) Tillåtna foder enligt avsnitt 5.7. Men dessa räknas in i procentandel KRAV-certifierat respektive konventionellt foder. (K) På KRAVs webbplats finns en lista över ensileringsmedel som är bedömda som tillåtna enligt denna regel av ett certifieringsorgan. Om det ensileringsmedel du använt inte är bedömt som tillåtet och inte finns på listan ska du vid kontroll kunna visa ett produktblad på ensileringsmedlet. 5.10.7 Syrning av mjölk För att syra mjölk får du använda syrad mjölk, till exempel filmjölk, bakteriekulturer och syrningsmedel av vegetabiliskt ursprung. Du får inte använda kemiska foderkonserveringsmedel, som till exempel myrsyra, propionsyra och ättiksyra för att syra mjölk. (EU) 122 Djurhållning

5.11 Hälso- och sjukvård Den KRAV-certifierade djurhållningen syftar till att du ska hålla dina djur friska genom att de får vistas ute, får äta bra foder, att du agerar förebyggande samt sköter om djuren bra. Därför är det viktigt med bra miljöer och goda rutiner för att utfodra djuren. Du ska vara snabb att behandla sjuka djur, men får inte behandla djuren förebyggande genom att till exempel rutinmässigt ge medel mot parasiter. Tänk särskilt på Om något djur blir sjukt är det viktigt att du tar hand om det på en gång och ger djuret den medicin det eventuellt behöver omgående. Efter att du behandlat ett djur måste du vänta en tid innan du får leverera produkter som KRAV-certifierade. Denna karenstid efter att du medicinerat KRAVcertifierade djur är i de flesta fall dubbel så lång som den fastställda karenstiden som gäller när djur i konventionell produktion medicinerats. 5.11.1 Djuren ska behålla en god hälsa Du ska arbeta förebyggande genom att ge dem goda djurmiljöer och bra skötsel samt ha goda utfodringsrutiner. På så sätt främjar du en god hälsa hos dina djur och håller sjukdomsnivån låg (EU). Ett gott hälsotillstånd är en förutsättning för att djurproduktionen ska kunna KRAV-certifieras. Du ska ha en god tillsyn över alla djur (K). Du bör upprätta en hälsoplan med fokus på förebyggande djurhälsoarbete inklusive smittskydd. KRAV rekommenderar att du ansluter dig till ett officiellt kontrollprogram. Hjortar ska vara tuberkulosfria. (K) 5.11.2 Ta hand om sjuka djur snabbt Du ska omgående ta hand om djur som visar tecken på att vara sjuka eller skadade och ge dem den vård de behöver. Om hälsostörningar uppstår som kan bero på brister i djurens miljö, skötsel eller utfodring ska du omedelbart åtgärda orsaken till problemet. Om du inte genomför behandlingar eller åtgärder som behövs kan hela din besättning mista sin KRAV-certifiering. Får du allvarliga problem med dina djurs hälsa så kan certifieringsorganet kräva att du ansluter dig till ett etablerat djurhälsoprogram eller att du upprättar en hälsoplan i samarbete med en veterinär. (K/SL) 5.11.3 Injektioner med vitaminer och mineraler En veterinär eller någon annan som är behörig får ge injektioner med vitaminoch mineralpreparat som en enstaka åtgärd. För att undvika att denna typ av problem återkommer ska du därefter komplettera fodret med vitaminer eller mineraler. I områden där halten av selen är dokumenterat låg får du i förebyggande syfte låta injicera djuren med selenpreparat. (K) 5.11.4 Behandla inte rutinmässigt eller förebyggande Du får inte behandla dina djur rutinmässig eller förebyggande med läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel. Men det finns vissa undantag: Du får använda vaccin om det finns ett uppenbart behov och där andra behandlingsmetoder bedöms som sämre. (EU) Du får använda bedövningsmedel. (K) Djurhållning 123

Du får inte använda syntetiska ämnen för att stimulera eller hämma djurens tillväxt eller för att stimulera eller hämma annan produktion. (EU) 5.11.5 Du ska använda läkemedel vid behov Du ska använda läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel om det finns ett uppenbart behov. Använder du läkemedel eller kemiska bekämpningsmedel ska du följa de karenstider som finns angivna i reglerna 5.11.7 och 5.11.8 (EU). Du får även använda läkemedel eller vacciner som är framtagna med eller av GMO. (EU) Om du måste behandla hela djurgrupper ska du kunna visa vilka förebyggande åtgärder du kommer att göra i fortsättningen för att undvika att problemet återkommer. Du kan i specifika fall få genomföra förebyggande behandlingar efter prövning av certifieringsorganet. Du ska då genomföra behandlingen på ett strategiskt sätt. Du kan till exempel genomföra en besättningssanering eller en engångsåtgärd vid en tillfälligt hög belastning av skadeinsekter. (K) Vid akuta problem eller om det finns tydliga symptom får du börja en behandling utan att ha frågat en veterinär. I vissa fall kan du behöva använda kemiska bekämpningsmedel trots en god förebyggande hälsovård. Beslutet är då en avvägning mellan god djuromsorg och målsättningen att inte vara beroende av kemisk bekämpning. Du får inte använda preparat med långtidsverkan som flugbrickor och kapslar som placeras i våmmen eftersom de räknas som förebyggande behandling. Kor med konstaterat höga celltal får behandlas under sinperioden. 5.11.6 Avmaskning med avermectiner Du får bara använda avermectiner för avmaskning när andra preparat inte förväntas ge önskad effekt. När djuren går på naturbetesmark ska du undvika preparat som innehåller svårnedbrytbara substanser som till exempel avermectiner. Ivomec är ett exempel på ett avmaskningsmedel som innehåller avermectiner. 5.11.7 Dubbla karenstider eller 2 dygns karenstid För preparat där Livsmedelsverket har fastställt en karenstid vid användning i konventionell produktion, ska du tillämpa en dubbelt så lång karenstid innan du får leverera animalieprodukter från dina behandlade KRAV-certifierade djur (EU). På behandlingskvittot som du får av veterinären framgår vilken karenstid som tillämpas i konventionell produktion. Det är alltså den du ska dubblera. Om du använder ett preparat med noll dagars karenstid vid användning i konventionell produktion ska du tillämpa 2 dygns karenstid. De behandlingar som framgår av regel 5.11.8 är dock karensfria. 5.11.8 Karensfria preparat och behandlingar Om de preparat du använder inte har en fastställd karenstid så är följande preparat och behandlingar karensfria: kalciumbehandling vid kalvningsförlamning (K) blodsockerhöjande medel som propylenglykol om djuren saknar aptit (K) kolpreparat (K) naturläkemedel (EU) injektioner med vitaminer och mineraler (K) tvätt med desinfektionsmedel (EU) alla utvärtes behandlingar utom parasitbehandlingar (K) Preparat för utvärtes behandling får innehålla ingredienser baserade på mineralolja. 124 Djurhållning

5.11.9 Karenstid vid upprepad läkemedelsbehandling Vid vissa typer av upprepad läkemedelsbehandling ska djuren gå igenom en ny karensperiod. Det gäller djur som blivit behandlade med kemiskt syntetiska läkemedel fler än 3 gånger under ett år, eller djur med kortare livslängd än 12 månader som behandlats mer än en gång under sin livstid. I dessa fall är karensperiodens längd: 12 månader för nötkreatur 6 månader för grisar, får och getter 6 månader för djur i mjölkproduktion 10 veckor för fjäderfä som ska gå till köttproduktion 6 veckor för värphöns. Som en behandling räknas alla de behandlingar som är avsedda att bota en och samma sjukdom. I antalet behandlingar ska du inte räkna in vaccinationer, parasitbekämpningar och obligatoriska behandlingar som är föreskrivna av myndigheter. (EU) 5.11.10 Djur får inte stympas Du får inte stympa djur. Under vissa förutsättningar får du dock låta kastrera kalvar och grisar samt avhorna djur så att de inte kan skada varandra. (K) (IBS) 5.11.11 Djurens ålder vid kastrering Du får låta kastrera kalvar som är yngre än 8 veckor. Kalvarna ska vara bedövade vid ingreppet. Vid enstaka tillfällen kan du få låta kastrera äldre djur. Du får låta kastrera grisar som är yngre än 7 dagar (K). Senast från och med 1 januari 2012 ska grisarna bedövas vid ingreppet (EU). KRAV rekommenderar att grisarna bedövas vid ingreppet så snart det finns bra metoder för detta. 5.11.12 Tandslipning på smågrisar Du får slipa tänderna på smågrisar som tillhör en stor kull. Tandslipningen ska göras när grisarna är yngre än 7 dagar. (K) (IBS) 5.11.13 Djurens ålder vid avhorning Du får låta avhorna djur som är yngre än 8 veckor genom bränning. Vid speciella omständigheter som sena hornanlag kan avhorning genom bränning göras vid något högre ålder. Avhorning av äldre djur är tillåten av djurskydds- eller hanteringsskäl (EU). Djuren ska vara bedövade vid ingreppet. (SL) Du får bara i undantagsfall avhorna hjortar för att kunna hantera eller transportera dem. Hjortarna får då enbart avhornas genom att fejade horn sågas av. 5.12 Hantering, transport, slakt och förmedling Reglerna i detta avsnitt beskriver dina skyldigheter när du ska slakta fjäderfä eller på något sätt förflytta djur. Generellt ska du hantera djuren varsamt. 5.12.1 Slaktålder för fjäderfä Fjäderfä som inte är av en långsamt växande ras får inte slaktas innan de uppnått följande ålder: 81 dagar för kyckling 100 dagar för honkalkoner 140 dagar för hankalkon och gås. (EU) Djurhållning 125

KRAV har tills vidare definierat en långsamt växande fjäderfäras är en ras där djuren i genomsnitt växer maximalt 50 gram per dag. Definitionen gäller till dess att Jordbruksverket beslutat annat. 5.12.2 Lägsta slaktålder vid inköp av fjäderfä för köttproduktion För närvarande är det tillåtet att köpa in dagsgamla konventionella fjäderfän och föda upp till slakt. Gör du det så ska de vara minst 10 veckor vid slakt för att de ska kunna KRAV-certifieras. (EU) 5.12.3 Lasta, transporteras och lossa djur utan påfrestning Du ska se till att alla djur utsätts för minimal fysisk och psykisk påfrestning när de lastas, transporteras och lossas. (EU) 5.12.4 Certifieringsorganet får ta del av resultat från levande- och köttbesiktning Du ska tillåta och medverka till att certifieringsorganet får ta del av resultatet från levandebesiktning och köttbesiktning av dina djur som sker vid slakt. (K) (IBS) 5.12.5 Hantering och transport av hjortar När du ska hantera hjortdjur ska du ta särskild hänsyn deras stresskänslighet. Du ska dokumentera vilka förebyggande åtgärder du gör för att du ska kunna hantera hjortdjuren skonsamt (K). Du får bara transportera hjortar när du köper eller säljer avelsdjur eller livdjur. (K) 5.12.6 Dokument ska följa livdjur vid försäljning eller förmedling Byter djur ägare ska du skicka med ett utdrag ur behandlingsjournalen för de senaste 12 månaderna till nästa ägare. Du ska även skicka med dokumentation över eventuell pågående karenstid under exempelvis omläggning eller behandling. (K) 126 Djurhållning

6 Biodling Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 127

Biskötsel främjar i betydande utsträckning jord- och skogsbruksproduktionen genom att bina pollinerar växter. Den KRAV-certifierade biodlingen kännetecknas huvudsakligen av ekologiska behandlingsmetoder mot sjukdomar och skadedjur samt av binas omgivning. KRAVs regler för biodling omfattar hela kedjan från inköp av djur, foder och vax, till den färdiga produkten. Definitioner Bisamhälle: Grupp av bin som lever tillsammans. Drönarlarv: Hanbilarv. Lokala ekotyper: Raser anpassade till lokala förhållanden. 6.1 Inträde och omläggning Biodlingen ska genomgå en karenstid innan den kan bli KRAV-certifierad. Du måste också byta ut det konventionella vaxet. 6.1.1 Karensår Biodling kan godkännas först sedan den följt KRAVs regler och kontrollerats av certifieringsorganet under ett år, ett så kallat karensår. 6.1.2 Parallellproduktion tillåts inte Du får inte ha parallellproduktion, alltså både KRAV-certifierad biodling och biodling som inte är KRAV-certifierad i ditt företag. Om du följer alla regler i det här kapitlet förutom vad gäller kupornas placering i avsnitt 6.3 kan det dock tillåtas om du: inte säljer honungen från de kupor som inte är rätt placerade som KRAVgodkänd eller EU-ekologisk visar hur du håller isär honungen från de här kuporna från övrig honung kontaktar ditt certifieringsbolag i förväg så att de får den information de behöver för att kunna bedöma att ingen risk för sammanblandning av KRAV-certifierade och konventionella produkter sker. 6.1.3 Hantering av vax vid inträde Du ska använda KRAV-certifierat vax när du påbörjar din omläggning till KRAVcertifierad produktion. Om det inte finns KRAV-certifierat vax i tillräckliga mängder till försäljning när du ansluter dig kan du använda befintligt konventionellt vax under förutsättning att det inte innehåller några restsubstanser av bekämpningsmedel (EU). Du ansvarar för att det befintliga vaxet provtas och analyseras för att visa detta. 128 Biodling

6.2 Inköp av bin Dessa regler beskriver vad du ska tänka på innan du köper in bisamhällen och drottningar. 6.2.1 Köp bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producenter Du får bara köpa bisamhällen och drottningar från KRAV-certifierade producenter. Om det inte finns några KRAV-certifierade bisamhällen eller drottningar att köpa får du köpa in konventionella samhällen och drottningar efter godkännande från ditt certifieringsorgan. Då måste hälsan vara god hos de samhällen som ska köpas in. Bina får inte heller ha utsatts för kemiska bekämpningsmedel eller läkemedel under det senaste året. 6.2.2 Välj raser som klarar lokala förhållanden När du väljer raser ska du ta hänsyn till om bina kan anpassa sig till lokala förhållanden och vilken livskraft och motståndskraft mot sjukdomar de har. I första hand ska du använda europeiska raser av arten Apis mellifera och lokala ekotyper av dem, alltså lokala varianter av raserna. Genetiskt modifierade organismer är inte tillåtna. (EU) 6.2.3 Hantering av vax om du köper konventionella samhällen Om du köper konventionella bisamhällen ska du placera drottningen på KRAVcertifierat vax. Ta bort det konventionella vaxet ur biodlingen efterhand som ynglen kryper ut ur det. Det konventionella vaxet får måste vara borta inom 2 månader. (K) 6.3 Foder och risk för föroreningar med fodret Reglerna beskriver både vad som gäller när bina söker efter föda på naturligt sätt och hur du får utfodra dem. Bina flyger i regel inte mer än tre kilometer för att samla foder. Placeringen av kuporna har därför stor betydelse för om honungen riskerar att bli förorenad. 6.3.1 Binas födosök Nektar och pollenkällor ska huvudsakligen vara av KRAV-certifierat eller naturligt ursprung. Det är inte tillåtet med vandringsbiodling eller att placera kupor intill odlingar där det finns kemisk bekämpning, till exempel konventionella oljeväxt-, frukt- och bärodlingar. (EU) 6.3.2 Utfodring Du ska använda KRAV-certifierat socker eller KRAV-certifierad honung till vinterutfodring och tillskottsutfodring. (EU) 6.3.3 Placering av bikupor Du får inte placera bikupor så nära föroreningskällor, till exempel genetiskt modifierade grödor, industriområden och soptippar, så att det kan förorena honungen. (EU) 6.3.4 Kemisk bekämpning Du får inte använda kemiska bekämpningsmedel runt bikuporna. (EU) Biodling 129

6.4 Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel Sjukdomar ska i första hand förebyggas men det finns tillåtna bekämpningsmedel som du får använda enligt dessa regler. 6.4.1 Förebyggande åtgärder Förebyggande av sjukdomar ska bygga på: (EU) val av lämpliga härdiga raser åtgärder som främjar motståndskraft mot sjukdomar och förhindrar infektioner, till exempel att regelbundet byta bidrottningar, regelbunden tillsyn, kontroll av drönarlarver, att förstöra förorenat material och att ge bina tillräckligt med foder. 6.4.2 Behandling Du ska behandla sjuka bisamhällen. Det är tillåtet att döda drönarlarver endast för att begränsa angrepp av kvalstret Varroa destructor. (EU) 6.4.3 Tillåtna bekämpningsmedel och läkemedel Utöver kallförvaring får du använda oxalsyra, myrsyra, ättiksyra, mjölksyra, soda och kaustiksoda för att behandla sjukdomar eller skadegörare, för att utföra hälsokontroll i bikupan samt för att lagra ramar. Övriga kemiska bekämpningsmedel är inte tillåtna. (EU) 6.4.4 Inga petroleumprodukter för bekämpning Du får inte använda olja, diesel och andra petroleumprodukter för att förhindra myrangrepp eller till någon annan form av bekämpning. (K) 6.5 Kupor Dessa regler beskriver vilket material du får använda i kuporna och kakmellanväggarna för att förhindra att honungen eller andra produkter från bisamhället förorenas. De beskriver också hur kuporna ska märkas eftersom det är viktigt att kunna identifiera de bisamhällen som är certifierade. 6.5.1 Märkning av bikupor Du ska märka bikuporna så att de kan identifieras. (EU) 6.5.2 Kakmellanväggar Du får använda KRAV-certifierat vax eller livsmedelsgodkänd plast i kakmellanväggar. (EU) 6.5.3 Material i bikuporna Bikupor ska i huvudsak bestå av material med naturligt ursprung. Byggnadsmaterial som kan innehålla giftiga ämnen är förbjudna att använda. (EU) 6.6 Övrigt Avsnittet behandlar vingklippning, vad du får ha i rökpusten och att bisamhällen inte får förstöras när du skördar honungen. 6.6.1 Vingklippning Du får inte vingklippa drottningar. (EU) 130 Biodling

6.6.2 Material till rökpusten Du får använda rökpust (ett redskap som man använder för att spruta rök på bina för att lugna dem), vatten och ättika för att driva bort och lugna bin. Endast obehandlade träprodukter och andra icke-fossila bränslen av växtmaterial är tilllåtna i rökpusten. 6.6.3 Varsamhet vid skörd Du får inte förstöra bisamhällen när du skördar honung eller andra produkter från bina. Det är förbjudet att döda larver på vaxkakorna när du skördar. Biodling 131

7 Vattenbruk Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 133

Reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk har utvecklats gemensamt med det norska kontrollorganet Debio. De har därför en annan struktur än övriga kapitel i KRAVs regler. Allmänt: Under denna rubrik ges en allmän introduktion till det aktuella regelavsnittet. Rekommendation: Rekommendationerna innehåller råd om hur man bör för hålla sig till reglerna, rent praktiskt. Regler: I avsnittet Regler finns de minimiregler som certifieringsorga net kontrollerar att de efterföljs. Alla regler måste efterföljas för att produktionen ska kunna KRAV-certifieras. Reglerna har utformats utifrån en vision om ett uthålligt och etiskt godtagbart vattenbruk. Denna vision har inte alltid gått att förena med verklighetens förutsättningar. KRAVs princip är att kontinuerligt fortsätta utvecklingen av reglerna för vattenbruk i syfte att komma visionen så nära som möjligt. Se även Syfte och omfattning i inledningen av reglerna. Avsnitt 7.1-7.6 är allmänna regler för all vattenbruksproduktion. I slutet av kapitlet, avsnitt 7.7-7.9 hittar du särskilda regler för laxartade fiskar och abborrfiskar, blåmusslor respektive fångstbaserat vattenbruk. 7.1 Omfattning KRAV-certifierat vattenbruk omfattar odling av olika arter i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten samt transport och slakt av dessa arter. Arterna kan vara carnivora, herbivora eller omnivora (kött-, växt- eller allätare) i alla stadier. De kan odlas i alla slags landbaserade eller flytande/nedsänkbara inhägnader i havseller sötvatten eller i damm/insjö med naturlig avgränsning och där verksamheten är kontrollerbar. Växtproduktion i vattenbruk kan för närvarande inte bli KRAV-certifierad. Detta regelverk innehåller specifika regler för laxartade fiskar, abborrfiskar och blåmusslor. 7.2 Allmänna regler om produktionens upplägg Allmänt Det övergripande målet för produktionen ska vara hänsyn till miljön samt organismernas goda trivsel och hälsa. Produktionen ska anpassas så att organismerna lever i en uthållig och förnyelsebar miljö som är inrättad för att tillgodose deras grundläggande fysiologiska och beteendemässiga behov. Produktionen ska anpassas så att miljön i omkringliggande vatten- och landområden bevaras genom att: i minsta möjliga utsträckning påverka de lokala biologiska processer som omfattar mikroorganismer, växter och djur förhindra rymning när marina foderråvaror används ska de komma från bärkraftiga bestånd 134 Vattenbruk

vilka vanligtvis inte används som människoföda och/eller biprodukter från arter som används som människoföda anpassa produktionen så att smittämnen, parasiter och läkemedelsrester inte påverkar vilda organismer i omgivningen inte använda syntetiska gödselämnen och miljöbelastande impregneringsmedel sträva efter mångfald i produktionen där detta är möjligt (till exempel produktion av blåmusslor eller havstulpaner i samband med fiskodling). Produktionen kan bestå av både KRAV-ansluten och konventionell produktion förutsatt att dessa driftsenheter hålls väl separerade och utan risk för sammanblandning (så kallad parallellproduktion). Odling i täta kassar innebär att vatten pumpas in i kassen från omgivande vatten. Kassarna är helt täta. Vattnet i kassen pumpas sedan vidare till en reningsprocess varvid närsaltsbelastningen reduceras med kanske upp till 70 procent. Systemet innebär att foderspillet blir försumbart. I stort sett konsumeras allt foder av fiskarna. Journal måste föras för hela odlingsenheten. Rekommendation KRAV rekommenderar att hela driften på enheten läggs om till KRAV-certifierad produktion. För att få erfarenhet av produktionsformen kan det dock vara lämpligt att lägga om produktionen gradvis. Hänsynen till kringliggande miljö är avgörande för placering och drift av den KRAV-anslutna enheten. Det totala utsläppet ska inte belasta omgivningen så att den biologiska mångfalden påverkas negativt eller förorsakar övergödning av vattenområdet. Detta gäller även vildlaxälvmynningar samt mynningsområden till laxförande vattendrag. Med tanke på smittorisker bör särskild försiktighet vidtas vid mynningsområden till laxförande vattendrag. I överensstämmelse med målsättningarna för KRAV-certifierat vattenbruk är det viktigt att produktionen placeras på betryggande avstånd från utsläppskällor och konventionella enheter. Foderspill eller avföring som samlas upp bör om möjligt användas som gödsel i KRAV-certifierat lantbruk eller i andra lämpliga sammanhang. Foderspill och fekalier kan godkännas för KRAV-certifierad produktion, se kapitel 12 produktionshjälpmedel. 7.2.1 Omläggning till KRAV-certifierad produktion 7.2.1.1 Definiera produktionsenheten Den KRAV-anslutna produktionsenheten ska vara klart definierad och avgränsad så att det inte kan uppstå förväxling med konventionella foder, produktionshjälpmedel etcetera. Det ska vara möjligt att kontrollera enheten med hänsyn till de dokumentationskrav som är fastställda i regelverket. 7.2.1.2 Gör en produktionsbeskrivning På produktionsenheten ska det finnas en produktionsbeskrivning där det framgår hur kraven i regelverket efterföljs. Produktionsbeskrivningen ska anpassas till bilaga 3 i (EEG) nr 2092/91 (i avvaktan på att regler för vattenbruk ta sin i för- Vattenbruk 135

ordning 889/2008 och ska godkännas av certifieringsorganet). Produktionsbeskrivningen ska uppdateras vid behov. 7.2.1.3 Driftsjournal Produktionsansvarig ska föra driftsjournal och när som helst kunna uppvisa en dokumenterad systematisk översikt över odlingsverksamheten. Journalen ska vara tillgänglig för certifieringsorganet. 7.2.2 Parallellproduktion 7.2.2.1 Separera Om inte hela produktionsenheten läggs om samtidigt ska: enheterna inte påverka varandra genom foderspill, medicinering, användning av rengöringsmedel eller liknande i hav och insjöar avståndet mellan öppna KRAV-certifierade och konventionella anläggningar vara minst 25 meter den KRAV-certifierade enheten i strömmande sötvatten ligga minst 10 meter uppströms från den konventionella enheten det för landbaserade anläggningar finnas fysiska barriärer mellan KRAVcertifierad och konventionella enheter utrymmen för förvaring av foder och produktionshjälpmedel mellan de olika produktionsinriktningarna vara väl skilda åt, foder och produktionshjälpmedel för KRAV-certifierad produktion vara tydligt märkta. 7.2.2.2 En enhet kan inte växla mellan KRAV-certifiering och icke KRAVcertifiering Omlagda enheter kan inte växla mellan KRAV-certifierad och icke KRAV-certifierad drift utan att detta först har avtalats med certifieringsorganet. Tillbakagång till icke KRAV-certifierad produktion utan certifieringsorganets godkännande medför att certifieringsorganet kan neka nytt avtal i upp till fem år. 7.2.2.3 Dokumentera produktionsinriktningarna De båda produktionsinriktningarna ska dokumenteras var för sig genom journalföring, bokföring och dylikt. Certifieringsorganet ska ha tillgång till relevant dokumentation även för den konventionella driften. 7.2.3 Miljö- och vattenkvalitet 7.2.3.1 Vattenkvalitet Vattnet ska ha så låg föroreningsgrad, och sådan syrehalt, att odlingsorganismerna inte påvisar fysiologiska eller beteendemässiga symptom. Enheten får inte placeras i närheten av, eller nedströms, från en betydande föroreningskälla. 7.2.3.2 Enhetens placering Enheten ska placeras i område med god vattengenomströmning, och/eller utformas så att ingen betydande sedimentuppbyggnad sker under enheten. 7.2.3.3 Dokumentation om enhetens placering Producenten ska kunna visa på dokumentation som styrker detta, till exempel genom egenkontrollprogram eller annan, extern dokumentation. 136 Vattenbruk

7.2.3.4 Miljöpåverkan Miljön ska i minsta möjliga utsträckning belastas med foderspill och avföring som kan orsaka övergödning eller andra störningar. Beroende på tillgänglig teknik kan certifieringsorganet kräva uppsamling i eller omkring anläggningen. I söt- och bräckt vatten, som är närsaltbelastat utöver normal bakgrundnivå, krävs täta kassar eller liknande system för uppsamling av fekalier och foderrester från och med 2009. Normal bakgrundsnivå definieras i Naturvårdsverkets rapport 4913 för insjö och Naturvårdsverkets rapport 4999 för kustområden. 7.2.3.5 Material, utrustning, färger med mera Material, utrustning, färger med mera som används i produktionen ska väljas i enlighet med kapitel 2. 7.2.3.6 Påväxt på produktionsutrustning Påväxt på produktionsutrustning ska avlägsnas med mekaniska eller biologiska metoder. Impregneringsmedel som innehåller miljögifter är inte tillåtna. 7.2.3.7 Lagring av döda djur Anläggningar för odling av fisk eller andra akvatiska djur ska ha en behållare eller annan anordning för tillfredsställande lagring av döda akvatiska djur. Kapaciteten ska vara dimensionerad för anläggningens produktion och renhållningsrutiner. Omhändertagande ska ske i enlighet med föreskrifter från lokala eller centrala myndigheter. 7.2.3.8 Ingen gödsel eller bekämpningsmedel Vattenbruksanläggningar får inte gödslas. Bekämpningsmedel får inte användas. 7.3 Allmänna regler om karenstid Allmänt Omläggning till KRAV-certifierad produktion är en process för att utveckla ett miljöanpassat produktionssystem med särskild hänsyn till de odlade organismernas trivsel och hälsa. Tiden som löper från det att dessa regler tillämpas i sin helhet, fram till att produktionen godkänns av certifieringsorganet, kallas karenstid. Målet är att odlingen är i överensstämmelse med regelverket för KRAV-certifierad produktion genom organismens hela livscykel. Om ekologiskt utgångsmaterial (till exempel yngel) inte finns tillgängligt, tillåts införsel av organismer från konventionell produktion med påföljande karenstid. Organismerna räknas som KRAV-certifierade när karenstid genomgåtts i enlighet med regelverket. Under karenstiden ska reglerna för KRAV-ansluten drift tillämpas och därför är det nödvändigt att kontroll sker även under denna period. Rekommendation En karensperiod bör inte påbörjas innan alla förutsättningar för en stabil KRAVcertifierad produktion är uppfyllda. Vattenbruk 137

7.3.1 Karenstid Karenstiden är den tid som löper från det att dessa regler tillämpas i sin helhet, fram till att produktionen godkänns av certifieringsorganet. Karenstiden ska minst utgöras av det som inträffar först av: en livscykel för den aktuella organismen, eller ett år. 7.3.2 Anslutning under karenstiden För att odlingen ska kunna bli KRAV-certifierad måste den vara ansluten till certifieringsorganet under karenstiden. 7.4 Allmänna regler om utgångsmaterial och ursprung Allmänt Avelsarbetet ska vara inriktat på avelsmål som hälsa och miljöanpassning samt god tillväxt med minsta möjliga användning av insatsmedel. Produktionen ska inrättas så att skador på individer undviks. Rekommendation Företrädesvis bör stammar användas som är anpassade till lokala förhållanden. Aveln bör bygga på ett stort antal föräldrapar för att förhindra inavel, genetiska skadeverkningar och förlust av genetisk variation. Vid inköp av sättfisk bör sådan, om möjligt, anskaffas från närområdet, så att transporttiden minimeras. 7.4.1 Införsel av avelsmaterial och rom Om avelsmaterial eller rom förs in till enheten ska det vara KRAV-certifierat. Triploida och genetiskt modifierade organismer är ej tillåtna. Om KRAV-certifierat avelsmaterial med önskade egenskaper inte kan införskaffas ska full karenstid tillämpas. 7.4.2 Ändring av kön Ändring av kön genom artificiell påverkan är ej tillåtet. 7.4.3 Kläckning Vid kläckning och under yngelstadiet ska miljöfaktorer kontrolleras så att missbildningar undviks. 7.5 Allmänna regler om foder och utfodring Allmänt I alla sammanhang ska hänsyn till miljön och effektivt foderutnyttjande vara överordnade principer vid val av foder och utfodring. Fodret i KRAV-certifierat vattenbruk ska vara av god kvalitet och näringsmäs- 138 Vattenbruk

sigt sammansatt så att det passar arten. Fodret ska bestå av ekologiskt producerade fodervaror och/eller foderråvaror med ursprung i vilda akvatiska bestånd. Av resursmässiga skäl ska akvatiska foderråvaror komma från bestånd som inte används som människoföda och från biprodukter. En överordnad princip är att marina foderråvaror ska ha sitt ursprung i fiskeriverksamhet som bedrivs på ett bärkraftigt sätt, tar hänsyn till de totala marina ekosystemens funktion och företrädesvis är miljöcertifierat. För att säkerställa att dessa bestånd inte överbeskattas, föreslås att ICES rekommenderade kvoter efterlevs. Tillsatser såsom vitaminer, mineraler, antioxidanter och färgämnen ska ha naturligt ursprung eller vara så nära sin naturliga form som möjligt. Syntetiska/ naturfrämmande tillsatsämnen är ej tillåtna. Utfodringen ska ske på ett sätt som tillåter naturligt födointag med minimalt foderspill. Fodertyp och utfodring ska inte inverka negativt på den biologiska mångfalden i området. Rekommendation Man bör främja användning av foderråvaror baserade på biprodukter och andra material av biologiskt ursprung som inte är avsedda direkt för, eller används i liten grad som människoföda. Samtidigt ska fodret tillgodose organismens näringsmässiga behov och inte innehålla miljögifter som kan vara skadliga för organismen eller människor. De akvatiska foderråvarorna bör komma från miljöcertifierad fiskeriverksamhet, i den grad sådana foderråvaror är tillgängliga. KRAV noterar en målkonflikt mellan hållbart utnyttjande av resurser och ett naturligt foder till carnivorer. Ur hållbarhetssynpunkt bör producenter därför beakta möjligheten att använda KRAV-certifierade vegetabiliska foderingredienser. Fiskfoder innehåller normalt 30 procent vegetabilier och inom den internationella harmoniseringen av vattenbruksregler föreslås ett krav på 30 procent ekologiskt vegetabiliskt foder. 7.5.1 Råvaror 7.5.1.1 Foder Foder för vattenbruksorganismer ska i första hand bestå av 100-procentigt KRAV-certifierade fodermedel och/eller fodermedel som är godkända för användning i KRAV-certifierad produktion med ursprung i vilda akvatiska bestånd. Om sådana godkända fodermedel inte är tillgängliga kan upp till 5 procent av fodret (torrvikten) vara av icke KRAV-certifierat ursprung. Fodret måste ha minst 45 procent torrsubstanshalt. 7.5.1.2 Dispens för ingredienser av icke ekologiskt ursprung Om en KRAV-certifierad foderingrediens är tillgänglig, men inte kan nyttjas på ett resursmässigt försvarbart sätt och/eller inte med tillfredsställande kvalitet, kan dispens ges för användning av motsvarande ingrediens av icke ekologiskt ursprung under en tidsbegränsad period. 7.5.1.3 Foderråvaror från vild fisk från bärkraftiga bestånd Foderråvaror från vild fisk kan användas i KRAV-certifierad produktion under följande förutsättningar: Vattenbruk 139

vild fisk ska komma från bärkraftiga bestånd och vara miljöcertifierad av certifieringsorgan som KRAV godkänner eller där miljöcertifierad akvatisk råvara inte är tillgänglig eller enbart utgör en andel av foderblandningen ska minst 50 procent av det akvatiska proteinet i den resterande andelen komma från biprodukter. Resterande del ska bestå av akvatiska foderråvaror från arter som vanligtvis inte används som människoföda och som kommer från biologiskt säkra bestånd enligt ICES. Detta innebär att foderråvaran ska komma från ett fiskbestånd där fångstkvoten inte överskrider ICES rekommendationer för innevarande år. 7.5.1.4 Råvaror från samma art och genetiskt modifierade ingredienser Råvaror från samma art som fodret ska användas till är ej tillåtet. Ingredienser som är genetiskt modifierade eller framställda med hjälp av genmodifiering är inte tillåtna. 7.5.2 Allmänna regler om tillsatsämnen med mera 7.5.2.1 Tillåtna tillsatsämnen Följande tillsatsämnen är tillåtna: räkskal, alger, svamp- och bakteriekulturer som pigment i foder antioxidanter, vitaminer, mineraler, bindemedel, immunstimulerande medel av naturligt ursprung. Tillsatser (mineraler och vitaminer) i naturlig form ska användas när detta är möjligt. Om detta inte är möjligt kan syntetiska mineraler och vitaminer användas efter prövning. Utöver tillsatser nämnda i stycke 1 är tillsatsämnen enligt (EG) nr 889/2008 tillåtna. 7.5.2.2 Ej tillåtna tillsatsämnen Följande syntetiska/naturfrämmande tillsatser är ej tillåtna: tillväxtreglerande medel aptitstimulerande medel antioxidanter aminosyror konserveringsmedel färgämnen hormoner. Följande är ej heller tillåtet i KRAV-certifierat vattenbruk: tillsatser som består av GMO tillsatser som är framställda med hjälp av GMO ingredienser som är genetiskt modifierade eller framställda med hjälp av genmodifiering gelatin från idisslare produkter/ingredienser där kemiska lösningsmedel används. 7.5.2.3 Journalföring Produktionsansvarig ska månadsvis föra protokoll över fodertyp, foderproducent samt utfodrad mängd. 140 Vattenbruk

7.6 Allmänna regler om hälsa och djurskydd Allmänt KRAV-certifierat vattenbruk ska eftersträva att tillvarata organismernas hälsa genom förebyggande åtgärder så att medicinering inte blir nödvändig. Om det likväl finns tecken på sjukdom ska lämpliga åtgärder omedelbart vidtas. Vid odling av fisk ska sjukdomsförebyggande arbete bedrivas, inklusive effektiv vaccinering mot aktuella infektionssjukdomar, så att sjukdomsutbrott och användande av läkemedel undviks i största möjliga grad. Produktionsförhållandena inom KRAV-certifierat vattenbruk ska alltid vara sådana att risken för smitta och sjukdomsutbrott minimeras. Vid sjukdom ska hänsyn till miljö- och djurskydd vara avgörande vid val av behandlingsmetod. I KRAV-certifierad produktion är målet att hålla låg aggressionsnivå och förhindra att fisk skadar varandra. Det är dokumenterat att låg besättningstäthet kan medföra ökad aggression för vissa fiskarter. Å andra sidan kan även hög besättningstäthet orsaka otrivsel. Besättningstäthet i regelverket väger dessa hänsyn mot varandra, jämför avsnitt 7.7.5. Odlingsenheten måste regelbundet hållas under uppsyn så att stress och avvikande beteende uppmärksammas. När avvikelser upptäcks ska odlingsförhållandena ändras så att individernas normala beteende återställs. Rekommendation Vattenkvalitén bör bibehållas så att fysiologiska behov hos arten inte påverkas negativt. Produktionen inriktas på förebyggande hälsoarbete och anpassas till organismernas behov. Det bör finnas hygieniska rutiner och det bör genomföras rutinmässiga undersökningar för att upptäcka latenta sjukdomar och produktionsstörningar. Biologisk sjukdomsbekämpning bör prioriteras framför bruk av kemiska medel där det är möjligt och tillräckligt effektivt, till exempel vid avlusning med läppfisk. Läkemedel med minsta möjliga miljöskadliga effekt och med minsta möjliga arbetsmiljö- och djurhälsorisk bör företrädesvis användas. Risken för antibiotikaresistens i naturmiljön bör särskilt beaktas. Organismerna bör hanteras i minsta möjliga omfattning och så skonsamt som möjligt. 7.6.1 Behandling / läkemedel 7.6.1.1 Behandla vid tecken på sjukdom Organismer som visar tecken på sjukdom ska omedelbart ges lämplig behandling. 7.6.1.2 Användning av läkemedel Läkemedel ska användas när inga andra behandlingssätt är försvarbara ur djurskyddssynpunkt och/eller när det krävs enligt nationella lagar och regler. Rutinmässig, förebyggande behandling med läkemedel är inte tillåten. Läkemedel och kemiska bekämpningsmedel får ej användas till ryggradslösa djur. Läkemedel som består av GMO eller är framställda med hjälp av GMO får endast användas när det inte finns några verksamma alternativ. Vacciner som Vattenbruk 141

består av GMO eller är framställda med hjälp av GMO är inte tillåtna. 7.6.1.3 Läkemedel och tillsatser i foder och vatten samt tillförsel av ljus Läkemedel och tillsatser i foder och vatten, som tillsätts för att på konstgjord väg påskynda tillväxten/produktionen, är ej tillåtna. Konstgjord dagslängd får inte vara längre än årets längsta naturliga dagslängd för orten i fråga. I öppna anläggningar får ljuset endast tillföras i form av undervattensljus. 7.6.1.4 Minimera utsläpp Vid användning av läkemedel och desinfektionsmedel i odlingsanläggningen ska aktsamhet iakttas och verksamma åtgärder vidtas för att minimera utsläpp till kringliggande miljön. 7.6.2 Karenstid vid användning av läkemedel 7.6.2.1 Karenstid Karenstiden vid användande av läkemedel är den dubbla jämfört med nationella bestämmelser. Läkemedel och bekämpningsmedel som inte har karenstid enligt nationella bestämmelser har i KRAV-certifierad produktion en karenstid på två veckor. 7.6.2.2 Karenstid för kringliggande KRAV-certifierad produktion Vid behandling med läkemedel med karenstid i en enhet gäller samma karenstid för all kringliggande KRAV-certifierad produktion inom 150 m i hav och insjöar och inom 10 m när behandlad enhet ligger nedströms i strömmande sötvatten. 7.6.3 Journalföring Journal ska föras vid behandling av sjukdomar. Journalen ska innehålla: identifiering av aktuell sjukdom/smittämnen typ och längd av behandling vilket slags läkemedel som använts genomförd karenstid. 7.7 Särskilda regler för laxartade och abborrfiskar Detta kapitel innehåller särskilda regler för laxartade och abborrfiskar. Dessa bygger på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk. Kapitlet omfattar arterna lax, regnbåge, öring, röding, gös och abborre. Reglerna för omläggning till KRAV-certifierad produktion 7.2.1, parallellproduktion 7.2.2, karenstid 7.3, samt foder och utfodring 7.5 gäller i sin helhet. I övrigt gäller följande tilläggsregler för laxartad och abborrfisk: 7.7.1 Åtgärder mot rymning 7.7.1.1 Förhindra rymning Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning, både vad gäller teknisk utrustning, hantering och internkontroll. 7.7.1.2 Beredskapsplan och rapportering av rymning Produktionsansvarig för odling ska för samtliga enheter som används ha en aktu- 142 Vattenbruk

ell beredskapsplan för hur eventuella rymlingar kan återfångas effektivt. Noterad rymning ska omgående rapporteras till certifieringsorganet. Beredskapsplanen ska även omfatta förhållningsregler för att minimera risken för att fisk rymmer vid flyttning av odlingskassar, silbyte, tömning av odlingstråg, extrema väderbetingelser samt vid hantering av fisk under sortering, lastning eller lossning. 7.7.1.3 Särskilda villkor mot rymning Certifieringsorganet kan förelägga produktionsansvarig särskilda villkor för att förebygga rymningar och identifiering av förrymd fisk. Villkoren kan till exempel innefatta tekniska krav på odlingsenheternas utformning, samt individmärkning. Visuell inspektion av odlingskassar ska ske regelbundet, minst månadsvis, exempelvis genom dykning eller kameraövervakning. 7.7.1.4 Om odlaren döms för oansvarig drift Om odlaren döms i domstol för oansvarig drift angående rymlingar ska odlingen underkännas. 7.7.2 Miljö och vattenkvalitet (jämför avsnitt 7.2.3) 7.7.2.1 Dagliga mätningar I varje produktionsenhet ska dagliga journalförda mätningar normalt genomföras angående: temperatur salinitet (i havsanläggningar) syrehalt koldioxidhalt (i landbaserade anläggningar). Samtliga mätningar i kassodlingar ska ske på tre meters djup, i landbaserade odlingar ska mätning ske i utloppsvattnet. För höga vattentemperaturer kan innebära stress för fisken. Vattentemperaturen får inte under längre tid än en vecka överskrida: 19 C vid odling av röding 20 C vid odling av lax och öring 22 C vid odling av regnbåge 28 C vid odling av gös och abborre. Syrets löslighet är avhängigt av temperatur och salinitet och ska hållas på optimalt nivå för fiskens välfärd. Som ett minimivärde ska syrehalten i vattnet vara minst 7 mg syrgas per liter. Vattengenomströmningen ska vara så stor att skadliga effekter av koldioxid och ammoniak undviks. När risk för överskridande av dessa gränsvärden föreligger ska odlingen förses med lämplig, kompletterande utrustning som till exempel inpumpning av kallt bottenvatten (kassodling) eller grundvatten (landbaserade anläggningar) samt syresättning. 7.7.3 Journalföring 7.7.3.1 Uppgifter som ska journalföras Varje kalendermånad ska följande uppgifter journalföras för varje produktionsenhet: utsättning och behållning av fisk: Antal individer, art, ursprung, utsättningstidpunkt och genomsnittsvikt (levande vikt) volym per produktionsenhet Vattenbruk 143

antal kilo fisk per kubikmeter borttagen mängd död/döende fisk: Uppgiften om mängd ska specificeras i antal individer och samlad vikt i kilogram produktionsresultat (slaktvikt): Uppgiften om mängd ska specificeras i antal individer och samlad vikt i kilogram förbrukning av rengörings- och desinfektionsmedel: Kemikalietyp, produktnamn, mängd och förbrukningsperiod. 7.7.3.2 Förhållanden som ska journalföras Varje kalendermånad ska upplysningar om följande förhållanden journalföras för den KRAV-certifierade odlingsenheten: fiskens hälsostatus: Vid sjukdom ska diagnos anges, vem som har ställt diagnosen (fiskhälsokontrollen/veterinär), genomförda diagnostiska undersökningar (offentligt/privat laboratorium), genomförda behandlingsåtgärder eller behandlingssätt, karenstider behandling och hantering av död fisk: Behandlingssätt, levererad mängd, leveranstidpunkt och mottagare syrehalt, temperatur, salinitet (i havsanläggningar), koldioxid (i landbaserade anläggningar) inspektion av odlingskassarna (nätens status och fiskens beteende) eventuella rymningar 7.7.4 Utgångsmaterial och ursprung (jämför avsnitt 7.4) 7.7.4.1 Utgångsmaterial Utgångsmaterial (såsom rom och sättfisk) som tas in till produktionsenheten ska komma från hälsokontrollerad odling (till exempel fiskhälsan). 7.7.4.2 Ursprung Laxartad sättfisk ska härstamma från domesticerad fisk. Rom och sättfisk från abborrfiskar får härstamma från vildfångade föräldrar. Stamfisk ska fångas med redskap som i minsta möjliga grad skadar fisken, exempelvis ryssja. Fångst av stamfisk får ej ske med nät. 7.7.4.3 Härstamning Sättfiskens härstamning ska journalföras. 7.7.5 Hälsa och djurskydd (jämför avsnitt 7.6) 7.7.5.1 Besättningstäthet Vid anpassning av besättningstäthet ska man ta hänsyn till att fiskarna har låg aggressionsnivå och låg frekvens av fenbitning och övriga fenskador att fisken har möjlighet att bilda stim att fiskens normala beteende bibehålls så långt som möjligt att besättningstätheten inte orsakar beteende som indikerar stress syrenivån i vattnet (jämför miljö/vattenkvalitet, 7.7.2.1). 7.7.5.2 Hälsokontroll Odlingsenheten ska vara ansluten till organiserad hälsokontroll. 144 Vattenbruk

7.7.5.3 Onormalt beteende och dödlighet Onormalt beteende och/eller dödlighet som överstiger 0,05 procent per dag ska rapporteras till fiskhälsokontrollen och till certifieringsorganet. Åtgärder ska omedelbart vidtagas som löser problemen och säkerställer djurens välfärd. Som ett alternativ till läkemedelsbehandling ska nödslakt övervägas. 7.7.5.4 Hantering av död eller sjuk fisk, avfall och förbrukat emballage Det är ej tillåtet att i vattnet dumpa död/döende fisk eller delar/rester av fisk. Det är inte heller tillåtet att släppa ut fisk ur odlingsenheten. Död eller sjuk fisk, avfall som kommer från odlingen samt förbrukat emballage ska betraktas som smittfarligt och ska behandlas så att det inte kan medföra fara för smittspridning. Emballage ska om möjligt återvinnas. Detta innebär bland annat att död eller döende fisk dagligen ska plockas bort från produktionsenheten i största möjliga utsträckning. Döende fisk ska omgående avlivas. Död fisk ska omgående malas ned och syrekonserveras eller hanteras i enlighet med andra godkända behandlingsmetoder. 7.7.5.5 Kontroll av laxlusförekomst Vid arbetet med kontroll av laxlusförekomst ska läppfisk användas som ett naturligt förstaval, då det inte finns tungt vägande skäl till att inte göra detta. Sådan grund kan vara att lokaliteten är för ström/exponerad eller att anläggningen ligger i Troms eller Finmark. Även om läppfisk inte ger en totallösning på problemet med laxlus, kan den göra ett viktigt arbete med att reducera återstående laxlus efter medicinsk behandling eller hålla kontroll på laxlus i slaktkasse. Vid bruk av läppfisk ska hänsyn tas till läppfiskens naturliga behov, såsom föda och gömställen. 7.7.5.6 Behandling mot laxlus Vid behandling mot laxlus ska samtliga enheter behandlas isolerat för att uppnå en effektiv kontroll med behandlingskoncentrationen, minimera bruket av kemikalier och reducera utsläpp i naturen samt uppnå en effektiv behandling och hindra utveckling av resistens mot aktuella läkemedel. 7.7.5.7 Vaccinering Vaccinering är tillåten om det är fastställt att sjukdomen finns i området och inte kan kontrolleras med hjälp av förebyggande produktionsmetoder. KRAV-certifieringen påverkas inte vid vaccinering som är förelagd av myndighet. Vaccinering ska utföras med minsta möjliga lidande för fisken och minsta möjliga bieffekt. 7.7.5.8 Åtgärda vid avvikelse i djurens fysiologi och beteende Då avvikelse i djurens fysiologi och/eller beteende uppmärksammas ska omedelbart nödvändiga åtgärder vidtas för att återställa optimala förhållanden. 7.7.5.9 Sortering av fisk Fisk ska sorteras med minsta möjliga stress. 7.7.6 Transport 7.7.6.1 Transporttider, syrehalt och fisktäthet vid transport Levande fisk får transporteras i högst 6 timmar. Certifieringsorganet kan, efter Vattenbruk 145

prövning, ge tidsbegränsad dispens från regeln. Syrehalten vid transporter får inte understiga 7 mg syre per liter vatten. Fisktätheten vid transporter ska anpassas till fiskens art och ålder. 7.7.6.2 Djurens välbefinnande vid transport Det ska finnas en ansvarig för djurens välbefinnande vid transport. Det ska rapporteras till certifieringsorganet om transporten orsakat fisken fysisk skada på grund av stress och hantering. 7.7.6.3 Transportutrustning och material Transportutrustning och material ska ej kunna orsaka förgiftning. Vid transport ska transportutrustning desinfekteras. 7.7.6.4 Syntetiska stimuli, lugnande medel och natriumklorid Syntetiska stimuli och/eller lugnande medel får ej ges i samband med transport. Natriumklorid får ges i samband med transport. 7.7.6.5 Journalföring Transporttid, antal fiskar och eventuella avvikelser från regelverket under transport ska journalföras. 7.7.7 Slakt 7.7.7.1 Hantering All hantering i samband med slakt ska medföra minsta möjliga lidande och stress för fisken. 7.7.7.2 Svältning av fisk i samband med slakt Fisk får inte svältas i samband med slakt, mer än i maximalt 100 dygnsgrader (vattentemperatur x dygn). 7.7.7.3 Fångstmetoder Fångstmetoder av laxartad fisk kan vara tät håv, vakuumpump, nät och ryssja. Fisk som fångats med hjälp av garn och krok kan ej bli KRAV-certifierad. 7.7.7.4 Bedövning Fisk ska vara helt bedövad före avlivning. Som bedövning ska metod som är godkänd av myndighet användas. Slag mot huvudet på fisken förordas som bedövning. All fisk som är bedövad ska avlivas omedelbart. Avlivning ska ske genom avblodning. 7.7.7.5 Laxartad fisk och abborrfiskar Laxartad fisk och abborrfiskar får ej förberedas för slakt i en omgivning där vattentemperaturen överskrider gränsvärden i regel 7.7.2.1. 7.7.7.6 Håll isär KRAV-certifierad och konventionell fisk Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad och konventionell fisk ska vara klart avskilda i tid eller rum så att sammanblandning av fisken ej kan ske. 146 Vattenbruk

7.8 Särskilda regler för odling av blåmussla Allmänt Odling av blåmussla har varit föremål för många vetenskapliga studier. Resursen är förnybar och det finns ingen risk för överutnyttjande. Blåmussla ligger tidigt i näringskedjan och livnär sig direkt på primärproduktionen. Det innebär att närsalter som upptagits i växtplankton indirekt förs bort från den marina miljön när musslorna skördas. Odling av blåmusslor skulle därigenom kunna bidra till en behövlig minskning av problem med fintrådiga alger i vikar, syrebrist i djupvatten, döda bottnar etcetera som har följt i övergödningens spår. Musselodling innebär således en kretsloppsanpassad livsmedelsproduktion samtidigt som den marina miljön förbättras. Musselodling kan vara goda uppväxtområden för ungfisk och utgöra skydd för fisk. Följande avsnitt innehåller särskilda regler för odling av blåmussla. De bygger på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk. Inget foder tillsätts och inga kemikalier används. Reglerna för omläggning till KRAV-certifierad produktion 7.2.1.1, Miljö- och vattenkvalitet 7.2.3.1 och 7.2.3.2 samt Karenstid 7.3 gäller också för blåmussla. Livsmedelskontroll Vid försäljning av musslor för humankonsumtion har Livsmedelsverket (SLV) utarbetat föreskrifter, som bygger på EG-direktivet 91/492/EEG. Musslorna undersöks både med avseende på toxinhalt och på bakterier. SLV ansvarar därmed för att ett visst havsområde öppnas eller stängs med avseende på skörd av skaldjur samt klassas efter samma föreskrifter. I det sammanhanget kräver EG-reglementet biologisk testning. För närvarande utförs den som mustest. Så fort SLVs regelsystem tillåter ska all testning med avseende på toxin genomföras med kemiska metoder. Den bakteriella kontrollen utförs enligt utarbetade metoder. KRAV ser gärna en utveckling av KRAV-certifierad musselodling. Vi tillåter dock inte djurtester inom KRAV-certifierad produktion, och detta gör det tillsvidare svårt att använda KRAV-certifierade musslor till humankonsumtion. 7.8.1 Miljö- och vattenkvalitet Odlingsenheten ska placeras i ett område med en god vattengenomströmning för att tillgodose musslornas näringsbehov. Enheten ska placeras på betryggande avstånd från en större utsläppspunkt (reningsverk, industri). 7.8.2 Journalföring Varannan kalendermånad ska följande uppgifter journalföras för varje odlingsenhet: påbojningsbehov och gjorda åtgärder regelbunden lageruppskattning eventuella haverier och vidtagna åtgärder förekomst av settling, av musslor såväl som andra organismer, under de första 20 veckorna efter bandutsättningen eventuell predation från sjöstjärnor och ejder. Vattenbruk 147

7.8.3 Hälso- och djurskydd Fågelskrämma får användas under förutsättning att den avger ljud med oregelbundna intervall och i huvudsak härmande rovfågelskrik. Skrämman får inte användas vid odlingen när musslorna nått en medellängd av 5 cm eller mer. 7.8.4 Estetik Utformningen av anläggningen får endast ske med enhetligt material. Tunnor eller andra flytenheter ska ha neutral och likadan färg och storlek. Ej enhetligt material i befintlig odlingsenhet ska, inom tre år, successivt bytas ut. 7.8.5 Skörd Vid skörden ska all påväxt på samlarna samlas in. Det enda material, som får återgå till havet är små musslor som sorteras ifrån för att placeras i strumpa och som sedan sätts ut på grunda havsområden för ytterligare tillväxt. 7.8.6 Bearbetning Musslorna ska bearbetas och sorteras utan tillsatser av kemikalier. Dock, om den som livsmedel utsorterade fraktionen måste behandlas för att nedbringa mängden mikroorganismer i enlighet med de av EU utfärdade reglerna ska detta ske i rinnande vatten under minst 42 timmar, där nytillsatt eller recirkulerat vatten kan UV-behandlas. Kemiska tillsatser får inte användas. Den vidare bearbetningen ska ske snabbt och under temperaturkontroll och den färdiga produkten hållas kyld under 8 C. Vid bearbetning och sortering ska restprodukten företrädesvis användas antingen som djurfoder eller för jordförbättring och därmed ingå i ett aqua-agro kretslopp. 7.8.7 Transport Musslorna ska under transport hållas fuktiga och hanteras varsamt. Musslorna ska borstas rena före transporten. Vid rengöring av musslorna får restprodukterna inte slängas tillbaka i havet. Levande musslor, som tagits upp ur vattnet får transporteras i högst 72 timmar under temperaturkontrollerade förhållanden. Utan kylmedium får musslorna transporteras högst 4 timmar. För mycket påväxt av andra organismer kan generera värme. Därför ska musslorna borstas rena. 7.8.8 Odlingsmaterial Rep, metall och andra material får inte vara impregnerade med kemiska tillsatser, inte heller målade med giftig färg. Plastfat ska vara återvinningsbara. Fartyget får under vattenlinjen inte vara målat med färg som innehåller tenn. Företrädesvis ska rostfria material eller eloxerad aluminium användas. När utrustning byts ut ska det förbrukade materialet omhändertas av miljögodkänd mottagare för destruktion. Hantering av avfall ska ske med högsta möjliga krav på sortering och återvinning. Se även avsnitt 2.17. 7.8.9 Rengöringsmedel Vid rengöring av fartyg, lokaler eller utrustning i samband med skörd och bearbetning av musslor eller restprodukten, ska rengöringsmedel samt hand- och 148 Vattenbruk

diskmedel, när det finns tillgängligt, vara miljömärkt. Desinficering får ske med ånga eller ättiksyra. Se även 2.17. 7.8.10 Livsmedelskontroll Odlaren ansvarar för att ett skördat parti musslor inte innehåller exempelvis bakterie- eller toxinvärden över nationellt föreskrivna gränser. Tester på levande djur, inklusive så kallade mustester, är inte tillåtna. 7.9 Särskilda regler för fångstbaserat vattenbruk I KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk fångas fisk från KRAV-godkända bestånd med godkända redskap. I dag är det snurrevad som används. Fisken blir sedan upptagen med håv, eller pumpad upp i fartyget, till en speciell tank med vattengenom strömning. Fisken sorteras och oskadade exemplar går till vidareuppfödning, medan skadade avlivas omedelbart. Fisken överförs sedan till en flatbottnad återhämtningskasse där den förvaras i några dagar tills den återhämtat sig. Därefter överförs den till en odlingskasse där den utfodras tills den ska slaktas. KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk omfattar tiden från det fisken är fångad tills den slaktas och går ut till konsumenterna. Fisken som tas in i produktion ska vara certifierad enligt KRAVs regler för fiske (se kapitel 17). Reglerna bygger på de allmänna reglerna för KRAV-certifierat vattenbruk i avsnitt 7.2. Reglerna för foder och utfodring, avsnitt 7.5 och hälsa och djurskydd avsnitt 7.6 gäller i sin helhet. Dessutom gäller reglerna 17.4.4-17.4.6 om motorer, driv- och smörjmedel, för de fartyg som används vid vidareuppfödningen. Reglerna har en generell del (7.9.1) och en specifik del 7.9.2. Den generella delen kan gälla många olika arter, men bara de arter som ha specifika regler kan idag certifieras enligt detta regelverk. När någon önskar certifiera andra arter, görs en bedömning av behovet av specifika krav för dessa. 7.9.1 Urval av fisk för vidareuppfödning Allmänt Syftet med reglerna är att säkerställa välbefinnandet för fisken under fångst och odling. När vild fisk skall leva vidare en period i fångenskap medför det stress. Det är därför viktigt att fångstmetoden är så skonsam som möjligt mot fisken. Den fisk som väljs ut ska vara i god kondition och inte ha några väsentliga skador samt ska ha möjlighet att anpassa sig till odlingsförhållandena. All annan fisk ska avlivas omedelbart. De metoder som används ska vara rekommenderade och godkända med utgångspunkt i djuretiska värderingar. Idag är snurrevad det redskap som gett bäst resultat för levandefångst. Andra typer av redskap kan komma att bli godkända, om det genom forskning kan dokumenteras att de ger lika god djurvälfärd.rekommendation För att uppnå optimala förhållanden för fisken bör det finnas ett ständigt fokus på teknisk utrustning och på hur utrustningen används. Vattenbruk 149

7.9.1.1 Arbetsmoment vid sortering Fisken sorteras vid följande tre arbetsmoment: överföring av fisk till transporttank i samband med fångsten överföring av fisk från transporttank till återhämtningskasse överföring av fisk mellan återhämtningskasse till mellanlagring/odlingskasse. 7.9.1.2 Storlekssortering före odling Fisken ska storlekssorteras före odling. Efter tredje sorteringen ska den minsta fisken vara minst 70 procent av den största. 7.9.1.3 Vattentemperatur och klimatförhållanden vid sortering Fisken bör inte sorteras vid vattentemperaturer över 15 C. Fisken ska skyddas mot starkt solsken under sorteringen. Under hanteringen ska fisken i största möjliga utsträckning befinna sig i vatten. 7.9.1.4 Andel fisk som sorteras ut Vid sortering från transporttank till återhämtningskasse ska det högst sorteras ut 5 procent. Från återhämtningskasse till mellanlagring/odlingskasse ska det högst sorteras ut 2 procent. Regeln ska uppfattas så att det vid första sorteringen ska sorteras så hårt att bara de bästa fiskarna ska få leva vidare. Detta resulterar i att bara en liten mängd fisk behöver sorteras bort vid sortering två och tre. Om det ändå skulle finnas behov av utsortering i senare steg, ska detta göras. Om de angivna procenten överstigs, ska företaget åläggas att förbättra rutinerna. Detta ska kunna verifieras vid nästa revision, för att produktionen ska vara fortsatt godkänd. 7.9.1.5 Utsorterad fisk Fisk som sorteras ut ska avlivas (strupskäras) omedelbart. 7.9.1.6 Skador vid sortering Fisk med följande skador ska sorteras bort: utstående ögon/ gasfyllda ögon trasiga fenor utvändiga sår andra synliga skador som gör fisken olämplig för levandelagring och odling. 7.9.2 Torsk, kolja och sej Detta kapitel innehåller specifika regler för torsk, kolja och sej. Allmänna regler för KRAV-certifierat fångstbaserat vattenbruk ska uppfyllas. Dessutom gäller följande tilläggsregler för torsk, kolja och sej. 7.9.2.1 Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning Produktionen ska vara inriktad på att förhindra rymning, både vad gäller teknisk utrustning, hantering och internt kontrollsystem. Anläggningen ska hela tiden använda bästa kända teknik som går att tillämpa på den aktuella platsen. 7.9.2.2 Beredskapsplan för reducering av rymningsrisk Företaget ska ha en beredskapsplan som omfattar förhållningsregler för att reducera risken för att fisk rymmer vid flyttning av odlingskassar, byte av nät, silbyte, 150 Vattenbruk

hantering av fisk under sortering, lastning och lossning, samt under extrema väderförhållanden. 7.9.2.3 Särskilda villkor för förebyggande av rymningar och identifiering av förrymd fisk Certifieringsorganet kan förelägga produktionsansvarig särskilda villkor för att förebygga rymningar och identifiering av förrymd fisk. Villkoren kan till exempel innefatta krav på individmärkning. Visuell inspektion av odlingskassar ska ske regelbundet, minst månadsvis, exempelvis genom dykning eller kameraövervakning. 7.9.2.4 Om företaget döms för oansvarig drift angående rymningar Om företaget döms i domstol för oansvarig drift angående rymningar ska odlingen underkännas. 7.9.2.5 Miljö och vattenkvalitet I varje produktionsenhet ska det göras regelbundna journalförda mätningar av miljöparametrar. Mätningarna ska ge en bild av förhållandena i enskilda kassar, men kan göras på enhetsnivå om det kan motiveras. Mätningarna ska minst göras en gång i vecka, och under kritiska perioder ska frekvenser ökas till en gång per dag. Dessa journalförda mätningar ska omfatta: temperatur salinitet (i havsanläggningar) syrehalt koldioxidhalt (i landbaserade anläggningar). Samtliga mätningar i kassodlingar ska ske mitt i kassen. I landbaserade odlingar ska mätning ske i utloppsvattnet. För höga vattentemperaturer kan innebära stress för fisken. För höga vattentemperaturer kan innebära stor stress för fisken. Vattentemperaturen får inte under längre tid än en vecka överskrida 20 C vid odling av torsk. Syrets löslighet är avhängigt av temperatur och salinitet och ska hållas på optimalt nivå för fiskens välfärd. Som ett minimivärde ska syrehalten i vattnet vara minst 7 mg syrgas per liter. Vattengenomströmningen ska vara så stor att skadliga effekter av koldioxid och ammoniak undviks. När det finns risk för överskridande av dessa gränsvärden ska odlingen förses med lämplig, kompletterande utrustning som till exempel inpumpning av kallt bottenvatten (kassodling) eller grundvatten (landbaserade anläggningar) samt syresättning. 7.9.2.6 Fiskens ursprung All fisk som förs in till enheten ska vara KRAV-certifierad. 7.9.2.7 Hälsa och djurskydd - anpassa besättningstäthet Vid anpassning av besättningstäthet ska man ta hänsyn till: att fiskarna har låg aggressionsnivå och låg frekvens av fenbitning och övriga fenskador att fisken har möjlighet att bilda stim att fiskens normala beteende bibehålls så långt som möjligt att besättningstätheten inte orsakar beteende som indikerar stress Vattenbruk 151

syrenivån i vattnet (jämför miljö/vattenkvalitet, 7.9.2.5) för torsk ska besättningstätheten inte överstiga 15 kg/m 3. 7.9.2.8 Hälsokontroll Odlingsenheten ska vara ansluten till organiserad hälsokontroll. 7.9.2.9 Hantering av död eller döende fisk Död eller döende fisk ska som huvudregel plockas bort dagligen från produktionsenheten. Döende fisk ska omedelbart avlivas. Död fisk ska omgående malas ned och syrekonserveras eller hanteras i enlighet med andra godkända behandlingsmetoder. 7.9.2.10 Onormalt beteende och dödlighet Onormalt beteende och/eller dödlighet som överstiger 0,05 procent per dag ska rapporteras till fiskhälsokontrollen och till certifieringsorganet. Åtgärder som löser problemen och säkerställer djurens välfärd ska omedelbart vidtas. Som ett alternativ till läkemedelsbehandling ska nödslakt övervägas. 7.9.2.11 Vaccinering Vaccinering är tillåten om det är fastställt att sjukdomen finns i området och inte kan kontrolleras med hjälp av ändrade produktionsförhållanden. KRAV-certifieringen påverkas inte vid vaccinering som är förelagd av myndighet. Vaccinering ska utföras med minsta möjliga lidande för fisken. Endast vacciner utan GMO är tillåtna. 7.9.2.12 Avvikelse i djurens fysiologi och beteende Då avvikelse i djurens fysiologi och/eller beteende uppmärksammas ska omedelbart nödvändiga åtgärder vidtas för att återställa optimala förhållanden. 7.9.2.13 Fisk som inte äter inom en rimlig tid Fisk som inte äter inom en rimlig tid ska avlivas. 7.9.2.14 Transporttider Tiden för transport av fisk från fångst till återhämtningskassen ska högst vara 6 timmar med hänsyn till energiförbrukningen. 7.9.2.15 Fisktäthet och syrehalt vid transport Maximal fisktäthet vid transport i tank med vattengenomströmning är 100 kg/m 3. Syrehalten vid transporten får inte understiga 7 mg syre per liter vatten. 7.9.2.16 Djurens välbefinnande vid transport Det ska finnas en ansvarig för djurens välbefinnande vid transport. Om transporten förorsakar stress eller fysisk skada på fisken ska det omedelbart rapporteras till certifieringsorganet. 7.9.2.17 Transportutrustning och material Transportutrustning och material ska inte kunna orsaka förgiftning. 7.9.2.18 Syntetiska stimuli och lugnande medel Syntetiska stimuli eller lugnande medel får inte ges i samband med transport. 152 Vattenbruk

7.9.2.19 Journalföring Transporttid, antal fiskar och eventuella avvikelser från regelverket under transport ska journalföras. 7.9.2.20 Släpkasse Användning av släpkasse är inte tillåten. 7.9.2.21 Hantering i samband med slakt All hantering i samband med slakt ska medföra minsta möjliga lidande och stress för fisken. 7.9.2.22 Svältning av fisk i samband med slakt Svältperioden innan slakt ska högst vara 10 dygn eller 150 dygnsgrader (vattentemperatur x dygn), så att magen är tom från foder innan slakt. 7.9.2.23 Fångstmetoder Infångning av fisk ska företrädesvis ske med hjälp av tät håv. När detta inte är möjligt får skonsam pumpteknik användas. 7.9.2.24 Bedövning vid avlivning Fisken ska företrädesvis avlivas med slag mot huvudet med utrustning som är godkänd av myndigheterna. All fisk som är bedövad ska avlivas omedelbart. Fisken ska vara helt bedövad före avblodning (inte ha gällocksrörelser eller ögonrullning vid vändning). Avlivningen ska ske genom avblodning av hjärnan. 7.9.2.25 Temperaturer vid förberedelse för slakt Fisken ska inte förberedas för slakt vid en temperatur som överstiger de temperaturer som anges i 7.9.2.5 (dvs. 20 C för torsk). 7.9.2.26 Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad tillsammans med konventionell fisk Slakt och påföljande hantering av KRAV-certifierad och konventionell fisk ska vara klart avskilda i tid eller rum så att sammanblandning av fisken inte kan ske. Vattenbruk 153

8 Vildväxande produktion Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 155

Vildväxande produktion är växter som kan samlas i skog och mark utan att någon odlar dem. KRAVs regler för vildväxande produktion vill främja och definiera hur vi uthålligt kan använda växter som kan samlas in eller skördas i naturen. Reglerna tar hänsyn till markens och ekosystemets långsiktiga förmåga att producera de växter som samlas in. För att ditt certifieringsbolag ska kunna certifiera produktionen krävs att du redovisar en utredning som visar att du kan samla in växterna uthålligt utan att påverka miljö, djurliv eller människor negativt. Utredningen ska också innehålla en riskanalys. Området där du samlar in växter får inte ha utsatts för otillåten kemisk bekämpning eller förorening. Du ska också ta hänsyn till lokala kulturella traditioner och människor som bor i området. Kontroll sker genom uppföljning i fält och dokumentationskrav på hanteringen. Reglerna omfattar även vildväxande produktion på naturbete där KRAVs regler för växtodling följs. Reglerna gäller också för förvildade växter som spritt sig på ett naturligt sätt. Certifieringsorganet avgör om reglerna för vildväxande produktion omfattar en viss växt eller om den omfattas av KRAVs odlingsregler. Reglerna omfattar inte vilda djur och inte heller vattenväxter eller alger. Läsanvisning Reglerna om vildväxande produktion har vi delat in i tre avsnitt: Anmälan och utredning - handlar om vad du ska anmäla och visa innan du börjar skörda. Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in - vad du behöver ta hänsyn till i miljön och i sociala frågor och hur du säkerställer att produkterna inte blir förorenade. Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare - handlar om den dokumentation som du ska redovisa till ditt certifieringsorgan. Definitioner Vildväxande produktion: Vildväxande produktion är växtproduktion som skördas eller insamlas utan att i nämnvärd utsträckning vara föremål för odlingsåtgärder. Vildväxande produktion innefattar alla vilda växter. (EU) Skörd: I det här kapitlet menar vi samma sak med skörd och insamling, det vill säga att ta hand om delar av eller hela vilda växter. 8.1 Anmälan och utredning Det här avsnittet handlar om vad du ska anmäla och visa innan du börjar samla in växter på ett område. 8.1.1 Anmäl området till certifieringsorganet Du ska definiera ditt område för vildväxande produktion och anmäla området 156 Vildväxande produktion

till ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringsorganet ska godkänna området för vildväxande produktion innan du får börja skörda eller samla in växter. (EU) 8.1.2 Utredningen ska vara godkänd Du ska presentera en utredning för markområdet i din anmälan av vildväxande produktion. Utredningen ska ge svar på de krav som ställs i reglerna i det här avsnittet. Utredningen ska också innehålla en riskanalys som bedömer alla risker för föroreningar vid hanteringen i samband med skörden och riskerna för att skörden inte blir uthållig. (EU) Underlaget till din utredning kan komma från myndigheter, miljöorganisationer och humanitära organisationer eller från markägaren. Om det inte finns någon myndighetstillsyn för de aktuella frågorna eller om markägarförhållandena är komplexa i området krävs det lokal områdesinformation och markägarintyg för att komplettera utredningen. Innan du börjar skörda ska ditt certifieringsorgan godkänna utredningen. 8.2 Miljön, social hänsyn, marken och de arter du ska samla in Detta avsnitt visar vilka miljöhänsyn du ska visa utöver de som framgår av avsnitt 2.17 samt vad du ska ta hänsyn till i sociala frågor. Avsnittet innehåller också regler om hur du säkerställer att produkterna inte blir förorenade. 8.2.1 Behandling med otillåtna preparat eller plantering av behandlade skogsplantor Området som du skördar vildväxande produktion från får inte vara behandlat med otillåtna preparat under de tre senaste åren före skörd. Inga skogsplantor behandlade med kemiska bekämpningsmedel får heller ha planterats under de senaste tre åren. Däremot får området ha kalkats. (EU) Otillåtna preparat är kemiska medel som inte är godkända eller tillåtna enligt KRAVs regler för växtodling, se regelavsnitt 4.3 som handlar om gödselmedel och avsnitt 4.4 som tar upp växtskyddsmedel. 8.2.2 Föroreningar i definierat område Du får inte samla in vildväxande produktion som har nedsatt värde som livsmedel eller foder på grund av föroreningar i området. (EU) 8.2.3 Tillåtna preparat ska ha tillförts i lämplig mängd Du får inte samla in vildväxande produktion i ett område där marken tillförts tillåtna medel i sådana mängder att de skördade växterna riskerar att innehålla höga halter av oönskade ämnen. (K) Ett exempel på ett tillåtet medel som kan förekomma i skogsbruket är återföring av aska. Men aska får inte återföras i sådana mängder att det finns risk för att de skördade växterna kan ta upp oönskade halter av exempelvis tungmetaller. 8.2.4 Cesiumhalt i mark Du får inte samla in vildväxande produktion i områden där marken innehåller mer cesium än de gränsvärden som anges i tabellen nedan. Produkter från mark med högre cesiumhalt blir underkända. (K) Vildväxande produktion 157

Produkt Maximal cesiumhalt i mark Bär (utom hjortron) 60 kbq/m 2 Hjortron 40 kbq/m 2 Svamp 5 kbq/m 2 8.2.5 Skyddszon på 25 meter från föroreningskällor Du får inte samla in vildväxande produktion närmare än 25 meter från vägar där trafiken överstiger i genomsnitt 3 000 fordon per dygn räknat under ett helt år, eller närmare än 25 meter från andra föroreningskällor, till exempel industrier, soptippar, järnvägar och jordbruksmark. (K) 8.2.6 Uthållig skörd Du ska skicka en beskrivning till ditt certifieringsorgan av hur du tänker skörda och ange hur stor skörd som är möjlig utan att hota en uthållig produktion. Ditt insamlande får inte påverka miljön negativt eller hota någon växt- eller djurarts existens. (EU) 8.2.7 Hänsyn till de människor som bor i området Du ska skörda så att din verksamhet inte på ett påtagligt sätt påverkar människors levnadssätt negativt eller minskar deras möjlighet att försörja sig. Du ska ta hänsyn till lokala traditioner och de människor som bor i området. (K) 8.2.8 Arter som finns inom bevarandeprogram eller är föremål för restriktioner De arter som du ska samla in får inte ingå i internationella bevarandeprogram eller på annat sätt omfattas av restriktioner som visar att de är olämpliga att skörda. Tänk på att du ska följa CITES särskilda föreskrifter om arterna finns upptagna på CITES (The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Flora and Fauna). (K) (CITES; The Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Flora and Fauna) (www.cites.org). 8.2.9 Rödlistade och hotade arter Du får inte samla in växter som är rödlistade och angivna som hotade i det land där du ska skörda dem. (K) 8.3 Skörd, information till och arbetsvillkor för plockare Detta avsnitt omfattar den dokumentation som du ska redovisa till ditt certifieringsorgan. Tänk särskilt på att KRAVs sociala villkor för arbetstagare gäller för vildväxande produktion, i alla relevanta delar, både för anställda och fristående plockare. Se KRAVs regler avsnitt 2.13. 8.3.1 Dokumentation i alla led Du ska dokumentera hanteringen i alla led från insamling till försäljning eller förädling. Dokumentationen ska beskriva hur du uppnår kraven i detta avsnitt. (EU) 8.3.2 Spårbarhet i alla led Du ska hantera din produktion så att de skördade växterna kan spåras i alla led fram till att varan säljs eller går vidare till egen förädling. (EU) 158 Vildväxande produktion

Den vildväxande produktionen ska alltid gå att spåra tillbaka till ombud, plockare eller plockargrupp och plockningsplats eller plockningsområde från den förpackade råvaran, till exempel pall, container eller säck med fryst, torkad eller rå råvara. (EU) 8.3.3 Registrering av plockare Du ska registrera alla plockare. Plockarna ska bekräfta att de tänker följa reglerna för KRAV-certifierad vildväxande produktion. (K) 8.3.4 Avtal med ombud Du ska teckna avtal med alla ombud. Ombuden ska bekräfta att de tänker följa reglerna för KRAV-certifierad produktion. (K) 8.3.5 Skriftlig och muntlig information vid inköpsplats Du ska ha följande skriftliga information vid varje inköpsplats, uppsatt på en väl synlig plats. Karta över det godkända området, med eventuellt underkända områden markerade, i skala 1:100 000 eller mer detaljerad. (K) Regler för KRAV-certifierad vildväxande produktion. (K) Plockningsinstruktion som beskriver hur växterna skördas. (K) Ombudet ska informera plockarna om ovanstående både skriftligt och muntligt. 8.3.6 Skriftlig information på ett språk plockaren förstår Du ska ha all skriftlig information inklusive inköpslistor på ett språk som plockarna förstår. (K) 8.3.7 Redovisa avtal och betalning Du ska redovisa avtal, betalning och överenskommelser mellan dig som KRAVansluten och de som samlar in den vildväxande produktionen till certifieringsorganet. (K) Vildväxande produktion 159

9 Livsmedelsförädling Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 161

Läsanvisning Reglerna i detta kapitel rör livsmedelsförädling. Regler om införsel och import finns i kapitel 16. Reglerna för avtal, särhållning och miljöskydd med mera finns i kapitel 2. Märkning tas upp i kapitel 1. Reglerna för livsmedelsförädling består av en huvudregel om KRAV-certifierade ingredienser och sedan ett antal regler som gäller för de övriga ämnen och processer som får användas vid KRAV-märkt livsmedelsproduktion. Kapitlet avslutas med avsnitt 9.8 om ingrediensmärkning av produkter med mindre än 95 % KRAV-certifierade ingredienser. Det här vill vi nå Grunderna för dessa regler finns i Den ekologiska produktionens målsättning. Målsättningen är att bedriva en långsiktigt hållbar och från konsumenternas synvinkel förtroendegivande produktion av livsmedel. Det ska ske bland annat genom att förädling sker med hjälp av utvalda processer som är skonsamma mot såväl naturen som produkterna, med ett minimum av tillsatser och att användning av naturfrämmande ämnen undviks. Tänk särskilt på Innan du börjar marknadsföra en produkt ska du först säkerställa att alla relevanta krav i KRAVs regelverk är uppfyllda och anmäla produkten till ditt certifieringsorgan. De registrerar sedan produkten som KRAV-godkänd på KRAVs hemsida. Definitioner Arom: En arom består av aromämne eller arompreparat och bärare eller lösningsmedel. Berikningsmedel: Berikningsmedel är ämnen, (mineraler, inklusive spårämnen, vitaminer, aminosyror och mikronäringsämnen), som sätts till med syftet att produkten ska kunna marknadsföras som extra vitaminrik eller mineralrik eller för att ersätta vitaminer som gått förlorade vid tillverkningen. Du får inte använda berikningsmedel i KRAV-certifierade produkter om det inte är ett lagkrav att använda dem. Ingredienser av olika slag: Ingredienser indelas i råvaruingredienser, livsmedelstillsatser och aromer. Råvaruingredienser kallas i denna regeltext också för råvaror. Det är sådana ingredienser som är grunden i ditt recept, till exempel mjölk, laktos, gurkmeja, syrakultur. Livsmedelstillsatser är berikningsmedel eller (teknologiska) tillsatser. Lösningsmedel och bärare av tillsatser och aromämnen: Som ingredienser anses inte ämnen som använts i de mängder som är absolut nödvändiga som lösningsmedel för eller som bärare av tillsatser och aromämnen. Till exempel kan majsstärkelse användas som bärare till en arom. 162 Livsmedelsförädling

Processhjälpmedel: Ämnen som används vid tillverkning men som inte räknas som ingredienser och som inte har någon teknologisk effekt i det färdiga livsmedlet räknas som processhjälpmedel. Det kan till exempel vara vegetabilisk olja som används som släppmedel. Rekonstituering: Rekonstituering innebär att produktens ursprungliga vattenhalt återställs. Tillsatser: Kallas ibland teknologiska tillsatser. Är de ämnen som har en teknisk funktion i livsmedlet och för vilka myndigheterna bestämt att de ska ha en särskild säkerhetsprövning. Dessa tillsatser har ett E-nummer. Till exempel är askorbinsyra (C-vitamin) en teknologisk tillsats när den används som antioxidationsmedel med E-nummer E 300. 9.1 KRAV-certifierade ingredienser Du ska enbart använda KRAV-certifierade ingredienser i livsmedel som ska marknadsföras med KRAVs namn eller märke. Ingredienser som undantas från kravet att vara KRAV-certifierade är: koksalt (natriumklorid, kaliumklorid) (EU) vatten (EU) jäst (EU) vilt som inte är uppfött i hägn (ren räknas inte som vilt) (EU) berikningsmedel, sådana tillsatser får endast användas när det är särskilt föreskrivet av myndighet att de ska användas i livsmedlet i fråga (EU) andra ingredienser där du kan visa att det inte går att få tag på KRAVcertifierad ingrediens i tillräcklig mängd eller kvalitet. I första hand ska en EU-ekologisk ingrediens väljas, går inte det kan en konventionell ingrediens väljas enligt vad som anges i regel 9.2. Du får använda KRAVs grundmärke (fram till 2012-06-30) eller KRAVs nya logotyp på produkter med minst 95 viktprocent KRAV-certifierade ingredienser. Koksalt och vatten ska inte räknas med vid beräkning av konventionell andel i produkten. Vatten som tillsats vid rekonstituering ska du dock räkna med. 9.2 Konventionella råvaror En konventionell råvara får inte: användas i en produkt med en KRAV-certifierad ingrediens av samma slag (K) (IBS) innehålla eller vara framtagen med hjälp av genetiskt modifierade organismer (EU) framställas med processer som inte tillåts enligt regel 9.3. Konventionella råvaror av jordbruksursprung får endast användas om råvaran tillåts enligt bilaga 9 till förordning (EG) nr 889/2008 eller har godkänts av Livsmedelsverket enligt samma förordnings artikel 29. Livsmedelsverket utfärdar då ett tidsbegränsat tillstånd för dig att använda en viss konventionell ingrediens i en viss produkt. (EU) Livsmedelsförädling 163

Tänk särskilt på Att kontrollera att du har ett giltigt tillstånd från Livsmedelsverket för konventionell ingrediens när det krävs. 9.3 Processer och lösningsmedel Du får endast använda följande produktionsprocesser: mekaniska och fysikaliska processer (EU) biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) enzymatiska processer vilkas effekt är att koagulera (exempelvis löpe) eller spjälka ämnen (exempelvis enzymet amylas) (K) extraktion (EU) rökning (EU) fällning (EU). Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (K) (IBS) 9.4 Bestrålning Du får inte bestråla dina råvaror eller produkter och du ska försäkra dig om att dina leverantörer inte bestrålat råvarorna. (EU) 9.5 Tillsatser, aromer och processhjälpmedel I bilaga 3 finns en lista på vilka tillsatser du får använda och i bilaga 4 finns tilllåtna processhjälpmedel upptagna. (K) (IBS) Du får enbart använda naturliga aromer. (EU) Bärare till aromer och tillsatser ska vara råvaruingredienser, tillåtna tillsatser enligt bilaga 3 eller vatten, etanol eller fetter. (K) Tillsatser, aromer, bärare, lösningsmedel och processhjälpmedel får inte innehålla eller vara framtagna med hjälp av genetiskt modifierade organismer. (EU) 9.6 Ämnen i kontakt med livsmedel Konserveringsmedel (till exempel antimögelmedel), bekämpningsmedel och syntetiska eller naturidentiska färgämnen får inte tillsättas till ämnen som kommer i kontakt med livsmedel (till exempel ostvax). (EU) 9.7 Filtrering Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå tillåts inte om filtreringsutrustning innehåller asbest eller om den på annat sätt leder till kemiska förändringar på molekylär nivå som påverkar produkten negativt. 164 Livsmedelsförädling

9.8 Ingrediensmärkning av KRAV-certifierade ingredienser I det här avsnittet beskrivs hur du får ange att en ingrediens är KRAV-certifierad i en produkt som är innehåller mindre än 95 % KRAV-certifierade ingredienser. Det ska klart framgå vilka ingredienser som är KRAV-certifierade. Produkten får inte märkas som KRAV-certifierad eller märkas med något av KRAVs märken eller KRAVs nya logotyp. Om din produkt sammanlagt innehåller mer än 95 % KRAV-certifierade och EU-ekologiska ingredienser får den kallas ekologisk. Då ska du följa reglerna i avsnitt 1.3 när du utformar din märkning. 9.8.1 Ingrediens av samma slag får inte blandas Du får inte använda både en KRAV-certifierad och en ej KRAV-certifierad ingrediens av samma slag i en och samma produkt. 9.8.2 Dokumentation Dokumentera att de registrerade ingredienserna är KRAV-certifierade och den inköpta respektive använda mängden på det vis som certifieringsorganet accepterar som lämpligt. Du ska också dokumentera ingrediensernas ursprung samt mottagare av sålda varor som innehåller KRAV-certifierade ingredienser. Spara dokumentationen i minst två år. 9.8.3 Märkning av produkt med KRAV-certifierad ingrediens Du får inte märka produkten som KRAV-certifierad eller använda KRAVs märke. Märkning eller marknadsföring av produkter med KRAV-certifierad ingrediens får inte på något vis vilseleda att uppfattas som om det rör sig om en KRAVcertifierad produkt. Skriv ordet KRAV i versaler. Märkning eller marknadsföring i övrigt får inte på något sätt genom typsnitt eller färger förknippas med KRAV ekonomisk förenings logotyp eller märket för KRAV-certifierad produktion. Om produkten innehåller minst 95 % ekologiska råvaror av jordbruksursprung får den kallas ekologisk och information om KRAV-certifierad ingrediens kan finnas på etiketten. Om och hur du ska utforma märkningen för att uppfylla EU-förordningen framgår av avsnitt 1.3. Innehåller produkten en lägre andel ekologiska råvaror får innehållet av KRAV-certifierade ingredienser endast anges i ingrediensförteckningen, se också regel 9.8.5. 9.8.4 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en ekologisk produkt Om summan av EU-ekologiska och KRAV-certifierade ingredienser i din produkt är 95 % eller mer får produkten kallas ekologisk. Då får du skriva ut det på förpackningen och tala om det i din marknadsföring. Se till att det klart framgår vilka ingredienser som är KRAV-certifierade. I ingrediensförteckningen ska det framgå vilken viktprocent de KRAV-certifierade ingredienserna har. Använd något av följande uttryck eller motsvarande vid märkning eller marknadsföring: Innehåller KRAV-certifierad XX XX kommer från KRAV-certifierad produktion. Livsmedelsförädling 165

9.8.5 Märkning och marknadsföring av ingrediensen i en produkt som inte är ekologisk Om din produkt sammanlagt innehåller mindre än 95 % EU-ekologiska och KRAV-godkända ingredienser får du bara ange i ingrediensförteckningen vilka ingredienser som är KRAV-certifierade, inte i övrigt på förpackningen. 166 Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011

10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 167

Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt i alla led från uppfödningen på gården, vid alla transporter och självklart inför och vid slakt. Även inför slakten ska djuren kunna bete sig naturligt och ha en hög livskvalitet fram till ett slut utan lidande och stress. KRAVs princip är att slakt av KRAV-certifierade djur ska ske i en lugn miljö för djuren där slakteriet är anpassat till djurens biologi. För att minimera transporter ser KRAV gärna att slakt i framtiden sker antingen på den egna gården eller i ett lokalt slakteri. Då det i dagsläget inte är möjligt accepterar KRAV slakt på ett slakteri som är certifierat för slakt av KRAV-certifierade djur. De områden som KRAV anser viktigast är att etablerade djurgrupper hålls samman och att transporttiderna är korta liksom väntetiden i slakteriet. Definitioner Avblodning: Tömning av djurkroppen på blod. Drivning: Att förmå djuren att röra sig för egen maskin i önskad riktning. Etablerad djurgrupp: Med etablerad djurgrupp menas en grupp av djur som har haft erforderlig tid att etablera en inbördes rangordning på gården. Manual för slakteriet: Manualen ska innehålla de rutiner och arbetsinstruktioner som slakteriet behöver för att säkerställa att KRAVs regler uppfylls för slakteriets KRAV-certifierade verksamhet. Manualen ska också innehålla redovisande dokument för olika moment i arbetet så att ett certifieringsorgan kan följa upp slaktverksamheten vid en revision. Manualen ska visa att KRAVs regler är inarbetade i organisationen och tillgängliga för personalen. Stress: Stress är både fysiska och psykiska påfrestningar på djuren. Djur kan stressas av reflekterande ytor, buller och höga ljud, luftströmmar, starkt ljus, lukter, tvära krökar eller blindgångar, smärta, hård hantering med slag och stötar samt stress och oro från andra djur. För att minska stressen kan slakteriet utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem, till exempel genom att hålla samman gruppen, att djuren får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Uddevallasystem: En typ av slaktinredningssystem. Uppstallning: Inhysa djur i stall för viss tid. 168 Slakt

Högmjölkande: Kor, getter och tackor för mjölkproduktion som är i början av laktationsperioden och mjölkar som mest. 10.1 Allmänt om slakt och slakteriets ansvar Detta avsnitt tar upp vilket ansvar som gäller för KRAV-certifierade slakterier. Tänk på att de åtaganden som kapitel 2 beskriver också gäller för slakterier. Slakten måste ske på ett KRAV-certifierat slakteri för att köttet ska kunna säljas som KRAV-certifierat. Slakteriet ska följa reglerna i det här kapitlet för åtminstone alla djur som är KRAV-certifierade. 10.1.1 Slakt ska ske på KRAV-certifierat slakteri Slakten ska ske på ett KRAV-certifierat slakteri. Slakteriet ska ha och följa en dokumenterad manual som innehåller rutiner och arbetsinstruktioner. 10.1.2 KRAV-ansvarig vid varje slaktanläggning Slakteriet ska ha en person som är utsedd till KRAV-ansvarig vid varje anläggning. Den personen har ansvar för hur slakteriet hanterar de levande djuren från transport till slakt. Den KRAV-ansvarige ansvarar för att slakteriets personal hanterar djuren enligt KRAVs regler samt för att fortlöpande informera den berörda personalen om KRAVs regler. (K) 10.1.3 Slakteriets åtaganden mot uppfödaren Slakteriet ska ge djurens uppfödare eller skötare möjlighet att närvara vid slakten fram till och med att djuren avlivas. 10.2 Hantering och djuromsorg Reglerna i detta avsnitt ska leda till att djuren mår bra på slakteriet fram till dess att de avlivas. Reglerna handlar on hur djuren ska hanteras, personalens kompetens och vad slakteriet ska göra om man upptäcker brister i hanteringen. Alla led i samband med slakt innebär att djuren utsätts för stress. Vid på- och avlastning uppstår ett av de mest stressande momenten och därför ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Drivning i samband med transport och slakt ska ske genom att utnyttja djurens naturliga beteende. Personalen ska hålla samman etablerade djurgrupper eftersom djuren stressas av oro hos och hot från andra djur. Under hela tiden på slakteriet ska personalen arbeta för att hålla stressen nere. Djur kan stressas av oro från andra djur, starkt ljus, luftströmmar, buller och höga ljud, smärta, slag och stötar. Det är viktigt att djuren får den näring som de behöver och att de är sysselsatta. 10.2.1 Hantering av djuren Djuren ska hanteras lugnt och värdigt under pålastning, transport, avlastning och på slakteriet med ett minimum av stress för djuret. (SL) (EU) 10.2.2 Kompetenskrav på personal som hanterar djur Slakteriet ska kunna intyga att det är personal med erfarenhet av djur som hanterar djuren. Slakt 169

10.2.3 Etablerade djurgrupper Slakteriet ska hålla samman etablerade djurgrupper, det vill säga djur som har haft tillräcklig tid tillsammans för att etablera en inbördes rangordning på gården. De får inte blandas med främmande individer eller grupper för att de inte ska oroa varandra. Det är producentens ansvar att sätta samman grupperna innan de transporteras till slakteriet, se avsnitt 5.12. (K) (IBS) 10.2.4 Elektrisk pådrivare Ingen får använda elektrisk pådrivare i något led i kedjan från pålastning till avlivning. 10.2.5 Om någon ändå använder elektrisk pådrivare Om ett slakteri eller en transportör bryter mot förbudet mot elektrisk pådrivare ska djuret underkännas. Slakteriet eller transportören ska meddela certifieringsorganet. För gris och får ska slakteriet arbeta förebyggande för att elektrisk pådrivare överhuvudtaget inte ska användas. Varje enskilt fall som bryter förbudet är en större avvikelse. För nöt ska slakteriet arbeta förebyggande för att minimera användningen av elektrisk pådrivare. Slakteriet ska rapportera antalet underkända djur till certifieringsorganet. Slakteriet ska redovisa åtgärder till certifieringsorganet för hur företaget ska minimera antalet fall i fortsättningen. Om slakteriet vidtar trovärdiga åtgärder och antalet fall sjunker kan certifieringsorganet fortsätta att låta verksamheten vara godkänd utan att varje enskilt brott mot förbudet mot att använda elektrisk pådrivare gäller som en avvikelse. (K) 10.2.6 Hantering av får eller lamm Slakteriets eller transportörens personal får inte lyfta eller dra får eller lamm i ullen. 10.2.7 Anmärkning från besiktning Kött eller slaktkroppar från djur som har fått anmärkning på bristande djuromsorg får inte KRAV-märkas. Skälen till anmärkningarna från besiktning av levande djur eller kött kan vara: djur som är förorenade av gödsel djur som är utmärglade eller alltför magra djur med förväxta klövar. 10.2.8 Slakteriets ansvar att meddela certifieringsorganet anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg Slakteriet är skyldigt att meddela anmärkningar som tyder på bristande djuromsorg inom en vecka. Slakteriet ska meddela det certifieringsorgan som certifierat lantbrukaren vars djur har fått anmärkningen så att certifieringsorganet kan följa upp hela produktionen. Se även 5.12.4. (K) 10.3 Märkning, identifiering och särhållning Detta avsnitt beskriver ansvar för märkning och hur märkningen ska hanteras för särhållning och spårbarhet. Dokumentation och märkning av djur är viktig för spårbarheten och för att de personer som hanterar djuren ska kunna veta djurens ursprung. KRAVs mål är att slakteriet ska använda den teknik som är skonsam- 170 Slakt

mast för djuren för att märka och hålla isär dem. 10.3.1 Märkning av djur och transportlådor Djur som anländer till slakteriet ska vara märkta individuellt. Mindre djur som inte kan märkas individuellt ska levereras i märkta lådor. 10.3.2 Märkning för spårbarhet KRAV-märkningen ska följa slaktkroppen och kunna garantera spårbarhet genom hela hanteringskedjan. Enskilda djur eller grupper av djur ska kunna identifieras i varje steg av transport- och slaktprocessen. 10.3.3 Djurägaransvar och slakteriets ansvar De KRAV-certifierade djurens uppfödare eller skötare ansvarar för märkningen fram till dess att de lastar djuren för transport från gården. Slakteriet ansvarar för märkningen under resten av transport- och slaktprocessen. (K) 10.3.4 Dokumentation om KRAV-certifierat ursprung När djuren kommer till slakteriet ska det följa med dokumentation som bekräftar att de är KRAV-certifierade så långt i kedjan. Om det inte finns någon dokumentation får slakteriet inte ta emot djuren som KRAV-certifierade. (K) 10.4 Transport Avsnittet beskriver hur transportören ska hantera djuren för att de ska må så bra som möjligt under färden till slakteriet. För djuren innebär transport buller och rörelser som de inte är vana vid. Därför är det viktigt att chauffören kör med hänsyn till att han har en levande och rörlig last. Men de mest stressande momenten uppstår när djuren lastas på och av. Då ska personalen hantera djuren lugnt och systematiskt. Personalen ska utnyttja djurens naturliga beteende för att driva dem i samband med transport och slakt. De ska hålla samman etablerade djurgrupper och inte blanda dem med främmande djur. 10.4.1 Särhållning av djur och djurgrupper Enskilda djur eller etablerade djurgrupper som har haft tillräcklig tid för att etablera en inbördes rangordning på gården ska skiljas från andra djur eller djurgrupper med grindar eller liknande under transporten. Den KRAV-ansvariga på slakteriet ska säkerställa att KRAV-certifierade djur inte blandas med främmande djur eller grupper. (K) (IBS) 10.4.2 Uppbindning av djur Bara djur som varit uppbundna förut får bindas upp under transporten. 10.4.3 Slakteriets ansvar att säkerställa bra transporter Slakteriet ska vid transport säkerställa att: fordonet har fullgod ventilation så att klimatet är bra för djuren chauffören kör lugnt chauffören har ett intyg på genomgången transportutbildning eller motsvarande den totala transporttiden, inklusive vila, inte överskrider 8 timmar (K/SL) fordonet är godkänt av den ansvariga myndigheten. Slakt 171

10.4.4 Använd inte syntetiska stimulerande eller lugnande medel Ingen får behandla djuren med syntetiska stimulerande eller lugnande medel före eller under transporten. (EU) 10.5 Lokaler och uppstallning Detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska ordna lokaler för djuren för att de ska må så bra som möjligt på slakteriet. En ny stallmiljö innebär stress för djuren på grund av exempelvis nya ljud och lukter och därför bör tiden i slakteriet minimeras. Tänk särskilt på att frigående djur från lösdriftssystem inte får stallas upp eller drivas i endjursbox eller Uddevallasystem mer än 4 timmar och att planera så att djuren slipper övernatta på slakteriet. 10.5.1 Djurutrymmen på slakteriet Djurens utrymmen och passager på slakteriet ska vara utformade för att utnyttja djurens instinkt att naturligt förflytta sig. Se också avsnitt 10.6. (K) 10.5.2 Djur ska slaktas samma dag som de anländer till slakteriet Slakteriet ska normalt slakta nötkreatur, grisar och får och lamm samma dag som de kommer in till slakteriet. I undantagsfall kan djuren behöva övernatta på slakteriet. Det gäller till exempel när det har uppstått problem när djuren kommer till slakteriet eller under slakten som gör att alla djur inte hinner slaktas samma dag. Det kan också gälla när det är svårt att få transporten att komma fram så tidigt på dagen så att djuren hinner slaktas samma dag. Observera dock att det inte är normalt att alla transporter till slakteriet kommer så sent. Fjäderfä ska alltid slaktas samma dag som de kommer in till slakteriet. Det gäller även strutsfåglar. (K) 10.5.3 Dokumentation om hur ofta och varför djur övernattar Slakteriet ska dokumentera antal djur, antal tillfällen, datum och orsak till varför djur måste övernatta på slakteriet. 10.5.4 Slakt av högmjölkande djur Slakteriet ska ha ett system som garanterar att högmjölkande djur slaktas tidigare än 12 timmar sedan senaste mjölkning. 10.5.5 Uppstallning Djuren ska stallas upp på ett sätt som de är vana vid. 10.5.6 Uppbindning av djur Endast djur som är vana att bli uppbundna får bindas upp eller hållas i endjursboxar vid uppstallning. (K) 10.5.7 Tillgång till vatten Slakteriet ska se till att djuren har fri tillgång till vatten under uppstallningen. 10.5.8 Kortare och längre uppstallning Vid uppstallning gäller följande regler för djurens tillgång till vatten, foder, sysselsättning och liggyta: 172 Slakt

Uppstallningstid Djurslag Mindre än 4 timmar Mer än 4 timmar Nöt Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Gris Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till vatten Tillgång till halm eller annan sysselsättning Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta Får och lamm Tillgång till vatten Tillgång till vatten Tillgång till grovfoder Tillgång till torr, hel och ströad liggyta 10.5.9 Uppstallning i gruppboxar Vid uppstallning i gruppbox ska djuren minst få följande utrymme (K): Djurart Vikt (kg) Utrymme (kvadratmeter) Nötkreatur mindre än 100 100-250 250-400 400-600 mer än 600 Får, get mindre än 50 mer än 50 1 1,5 1,9 2,3 2,7 0,5 1 Gris (slaktsvin), Vuxen gris mindre än 120 mer än 120 0,75 1,5 10.5.10 Uppstallning av djur i endjursboxar Slakteriet ska vid uppstallning i mer än 4 timmar säkerställa att: endjursboxar till nötkreatur som fötts upp uppbundna är minst 6 kvadratmeter stora endjursboxar till grisar eller får är minst 2 kvadratmeter stora. Gris och får ska i första hand inte stallas upp i endjursbox djur som fötts upp i lösdriftssystem inte stallas upp i endjursboxar i mer än 4 timmar. 10.6 Drivning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera stressen som djuret utsätts för på slakteriet. Ett väl fungerande slakteristall anpassat till djurens sätt att fungera underlättar hanteringen och minimerar risken för att djuren skadas eller utsätts för annat onödigt lidande eller stress. Slakt 173

10.6.1 Drivränna Drivning i drivränna är inte tillåtet. (K) 10.6.2 Utformning av drivgångar Drivgångar ska vara utformade så att drivningen går smidigt utan att djuren stressas. Drivningen ska underlättas genom: att drivgången saknar tvära krökar och blindgångar att undvika motgående luftströmmar och bländande belysning att drivgångarna har ett bra klimat för djuren att minimera buller, höga ljud och lukter. 10.6.3 Utnyttja djurens naturliga beteende Utnyttja djurens naturliga beteende vid drivning, till exempel genom att hålla samman gruppen, att låta djuren gå från mörker till ljus eller att låta dem följa ledardjuret. 10.6.4 Väntetid i drivgång Minimera väntetiden i drivgången. Djuren ska aldrig behöva vänta mer än 15 minuter i drivgången. (K) 10.6.5 Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla Indrivning i bedövningsanläggning eller bedövningsfålla ska ske lugnt och värdigt utan att någon använder fysiskt våld. (K) 10.7 Upphängning före bedövning av fjäderfän Detta avsnitt beskriver de särskilda regler som gäller för upphängning av fjäderfän före bedövning. Reglerna beskriver hur slakteriet ska hantera momentet för att stressen ska bli så liten som möjligt för djuren. 10.7.1 Upphängning i fotkrokar Upphängning av höns och slaktkyckling i fotkrokar före bedövningen ska ske lugnt. 10.7.2 Hantering av djuret efter upphängning Håll i varje djur en kort stund efter att de hängts upp i fotkrokarna. 10.7.3 Hantering av tunga fjäderfän större än höns Det är inte tillåtet att slakta fjäderfän större än höns med hjälp av upphängning i fotkrokar. (K) 10.8 Bedövning och avblodning Reglerna i detta avsnitt beskriver hur slakteriet ska arbeta för att minimera den stress som djuret utsätts för när de ska bedövas och avlivas. Avsnittet tar också upp regler för hur slakteriet ska hantera de bedövade djuren och hur slakteriet ska kontrollera bedövningens effekt och att djuren är döda efter avlivningen. Det är mycket viktigt med en väl fungerande bedövning, med rutiner för underhåll, rengöring och kalibrering av bedövningsutrustningen. 10.8.1 Bedöva och avbloda så snart som möjligt När djuren kommer till bedövningen ska de bedövas snarast möjligt och omedel- 174 Slakt

bart därefter avblodas. 10.8.2 Antal djur i bedövningsbox Slakteriet ska se till att det inte är så många djur i en bedövningsbox att de oroar varandra eller skadar sig på grund av trängseln. 10.8.3 Övervakning av djur i bedövningsbox Slakteriet ska övervaka de djur som är kvar i bedövningsboxen när en sammanhållen grupp av grisar, får eller lamm bedövas. (K) 10.8.4 Sammanhållning av djurgrupper vid bedövning Slakteriet ska hålla samman etablerade grupper av får, grisar och lamm så långt som möjligt när de ska bedövas. 10.8.5 Bedövning av nötkreatur Nötkreatur ska bedövas så att andra djur inte märker det. 10.8.6 Kontrollera bedövningens effekt Slakteriet ska kontrollera att bedövningen fungerar omgående efter bedövningen på varje enskilt djur. Undersök effekten genom kontroll av pupillvidgning eller ögonreflex. 10.8.7 Övervakning av anläggning för koldioxidbedövning Koldioxidschaktet ska kunna inspekteras när bedövningsanläggningen är i drift. Slakteriet ansvarar för att det finns kontrollsystem för att upprätthålla rätt koldioxidhalt och larm som varnar om koldioxidhalten är för låg. (K) 10.8.8 Reservvapen och journalföring av bedövningens effekt Slakteriet ska se till att det alltid ska finnas reservutrustning för bedövning nära till hands vid alla typer av bedövning om bedövningen inte skulle fungera. Slakteriet ska föra journal över hur många gånger man har fått bedöva ytterligare en gång för att för att den första bedövningen inte fungerade. (K) 10.8.9 Hantering av slaktkropp vid och efter avblodning Slakteriet ska avbloda och hantera slaktkropparna utan att obedövade djur märker det. 10.8.10 Avlivningskontroll Slakteriet ska kontrollera att djuret är dött med en vedertagen metod efter avblodning innan slaktkroppen få gå vidare till nästa steg i slakten. (K/SL) 10.9 Hjort Detta avsnitt beskriver särskilda regler för att avliva hjort. 10.9.1 Avlivning av hjort Djurägaren ska avliva hjorten på ett sätt som undviker att stressa djuret så långt det är möjligt. Djurägaren ska avliva hjorten i hägn eller i en hanteringsanläggning i anslutning till hägn. (K) 10.9.2 Dokumentationskrav för avlivning av hjort Djurägaren ska dokumentera hur avlivningen sker. Slakt 175

11 Fodertillverkning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 177

Detta kapitel beskriver vilka regler som gäller för dig som KRAV-ansluten foderproducent. Reglerna beskriver vad som gäller när du ska tillverka foder för såväl KRAV-certifierad djurhållning som till sällskapsdjur. Reglerna talar också om hur du ska märka foder. Syftet med reglerna är att djuren ska få ett foder som är anpassat till djurslaget och att det tas fram utan inblandning av exempelvis genetiskt modifierade organismer eller med hjälp av kemiska lösningsmedel. Tänk på att För den som använder ditt foder har andelen KRAV-certifierade råvaror i fodret stor betydelse, se vidare avsnitt 11.2. Läsanvisning Detta kapitel börjar med ett avsnitt om allmänna regler för all sorts fodertillverkning. Därefter följer ett avsnitt (11.2) om särskilda regler som gäller dig som producerar foder till KRAV-certifierad djurhållning. Avsnitt 11.3 behandlar foder till sällskapsdjur. 11.1 Allmänna regler för alla sorters foder I detta avsnitt finns allmänna regler samlade. De gäller oavsett vilken typ av djur du ska producera foder för. Tänk på att den allmänna fodermedelslagstiftningen gäller utöver vad som står i detta kapitel. Fodermedelslagstiftningen reglerar till exempel tillåtna halter av eventuella främmande ämnen som inte KRAVs regler säger något om. 11.1.1 Inga genetiskt modifierade organismer Du får inte använda genetiskt modifierade organismer (GMO) som foder eller för att framställa foder, fodertillsatser, bindemedel eller konserveringsmedel för foder. (EU) 11.1.2 Blanda inte foderråvaror av samma slag Du får inte använda foderråvaror av samma slag som kommer från både KRAVcertifierat och från konventionellt jordbruk tillsammans i en foderblandning. Du får heller inte använda foderråvaror av samma slag som kommer från både andra årets karensårsodling och från konventionellt jordbruk tillsammans i en foderblandning. (K) (IBS) 11.1.3 Använd KRAV-certifierad råvara Du ska använda KRAV-certifierade råvaror. Bara om det inte är möjligt får du använda konventionella råvaror som finns med i bilaga 2. (EU) 11.1.4 Mineraltillsatser räknas inte i andelen KRAV-certifierad råvara Du ska inte räkna med mineralfoder, kalk, snäckskal och liknande mineraltillsatser, när du beräknar procentandelen av KRAV-certifierad råvara. Mineraltillsatser kan inte produceras enligt KRAVs regler. (EU) 178 Fodertillverkning

11.2 Foder till KRAV-certifierad djurhållning Här kan du läsa om vilka tillsatser som är tillåtna i KRAV-certifierat foder och att du måste analysera det foder du producerar för att undersöka hur mycket tungmetaller det innehåller. Tänk särskilt på En viss andel av fodret i foderstaten till fjäderfä och grisar får vara konventionellt foder. Se reglerna för djurhållning i kapitel 5. Det är viktigt att varje foderblandning är märkt med andelen KRAV-certifierat foder. Då kan den som följer reglerna i kapitel 5 planera sin utfodring så att djuren inte får för mycket konventionellt foder. 11.2.1 Konventionella råvaror, tillsatser och hjälpmedel Du får bara använda de konventionella foderråvaror, fodertillsatser och processtekniska hjälpmedel som finns uppräknade i bilaga 2. (EU) 11.2.2 Konventionella bindemedel och andra tekniska tillsatser Du får använda konventionell melass som bindemedel. Maximalt 0,1 procent av en foderblandning eller ett fodertillskott får bestå av andra fodertillsatser som ingår i produkten för att fylla en teknisk funktion som till exempel bindemedel eller dammbindare. Denna tillsats får inte vara framtagen med hjälp av GMO eller kemiska lösningsmedel. 11.2.3 Produktionsprocessen Du får inte använda kemiska lösningsmedel eller tillsatser av andra kemiska ämnen när du framställer och bereder foder. Du får bara använda följande produktionsprocesser: mekaniska och fysikaliska processer, till exempel malning (EU) biologiska processer som till exempel fermentering och jäsning (exempelvis användning av mjölksyrakulturer och mögelkulturer) (EU) enzymatiska processer vilkas effekt är att koagulera (exempelvis löpe) eller spjälka ämnen (exempelvis enzymet amylas) (EU) extraktion (EU) fällning. (EU) Du får enbart använda vatten, etanol eller fetter som lösningsmedel. (K) (IBS) 11.2.4 Analysera innehållet av tungmetaller Du ska bifoga en analys av hur mycket av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink som ditt fodermedel innehåller. Då gör du det möjligt för den KRAV-anslutne att följa regel 4.1.9.6 om att begränsa tungmetalltillförseln till åkerjorden. (K) 11.2.5 Innehållsdeklaration behövs alltid Du ska på förpackningen, produktbladet för foder eller liknande redovisa vilka KRAV-certifierade råvaror som ingår i produkten, samt hur stor andel av vikten i torrsubstans som de respektive råvarorna utgör. Du ska ange innehållet av råvaror från 2:a årets karensårsodling på samma sätt. Det ska på produktens innehållsdeklaration också stå hur mycket foderråvaror av jordbruksursprung produkten innehåller. (EU) Fodertillverkning 179

11.2.6 Märkning Du får bara använda KRAVs märke på säckar och produktblad om alla foderråvaror är KRAV-certifierade och om alla tillsatser följer KRAVs regler. (K) Du får marknadsföra foderblandningar som även innehåller råvaror som inte är KRAV-certifierade råvaror men som bara innehåller tillåtna fodertillsatser genom att ange KRAVs namn om du direkt efter KRAVs namn lika tydligt skriver hur stor andelen KRAV-certifierade är uttryckt i viktprocent. Använd råvarornas vikt som torrsubstans när du räknar och dra bort mineraltillsatser enligt regel 11.1.4. (EU) 11.2.7 Tillåtetbedömning av fodermedel med helt konventionellt innehåll Du kan få marknadsföra fodermedel, -tillsatser och -blandningar till exempel mineralfoder som inte innehåller KRAV-certifierade råvaror som tillåtna i KRAVcertifierad djurhållning. Då krävs att ett godkänt certifieringsorgan gått igenom det aktuella receptet och kunnat konstatera ett samtliga regler om produktionsprocess och ursprung uppfylls. På KRAVs hemsida publiceras en lista över sådana tillåtetbedömda fodermedel. www.krav.se/tillatnafoder (K) 11.3 Foder till sällskapsdjur Här finns det de särskilda regler som gäller för foder som är avsett för sällskapsdjur. 11.3.1 Regler för förädling Du ska producera foder till sällskapsdjur enligt KRAVs regler för förädling, se kapitel 9. När du beräknar procentandelen KRAV-certifierad råvara behöver du dock inte räkna in eventuella mineralfoder eller mineraltillsatser som ingår. (K) 11.3.2 Tillsatser Du får tillsätta vitaminer och mineraler till foder som är avsett för sällskapsdjur. (K) 11.3.3 Animaliska fodermedel När du producerar animaliska fodermedel så ska de uppfylla samma krav som de som ställs på foder till KRAV-certifierad djurhållning. De får utöver detta även innehålla köttprodukter av livsmedelskvalitet. (K) 11.3.4 Märkning av foder till sällskapsdjur Du får märka foder till sällskapsdjur med KRAVs grundmärke om fodret innehåller 95 procent eller mer KRAV-certifierade råvaror. Om fodret innehåller mindre än 95 procent KRAV-certifierade råvaror så gäller reglerna om KRAV-certifierade ingredienser i avsnitt 9.8. 180 Fodertillverkning

12 Produktionshjälpmedel Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 181

KRAVs regler för produktionshjälpmedel talar om vilka typer av produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas och vilka kriterier som gäller för bedömningen av produkterna. I reglerna står också vilka uppgifter om produkten som måste framgå av produktblad och förpackningar. Huvudsyftet med själva märkningen av produktionshjälpmedel är att underlätta för KRAV-anslutna lantbrukare att avgöra vilka produktionshjälpmedel de får använda i sin KRAV-anslutna produktion. Reglerna i detta kapitel är huvudsakligen riktade till den som vill sälja KRAV-märkta produktionshjälpmedel. Läsanvisning Kapitlet handlar om vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas och regler för hur produktionshjälpmedel får tillverkas och förpackas för att det ska kunna KRAV-certifieras. Reglerna riktar sig i huvudsak till dig som vill producera eller marknadsföra KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. Du i texten är därför den som vill producera eller marknadsföra KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. I de fall reglerna vänder sig till KRAV-certifierade lantbrukare är detta tydligt markerat. Definitioner Produktionshjälpmedel: Insatsmedel i jordbruket, till exempel gödsel, jordförbättrings-, och växtskyddsmedel, djurvårdsmedel och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Högsta tillåtna giva: Där den maximala mängd av ett produktionshjälpmedel som en lantbrukare får tillföra marken utan att det medför att för stora mängder tungmetaller eller växtnäring samtidigt tillförs. Den högsta tillåtna givan får som mest beräknas för fem år. Du ska ange hur lång tid du använt i din beräkning. Rekommenderad giva: Den mängd av ett produktionshjälpmedel som du rekommenderar den KRAVanslutne jordbrukaren att använda. Det ska framgå om din rekommendation är en årlig giva eller om du räknat på ett längre tidsintervall. Du får inte räkna på längre tid än fem år. Tänk särskilt på För att du ska få sälja ett bekämpningsmedel måste det vara godkänt av Kemikalieinspektionen. Även den lantbrukare som vill använda ett bekämpningsmedel måste kontrollera att det är godkänt av Kemikalieinspektionen. Trots att KRAV-anslutna lantbrukare är huvudmålgrupp för KRAVs märkning av produktionshjälpmedel enligt reglerna i det här kapitlet så får du också KRAVmärka produktionshjälpmedel som är riktade till vanliga konsumenter. Detta gäller om de kan användas inom ekologisk produktion och uppfyller KRAVs regler. 182 Produktionshjälpmedel

12.1 Vilka produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas Produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är olika biologiska och kemiska produkter samt vissa mineralprodukter som jordbrukare använder i sin produktion. Exempel på produktionshjälpmedel som kan KRAV-märkas är: djurvårdsmedel växtskyddsmedel växtstimuleringsmedel jordförbättringsmedel gödselmedel så- och planteringsjord bekämpnings- och desinfektionsmedel i lagerlokaler. Följande kan inte KRAV-märkas som produktionshjälpmedel: teknisk utrustning produkter som är tillåtna att använda endast efter prövning kopparpreparat. 12.2 När produktionshjälpmedel får KRAV-märkas Du kan KRAV-märka ett produktionshjälpmedel om: Det är tillåtet att använda i ekologisk produktion enligt KRAVs regler för lantbruk. Det är tillåtet enligt (EG) nr 889/2008 bilaga I och II samt IFOAM Basic Standards. Du kan dokumentera att det inte medför någon allvarlig miljöstörning att tillverka, bryta eller samla in produkten. Du bara marknadsför det för användningsområden där det har dokumenterad effekt. Det inte är klassat som skadligt för djurs och människors hälsa eller för miljön, se Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering (KIFS 2005:7). Det inte innehåller genetiskt modifierade organismer eller är framställt med hjälp av genetiskt modifierade organismer. 12.3 Jordblandningar Om du tillverkar jordblandningar och vill KRAV-märka dem så får du bara använda följande ingredienser: sand, lera och torv från områden där inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel har använts 24 månader före uttag jord från KRAV-certifierad mark. 12.4 Analysera innehållet av tungmetaller och näring För att du ska få KRAV-märkta produktionshjälpmedel så måste du analysera hur Produktionshjälpmedel 183

mycket de innehåller av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink. Du ska också analysera hur mycket kväve, fosfor och kalium som de produkter som du marknadsför som gödselmedel innehåller. Halten av tungmetaller får inte vara så hög att den högsta tillåtna givan gör att lantbrukaren inte har någon nytta av medlet i produktionen. Om till exempel ett gödselmedel innehåller så mycket tungmetaller i förhållande till den näring som tillförs att gödslingseffekten är försumbar kan gödselmedlet inte tillåtas. Du ska vara noga med att ta representativa prover av dina produktionshjälpmedel. Du ska också anlita ackrediterade laboratorier som använder godkända analysmetoder. Det certifieringsorgan som certifierar din produktion talar i samband med certifieringen om hur ofta du ska göra dessa analyser. 12.5 Begränsa tillförseln av tungmetaller KRAVs växtodlingsregler har gränser för hur mycket tungmetaller som får spridas till åkermark. Den högsta tillåtna totala tillförseln av tungmetaller per år under en femårsperiod är: Ämne g/ha och år Bly 50 Kadmium 0,75 Koppar 500 Krom 50 Kvicksilver 1 Nickel 50 Zink 700 När en lantbrukare använder den högsta tillåtna givan av ditt produktionshjälpmedel får inte tillförseln av någon tungmetall vara större än vad som är tillåtet enligt tabellen. Tänk på att om du tillför 1 ton/ha och år av en produkt som innehåller 1 ppm av ett visst ämne så resulterar det i ett tillskott av ämnet av 1 g/ha och år. Tänk också på att lägga ihop mängderna när du tillför flera olika medel. 12.5.1 Högsta tillåtna giva Du beräknar den högsta tillåtna givan genom att ta hänsyn till innehållet av tungmetallerna bly, kadmium, koppar, krom, kvicksilver, nickel och zink i ditt produktionshjälpmedel. Räkna sedan ut hur mycket av ditt produktionshjälpmedel som får tillföras utan att tillförseln av någon enda tungmetall blir större än vad som står i tabellen. Du kan beräkna den högsta tillåtna givan på en årlig tillförsel, eller under en tidsperiod på som mest 5 år. Du ska ange hur du räknat. Självklart får inte heller tillförseln av något växtnäringsämne bli för stort. 184 Produktionshjälpmedel

12.6 Tungmetaller i jordar Om du vill marknadsföra så- eller planteringsjord så får de inte innehålla halter av tungmetaller som är över följande gränsvärden: Ämne mg/kg ts i jorden Bly 40 Kadmium 0,4 Koppar 40 Krom 60 Kvicksilver 0,3 Nickel 30 Zink 150 12.7 Förpackningar Om du säljer ett KRAV-certifierat produktionshjälpmedel så ska du på förpackningen informera om följande: Vilka råvaror som ingår. För lantbruksprodukter och restprodukter från livsmedelsindustrin ska det stå om råvarorna kommer från konventionell eller ekologisk produktion. För en produkt som du vill marknadsföra som gödselmedel ska du ange hur mycket kväve, fosfor och kalium den innehåller. Innehållet får anges som ett intervall. Ange en rekommenderad giva eller den högsta tillåtna givan. Väljer du att ange en rekommenderad giva får den inte vara högre än den högsta tilllåtna givan. Du ska ange om du rekommenderar en årlig giva eller om du räknat med en giva på flera år. Du får som mest räkna på fem år. För produkter som levereras i bulk skall tillverkaren tillhandahålla motsvarande information i form av ett produktblad. Du ska märka produkterna så att det går att fastställa när och var produktionen och dess olika steg har skett, som exempelvis förädling och förpackning. Det ska gå att spåra råvarorna. Du ska utforma märkningen på ett lämpligt sätt. 12.8 Tillåtna produktionshjälpmedel KRAV-anslutna jordbrukare kan använda produktionshjälpmedel som inte är KRAV-certifierade i sin ekologiska produktion om produktionshjälpmedlen är tillåtna enligt KRAVs regler. Dessa produktionshjälpmedel kallas då tillåtna produktionshjälpmedel, till skillnad från KRAV-certifierade produktionshjälpmedel. Produktionshjälpmedel som genomgått en bedömning av ett certifieringsorgan om de ät tillåtna eller inte finns publicerade på KRAVs hemsida. http://www.krav.se/ Foretag/Certifieringar/Lantbruk/ Produktionshjälpmedel som du vill KRAV-märka får innehålla konventionella råvaror. Bara de produktionshjälpmedel som innehåller 100 viktprocent ekologiska råvaror får kallas ekologiska. Produktionshjälpmedel 185

13 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 187

Du kan få textilier och liknande råvaror som inte är livsmedel men tillverkade av råvaror från ekologiskt jord- och vattenbruk KRAV-certifierade. För närvarande omfattar KRAVs regler för textilier med mera endast textilråvaror som till exempel bomull, ull, lin samt hudar, läder och skinn från djur i KRAV-certifierad djurhållning. Det är lika viktigt att hålla isär den här typen av råvaror från icke KRAV-certifierade råvaror som för annan KRAV-certifierad produktion. I förädlingsprocesserna ska du ta stor hänsyn till miljön. Målet med dessa regler är att du ska kunna marknadsföra KRAV-certifierade textilråvaror samt hudar, läder och skinn om det går att miljömärka förädlingen av dem. Det handlar alltså inte om att produkterna i sig är KRAV-certifierade eller att du får använda KRAVs märke, utan att du på andra sätt kan marknadsföra dem med KRAVs namn. Definitioner KRAV-certifierade råvaror: Hudar, läder, skinn och textilråvaror från KRAV-certifierad produktion. Väldigt liten omfattning, definitionen används bara i detta kapitel (13): Det innebär att råvarorna kommer från en enda brukningsenhet och omfattar maximalt 50 djurenheter om det rör produkter från djur, och maximalt 50 hektar om det gäller växtodlingsprodukter. 13.1 Råvarans ursprung För att du i din marknadsföring av slutprodukten ska få säga att råvarorna är KRAV-certifierade ska råvarorna komma från växtodling, djurhållning eller från vildväxande produktion som är certifierad enligt KRAVs regler. Råvarorna kan också följa reglerna i kapitel 16 som handlar om import och införsel av produkter. 13.2 Regler för märkning och marknadsföring I detta avsnitt kan du läsa om KRAVs regler för hur du får märka och marknadsföra KRAV-certifierade textilier, läder, hudar och skinn. 13.2.1 Tillåtna uttryckssätt När du märker eller marknadsför en förädlad produkt med en KRAV-certifierad råvara kan du exempelvis skriva: Innehåller KRAV-certifierad bomull Fårskinnet kommer från KRAV-certifierad djurhållning och produktion. På produkten, förpackningen eller följesedlar ska du ange vilken råvara som är KRAV- certifierad, och hur stor mängd i procent av totalvikten av den förädlade produkten som är KRAV-certifierad. 13.2.2 Skrivsätt för ordet KRAV Skriv ordet KRAV i versaler. Tänk på att du inte får märka produkterna som KRAV-certifierade eller med KRAVs märke eller KRAVs nya logotyp. 188 Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning

13.2.3 Var märkningen får sitta När du märker en förädlad produkt för konsumentmarknaden får du göra det med insydda etiketter, med hängetikett, genom att märka den omslutande förpackningen eller genom prägling. 13.3 Bomull Utöver KRAVs allmänna växtodlingsregler finns det regler för hur du får avlöva bomullen och att du inte får använda vatten så att det påverkar grundvattennivån negativt, för att du ska få använda KRAVs namn i din marknadsföring. 13.3.1 Avlövning av bomull Om du använder avlövad bomull får den bara ha avlövats med något eller en kombination av följande preparat: kalciumklorid magnesiumklorid natriumklorid. 13.3.2 Vattenanvändningen får inte sänka grundvattennivån Du ska kunna visa underlag från andra- eller tredjepartsrevision som visar att vattenanvändningen vid din bomullsproduktion inte bidrar till att grundvattennivån på lång sikt sjunker. 13.4 Silke Reglerna för silke handlar huvudsakligen om att du ska följa KRAVs regler i andra kapitel, samt att du inte får förtynga silke med metallsalter. 13.4.1 Silkesmaskproduktion Samtliga produkter som du använder när du producerar silkesmask, odlar ägg samt vid upprullning och avklistring ska följa tillämpliga delar av KRAVs regler för hantering och förädling. Det gäller även de desinfektionsmedel du använder. Hormon- och veterinärbehandlingar i silkesmaskproduktionen ska följa KRAVs regler för djurhållning. 13.4.2 Mullbärsodlingar för silkesproduktion När du odlar mullbär till silkesproduktion så ska du följa KRAVs regler för växtodling. 13.4.3 Du får inte förtynga silke med metallsalter Det är inte tillåtet att förtynga silke med metallsalter. 13.5 Miljömärkning Någon form av miljömärkning krävs av den färdiga produkten för att säkerställa att förädlingsleden bedrivits under acceptabla förhållanden. Undantag kan medges om produktionen har en väldigt liten omfattning. Flera miljömärkningar kan vara tänkbara, och de som KRAV accepterar finns listade på KRAVs webbplats, http://www.krav.se/foretag/certifieringar/certifiering-av-textil-enligt-kravsregler/. Kontakta KRAV för mer information. Textilråvaror samt hudar, läder och skinn från KRAV-certifierad djurhållning 189

14 Butik Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 191

Kapitlet handlar om hur du som butiksägare och din personal ska hantera KRAVmärkta produkter. Här finns bland annat beskrivningar av butikens övergripande åtaganden, hur du ska exponera och marknadsföra KRAV-märkta produkter samt hur du i butiken ska hantera KRAV-märkta produkter. Det övergripande syftet med reglerna i detta kapitel är att bidra till att öka efterfrågan och försäljningen av KRAV-certifierade produkter. För att uppnå det ska konsumenten på ett enkelt sätt kunna hitta tydligt skyltade KRAV-certifierade butiker. I dessa butiker ska kunden kunna hitta ett brett sortiment av KRAVcertifierade produkter av hög kvalitet och en kunnig personal som kan hantera produkterna väl och svara på kundens frågor kring dessa. Butiken ska också kunna hantera KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt med icke KRAVcertifierade produkter. Slutligen ska din butik även kunna packa och packa om KRAV-certifierade produkter. Förutom reglerna i detta kapitel gäller KRAVs övriga regler kring märkning i kapitel 1 och allmänna regler i kapitel 2. Driver du en verksamhet som har omfattande förädling, till exempel ett bageri med egen butik, ska du ansöka om certifiering enligt kapitel 9 Livsmedelsförädling. Du som är lantbrukare och har gårdsbutik ska följa reglerna i det här kapitlet förutom de som gäller krav på ett brett sortiment. Definitioner Produktgrupp: En produktgrupp är en grupp av varor av ett visst slag, exempelvis mjöl, pasta eller saft. 14.1 Butikens övergripande åtagande Butiken ska bidra till att KRAV-certifierade produkter blir mer lättillgängliga. Butiken ska göra det genom att: ha ett brett sortiment av KRAV-certifierade produkter exponera KRAVs namn och märke se till att personalen har goda kunskaper om KRAV och ekologisk produktion. 14.1.1 Ha ett bra sortiment Du ska tillhandahålla KRAV-certifierade produkter i en omfattning som speglar dina marknadens tillgång på sådana produkter Du ska också sträva efter att kontinuerligt utveckla bredden i sortimentet till att omfatta fler produkter och produktgrupper. Ett mål är att en konsument i din butik ska kunna välja minst ett KRAV-certifierat alternativ inom varje produktgrupp till sin varukorg. 14.1.2 Utbilda personalen Personalen ska ha goda kunskaper om ekologisk produktion och om KRAV. Din butik ska sträva efter att det alltid är någon av personalen i butiken under öppettiden som har gått igenom en utbildning om KRAV och ekologisk produktion (se även reglerna 2.3.1 och 2.3.2). De av din personal som har gått igenom en sådan utbildning bör kunna visa upp ett utbildningsintyg. 192 Butik

14.2 Hur du hanterar och säljer KRAV-produkter Du kan sälja KRAV-certifierade produkter som är färdigförpackade, alltså förpackade av din producent eller leverantör, men du kan också sälja KRAVcertifierade produkter som är butiksförpackade, eller i lösvikt över disk eller för självbetjäning. 14.2.1 Hantering Hantera KRAV-certifierade produkter på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att de KRAV-certifierade produkterna blandas samman med icke KRAVcertifierade produkter eller att de kontamineras av sådana produkter. Du får inte heller blanda ihop eller förväxla KRAV-certifierade produkter med EU-ekologiska produkter. 14.2.2 Förädling och import Om du förädlar (se definitioner) produkter i butiken ska du följa reglerna för förädlade KRAV-certifierade produkter i kapitel 9 som handlar om livsmedelsförädling. Om du själv importerar eller för in ekologiska produkter eller ingredienser från utlandet för att KRAV-märka dem så ska du följa reglerna i kapitel 16 som handlar om import och införsel. Innan du börjar marknadsföra produkter där du tillämpar reglerna i kapitel 9 eller kapitel 16 så ska du anmäla det till ditt certifieringsorgan och få ett nytt certifikat som omfattar även dessa regelkapitel. 14.2.3 Lösvikt för självbetjäning Se till att det inte går att förväxla KRAV-certifierade produkter med icke KRAVcertifierade produkter vid lösviktsförsäljning. När du hanterar KRAV-certifierade och icke KRAV-certifierade produkter i lösvikt parallellt och där produkterna inte går att skilja utseendemässigt från varandra så ska du: tydligt märka KRAV-certifierade produkter vid lagring - hantera dem så att det inte finns risk för att de blandas ihop med icke KRAV-certifierade produkter eller kontamineras av sådana. 14.2.4 Lösvikt bakom disk För att få hantera och sälja till exempel ost eller kött i lösvikt bakom disk ska du ha en storförpackning som är tydligt märkt att produkten är KRAV-certifierad. 14.2.5 Butiksförpackat Du får packa och packa om KRAV-certifierade produkter. Hantera produkterna så att de inte blandas samman med eller kontamineras av produkter som inte är KRAV-certifierade. Rengör maskiner, redskap och ytor som kommer i kontakt med produkterna innan du börjar hantera KRAV-certifierade produkter. Du ska ha skriftliga rutiner som visar hur du uppfyller kraven ovan. Om det passar kan rutinerna läggas in i egenkontrollprogrammet som din butik har för att uppfylla livsmedelslagen. 14.2.6 Förpackningsmaterial Välj miljöanpassat förpackningsmaterial i första hand. Butik 193

14.2.7 Rengöring, desinfektion och bekämpning Använd miljömärkta rengöringsmedel i första hand. Se vidare avsnitt 2.15. 14.3 Märkning, skyltning och exponering Skyltning och märkning är till för att det ska vara lätt att hitta KRAV-certifierade produkter. Här finns de särskilda regler som gäller för KRAV-anslutna butiker. I kapitel 1 finns regler för märkning som gäller alla KRAV-anslutna företag. 14.3.1 Märkning Du får märka och förpacka KRAV-certifierade produkter med KRAVs märke. Gör du det ska även butikens namn finnas på produkten. Du kan även märka KRAVcertifierade varor med leverantörens namn om du har en skriftlig överenskommelse med leverantören om det. Om du packar om varor, till exempel om butiken putsar grönsaker, så får du märka produkten på samma sätt som den ursprungligen var märkt. Du får använda KRAVs nya logotyp från att den har lanserats och ska använda den senast från 1 juli 2012. 14.3.2 Skyltning När du skyltar ska det vara tydligt vilka produkter som är KRAV-certifierade. I diskar med enbart KRAV-certifierade produkter får du skylta för alla produkterna gemensamt. I diskar med lösviktsförsäljning av både KRAV-certifierade produkter och icke KRAV-certifierade eller andra typer av ekologiska produkter så ska varje produkt som är KRAV-certifierad vara tydligt skyltad eller märkt. Du ska skriva på skylten vilken den ansvarige producenten är, om det inte framgår på annat sätt. Skylten ska ha ett KRAV-märke. Om du har påsar eller annat särskilt packmaterial för de KRAV-certifierade produkterna så ska du lägga fram påsarna eller packmaterialet intill de KRAVcertifierade produkterna. Den som handlar varorna ska inte kunna misstolka för vilka produkter packmaterialet är tänkt. 14.3.3 Exponering och marknadsföring De KRAV-certifierade produkterna ska vara lättillgängliga och väl synliga för kunden. Du ska exponera KRAV-certifierade produkter så att de inte kan förväxlas eller blandas ihop med icke KRAV-certifierade produkter. De KRAV-certifierade produkterna får inte heller förorenas av behållare, emballage eller omgivningen i övrigt. 14.3.4 Informationsplats För att det ska vara lätt för kunden att hitta information om KRAV-certifierade produkter ska du i butiken skapa en eller flera informationsplatser med information om KRAV och ekologisk produktion. Informationsplatserna ska finnas på en plats i butiken som är väl synlig för kunden. 194 Butik

14.4 Dokumentation Du ska ha dokumentation som visar att du uppfyller KRAVs regler. Du ska kunna visa dokumentationen för ditt certifieringsorgan. Certifieringsorganet har rätt att få den dokumentation de tycker att de behöver av dig för att de ska kunna bedöma om du uppfyller KRAVs regler. Du kan välja om du vill göra dokumentationen på papper eller elektroniskt. Du ska löpande dokumentera vilka produkter och råvaror du köper in till den KRAV-certifierade verksamheten i butiken, hur stora mängder, samt vilket eller vilka leverantörer du har av KRAV-certifierade produkter. Du ska också dokumentera hur mycket KRAV-certifierade varor du säljer. För att du ska kunna räkna inköpta råvaror och produkter som KRAVcertifierade måste det tydligt synas på fakturor eller följesedlar att produkterna är KRAV-certifierade. Du ska spara dokumentationen i två år så att certifieringsorganet kan kontrollera den. Butik 195

15 Restauranger och storhushåll Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 197

Reglerna i detta kapitel omfattar alla former av storhushåll, restauranger och caféer. Även mindre produktionsenheter som exempelvis gruppboenden och förskolor omfattas. I texten nedan används restauranger som samlingsbegrepp. I detta kapitel anges även vilka regler i kapitel 1,2 och 9 som du behöver följa. Observera att även icke certifierade restauranger har rätt att marknadsföra KRAV-certifierat kaffe eller öl som serveras av annan aktör enligt regelavsnitt 1.7 Du som har varit certifierad enligt tidigare utgåvor av KRAVs regler, till och med utgåva juli 2010, får fortsätta att följa utgåva juli 2010 till och med 31 december 2011. Det här vill vi nå En KRAV-certifierad restaurang ska bidra till en ökad tillgänglighet av KRAVcertifierade rätter och produkter genom: en garanterad omfattning av KRAV-certifierade livsmedel exponering av KRAVs namn och märke goda kunskaper bland personalen om KRAV och ekologisk produktion att använda ingredienser med så få tillsatser som möjligt 15.1 Allmänt Restauranger som är anslutna till KRAV-certifiering har ett certifikat som anger vilka av nedanstående regler de följer och vilken marknadsföring de därmed får bedriva. 15.2 Certifiering av storhushåll För att göra det lättare att komma igång kan en restaurang gå in i KRAVcertifieringen på en låg nivå. Det är också tillåtet att till viss del använda andra ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel istället för KRAV-certifierade. Du kan tillgodoräkna dig dessa eftersom de naturligtvis är väsentligt bättre än konventionella livsmedel, men också på grund av att många leverantörer kan behöva tid för att bygga upp system för att särredovisa KRAV-certifierade livsmedel från andra ekologiska. 15.2.1 Minsta andel KRAV-certifierade livsmedel Du ska använda en miniminivå på årsbasis av KRAV-certifierade livsmedel (eventuellt delvis ersatta av andra ekologiska/msc-certifierade livsmedel enligt 15.2.2). Du ska kunna visa att du uppfyller minimikraven för en av tre nivåer. Vid revision ska du redovisa andelen KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel som köpts in under det senaste året för certifieringsorganet. Nivå 1: Minst 25 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter. Alternativ: Av minst 15 livsmedel används endast sådana som är KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade och av dem ska minst två vara baslivsmedel. Livsmedlen ska registreras hos ditt certifieringsorgan enligt 15.2.4. Nivå 2: Minst 50 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAVcertifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel. 198 Restauranger och storhushåll

Nivå 3: Minst 90 % av totala inköpsvärdet av livsmedel består av KRAVcertifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel. 15.2.2 Användning av andra ekologiska eller MSC-certifierade livsmedel Animaliska livsmedel från lantbruksdjur ska alltid vara KRAV-certifierade för att tillgodoräknas. Detta gäller även charkuterier och andra förädlade animaliska livsmedel liksom mjölk- och äggprodukter. För övriga livsmedel gäller att ekologiska livsmedel som inte är KRAV-certifierade eller MSC-certifierade livsmedel också får räknas in i kvoten. Dock ska minst 50% av livsmedlen i kvoten vara KRAV-certifierade. Detta verifieras vid revision genom att antal KRAV-certifierade livsmedel och andra ekologiska livsmedel räknas i restaurangen just vid revisionstillfället. 15.2.3 Redovisning av inköp Ekonomisk redovisning eller leverantörsstatistik ska vara utformad så att inköpta KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade livsmedel redovisas för sig samt att de totala inköpen av livsmedel till den del av verksamheten som KRAV-certifieras räknas för sig. Har du tillgång till KRAV-certifierade varor som inte inköps får du tillgodoräkna dem till ett skattat marknadspris. Du kan också lägga upp ett eget system för att redovisa inköpen. Ditt certifieringsorgan måste godkänna att det är trovärdigt. 15.2.4 Registrering av livsmedel som helt bytts ut till KRAV-certifierade produkter Restauranger som vill uppnå KRAV-certifiering nivå 1 genom att helt byta till KRAV-certifierade/ekologiska/MSC-certifierade produkter för minst 15 stycken utvalda livsmedel ska registrera dessa hos certifieringsorganet. Alla förändringar av detta urval ska anmälas till certifieringsorganet. Om ett sådant registrerat livsmedel tillfälligt inte finns att tillgå, ska avvikelsen dokumenteras och orsaken till detta bevaras för revision. 15.3 Certifiering av del av verksamhet Du kan certifiera hela verksamheten eller delar av den. Om bara en del av verksamheten är certifierad ska det klart framgå av certifikat och marknadsföring vilken del som avses. Bokföringen måste vara utformad så att inköp av livsmedel till denna del av verksamheten kan summeras från separata konton eller leverantörsstatistik. Detta innebär att exempelvis enbart frukost kan certifieras. 15.4 Miljöpolicy Ditt företag ska ha en miljöpolicy och årligen göra en översyn över vilka miljöförbättrande åtgärder ni kan genomföra. I den policyn ska ingå att: rödlistade fiskarter enligt Världsnaturfonden, se www.wwf.se ska inte serveras inga livsmedel serveras som är märkta att de är framställda med GMO källsortering och återvinning av avfall genomförs i de kommuner där det är möjligt systematiskt arbete för att minska antalet tillsatser i maten, utöver de som godkänns i KRAV-reglernas bilaga 3, ska genomföras Restauranger och storhushåll 199

systematiskt arbete för att öka andelen KRAV-certifierade råvaror ska genomföras 15.5 Regler i andra kapitel Du ska följa reglerna i kapitel 2. Om du importerar produkter kan du räkna dem som KRAV-certifierade om de uppfyller reglerna i kapitel 16. 15.6 Personalens kunskaper Den personal som hanterar KRAV-certifierade livsmedel ska ha goda kunskaper om ekologisk produktion och KRAV. Det ska alltid finnas personal i restaurangen under tillagning och servering som genomgått utbildning om KRAV och ekologisk produktion eller studerat KRAVs särskilt framtagna skriftliga informationsmaterial. Ny och tillfällig personal ska informeras om vilka i personalen som har denna kunskap. All relevant personal ska kunna besvara frågor om vilka ingredienser som är KRAV-certifierade, ekologiska eller MSC-certifierade och om ingrediensers ursprung. Personal som genomgått utbildning ska kunna visa ett utbildningsintyg. Personal som läst den skriftliga informationen ska ha signerat ett utskrivet exemplar av informationen eller registrerat sig för KRAVs restaurang körkort. Informationen ( körkortet ) ska innehålla följande moment. 1) Basinformation om ekologisk produktion och vad den syftar till 2) Allmän information om KRAVs regler, KRAVs målsättning och KRAVs mervärden 3) Information om rutiner för särhållning av KRAV-certifierade produkter i restaurangen 4) Information om märkning och marknadsföring av KRAV-certifierade livsmedel 5) Basinformation om andra miljömärkningar 15.7 Gruppcertifiering Förutsättningen för en gruppcertifiering är att det finns ett fungerande system för gemensamma/centraliserade inköp och för dokumentation, (se även regel 2.3.3). Exempel där det är möjligt att gruppcertifiera kan vara en kommun, ett landsting, en förvaltning eller en restaurangkedja. 15.7.1 Kvalitetssystem Gruppen ska ha ett internt system för att följa upp att de olika enheterna följer Regler för KRAV-certifierad produktion. Det är lämpligt att implementera systemet i det befintliga kvalitetsledningssystemet eller motsvarande. I systemet ska det ingå en årlig internrevision av att alla enheter följer reglerna. I systemets redovisning ska det framgå när avvikelser inträffar, vad som har inträffat och hur det åtgärdats. Den interna dokumentationen ska vara tillgänglig för certifieringsorganet vid revision och den ska sparas minst två år. 200 Restauranger och storhushåll

15.7.2 Alla måste göra lika Certifieringen måste vara lika inom alla enheter i verksamheten som du anslutit till certifiering, så att en trovärdig och smidig revision är möjlig. 15.7.3 Revision Certifieringsorganet genomför revisionen i huvudsak på ditt huvudkontor/inköpsavdelning eller motsvarande och gör dessutom stickprovsrevisioner på de olika enheterna. Under det första året ska en femtedel av enheterna revideras. För grupper med färre än tio restauranger ska minst två besökas. Om inga större avvikelser noteras ska besöksfrekvensen vara sådan att alla enheter har besökts efter åtta år. För restauranger som får en större avvikelse ska frekvensen ökas. 15.7.4 Certifikatet Certifikatet ska ange alla enheter som ingår i gruppcertifieringen. Du ska anmäla till certifieringsorganet om enheter tillkommer eller utgår ur certifieringen. 15.8 Märkning Du ska följa reglerna i KRAVs kapitel 1 Märkning och marknadsföring. 15.8.1 Hur ska märket användas? Du får enbart använda KRAVs märke tillsammans med information om hur stor andel av dina livsmedel som är KRAV-certifierade/ekologiska. På skylten/certifikatet: Garanterat 25 procent KRAV-godkända råvaror Garanterat 50 procent KRAV-godkända råvaror Garanterat 90 procent KRAV-godkända råvaror På menyn: Dagens KRAV-märkta ingredienser står på menyn och du får markera dem med KRAVs märke. 15.8.2 Vad är KRAV-märkt Det ska klart framgå vilka ingredienser som är av KRAV-certifierat ursprung. Om Restauranger och storhushåll 201

detta inte är möjligt ska personalen kunna redogöra för vilka ingredienser i en rätt som är KRAV-certifierade. 15.8.3 Märkning av buffé De KRAV-certifierade alternativen ska tydligt märkas ut på buffé. 15.8.4 Placering av certifikat Certifikatet som talar om att restaurangen är KRAV-certifierad ska finnas uppsatt på en för gästen väl synlig plats. Certifikatet ska ange vad restaurangen är certifierad för, vilken andel inköp som restaurangen förbundit sig att göra och vilket certifieringsföretag som har utfört certifieringen. Du kan dessutom presentera informationen på en egen skylt där du får använda KRAVs märke enligt 15.8.1. 202 Restauranger och storhushåll

16 Import och införsel av produkter eller råvaror Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 203

KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas andel av konsumtionen och utbudet. För att du ska få KRAV-märka produkter som har certifierats enligt andra regelverk så måste de ha producerats enligt regler som motsvarar KRAVs regler. När KRAV bedömer om ett annat regelverk uppfyller detta tar KRAV hänsyn till IFOAMs principer för ekologisk produktion (International Federation of Organic Agriculture Movements) och KRAVs mål med ekologisk produktion. Dessutom ska kvalitetssystemet hos de certifieringsorgan som utför certifieringen vara tillförlitligt. Ekologiska regler kan skilja mellan områden med olika traditioner, klimat och förutsättningar. Därför kan KRAV acceptera att regler som tillämpas i andra länder leder fram till en KRAV-märkning, trots skillnader i regelverken. Det är däremot inte rimligt att svensk ekologisk produktion certifierad enligt andra regler än KRAVs ska kunna KRAV-märkas i ett senare led. Det finns fler tilläggsregler för produkter från ekologisk djurhållning än från växtodling eftersom skillnaderna mellan KRAVs regler och EU:s förordning och IFOAM Basic Standards är större inom djurhållning. Du som varit certifierad enligt tidigare utgåvor av KRAVs regler, till och med utgåva juli 2010, får fortsätta att följa utgåva juli 2010 till och med 31 december 2011, förutom regel 16.1.2.1 som gäller alla från den 1 januari 2011. Läsanvisning I detta kapitel kan du läsa om grundkraven när du importerar eller för in produkter och råvaror för att KRAV-märka dem. Vill du sätta KRAVs märke på produkten hos en leverantör utanför Sverige som inte är KRAV-certifierad måste du först skriva ett avtal enligt regelavsnitt 2.11 om avtal med tredje part. En förutsättning för ett sådant avtal är att leverantören certifieras enligt ett annat ekologiskt regelverk. Kapitlet tar även upp de fall då det saknas ett erkänt certifieringsprogram eller regelverk och vilka möjligheter du har att ansöka till KRAV om att få certifieringsprogram eller regler erkända. Tänk särskilt på Innan du börjar marknadsföra en produkt ska alla relevanta krav i KRAVs regelverk vara uppfyllda och du ska ha anmält produkten till KRAV. Anmälan görs via KRAVs hemsida. Bara tillsatser och processhjälpmedel som finns både i IFOAM Basic Standards och i bilaga 8 till förordningen (EG) nr 889/2008 får ha använts i produktionen. Du får inte KRAV-märka produkter som är producerade i Sverige och certifierade enligt ett annat ekologiskt regelverk än KRAVs regler. När du importerar produkter från länder utanför EU och EFTA-området måste du ansöka om importtillstånd. För vissa länder finns vissa undantag från detta. Ansök till Livsmedelsverket om det gäller förädlade produkter eller till Jordbruksverket för oförädlade jordbruksprodukter. Respektive verk känner också till vilka länder som för närvarande är undantagna. 204 Import och införsel av produkter eller råvaror

Definitioner Ackreditering: För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion. Certifieringsorgan: Ett certifieringsorgan är en organisation som kan och får certifiera produktion eller produkter enligt något regelverk. Ofta erbjuder ett certifieringsorgan certifiering enligt flera olika regelverk, det vill säga olika certifieringsprogram. Certifieringsorgan för EU-ekologisk produktion är de kontrollorgan som är godkända genom beslut enligt förordning (EG) nr 834/2007. På KRAVs webbplats finns listor över vilka certifieringsorgan IOAS och EU godkänt. Certifieringsprogram: Ett systematiskt arbete där ett certifieringsorgan genomför certifiering enligt ett visst regelverk. I förordning (EG) nr 834/2007 används begreppet kontrollorgan i samma betydelse som när det här står certifieringsprogram. Erkännande av certifieringsprogram: Ett regelverk kan innehålla regler för hur produktion eller produkter som certifierats enligt ett annat certifieringsprogram ska kunna godkännas. Sådana regler måste tala om både vilka regelverk och vilka certifieringsorgan det är som erkänns. Godkänt certifieringsorgan: Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Import: Inköp av produkter från ett tredjeland alltså ett land utanför EU och EFTA. För att få importera ekologiska produkter krävs importtillstånd från Livsmedelsverket eller Jordbruksverket. Införsel: Inköp av produkter från ett annat land inom EU och EFTA. Du får fritt föra in ekologiska produkter från andra EU-länder men inte automatiskt KRAV-märka dem. Import och införsel av produkter eller råvaror 205

Regelverk: Regelverk betyder här en lagtext eller en standard för (ekologisk) produktion. KRAVs regler är ett regelverk. Den organisation som utvecklar reglerna kallas regelägaren. KRAV ekonomisk förening är regelägare för KRAVs regler. 16.1 KRAV-märkning vid import och införsel av produkter och råvaror För att du ska kunna KRAV-märka importerade eller införda produkter och råvaror ska de ha ett aktuellt certifikat utfärdat av ett certifieringsorgan enligt något av följande certifieringsprogram: KRAV-certifiering, IFOAM-ackrediterad certifiering eller certifiering enligt förordning (EG) nr 834/2007. För att få kalla produkten ekologisk måste den uppfylla förordning (EG) nr 834/2007. Dessutom ska du ha dokumentation som visar att råvarorna och produkterna uppfyller de tillägg som specificeras i avsnitt 16.1. 16.1.1 Tilläggskrav för samtliga produkter 16.1.1.1 Social rättvisa (se även regel 2.13, regeln kommer att revideras under 2010-2011) Producenten ska ha en skriftlig policy om social rättvisa. Undantagna från dokumentationskravet är producenter med färre än 10 anställda samt de som verkar i länder där relevanta frågor om social rättvisa regleras i gällande lagstiftning. Produkter kan inte KRAV-certifieras om brott mot mänskliga rättigheter eller tydliga fall av social orättvisa förekommer i samband med produktionen. Producenten får inte använda tvingad eller ofrivillig arbetskraft. Producenten ska behandla sina arbetstagare lika, ge dem samma möjligheter och inte agera diskriminerande. Producenten ska möjliggöra för anställda minderåriga att delta i grundläggande utbildning. Arbetstagare inom den ekologiska produktionen ska ges möjlighet att organisera sig och har rätt att förhandla kollektivt. 16.1.1.2 Bevarande av primära ekosystem Uppodling, eller annan varaktig förändring, av primära ekosystem är inte tillåten. 16.1.2 Tilläggskrav för vegetabiliska produkter 16.1.2.1 Växtodling Tilläggskraven gäller produktion som är certifierad enligt (EG) nr 834/2007 eller ett IFOAM-ackrediterat program. Vid odling av groddar ska utsädet vara ekologiskt. Vid odling i uppvärmda växthus ska en av följande två regler vara uppfylld: Energianvändning sammantaget för uppvärmning, belysning i kylrum, samt tillverkning av CO 2 ska till 80 % utgöras av icke-fossila bränslen eller spillvärme på årsbasis. 206 Import och införsel av produkter eller råvaror

Fossil energi får uppgå till högst 2,5 kwh/m 2 och odlingsvecka i genomsnitt under kulturtiden. 16.1.2.2 Vildväxande produktion Tilläggskraven gäller produktion som inte är certifierad enligt ett IFOAM-ackrediterat program. Insamlandet får inte på ett påtagligt sätt ha negativ påverkan på människors levnadssätt eller möjlighet att finna försörjning. Hänsyn ska tas till lokala traditioner och de människor som bor i området. De arter som ska insamlas får inte vara föremål för internationella bevarandeprogram eller på annat sätt vara föremål för restriktioner som visar att skörd är olämplig. För arter som finns upptagna på Convention on International Trade in Endangered Species, CITES, krävs att den anslutne följer dess föreskrifter. Arter som nationellt, i aktuellt land, är rödlistade och angivna som hotade arter får inte insamlas. 16.1.3 Tilläggskrav för animaliska produkter Tilläggskraven gäller produktion som är certifierad enligt (EG) nr 834/2007 eller ett IFOAM-ackrediterat program. För produkter från biodling gäller endast de allmänna tilläggskraven enligt 16.4. 16.1.3.1 Djurhållning Naturligt beteende De olika djurslagen ska kunna få utlopp för sina specifika behov och beteendemönster. Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Standards ska följande tilläggskrav uppfyllas: Moderdjur ska ges möjlighet till avskildhet vid förlossning. Ungar och moderdjur ska ha möjlighet till en nära kontakt under ungarnas första levnadstid. Kalvar, lamm och killingar ska ges möjlighet att dia under hela råmjölksperioden, dvs. åtminstone de 3 första dygnen efter födseln. Suggor ska grisa avskilt i skydd, till exempel i grisningshydda. Grisning får ske inomhus om suggan där har tillräcklig frihet och yta för bobyggnad och riklig tillgång på bobyggnadsmaterial. Grisar ska ha tillgång till för dem naturlig sysselsättning såsom att böka och ha ett aktivt födosöksbeteende genom till exempel vallbrott, skogsmarksberedning, trädesbearbetning och vintertid även bökning i djup ströbädd. Under den varma årstiden ska grisar ha tillgång till gyttjebad eller annan vattensvalka. Höns och kycklingar ska ha tillgång till sandbad. Kalkoner ska ha tillgång till sittpinnar. Hjort ska vistas i en för arten naturlig miljö, med tillgång till skydd i form av skog eller vindskydd. Vid hantering av hjortar ska särskild hänsyn tas till hjortdjurens stresskänslighet. Utformningen av foderplatsen ska vara sådan att alla hjortar ska kunna äta samtidigt. Detta för att minimera risken för stress och Import och införsel av produkter eller råvaror 207

stångskador. Hjortkalvar ska dia hela mjölkperioden fram till naturlig avvänjning. Bete och betesintag Utöver vad som anges i förordningen (EG) nr 834/2007 eller IFOAM Basic Standards ska följande tilläggskrav uppfyllas: Under vegetationsperioden ska alla djurslag ha tillgång till bete under större delen av dygnet. Fjäderfä får hållas inne nattetid. Undantag från kraven på tillgång till bete medges för: Kalvar som är högst 13 veckor och utfodras med mjölk. Djur som ska slaktas inom en månad från vegetationsperiodens början. Tjurar, baggar, bockar och galtar för avel. Tillfälliga undantag från kraven på tillgång till bete kan göras vid: Betäckning Insemination Förlossning Sjukdom Allvarliga insektsangrepp Extrem väderlek Slakt högst 2 veckor före slakt Operativa ingrepp Kupering av svansar eller mulesing (avlägsnande av hudveck) på får är inte tillåtet. 16.1.3.2 Slakt All hantering inklusive transport i samband med slakt skall utföras under lugna och värdiga former och med ett minimum av fysiska och psykiska påfrestningar för djuret. Slakteriet är ansvarigt för att transport av djur till slakteriet utförs i enlighet med förordningen (EG) nr 834/2007, om ej annat avtalats. Djur som skall märkas som ekologiska måste levandebesiktigas av veterinär. Djur som vid levandebesiktning, eller vars slaktkropp, får anmärkningar som tyder på bristande djurskydd får inte märkas. Slakteriet är skyldigt, efter tillstånd från djurägaren, att meddela kontrollorganet anmärkningar vid levandebesiktning eller på slaktkroppen som tyder på bristande djurskydd. Etablerade djurgrupper skall hållas samman under transport, uppstallning och bedövning. Olika djurgrupper skall hållas åtskilda, så att de inte oroas av varandra. Vid väntetid skall djur ha grovfoder i tillräcklig mängd och tillgång till vatten. Djurens naturliga beteende skall utnyttjas vid drivning, t ex genom att gruppen hålls samman, att de får gå från mörker till ljus eller följa ledardjuret. Elpådrivare får inte användas. Bedövningens effekt skall kontrolleras på varje enskilt djur. Detta skall göras omgående efter bedövning och före avblodning. Avblodning och vidare hantering av slaktkroppen skall göras utan att obedövade djur uppmärksammar det. 208 Import och införsel av produkter eller råvaror

Manuell kontroll av att djuret är dött skall göras efter avblodning innan vidare hantering får ske. 16.1.3.3 Vattenbruk Produkter som certifierats av ett IFOAM-ackrediterat program kan KRAV-certifieras, med undantag av följande: Jätteräkor, dvs storvuxna tropiska räkor, odlade eller vildfångade, kan inte KRAV-märkas. 16.1.4 Tilläggskrav för förädling Tilläggskraven gäller produktion som inte är certifierad enligt ett IFOAM-ackrediterat program. Tillåtna tillsatser och processhjälpmedel är de som anges både i bilaga 8 till förordningen (EG) nr 834/2007 och i IFOAM Basic Standards. En lista över dessa finns tillgänglig på KRAVs webbplats www.krav.se KRAV tillåter inte processer som leder till uppkomst av naturfrämmande molekyler. Filtreringsteknik som leder till kemiska förändringar på molekylär nivå tillåts endast efter särskild prövning. IFOAMs regler för prövning av livsmedelstillsatser och processhjälpmedel ska användas också som grund för denna prövning. Filtreringsutrustning får inte innehålla asbest eller på annat sätt påverka produkten negativt. 16.1.5 Tilläggskrav för produktionshjälpmedel För KRAV-certifiering av produktionshjälpmedel krävs att reglerna i kapitel 12 uppfylls i sin helhet. 16.2 KRAV kan erkänna andra regelverk och certifieringsprogram KRAV kan erkänna certifieringsprogram och regelverk utöver de IFOAM-ackrediterade och de som certifierar enligt (EG) nr 834/2007. De kan erkännas som motsvarande delar av KRAVs regler, eller KRAVs regler i sin helhet. Ett exempel är rättvisemärkta produkter. De räknas som att de uppfyller KRAVs regelavsnitt 2.13. Men för att en produkt ska få KRAV-märkas måste produkten också ha producerats enligt ett ekologiskt regelverk. Om KRAV erkänner nya certifieringsprogram eller regelverk lägger KRAV ut en förteckning över dessa ytterligare erkända certifieringsprogram och regelverk på sin webbplats www.krav.se. Du kan som KRAV-ansluten ansöka till KRAV om att få ett regelverk och/eller certifieringsprogram erkänt och publicerat. 16.3 KRAV kan återkalla erkännandet av certifieringsprogram KRAV har rätt att återkalla erkännandet av enskilda certifieringsprogram om det skulle visa sig att certifieringsorganet arbetar på ett sådant sätt att KRAVs trovärdighet kan hamna i fara. Det finns en särskild lista över certifieringsprogram vars erkännande återkallats på KRAVs webbplats. Import och införsel av produkter eller råvaror 209

16.4 Produkter som är tillverkade utanför Sverige och certifierade enligt KRAVs regler Om du har verksamhet utanför Sverige och den verksamheten certifieras enligt KRAVs regler av ett godkänt certifieringsorgan gäller KRAVs regler i alla tillämpliga delar. I de fall reglerna inte är tillämpliga på grund av annorlunda förhållanden kan certifieringsorganet medge vissa undantag från reglerna. Undantagen ska då uppfylla IFOAM Basic Standards och EUs regler för ekologisk produktion. Undantagen får inte gälla sådana extrakrav som anges i detta regelkapitel för införda och importerade produkter. Certifieringsorganet ska begära en kalibrering med KRAV och övriga certifieringsorgan i tveksamma fall. 210 Import och införsel av produkter eller råvaror

17 Fiske Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 211

KRAVs regler för fiske omfattar alla delar av kedjan från fartyget och fiskemetoderna till förädlingen och detaljhandeln. Spårbarheten löper som en röd tråd genom reglerna. Det är den som gör att konsumenten i slutänden kan veta varifrån fisken kommer och att den har fiskats, hanterats och förädlats enligt KRAVs regler. Spårbarheten märks tydligast i reglerna om fiskefartyget, fiskemetoderna samt landning och förädling. Spårbarheten med strikta rutiner för hur aktörerna ska märka, sortera och dokumentera sina produkter lägger grunden för konsumenternas förtroende för KRAV-märket. Men reglerna innehåller också regler för hur KRAV själva och de behöriga certifieringsorganen ska arbeta för att säkerställa sitt oberoende och en hög kvalitet i arbetet. Dessa regler är också en viktig del i att bygga förtroendet för KRAV-märkningen. Reglerna behandlar också hur det går till att godkänna ett bestånd för KRAVcertifierat fiske. Ett bestånd är en avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. KRAV bedömer då beståndet utifrån beståndets storlek, fiskets omfattning, redskap och metoder, fiskens förmåga att reproducera sig och risken för att fisken innehåller skadliga miljöföroreningar. Reglerna om fiskefartyget och fiskemetoderna handlar till exempel om vilken utrustning som är tillåten och vilka rutiner och vilken dokumentation som krävs för att kunna uppfylla kraven på spårbarhet. Reglerna om fiskemetoderna fokuserar också på att undvika spökfiske, det vill säga att förlorade fiskeredskap fortsätter att fånga och döda under lång tid därför att de är tillverkade av nästan oförstörbara material. Dessutom behandlar reglerna frågan om att undvika att man fångar djur som man inte vill fånga, både däggdjur och fåglar men även fiskar - så kallad bifångst. Läsanvisning Varje avsnitt i kapitlet börjar med ett stycke under rubriken Det här vill vi nå som beskriver syftet med reglerna. Efter syftet följer en överblick över reglerna i avsnittet. Den beskriver vad reglerna i avsnittet handlar om. Därefter följer Tänk särskilt på som tipsar den KRAV-anslutne om viktiga saker som gäller för just det avsnittet. Avsnitt 17.1 och 17.2 gäller organisationer utanför fiskeföretaget, medan 17.3 och framåt gäller för företagen inom fiskeproduktionen. Definitioner Bifångst: Oavsiktlig fångst av däggdjur och fåglar eller av fisk av arter eller storlekar som man inte planerat att fånga. Bestånd: En avgränsningsbar grupp av fiskar av samma art som har ett gemensamt fortplantningsområde. Certifieringsorgan: Organisation som undersöker hur ett KRAV-anslutet företag följer KRAVs regler och kontrollerar att detta sker på ett tillräckligt bra sätt. 212 Fiske

Försiktighetsansatsen: Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen skall värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. IAC: IFOAM Accreditation Criteria. ICES: International Council for the Exploration of the Sea. Landning: Överlämning av fångst från fiskefartyg till mottagare i land. Lekbiomassa: Den sammanlagda vikten av lekmogna fiskar i ett bestånd. Målart: Den fiskart man vill fånga. Spökfiske: Förlorade redskap som kan fortsätta fånga djur under mycket lång tid eftersom de är tillverkade av svårnedbrytbara material som nylon och andra plaster. En fullständig lista över begrepp och definitioner finns i avsnittet Definitioner. 17.1 Allmänna regler Det här vill vi nå Reglerna ska utveckla fiskenäringen mot ett hållbart fiske och en hållbar förädling. De behöriga certifieringsorganen ska med mycket hög säkerhet kunna kontrollera att de KRAV-anslutna följer reglerna i alla led. Då blir reglerna ett effektivt verktyg för att utveckla den hållbara fiskerinäringen. Konsumenterna ska kunna lita på KRAV-märkningen. Då främjar och underlättar reglerna handel med KRAV-certifierade fisk- och skaldjursprodukter. Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV och de behöriga certifieringsorganen fattar sina beslut om att certifiera fiskeriverksamheten. Reglerna ska också göra det tydligt vem som fattar besluten. Överblick över reglerna Kompetenskraven i dessa regler ser till att KRAV och de behöriga certifieringsorgan upprätthåller ett system som garanterar deras oberoende och kompetens. Reglerna om kvalitetssäkring handlar om hur du ska tillämpa reglerna, vilka fiskevatten de gäller för och vilka regler som gäller när du marknadsför och märker produkterna. Fiske 213

Reglerna är utvecklade för nordiska förhållanden och är inte utprovade för andra områden. 17.1.1 Hur du tillämpar reglerna Du ska tillämpa reglerna för KRAV-certifierat fiske i sin helhet. Du kan också tilllämpa reglerna tillsammans med andra frivilliga märkningssystem. 17.1.2 Certifieringsorganens statistik över bifångster Certifieringsorganen ska föra statistik över bifångster av marina däggdjur och fåglar. KRAV ska offentliggöra statistiken varje år. 17.1.3 Märkning och marknadsföring Förutom vad som anges i kapitel 1 gäller att en certifiering enligt reglerna för KRAV-certifierat fiske får kallas KRAV-certifiering, KRAV-godkänd enligt regler för KRAV-certifierat fiske. En produkt som kommer från en certifierad verksamhet och uppfyller alla delar av reglerna i kapitel 17 får marknadsföras som från ett KRAV-certifierat fiske. KRAVs B-märke ska användas eller senast från 1 juli 2012 KRAVs nya logotyp. 17.2 Ansökningsprocessen Det här vill vi nå Bedömningen av ett bestånd inför ett eventuellt godkännande av beståndet för KRAV-certifierat fiske ska vila på bästa tillgängliga vetenskapliga data. Det ska vara tydligt för var och en hur KRAV fattar sina beslut om att godkänna ett bestånd. Var och en ska också ha möjlighet att ge sina synpunkter på förslag till beslut och på det underlag som förslaget grundas på. Reglerna ska också göra det tydligt vem som fattar besluten. Överblick över reglerna Reglerna om ansökan handlar om att bedöma ett fiskebestånd och föreslagna fiskemetoder. Reglerna handlar också om vem som är ansvarig för att lämna information samt om avgifter för ansökan. Reglerna omfattar även fiskekommitténs uppgifter och arbetssätt när de bedömer bestånd och fiskemetoder. Reglerna om KRAVs beslut om certifierat fiske beskriver beslutsordningen och bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överklagan. Tänk särskilt på Det är du som vill få en produktion KRAV-certifierad som är skyldig att visa att den uppfyller kraven. Därför är det du som vill få ett bestånd certifierat som ska leverera fakta och betala för arbetet att bedöma beståndet. Det är KRAV som beslutar om att godkänna bestånd för fiske och fiskemetoder. 214 Fiske

Godkända certifieringsorgan utför och godkänner certifieringen av enskilda fartyg. Det innebär att flera fartyg kan fiska på ett godkänt bestånd. Du som vill börja fiska på ett godkänt bestånd behöver då bara kontakta ett godkänt certifieringsorgan för att få fartyget certifierat, du behöver inte få själva beståndet godkänt. 17.2.1 Information i ansökan Du kan ansöka om att KRAV bedömer ett fiskbestånd enligt dessa regler om du vill bedriva certifierat fiske där och om vi inte har bedömt beståndet tidigare. Du kan också ansöka om att vi bedömer ett bestånd på nytt när ett gammalt beslut upphör att gälla. Det är du som ansöker som ansvarar för fiskekommittén får den information den anser att den behöver för att kunna bedöma beståndet. KRAV har på sin hemsida en ansökningsblankett med en checklista över dokument som behövs för att bedöma bestånd. Fiskekommittén får också begära in kompletterande information om det aktuella beståndet och om de föreslagna metoderna och redskapen, om de anser att det behövs. 17.2.2 Avgift för ansökan KRAV tar ut en avgift som täcker kostnaderna för att bedöma beståndet. 17.2.3 Fiskekommitténs handläggning av ansökan Reglerna handlar om fiskekommitténs uppgifter och arbetssätt. 17.2.3.1 Fiskekommitténs uppgifter Fiskekommitténs huvuduppgift är att ge råd till KRAV om huruvida de ska godkänna fiske på angivna bestånd och med angivna metoder eller inte. KRAVs styrelse utser fiskekommittén. 17.2.3.2 Fiskekommitténs arbetssätt Fiskekommittén ska ha en dokumenterad och offentlig arbetsordning i enlighet med IAC eller ISO 65. Fiskekommittén ska vara enig i sitt beslut. 17.2.3.3 Fiskekommitténs sammansättning En forskare med dokumenterade kunskaper i marin ekologi ska leda fiskekommittén. Fiskekommittén ska som helhet vara kompetent att bedöma fiskets effekter på den marina miljön. I kommittén ska därför finnas kompetens inom marin ekologi, fiskeribiologi, miljövård, etologi, fiskemetoder och redskapsutveckling. Fiskekommittén ska också ha erfarenhet av fiske och ha kompetens inom miljömärkning av livsmedel. Fiskekommittén kontaktar de övriga experter som behövs. KRAVs styrelse ska finnas representerad i fiskekommittén. 17.2.4 Beslut Reglerna om KRAVs beslut om certifierat fiske beskriver beslutsordningen och bestämmelserna för yttranden, offentlighet, tidsgränser och överklagan. 17.2.4.1 Beslut av KRAV KRAV beslutar om vilka bestånd som ska vara öppna för certifierat fiske. KRAV beslutar också om vilka metoder och redskap som får användas i det certifierade fisket på bestånden. Fiske 215

17.2.4.2 Yttrande från intressenter Innan KRAV fattar beslut om att tillåta eller inte tillåta ett certifierat fiske ska de berörda intressenterna få tillfälle att yttra sig över förslaget. Intressenterna ska också ha tillgång till fiskekommitténs råd när de yttrar sig om förslaget till beslut. Det innebär att kommitténs råd ska skickas med förslaget. 17.2.4.3 Offentliggöra beslut KRAV ska publicera sina beslut om att tillåta fiske på ett bestånd på sin webbplats. Besluten ska innehålla svar på följande frågor: Vilket bestånd är godkänt? Var är det tillåtet att fiska? Vilka redskap och metoder är tillåtna? Vilka andra begränsningar gäller? 17.2.4.4 Tidsbegränsningar Besluten om att ett bestånd ska vara öppet för certifierat fiske gäller normalt i tre år. I exceptionella fall kan KRAV ompröva ett beslut innan de tre åren gått. Det kan till exempel hända om vetenskapliga undersökningar visar att beståndet är överexploaterat eller att de godkända metoderna och redskapen medför allvarliga effekter på ekosystemen eller att fisket medför oacceptabla bifångster. 17.2.4.5 Du kan överklaga beslut Du kan överklaga KRAVs beslut om att certifiera eller inte certifiera ett fiske. Du överklagar då till KRAVs styrelse och inom tre veckor efter att KRAV offentliggjort beslutet. 17.3 Beståndet - grundläggande principer och regler Det här vill vi nå Reglerna ska leda till att certifierade fisken bara ska ske på bestånd som är långsiktigt hållbara. Fisket ska också ske på ett sätt så att det inte överskrider den förmåga beståndet har att reproducera sig självt. Fisket får alltså inte göra att beståndet långsiktigt minskar. KRAV-certifierad fisk ska inte överskrida gränsvärden för främmande ämnen och miljögifter. Redskapen ska vara utformade så att de inte hotar beståndets hållbarhet eller orsakar långvariga skador i miljön. Överblick över reglerna Vi vet för närvarande inte allt om något fiskbestånd. Vi tror inte heller att alla bestånd kan bedömas efter samma kriterier, eftersom de biologiska förutsättningarna varierar för mycket. Det bästa vi kan göra är att sätta samman en fiskekommitté med hög kompetens, ge den riktlinjer och cirkulera kommitténs slutsats för kommentarer. Detta avsnitt innehåller riktlinjerna för fiskekommitténs bedömning av statusen på bestånd. KRAV ska grunda bedömningen på de fakta som finns om beståndet, om redskapen och metoden samt ta hänsyn till försiktighetsansatsen och ICES råd. 216 Fiske

De aspekter som KRAV bedömer utifrån är: fiskets omfattning fiskens reproduktion - redskap och metoder främmande ämnen. Miljögifter är ett komplext problem i nordiska vatten. I första hand gäller detta tungmetaller och dioxiner. Därför bedömer KRAV särskilt beståndets belastning av miljögifter och främmande ämnen. 17.3.1 Bedömning av ett bestånd Reglerna i detta avsnitt handlar om hur olika omständigheter påverkar KRAVs bedömning och om vilka grunder KRAV ska bygga sin bedömning på. 17.3.1.1 Grund för bedömning Bedömningen ska grunda sig på tillgängliga data och relevant kunskap om beståndet, om metoden och redskapen. Fiskekommittén får avråda från fiske om de anser att kunskaperna om dessa områden är otillräckliga. 17.3.1.2 ICES råd Fiskekommittén ska ta hänsyn till ICES råd om ICES har bedömt beståndet tidigare. Fiskekommittén ska visa på vilket sätt den har tagit hänsyn till ICES råd i sitt eget förslag till beslut. 17.3.1.3 Försiktighetsansatsen KRAV ska tillämpa försiktighetsansatsen när de bedömer ett bestånd. Försiktighetsansatsen är ett regelverk som avser att förhindra skadliga eller irreversibla effekter av mänsklig aktivitet (till exempel fiske) på havens ekosystem. Regelverket innebär att fiskeförvaltningen ska värdera och ta hänsyn till påverkan på fiskbestånd och miljö vid beslut om fiske. 17.3.1.4 Fiskets omfattning Det samlade fisket på beståndet får inte överstiga produktionsförmågan i de marina ekosystemen eller äventyra balansen i dem. 17.3.1.5 Säkra beståndet långsiktigt Försiktighetsansatsen innebär att fisket inte får medföra att beståndet långsiktigt minskar. KRAV kan tillåta ett certifierat fiske om vi bedömer att beståndet är inom biologiskt säkra gränser. Biologiskt säkra gränser innebär att beståndet måste innehålla en minsta kritisk lekbiomassa och att fisket inte får överstiga en högsta kritisk dödlighet. Biologiska kriterier ska vara utgångspunkter för att bedöma denna lekbiomassa och fiskdödlighet. 17.3.1.6 Redskap och metoder Fiskekommittén ska avgöra vilka redskap och metoder som får användas i fisket på ett visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av målarten men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer. Fiskemetoder som ger långvariga eller permanenta skador i miljön kan inte godkännas. Det kan till exempel handla om skador på korallrev eller andra särskilt känsliga biotoper. Fiske 217

17.3.1.7 Främmande ämnen Fiskekommittén får avråda från att godkänna ett bestånd på grund av att det finns höga halter av främmande ämnen i beståndet. Sveriges och Finlands undantag i artikel 1 i Kommissionens Förordning 466/2001 gäller inte främmande ämnen i fisk och skaldjur från bestånd som KRAV godkänner för fiske enligt dessa regler. De högsta tillåtna halterna definieras i förordningens bilaga. 17.3.1.8 Lever och rom Lever och rom av fisk från Östersjön, Bottenhavet och Finska viken får inte säljas som KRAV-certifierad. 17.4 Fiskefartyget Det här vill vi nå Den KRAV-anslutne fartygsägaren ska planera verksamheten och driva fiskefartyget så att fartyget påverkar miljön så lite som möjligt. Fartyget påverkar miljön genom driften (bränsle, underhåll, m.m.) och aktiviteter (fisket och transporten). KRAVs regler säkerställer också att besättningen och ägaren har den kompetens som behövs för att minimera fartygets miljöpåverkan. Överblick över reglerna Reglerna om fiskefartyget handlar om vem som certifierar ett fartyg och vilka krav på utrustning, rutiner och dokumentation som gäller för fartyget. Vi lägger tonvikten på grundläggande funktioner som kompetensutveckling, att följa gällande lagar och andra åtgärder som på lång sikt bör minska effekterna på miljön. Orent bränsle och tvåtaktsteknik orsakar stora utsläpp och därför är de inte tillåtna i KRAVs regler. Vissa bottenfärger är så giftiga att de inte heller är tillåtna. De giftigaste är helt förbjudna i Sverige, men vi nämner dem ändå i reglerna eftersom de kan vara tillåtna i andra länder. Tänk särskilt på Det är KRAV som godkänner fisket på ett bestånd. Ett godkänt certifieringsorgan certifierar det enskilda fartyget. Det innebär att du bara behöver ansöka om certifiering av fartyget om du ska fiska i ett redan godkänt bestånd. 17.4.1 Certifiering av fartyget Du som vill bedriva certifierat fiske måste se till att det enskilda fiskefartyget blir certifierat av ett godkänt certifieringsorgan. Certifieringen av fartyget innebär att fartyget får landa fisk eller skaldjur som KRAV-certifierade produkter. Du som har fartygstillståndet är ansvarig för att uppfylla samtliga regler när fartyget ska bedriva certifierat fiske enligt KRAVs regler. 17.4.2 Dokumentation och rutiner Fartyget ska ha dokumentation som visar hur det lever upp till de miljö-, fiskeoch arbetarskyddslagar som gäller. Det ska också finnas rutiner som säkrar att den ansvariga får reda på till exempel lagändringar och eventuella fiskestopp. 218 Fiske

17.4.3 Personalens kompetens Personal på fiskefartyg som certifieras enligt dessa regler ska ha goda kunskaper om KRAVs regler och hur man uppfyller dem. 17.4.4 Dieselmotorer Fiskefartyg med dieselmotorer ska använda diesel med maximalt 0,05 procent svavel. Vid dokumenterade tekniska skäl för att inte kunna använda sådan diesel ska en plan upprättas och genomföras för att gå över till diesel med föreskriven svavelhalt. 17.4.5 Utombordsmotor Samtliga utombordsmotorer på fiskefartyg som är certifierade enligt dessa regler ska vara av fyrtaktstyp. 17.4.6 Hydrauloljor och smörjfetter Hydrauloljor som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt standarden Hydraulvätskor - Krav och provningsmetoder SS 15 54 34 eller uppfylla motsvarande krav. Smörjfetter som används ombord ska vara miljömärkta eller godkända enligt standarden Smörjfett - Krav och provningsmetoder SS 15 54 70 eller uppfylla motsvarande krav. Certifieringsorganet kan bevilja undantag från denna regel om fartyget kan visa dokumentation på att det inte på marknaden går att köpa olja eller smörjmedel av den kvalitet som regeln kräver. 17.4.7 Rengöringsmedel Grovrengöringsprodukter som används ombord får inte innehålla komponenter som är klassade som cancerframkallande, mutationsframkallande eller reproduktionsstörande. Tensider och andra komponenter får inte göra att olja och vatten inte separerar eller göra så att reningsanläggningarna inte fungerar. Grovrengöringsprodukterna ska i övrigt vara så miljöanpassade som möjligt. 17.4.8 Köldmedier Syntetiska köldmedier får inte användas ombord. 17.4.9 Avfall Fartyget ska ha tydliga rutiner för att hantera olika typer av avfall, för att minimera dem och för att inte förorena mark, luft eller vatten. Olika slag av farligt avfall får inte blandas med varandra. Farligt avfall får heller inte blandas med andra slag av avfall eller andra ämnen eller material. Farligt avfall ska i övrigt hanteras i enlighet med landets lagstiftning. Farligt avfall är till exempel explosivt, brandfarligt, oxiderande, giftigt eller hälsoskadligt avfall. Exempel på farligt avfall är oljeavfall, impregnerat virke, eloch elektronikskrot, batterier, lösningsmedel, färg och lack. 17.4.10 Bottenfärg Den lagstiftning som finns om bottenfärger ska följas. Dokumentation av vilken typ av bottenfärg fartyget använder ska finnas tillgänglig vid en revision. Fiske 219

17.5 Fiskemetoden Det här vill vi nå Fiskaren ska bara fånga den avsedda fångsten. Metoden ska också vara skonsam mot omgivningen. Fiskaren ska sträva mot att använda den fångstmetod som medför minst lidande för djuren innan de avlivas. Reglerna främjar kvaliteten i fisket för att minska till exempel svinn i form av fiskrens och kasserad fisk. Att öka kvaliteten minskar i sig miljöpåverkan eftersom att fånga och landa fisk alltid påverkar miljön. Konsumenten ska också kunna lita på att fisken är fångad där producenten säger att den är fångad. Överblick över reglerna Reglerna fokuserar på spårbarheten, att undvika spökfiske och att undvika bifångst av däggdjur, fåglar och av annan fisk än den man planerar att fånga. Reglerna om fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten och inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten ska arbeta för att bli certifierad. De innehåller också särskilda krav som gäller vid trålfiske, garnfiske, fiske med lina och krok samt fiske med burar och ryssjor. De särskilda kraven omfattar till exempel tid i vattnet, selektiva anordningar och anpassningar till marina däggdjur. Tänk särskilt på Kraven på teknisk utrustning för spårbarhet är mindre för små fartyg med begränsad räckvidd. Det beror på att de inte kan röra sig över en så lång sträcka att de byter bestånd. För närvarande tillåter reglerna att ett fartyg fiskar både certifierat och icke certifierat. Men det gäller endast så länge det ocertifierade fisket fångar andra arter än det certifierade. Detta ger fler fartyg ekonomisk möjlighet att gå över till certifierat fiske. 17.5.1 Krav på allt fiske De allmänna kraven på fiskemetoderna omfattar vilken utrustning som är tillåten och inte tillåten, vilken dokumentation som krävs och hur du som KRAV-ansluten ska arbeta för att bli certifierad. 17.5.1.1 Följ lagar och regler Allt fiske ska ske enligt de lagar och regler som gäller. Det innebär att om myndigheterna stänger ett fiske är det automatiskt stängt för KRAV-certifierat fiske. 17.5.1.2 Tillåtna bestånd, redskap och metoder Certifierat fiske är endast tillåtet med de begränsningar som KRAV beslutar om. Begränsningarna gäller vilka redskap och metoder som får användas i fisket på ett visst bestånd. Redskapen ska i huvudsak fånga könsmogna individer av målarten men samtidigt sortera ut undermåliga, till exempel för små, individer. Fiskemetoder som ger långvariga eller bestående skador i miljön kan inte godkännas. Det gäller till exempel skador på korallrev eller andra särskilt känsliga biotoper. 220 Fiske

17.5.1.3 Övriga redskap ombord Ett fartyg som fiskar certifierat efter en viss målart får inte ha med sig otillåtna redskap som vanligen är till för att fånga målarten. 17.5.1.4 Certifierat och icke-certifierat fiske Ett fartyg får inte fiska på samma godkända bestånd med både tillåtna och icketillåtna redskap och metoder. Däremot får ett certifierat fartyg under en övergångsperiod bedriva riktat certifierat fiske på godkända bestånd och med tillåtna metoder på en målart och icke-certifierat fiske på en annan målart. Men fartyget får inte bedriva det icke-certifierade fisket på bestånd som är uppenbart hotade eller med metoder som i ett miljöperspektiv är klart olämpliga. 17.5.1.5 Dokumentation av fångstresan Fartyget ska dokumentera fångstresan så att det inte finns något tvivel om var fångsten är tagen. Informationen ska ange fartygets position med en noggrannhet av 10 nautiska mil eller bättre. Fartyget ska dokumentera såväl den plats fartyget sätter trålen i vattnet som den plats trålen tas upp. Detta gäller också andra redskap. Fartyget ska också dokumentera tidpunkten för fångsten. 17.5.1.6 System för positionsrapportering Fartyg med största längd större än 12 meter ska vara utrustade med VMS-utrustning, eller en annan rapportutrustning som inte går att manipulera. Fartyg med största längd längre än 15 meter ska sända information om position, kurs och fart till en datainsamlande organisation minst en gång i timmen. Fartyg mellan 12 och 15 meter ska sända information om dagens resa minst en gång varje fiskedag. Certifieringsorganet ska få tillgång till uppgifterna hos den datainsamlande organisationen. Om systemet slutar att fungera under en fångstresa får ingen del av fångsten säljas som KRAV-certifierad. Fartyg som återvänder till hemmahamnen tidigare än 24 timmar efter att fångstresan startat är undantagna från denna regel. 17.5.1.7 Förvaring av fångsten Du som KRAV-certifierad ska förvara fångsten i enheter som är markerade för att uppnå full spårbarhet. I denna markering ska ingå KRAVs namn eller märke, art, fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positionsangivelserna ska ange fartygets position med en noggrannhet på 10 nautiska mil eller bättre. 17.5.1.8 Märkning av redskap Alla redskap ska vara tydligt märkta på själva redskapet. Märkningen ska göra det möjligt att spåra redskapen till sin ägare. 17.5.1.9 Trasiga redskap Du ska föra iland trasiga redskap för att reparera eller förstöra dem. 17.5.1.10 Bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur Fartyget ska föra in all bifångst av marina däggdjur, fåglar och ryggradslösa djur i loggboken. Fartyget ska också rapportera alla bifångster av marina däggdjur till certifieringsorganet inom två veckor. Du kan föra in fångst av ryggradslösa djur i loggboken med den ungefärliga vikten, eller på något annat sätt som är lämpligt för att beskriva mängden. Fiske 221

17.5.1.11 Gångtiden Den tid det tar att färdas från hamn till fångstplatsen får inte vara längre än att fångsten kan säljas som konsumtionsfisk. 17.5.1.12 Bränsleåtgång När du fångar fisk som ska konsumeras av människor får bränsleåtgången vara högst 0,5 liter/kg landad fisk (rensad, blandad fångst) som ett årsmedelvärde. För riktat foderfiske ska bränsleåtgången vara mindre än 0,07 liter/kg fisk landad hel, som ett årsmedelvärde. För skaldjur finns det ännu inga sådana krav. 17.5.2 Särskilda krav på trålfiske Här finns de särskilda krav som gäller för trålfiske när du använder selektiva anordningar för torsk och skaldjur, samt att bomtrålar inte är tillåtna. 17.5.2.1 Selektiv anordning - torsk och bottenlevande fisk Trålar för torsk och bottenlevande arter ska vara utrustade med så kallat BACO- MA-fönster eller en selektiv anordning som har motsvarande effekt. Anordningen ska låta undermålig, till exempel för liten, fisk slippa ut. 17.5.2.2 Selektiv anordning - skaldjur Trålar för skaldjur ska ha lämplig selektionsrist eller selektiv anordning med motsvarande effekt. 17.5.2.3 Bomtrålar Bomtrålar är inte tillåtna för certifierat fiske. 17.5.3 Särskilda krav på garnfiske Här finns de särskilda krav som gäller för garnfiske, som garnens tid i vattnet och skydd av marina däggdjur. 17.5.3.1 Garnens tid i vattnet Garn ska dras så ofta att fisken aldrig blir sittande mer än 24 timmar i garnet. KRAV kan besluta om särskilda restriktioner i fråga om vissa certifierade fisken. 17.5.3.2 Drivgarn och marina däggdjur Alla drivgarn ska vara utformade så att marina däggdjur kan undvika dem. 17.5.4 Särskilda krav på fiske med lina och krok Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med lina och krok. 17.5.4.1 Krokarnas tid i vattnet KRAV kan besluta särskilt om hur länge krokarna får ligga i vattnet. 17.5.5 Krav på fiske med burar och ryssjor Här finns de särskilda krav som gäller för fiske med burar och ryssjor, som tidsperioder, genomlysning av krabbor, åldringsmaskor och åldringspaneler (som bryts ner så att det blir en rymningsväg om redskapet förloras) samt för selektion. 17.5.5.1 Tidsperiod Du ska dra burar och ryssjor minst två gånger per vecka. 17.5.5.2 Genomlysning av krabbor Du ska genomlysa krabbor till sjöss vid krabbfiske. Krabbor som inte är välma- 222 Fiske

tade ska du släppa tillbaka i havet oskadda. Det ska vara dokumenterat att genomlysningsapparaturen eller hanteringen i övrigt inte skadar krabborna. 17.5.5.3 Selektion Ryssjorna bör vara utformade så att de bara fångar målarten. Fartyg som drar ålryssjor ska ha den bästa tillgängliga utrustningen för att effektivt skilja ut ål från annan fisk i båten. Den andra fisken ska släppas tillbaka i havet oskadad. 17.5.5.4 Åldringsmaska och åldringspanel Det ska finnas åldringsmaska och åldringspanel eller likvärdig anordning i burar och ryssjor i alla fiskhus. 17.6 Landning och förädling Det här vill vi nå KRAV-certifierad fisk och skaldjur ska hållas isär från produkter som inte är KRAV-certifierade i samband med landning, auktion och vidaretransport till grossisterna och beredningsindustrin. Tillsatser och andra råvaror som inte kommer från havet, processhjälpmedel, aromämnen och liknande ska vara naturliga eller framställda med miljöanpassade metoder. Alla aktörer i produktionskedjan ska hantera avfall med högsta möjliga krav på att sortera och att återvinna avfallet. Transporterna och förädlingen ska använda så lite energi som möjligt genom att välja bästa tänkbara bränsle, teknik och färdväg. Överblick över reglerna Reglerna garanterar att konsumenten kan veta att fisken verkligen har fiskats och hanterats på det sätt som KRAV-certifieringen kräver. Därför prioriterar reglerna för landning och förädling att produkten ska vara spårbar. Reglerna för landning av fångsten omfattar: hur fångsten ska hanteras vid landning vilket ansvar mottagaren har för bland annat kontroll bokföring hur fångsten ska lagras och förpackas. Reglerna för förädling omfattar: förädlingsföretagets ansvar förädlingsföretagets miljömål och handlingsplan för att nå miljömålen internrevision, dokumentation och effektivitet hur produkterna ska hanteras under förädlingen hur andra råvaror och tillsatser ska hanteras förpackningar samspelet med andra miljömärkningssystem. Tänk på KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV Fiske 223

tillämpa IACs kriterier för Acceptance of prior certification. 17.6.1 Krav på landningen Reglerna för landning av fångsten omfattar hantering, mottagarens ansvar, bokföring, lagring och emballage samt kontroll. 17.6.1.1 Grundregler för hantering Den KRAV-certifierade fisken ska hanteras i enlighet med kapitel 9 Livsmedelsförädling. 17.6.1.2 Förstahandsmottagarens ansvar Förstahandsmottagaren är ansvarig för att följa de tillämpliga delarna av KRAVs regler under landningen och vidareförsäljningen. Förstahandsmottagaren ska vara certifierad enligt KRAVs regler för att kunna marknadsföra produkterna som KRAV-certifierade. 17.6.1.3 Bokföring Förstahandsmottagarens bokföring ska vara granskad och godkänd av en auktoriserad revisor. 17.6.1.4 Lådor och emballage Lådor eller annat emballage för produkter från certifierat fiske ska vara markerade för att uppnå full spårbarhet. Sådan markering inkluderar KRAVs namn eller märke, art, fångstplats, tid för fångst och liknande (se även kapitel 1). Positionsangivelserna ska ha en noggrannhet av 10 nautiska mil eller bättre. 17.6.1.5 Hantering och lagring Förstahandsmottagaren ska hantera och lagra den märkta fisken och skaldjuren så att fångster från olika fartyg inte blandas. Mottagaren får blanda fångster från olika fartyg om varje individ i fångsten märks med KRAVs namn eller märke, samt med vilket fartyg som fångat individen eller om fångstpositionerna ligger inom 10 nautiska mil från varandra. 17.6.1.6 Kontroll Förstahandsmottagaren ansvarar för att kontrollera att den fisk som företaget tar emot som KRAV-certifierad kommer från fisk som är certifierad enligt dessa regler. 17.6.2 Krav på förädlingen Reglerna för förädling omfattar krav på förädlingsföretaget som företagets ansvar, miljömål, handlingsplan för miljömålen, internrevision, dokumentation, effektivitet, hantering, andra råvaror och tillsatser, förpackningar och andra miljömärkningssystem. 17.6.2.1 Förädlingsföretagets ansvar Förädlingsföretaget är ansvarigt för att följa relevanta delar av dessa regler under de delar av kedjan som företaget har ansvar för. 17.6.2.2 Krav på förädlingsföretaget Förädlingsföretaget ska ha klara miljömål på kort och lång sikt samt en handlingsplan för att nå målen. Företaget ska också ha ett system för internrevision för att följa upp målen och handlingsplanerna. 224 Fiske

Förädlingsföretaget ska också ha en miljöpolicy och bedriva ett systematiskt miljöarbete. Företaget ska dokumentera verksamheten genom ett så kallat miljöledningssystem eller liknande. Dokumentationen ska innehålla definierade mål som företaget ska följa upp i samband med certifieringsorganets kontroller. 17.6.2.3 Dokumentation och bedömning av fångstern Förädlingsföretaget ska känna till och kunna dokumentera hur och var råvaran fångats. Företaget ska också ha vägt in miljöaspekterna när de valt råvaran. 17.6.2.4 Utbyte Förädlingsföretaget ska se till att så mycket som möjligt av den fångade fisken faktiskt blir färdig produkt. Företaget ska göra detta både genom att vidta åtgärder i den egna produktionen och genom att ställa krav på tidigare led i produktionskedjan. 17.6.2.5 Hantering och andra råvaror Hanteringen av den KRAV-certifierade fisken ska i övrigt ske i enlighet med kapitel 9 Livsmedelsförädling. Kapitel 9 gäller också för hur andra råvaror än fisk och skaldjur får användas för att framställa produkter som ska certifieras enligt KRAVs regler. 17.6.2.6 Andra tillsatser Utöver vad som står i kapitel 9 Livsmedelsförädling så är följande tillsatser tilllåtna för att förädla KRAV-certifierad vild fisk och KRAV-certifierade skaldjur: ättiksyra (E260) sorbinsyra/sorbater (E200, E202-203) dock endast till utgången av år 2011 bensoesyra/bensoater (E211-213) dock endast till utgången av år 2011 citronsyra (E 330). Tillsatserna får bara användas i kylkonserver där råvaran kommer från KRAVcertifierat fiske. I dagsläget används tillsatserna av livsmedelssäkerhetsskäl, men KRAV strävar mot att fasa ut dem efter att ha utvärderat dem och diskuterat med fiskerinäringen. 17.6.2.7 Andra miljömärkningssystem KRAV kan godkänna att förädlingsföretaget får använda fisk- och skaldjursråvara som är certifierad enligt andra miljömärkningssystem. I sådana fall ska KRAV tillämpa IACs kriterier för Acceptance of prior certification. 17.6.2.8 Förpackningar Förädlingsföretaget ska i första hand förpacka certifierade fisk- och skaldjurprodukter i förpackningar som går att återvinna. Förpackningarna ska ingå i återvinningssystem. Att förpackningen går att återvinna innebär att förpackningen är utformad så att den lämpar sig för materialåtervinning. Återvinning i form av att man förbränner förpackningen och på så sätt återvinner energi är inte godkänd som återvinning, med undantag av förbränning av papplådor samt lådor och tunnor av trä om det inte går att återanvända dem. Fiske 225

18 Regler för godkända certifieringsorgan Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 227

KRAVs regler för certifieringsorgan handlar om hur ni som godkända certifieringsorgan (i fortsättningen certifieringsorgan ) ska arbeta, vilken kompetens era revisorer ska ha och om certifieringsorganens åtaganden gentemot KRAV. Certifieringsorganen ska ha ett arbetssätt och en kompetens som gör att den som handlar KRAV-märkta produkter kan veta att de KRAV-anslutna företagen följer KRAVs regler. Detta ska verifieras genom att ni har en oberoende ackreditering. En KRAV-ansluten ska också kunna veta att alla KRAV-anslutna bedöms likvärdigt oberoende av vilken revisor och vilket certifieringsorgan den anslutne anlitar. Certifieringsorganen är också i stor utsträckning KRAVs ögon. Ni ger den information KRAV behöver om certifierade företag, KRAV-märkta produkter och om hur reglerna fungerar i praktiken liksom information om eventuella missförhållanden som ni upptäcker när ni gör era revisioner. Definitioner Ackreditering: För att säkerställa certifieringsorganens kompetens krävs ackreditering av ett ackrediteringsorgan, till exempel IOAS (International Organic Accreditation Service) eller olika länders motsvarighet till SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll). Sådan ackreditering visar att certifieringsorganet kan och får certifiera enligt ett visst regelverk. Ackrediteringen görs mot ackrediteringskriterier som EN 45011 /ISO 65 eller IFOAM Accreditation Criteria och för ett visst regelverk till exempel KRAVs regler eller EU:s förordning för ekologisk produktion. Certifieringsorgan: Ett certifieringsorgan är en organisation som kan och får certifiera produktion eller produkter enligt något regelverk. Ofta erbjuder ett certifieringsorgan certifiering enligt flera olika regelverk, det vill säga olika certifieringsprogram. Certifieringsorgan för EU-ekologisk produktion är de kontrollorgan som är godkända genom beslut enligt förordning (EG) nr 834/2007. På KRAVs webbplats finns listor över vilka certifieringsorgan IOAS och EU godkänt. Godkänt certifieringsorgan: Ett godkänt certifieringsorgan är ett certifieringsorgan som är ackrediterat för att certifiera enligt KRAVs regler. KRAVs webbplats har en lista över de certifieringsorgan som är ackrediterade för att certifiera enligt KRAVs regler. Revision: En oberoende systematisk granskning som avgör om den KRAV-anslutne följer KRAVs regler. Revisor: En person som kan och får genomföra en revision. Revisionsledare: En erfaren revisor som fungerar som ledare i ett revisionslag. 228 Regler för godkända certifieringsorgan

18.1 Allmänna regler I det här avsnittet kan du läsa om hur du ska tillämpa reglerna i tveksamma fall och vilken utgåva av reglerna som du ska använda. 18.1.1 Hur du ska tillämpa reglerna Om du inte är säker på hur du ska tillämpa en eller flera regler när du certifierar enligt KRAVs regler ska ett beslut i första hand vara förankrat i den ekologiska produktionens målsättning som den uttrycks i KRAVs stadgar. Beslutet ska också hänvisa till denna målsättning. Du ska också väga in vilka effekter beslutet har på miljön, djuromsorgen och de sociala förhållandena hos den certifierade. 18.1.2 Vilken utgåva gäller? Du ska alltid använda den webbutgåva av KRAVs regelverk som är aktuell då ett ärende kommer in när det gäller frågor om regler och prövningar i ett certifieringsärende. När du utfärdar avvikelser gäller den webbutgåva som var aktuell vid tidpunkten för avvikelsen. Om reglerna ändras så att de blir mildare under tiden som den certifierade producenten genomför korrigerande åtgärder så ska ni i certifieringsorganet ta hänsyn till detta då ni bedömer de korrigerande åtgärderna. 18.2 Krav på certifieringsorgan Det här avsnittet behandlar vilka regler ni som certifieringsorgan ska uppfylla för att bli behöriga att certifiera enligt KRAVs regler. Bland annat ska ni vara ackrediterade på rätt sätt och ha rutiner för hur ni utfärdar och drar in certifikat. Avsnittet beskriver era åtaganden - vad ni måste kontrollera när ni genomför revisioner, er skyldighet att undersöka vid misstänkta grova avvikelser från reglerna och er skyldighet att rapportera till KRAV. 18.2.1 Ackreditering och avtal Certifieringsorgan som certifierar enligt KRAVs regler ska vara ackrediterade enligt ISO Guide 65/EN 45 011. I Sverige är det SWEDAC (Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll) som ackrediterar. Internationellt ackrediterar IOAS (International Organic Accreditation Service) certifieringsorgan i enlighet med IFOAM (International Federation of Organic Agriculture Movements) kriterier. Certifieringsorganet ska ha ett dokumenterat, strukturerat miljöarbete och kunna visa att det har en miljöpolicy har årliga miljömål systematiskt följer upp dessa mål. Om ni vill certifiera enligt KRAVs regler ska ni ansöka om ett certifieringsavtal med KRAV ekonomisk förening. Tillsammans med ansökan ska ni skicka en kopia på avtal med ackrediteringsorgan samt en tidplan för ackrediteringen. Om ni är ackrediterade ska ni skicka med ett gällande ackrediteringsbevis. 18.2.2 Utfärda och dra in certifikat Det ackrediterade certifieringsorganet ska ha dokumenterade rutiner för hur ni granskar och beslutar att utfärda certifikat. Rutinerna ska se till att era revisioner genomförs i enlighet med KRAVs regelverk och att granskningen av KRAV-revi- Regler för godkända certifieringsorgan 229

sioner genomförs på ett likartat och objektivt sätt. Ni ska också ha dokumenterade rutiner för hur ni drar in certifikat, säger upp certifikat och hur ni i övrigt hanterar situationer när certifikat används felaktigt. Alla avvikelser som ni upptäcker under en certifieringsrevision eller en inbesiktning ska vara åtgärdade innan ni kan besluta om att godkänna KRAV-certifieringen. Ett KRAV-certifikat ska tydligt beskriva vilket regelområde certifieringen omfattar. Där ska stå vilket datum certifikatet utfärdades, hur länge det räcker, vilket företag det gäller, vilka produktionsplats(er) och verksamheter certifikatet gäller. Det ska också innehålla en referens till KRAVs regelverk. Certifikatet eller certifieringsbeslutet ska vara signerat, på papper eller elektroniskt, av en representant för certifieringsorganet som har rätt att signera för organets räkning. 18.2.3 Kontrollera att den sökande inte är underkänd När ni går igenom kontraktet med den som vill bli KRAV-certifierad så ska ni kontrollera att den sökande inte är underkänd av något annat ackrediterat certifieringsorgan när det gäller KRAVs regler. 18.2.4 Användning av KRAV-märket Ni ska ha rutiner för att kontrollera att ni verkligen har informerat den KRAV-anslutne om de regler som gäller för att den anslutne ska få använda KRAVs namn och märke och för de regler som gäller för marknadsföring av KRAV-certifierade produkter eller produktion. 18.2.5 Undersökningsskyldighet vid misstanke om grova regelavvikelser Om ni får trovärdig information om att en av era KRAV-anslutna kunder bryter mot KRAVs regler på ett allvarligt sätt så ska ni så fort som möjligt göra en oanmäld revision hos den KRAV-anslutne. Ni ska omedelbart efter revisionen underrätta KRAV om resultatet av revisionen. 18.2.6 Rapportering till KRAV Ni ansvarar för att rapportera status hos KRAV-anslutna producenter och för KRAV-certifierade produkter till KRAV enligt ett särskilt avtal. I rapporten ska det alltid stå namn och adress på den anslutne platser för produktion samt för ägor (fastighetsregistreringsuppgifter) där verksamheter bedrivs om det är relevant vad verksamheten består av och vad den producerar. Ni ska vidarebefordra klagomål som ni får in om KRAVs regler till den regelansvarige på KRAV ekonomisk förening. När ni som certifieringsorgan (helt eller delvis) underkänner produktion och ni bedömer att det finns en risk för att underkända produkter säljs som KRAVcertifierade, så ska ni omedelbart rapportera detta till KRAV. Ni ska sedan diskutera med KRAV om hur ni ska fortsätta hantera ärendet, exempelvis om det ska publiceras på KRAVs webbplats. 18.3 Krav på revisorer och revisionsledare Avsnittet berättar vilken utbildning certifieringsorganets revisorer ska ha inom de respektive områden som de ska granska. Det finns också en regel om vad KRAV 230 Regler för godkända certifieringsorgan

ställer för krav på era revisionsledare. KRAV har under lång tid arbetat med att ta fram regler för ackreditering. Bland annat har KRAV aktivt deltagit i IFOAMs arbete med detta. Generellt följer KRAV IFOAMs ackrediteringskriterier. Som alternativ till IFOAMs ackreditering har KRAV tagit fram de övriga reglerna inom kapitel 18.3. Om ni som certifieringsorgan inte är ackrediterade enligt IFOAM måste ni följa de övriga reglerna i detta kapitel. 18.3.1 Certifieringsorgan som är ackrediterade enligt IFOAMs kriterier Revisorer och revisionsledare inom certifieringsorgan som är ackrediterade enligt IFOAMs ackrediteringskriterier uppfyller automatiskt KRAVs kompetenskrav. IFOAMs kriterier är utvecklade speciellt för certifiering av ekologisk produktion och de är prövade i praktisk användning under lång tid. Detta gör att vi har bedömt att ackreditering enligt IFOAMs kriterier är en tillräcklig och bra garanti för att certifieringsföretag är kompetenta att certifiera enligt KRAVs regelverk. 18.3.2 Generella krav på revisorer En revisor ska ha minst 2 års gymnasieutbildning eller annan likvärdig utbildning och ha minst 4 års relevant arbetslivserfarenhet eller ha minst treårig högskoleutbildning inom relevant område. Utöver detta ska revisorn ha gått en utbildning i att utföra och leda systemrevisioner enligt kraven i SS-EN ISO 190 11 eller motsvarande regelverk. Revisorsutbildningen ska omfatta minst 2 dagar med teori och praktiskt genomförande av revision. För att vara godkänd måste revisorn ha avslutat utbildningen med ett godkänt prov. För att vara godkänd som revisor ska revisorskandidaten ha deltagit som observatör tillsammans med en erfaren revisor eller revisionsledare sammanlagt minst 20 dagar vid minst 4 skilda tillfällen. Vid det näst sista observatörstillfället ska revisorskandidaten självständigt genomföra en del av revisionen. Vid det sista observatörstillfället ska revisorskandidaten självständigt genomföra en komplett revision med tillhörande inledande och avslutande möten, samt upprätta en revisionsplan. Alternativt ska certifieringsorganet på annat sätt visa att revisorerna har den nödvändiga kompetensen. För att behålla behörigheten som revisor måste revisorn genomföra minst 15 revisionsdagar under en 3-årsperiod, och minst 3 revisionsdagar per kalenderår. Certifieringsorganet ska ha rutiner för att bevaka att era revisorer behåller sin kompetens. Ni får inte använda samma revisor i mer än fyra år i följd hos samma KRAV-anslutne kund. Certifieringsorganet utser revisorn. Den KRAV-anslutne kunden kan begära att få byta revisor och certifieringsorganet ska ha rutiner för hur det går till. 18.3.3 Kunskapskrav på revisorer inom växtodling Revisorn ska ha kunskaper om förutsättningarna för att bedriva växtodling enligt KRAVs regler. Det betyder att revisorn ska känna till odlingsmetoder och tekniker och hur de påverkar grödor och den omgivande miljön. Konkret innebär det att revisorn bör: känna till vad en god växtföljd innebär och hur en växtodlingsplan bör se ut känna till förutsättningarna för hur lantbrukaren effektivt kan utnyttja växtnäring i odlingen så att denne kan minska läckaget av växtnäring Regler för godkända certifieringsorgan 231

känna till vanliga växtskadegörare och vilka metoder som finns för att bekämpa dessa. 18.3.4 Kunskapskrav på revisorer inom svampodling Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva svampodling enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör: känna till odlingsmetoder och odlingssubstrat känna till hur lantbrukaren kan undvika miljöstörningar och minimera läckaget av näring känna till vanliga skadegörare och hur lantbrukaren kan förebygga och bekämpa angrepp. 18.3.5 Kunskapskrav på revisorer inom djurhållning och slakt Revisorn ska ha goda kunskaper om djurproduktion enligt KRAVs regler. Detta innebär bland annat att revisorn ska känna till förutsättningarna är för att hålla och föda upp djur under goda förhållanden, som gör att djuren är friska och i övrigt har det bra. Det ingår också att revisorn ska känna till hur djurhållningen påverkar den omgivande miljön. Revisorn bör: känna till djurens normala beteende och kunna upptäcka om djuren inte beter sig normalt känna till hur lantbrukaren praktiskt kan förebygga de vanligaste sjukdomarna känna till hur smitta sprids och hur lantbrukaren kan begränsa smittspridningen känna till reglerna för hur lantbrukaren ska hantera läkemedel känna till lämpliga utfodringsrutiner och känna igen de vanligaste fodermedlen känna till lämpliga rutiner för hur man kan lasta och driva djur utan att djuren utsätts för onödig stress eller lidande. 18.3.6 Kunskapskrav på revisorer inom biodling Revisorn ska känna till förutsättningarna för att bedriva biodling enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör: känna till de vanligast förekommande skötselåtgärderna i bigården känna till bekämpning av bisjukdomar, speciellt Varroa destructor känna till vilka växter bina hämta nektar från vid olika tider på säsongen känna till skördemängder, hantering och förädling av honung och vax. 18.3.7 Kunskapskrav på revisorer inom vattenbruk Revisorn ska känna till hur man bedriver vattenbruk enligt KRAVs regler. Det innebär bland annat att revisorn bör: känna till hur det går till att odla olika arter i sötvatten, bräckt vatten och saltvatten känna till hur det går till vid transport och slakt känna till biologiska processer i samband med vattenbruk känna till foder, tillsatsämnen och utrustning ha kunskap om hälsa och djurskydd som läkemedel, infektionssjukdomar, hur man bekämpar sjukdomar, besättningstäthet och stress känna till algtoxiner och reglerna om livsmedelskontroll. 232 Regler för godkända certifieringsorgan

18.3.8 Kunskapskrav på revisorer inom vildväxande produktion Revisorn ska känna till under vilka förutsättningar det går att uthålligt utnyttjande vilda växter genom att samla in eller skörda sådana samt hur det kan påverka den omgivande miljön. Det innebär bland annat att revisorn bör: känna till vanliga skogsbruksåtgärder känna till vilka arter som är hotade och eventuella program för att bevara arter i det aktuella området känna till gällande lagstiftning som rör de sociala villkoren för plockare. 18.3.9 Kunskapskrav på revisorer inom livsmedelsförädling, fodertillverkning, butik, restauranger och storhushåll samt import och införsel Revisorn bör ha genomgått en utbildning i HACCP (Hazard Analysis and Critical Control Points) för att få utföra en revision enligt KRAVs regelkapitel om Livsmedelsförädling, Slakt, Fodertillverkning, Butik, Restauranger och storhushåll samt Fiske. Revisorn ska ha gått igenom utbildningen antingen som en del i eftergymnasial eller akademisk utbildning eller som en specifik kurs. 18.3.10 Kunskapskrav på revisorer inom produktionshjälpmedel För att få genomföra en revision av produktionshjälpmedel bör revisorn: känna till vad lagen säger om hantering av avfall och animaliska biprodukter känna till IFOAMs riktlinjer för prövning av insatsmedel känna till hur man tar prover i heterogena material som jordar och stallgödsel. 18.3.11 Kunskapskrav på revisorer inom fiske Revisorn ska ha kunskaper om ett hållbart fiske. Det innebär bland annat att revisorn bör: känna till fartyg, fartygsdrift och underhåll känna till fiskemetoder och fiskeredskap ha kunskaper inom fiskeribiologi, känna till fiskarter, fiskbestånd, förvaltning och livsmiljöer (habitat) och marin ekologi känna till den aktuella miljö-, arbetsmiljö- och fiskelagstiftningen ha kunskaper om loggböcker och lagstadgade redovisningssystem. 18.3.12 Krav på revisionsledare Revisionsledarens roll är att vara gruppledare då flera revisorer ingår i en revisionsgrupp. I revisionsledarens arbetsuppgifter ingår bland annat att planera revisionen, samordna revisionsgruppens bedömningar, informera revisionslaget om den verksamhet som ska revideras och informera den KRAV-anslutne om förutsättningar för uppdraget och vilka och bestämmelser som gäller. Revisionsledare ska uppfylla följande minimikrav: Revisionsledaren ska ha arbetat som revisor i minst 12 månader efter att ha blivit godkänd som revisor. Under denna tid ska revisorn ha deltagit i minst 5 revisioner. Om revisorn inte uppfyller dessa krav så kan tidigare erfarenhet och kompetens i undantagsfall och i viss mån kompensera för detta. I vilken mån tidigare erfarenhet och kompetens kan kompensera bedömer certifieringsorganets revisionsledning. Revisionsledaren ska ha en dokumenterad erfarenhet av att leda personal eller ha haft befogenheter att fatta beslut. Alternativt ska revisionsledaren Regler för godkända certifieringsorgan 233

ha en dokumenterad erfarenhet av att som ordförande eller dylikt ta del av olika synpunkter och kunna värdera och samordna dessa till riktiga beslut. Revisionsledaren ska också kunna föra en dialog på alla nivåer inom en organisation. Har revisorn inte tillräcklig erfarenhet av att leda personal eller fatta beslut kan denne uppfylla kraven genom att gå en utbildning i personalledning. För att upprätthålla behörigheten krävs att revisionsledaren arbetar minst 15 revisionsdagar som revisionsledare under en 3-årsperiod, samt minst 3 revisionsdagar per kalenderår som revisionsledare. 18.4 Kalibrering av revisorer KRAV samlar regelbundet representanter för alla certifieringsorgan för att diskutera hur KRAVs regler tillämpas och på så sätt se till att alla revisorer agerar på samma sätt gentemot de KRAV-anslutna. 18.4.1 KRAVs kalibreringsmöten Certifieringsorganet ska utse minst en representant som deltar i de kalibreringsmöten som KRAV arrangerar. Mötena hålls två dagar per år vid två skilda tillfällen. Om det blir nödvändigt kan KRAV också kalla till extra kalibreringsmöten. Både KRAV och certifieringsorganen kan ta initiativ till detta när man upptäcker ett akut behov av att bestämma hur en regel tillämpas. Ett av syftena med kalibreringsmötena är att ge KRAV en möjlighet att informera om exempelvis nyheter och ändrade krav. Mötena är också en möjlighet för de ackrediterade certifieringsorganen att ta upp problem, principiella tolkningsfrågor och annat till diskussion och föreslå förtydliganden. KRAV fastställer de regeltillämpningar som kommer fram i samband med mötena. Samtliga certifieringsorgan ska följa dessa nya regeltillämpningar. 18.4.2 Intern kalibrering Certifieringsorganet ska ha rutiner för att varje år internt kalibrera sina KRAVrevisorer. Syftet med dessa kalibreringar är att KRAV-revisioner ska genomföras så lika som möjligt oavsett vilken personal som genomför dem och att kraven för certifiering ska motsvara den nationella nivån. En stående punkt vid dessa möten ska vara information från KRAVs kalibreringsmöten. Ni ska dokumentera de internkalibreringar ert certifieringsorgan genomfört och dokumentationen ska hanteras enligt certifieringsorganets rutin för redovisande dokument. Dokumentationen av internkalibreringarna ska arkiveras i minst 3 år. 18.4.3 Revision vid karensstart av djurhållning Certifieringsorganet fastställer tidpunkten när karenstiden ska börja. Tidpunkten ska fastställas när ni gjort den första revisionen efter att en KRAV-ansluten har anmält sin djurhållning för KRAV-certifiering. Den KRAV-anslutne ska anmäla sin djurhållning innan karensen är planerad att börja. Certifieringsorganet ska alltid genomföra kontrollbesök under karenstiden och helst innan karenstiden börjar. Ni som certifieringsorgan bedömer om det finns ett behov av att göra ett besök innan karensens början. Ni ska då ta hänsyn till vilken produktion som anmälan gäller. 234 Regler för godkända certifieringsorgan

Bilagor Regler för krav-certifierad produktion, utgåva januari 2011 235

Bilaga 1 Måttbestämmelser för djurstallar Måttangivelserna i tabellerna 1a, 1b, 1c, 1d, 2 samt 3a, 3b och 3c gäller för nybyggnationer och stallar uppförda efter den 24 augusti 1999. Om ditt stall är äldre, alltså har byggts före 24 augusti 1999 finns övergångsbestämmelser till den 31 december 2010. Om du utnyttjar övergångsbestämmelserna ska du ha en plan som beskriver vilka åtgärder du tänker genomföra så att reglerna uppfylls senast den 31 december 2010. (EU) Om du gör en mindre ombyggnad under övergångstiden får du också tillämpa övergångsbestämmelserna som finns i L100. Måtten för utrymme inomhus är det minimimått som alltid ska vara tillgängligt för djuren. Utrymmet i boxar för flera djur ska beräknas utifrån de största individerna i grupperna. För moderdjur med avkomma är behovet av utrymme summan av de minsta ytorna per kategori av djur. För till exempel mjölkko i övrig lösdrift och kalv blir ytan 6,0 m 2 + 1,5 m 2 = 7,5 m 2. För liggbås och andra detaljer som inte anges i KRAVs regler gäller minimimått enligt de svenska djurskyddsbestämmelserna. Tabell 1a Utrymme i stall för nötkreatur som inte har tillgång till rastgård Om du har nötkreatur som inte har tillgång till rastgård ska du släppa ut dem på betesmark under en del av dagen under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden. Kategori av djur Kalv, ungdjur och diko: Minsta utrymme inomhus Levande vikt (kg); < 60 1,5 m 2 per djur < 90 1,7 m 2 per djur < 150 2,2 m 2 per djur < 250 2,9 m 2 per djur < 350 4,0 m 2 per djur > 350 5,0 m 2 per djur (minst 1m 2 /100 kg ) Mjölk-/amko på ströbädd Mjölk-/amko, övrig lösdrift Sinko Avelstjur 8,5 m 2 per djur 6,0 m 2 per djur 6,0 m 2 per djur 10,0 m 2 per djur 236 Bilagor

Tabell 1b Rastgårdsyta för nötkreatur som inte är på bete under utevistelseperioden Under utevistelseperioden, som är minst 2 månader före och/eller efter betesperioden, ska djuren hållas ute minst en del av dagen. Om du inte släpper ut djuren på bete då, så ska de ha tillgång till en rastgård med minst den yta som anges i tabellen. Kategori av djur Kalv, ungdjur och diko: Minsta utrymme för rastgård under utevistelseperioden Levande vikt (kg); < 60 1,1 m 2 per djur < 90 1,1 m 2 per djur < 150 1,9 m 2 per djur < 250 2,2 m 2 per djur < 350 3,0 m 2 per djur > 350 3,7 m 2 per djur (minst 0,75m 2 /100kg) Mjölk-/amko på ströbädd Mjölk-/amko, övrig lösdrift Sinko Avelstjur 4,5 m 2 per djur 4,5 mm 2 per djur 4,5 m 2 per djur 30,0 m 2 per djur Bilagor 237

Tabell 1c Utrymme för nötkreatur som har ständig tillgång till utevistelse Det är frivilligt med utevistelse under stallperioden vilket innebär att om du har djur som har ständig tillgång till rastgård, kan du minska denna yta enligt tabellen under stallperioden. Under utevistelseperioden (minst 2 månader före och/eller efter betesperioden) måste du ha minst den yta som anges i tabellen, om djuren inte har tillgång till bete del av dagen. Minimimått för ligghall Minsta utrymme för rastgård* under utevistelseperioden Minsta utrymme för rastgård*under stallperioden Kalv, ungdjur och diko: Levande vikt(kg); < 60 1,0 m 2 per djur 1,6 m 2 per djur 1,0 m 2 per djur < 90 1,2 m 2 per djur 1,6 m 2 per djur 1,2 m 2 per djur < 150 1,5 m 2 per djur 2,6 m 2 per djur 1,5 m 2 per djur < 250 2,0 m 2 per djur 3,1 m 2 per djur 2,0 m 2 per djur < 350 2,4 m 2 per djur 4,6 m 2 per djur 2,4 m 2 per djur > 350 2,6 m 2 per djur (minst 0,65 m2/100 kg) 5,1 m 2 per djur (minst 1,1 m2/100 kg) 2,6 m 2 per djur (minst 0,65 m2/100 kg) Mjölk-/amko på ströbädd 6,0 m 2 per djur 7,0 m 2 per djur 6,0 m 2 per djur Mjölk-/amko, övrig lösdrift Enligt djurskyddsbest** 10,5 m 2 per djur minus tillgänglig yta inne** Enligt djurskyddsbest** Sinko 3,4 m 2 per djur 7,1 m 2 per djurr 3,4 m 2 per djur Avelstjur 10,0 m 2 per djur 30,0 m 2 per djur 10,0 m 2 per djur *Den totala vistelseytan ska bli densamma, men den kan fördelas olika mellan ligghallen och rastgården. Minimimåttet för ligghallen måste alltid uppfyllas. Som exempel kan rastgårdsytan för kalvar mindre än 60 kg minskas till 1,4 m 2 per djur om måttet i ligghallen ökar till 1,2 m 2 per djur ** Det totala utrymmet i en öppen lösdrift per ko ska tillsammans med rastgårdsytan under utevistelseperioden vara 10,5 m 2. 238 Bilagor

Tabell 1d Utrymme inomhus och i rastgård för får och getter Får och getter ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete. Stall med begränsad tillgång till rastgård Stall med ständig tillgång till utevistelse, utfodring i rastgården* Minsta utrymme inomhus Minsta utrymme för rastgård för utevistelse under stallperioden Minimimått för ligghall Minsta utrymme för rastgård (inte betesmark) Vuxet får eller get 1,5 m 2 per djur 2,5 m 2 per djur 1,0 m 2 per djur 3,0 m 2 per djur Dräktig tacka 1,7 m 2 per djur 2,5 m 2 per djur 1,2 m 2 per djur 3,0 m 2 per djur Lamm eller killing:levande vikt (kg): 0,35 m 2 per djur 0,5 m 2 per djur 0,35 m 2 per djur 0,5 m 2 per djur <15 lamm/killing om enfödd 0,4 m 2 per djur 0,5 m 2 per djur 0,35 m 2 per djur 0,5 m 2 per djur < 30 0,5 m 2 per djur 0,5 m 2 per djur 0,35 m 2 per djur 0,65 m 2 per djur >30 1,0 m 2 per djur 1,0 m 2 per djur 0,7 m 2 per djur 1,3 m 2 per djur Om ytan i ligghallen är större än minimimåttet kan du minska rastgårdsytan, men den totala vistelseytan ska bli densamma. Minimimåttet för ligghallen måste alltid uppfyllas. Tabell 2 Utrymme inomhus och i rastgård för grisar Grisar ska ha tillgång till rastgård hela året utom när de är på bete. Levande vikt (kg) Minsta utrymme inomhus Minsta utrymme utomhus (i rastgård, inte betesmark) Sinsugga, dräktig gylta 2,5 m 2 per djur 1,9 m 2 per djur Galt för avel 7,0 m 2 per djur 8,0 m 2 per djur Modersugga med upp till 40 dagar gamla smågrisar 7,5 m 2 per djur 2,5 m 2 per djur Växande grisar < 30 0,6 m 2 per djur 0,4 m 2 per djur < 50 0,9 m 2 per djur 0,6 m 2 per djur < 85 1,2 m 2 per djur 0,8 m 2 per djur < 110 1,5 m 2 per djur 1,0 m 2 per djur Bilagor 239

Tabell 3a Antal fjäderfä per avdelning samt byggnadsyta per produktionsenhet Maximala antalet djur per avdelning i stall: Maximal byggnadsyta per produktionsenhet: Värphöns 3 000 - Kyckling 4 800 1 600 m 2 Pärlhöns 5 200 1 600 m 2 Honor av myskänder/pekingankor 4 000 1 600 m 2 Hanar eller andra ankor 3 200 1 600 m 2 Gäss 2 500 1 600 m 2 Kalkoner 2 500 1 600 m 2 Måttangivelserna gäller för alla grupper av djur, även de som nyss är insatta i fjäderfästallet (K) Du får avgränsa avdelningar i stallet med en nätvägg där det är lämpligt med tanke på ventilation och byggnadens planlösning. Det ska dock finnas en tydlig avgränsning så att djuren inte kan se varandra mellan grupperna. Om du har utrustning som löper genom flera avdelningar ska du, där det är möjligt, ordna så att djuren inte kommer i kontakt med gödsel och liknande från andra avdelningar. Värphönsbesättningar i byggnader uppförda före 24 augusti 1999 får ha högst 7 hönor per kvadratmeter golvyta, (exklusive yta i värprede). I den tillgängliga golvytan eller utrymmet inomhus ingår våningsplan, redesinsteg (exempelvis lock över äggband) och ströyta. (K) Du får räkna in ytan i verandan i den tillgängliga stallytan om djuren har ständig tillgång till den under dagtid. Men den isolerade delen av stallet måste ändå uppfylla svenska djurskyddsbestämmelserna för frigående höns. Sittpinnar, grovfoder med mera måste då finnas tillgängligt i den isolerade delen. (K) 240 Bilagor

Tabell 3b Utrymme inomhus och utomhus för fjäderfä Antal djur per kvadratmeter inomhus Sittpinne inomhus (cm x djur Rede*** Utrymme utomhus tillgänglig yta i rotation (m 2 per djur) Värphöns* 6 höns inkl ytan i värprede**** 18 6 höns / rede eller vid gemensamt rede 120 cm 2 / höna 4 Obs! maximalt 170 kg kväve/ha/år Slaktfågel 10 djur med max levande vikt / m 2 16 kg (ankor) 14 kg (gäss) 21 kg (kalkoner) 20 kg (slaktkyckling) 20 (endast för pärlhöns) 4 (slaktkyckling och pärlhöns) 4,5 (ankor) 10 (kalkoner) 15 (gäss) Obs! maximalt 170 kg kväve/ha/år Slaktfågel i mobila byggnader 16 djur** med max levande vikt / m 2 20 kg (ankor) 18 kg (gäss) 30 kg (kalkoner) 20 kg (slaktkyckling) 2,5 förutsatt att gränsen på 170 kg kväve/ha/år inte överskrids *För unghöns gäller tills vidare samma krav på utrymme som i djurskyddsbestämmelserna. **Endast när den mobila byggnaden inte har mer än 150 m 2 golvyta. ***Värpredets yta mäts som redets längd gånger den utvändiga bredden, exklusive ytan för äggband. **** KRAV rekommenderar den som bygger nytt stall att ta hänsyn till att redesytan för värphöns kanske inte kan räknas in i den tillgängliga ytan i framtiden, om EU:s förordning om ekologisk produktion ändras Tabell 3c Mått på öppningar i stallar för fjäderfä Antal höns i gruppen Upp till 200 500 1000 2000 3000 1. Öppningar i stallvägg (sammanlagd längd) 0,4 1 2 4 6 2. Öppningar i passage från utgångssluss vid stallvägg eller från veranda till rastgård/bete (sammanlagd längd) 1,4 3,4 6,7 13,3 20,0 Har du en sluss eller veranda mellan stallet och rastgården kan du ha mindre sammanlagd öppning mellan stallet och slussen/verandan (kolumn 1) och större öppningar mellan slussen/verandan och rastgården (kolumn 2). Om dina höns går direkt från stallet till rastgården ska de sammanlagda öppningarna vara större enligt kolumn 2. Öppningarna i stallbyggnaden som inte går direkt till rastgården (kolumn 1) ska vara totalt minst 2 m per 1 000 höns (DFS 2004:17). Beräkningen av öppningarnas längd från veranda eller utgångssluss till rastgård baserar du på den tillgängliga ytan för hönsen. Enligt förordning (EG) nr 889/2008 artikel 12 ska öppningarna mellan rastgård och byggnad ha en sammanlagd längd av 4 m per 100 m 2 yta som är tillgänglig för djuren inomhus. Det motsvarar 6,7 m per 1000 höns. Bilagor 241

Bilaga 2 Tillåtna konventionella fodermedel och fodertillsatser (EU) Enligt regel 5.7.6 Foderråvaror av vegetabiliskt ursprung: Spannmål, produkter och biprodukter som genomgått någon tillåten process Drav och drank Oljehaltiga frön eller frukter, produkter och biprodukter som genomgått någon tillåten process (Till exempel ingår inte raps- /sojamjöl vilket framställs genom hexanextrahering Frön från baljväxter, produkter och biprodukter Stamknölar, rotfrukter och rötter, produkter och biprodukter (Melass räknas som kraftfoder) Andra frön och frukter, produkter och biprodukter Vallfoder och grovfoder. (Pelleterat grovfoder räknas som kraftfoder om det utgör mer än 1/3 av grovfodergivan). Algmjöl (erhålls genom att torka och krossa alger, som tvättas för att minska jodhalten) Pulver och extrakt från växter, vegetabiliskt proteinextrakt, kryddor och örter. Enligt regel 5.7.13 Foderråvaror av animaliskt ursprung: Mjölk- och mejeriprodukter. Fisk och andra havsdjur, produkter och biprodukter. Endast följande ämnen ingår i denna kategori: Fisk, ej raffinerad fiskolja eller torskleverolja. Autolysater, hydrolysater och proteolysater från fisk, blötdjur eller kräftdjur som erhållits genom enzymprocess, i löslig eller icke-löslig form. Ägg och äggprodukter för utfodring av fjäderfä, helst från den egna anläggningen. Tillåtna råvaror för mineraler: Som råvara för natrium får du använda oraffinerat havssalt, bergssalt (obearbetat från gruva), natriumsulfat, natriumkarbonat, natriumbikarbonat och natriumklorid. Som råvara för kalium får du använda kaliumklorid. Som råvara för kalcium får du använda märgel, skal av vattendjur (även ben av bläckfisk), kalciumkarbonat, kalciumlaktat och kalciumglukonat. Som råvara för fosfor får du använda avfluorerat dikalciumfosfat, avfluorerat monokalciumfosfat, mononatriumfosfat, kalciummagnesiumfosfat och kalciumnatriumfosfat. Som råvara för magnesium får du använda magnesiumoxid (vattenfri magnesia), magnesiumsulfat, magnesiumklorid, magnesiumkarbonat och magnesiumfosfat. Som råvara för svavel får du använda natriumsulfat. 242 Bilagor

Tillåtna råvaror för spårelement: Som råvara för E1 järn får du använda järn(ii)karbonat, järn(ii)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och järn(iii)oxid. Som råvara för E2 jod får du använda vattenfritt kalciumjodat, kalciumjodat (hexahydrat) och natriumjodid. Som råvara för E3 kobolt får du använda kobolt(ii)sulfat (monohydrat eller heptahydrat) och basiskt kobolt(ii)karbonat (monohydrat). Som råvara för E4 koppar får du använda koppar(ii)oxid, basiskt koppar(ii)karbonat (monohydrat) och koppar(ii)sulfat (pentahydrat). Som råvara för E5 mangan får du använda mangan(ii)karbonat, manganoxid och mangan(iii)oxid och mangan(ii)sulfat (mono- eller tetrahydrat). Som råvara för E6 zink får du använda zinkkarbonat, zinkoxid och zinksulfat (monohydrat eller heptahydrat). Som råvara för E7 molybden får du använda ammoniummolybdat och natriummolybdat. Som råvara för E8 selen får du använda natriumselenat och natriumselenit. Bilagor 243

Bilaga 3 Om livsmedelstillsatser Enligt regel 9.5 Följande teknologiska livsmedelstillsatser, (inklusive bärare) får tillföras en KRAVcertifierad produkt. Ett X i kolumnen innebär att tillsatsen får användas. Obs! Tabellen fortsätter på nästa sida. Tillsats Vegetabiliska Livsmedel Animaliska Livsmedel Särskilda villkor Kalciumkarbonater (E170) X X Får inte användas för färgning eller kalciumberikning Svaveldioxid (E 220) X Endast till vin. I fruktviner (som här definieras som vin framställt av annan frukt än vindruva) utan tillsatt socker (inklusive cider och perry) eller i mjöd: 50 mg (summerad maxhalt uttryckt som SO2 i mg/l). För cider och perry beredd med tillsats av socker eller saftkoncentrat efter jäsningen: 100 mg/l Mjölksyra (E 270) X X Koldioxid (E 290) X X Äppelsyra (E296) X Askorbinsyra (E 300) X X Endast för köttprodukter inom animaliska livsmedel Tokoferolkoncentrat (E 306) (blandade naturliga koncentrat) X X Endast som antioxidant för fetter och oljor Lecitin (E 322) X X Endast för mjölkprodukter inom animaliska livsmedel Citronsyra (E 330) X Natriumcitrater (E 331) X Kalciumcitrat (E 333) Vinsyra (E 334) Natriumtartrat (E 335) Kaliumtartrat (E 336) X X X X Monokalciumfosfat (E 341) X Endast som jäsmedel i mjöl Alginsyra (E400) X X Natriumalginat (E 401) X X Kaliumalginat (E 402) X X Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel 244 Bilagor

Tillsats Vegetabiliska Livsmedel Animaliska Livsmedel Särskilda villkor Agar (E 406) X X Karragenan (E 407) X X Endast för mjölkbaserade livsmedel och köttprodukter inom animaliska livsmedel Endast för mjölkbaserade livsmedel inom animaliska livsmedel Fruktkärnmjöl (E 410) X X Guarkärnmjöl (E412) X X Xantangummi (E415) X X Pektin (E 440(i)), X X Natriumkarbonater (E500) X X Amiderat pektin är inte tillåtet. Endast för mjölkbaserade produkter inom animaliska livsmedel Endast för Dulche de leche och smör av syrad grädde inom animaliska livsmedel Kaliumkarbonater (E501) X Ammoniumkarbonater (E503) X X Magnesiumkarbonater (E 504) X Kalciumklorid (E 509) X Tillåtet för mjölkprodukter Argon (E938) X X Kväve (E 941) X X Syre (E 948) X X För produkter som både innehåller vegetabiliska och animaliska råvaror gäller att tillsatsen är tillåten om den är tillåten i någon av ingredienserna i det sammansatta livsmedlet, med undantag av vissa fall som framgår av artikel 3 i direktiv 95/2/EG. När färger används för att stämpla ägg ska reglerna i direktiv 94/36/EG tillämpas. Koksalt (natriumklorid) prövas inte av certifieringsorganet och får innehålla de klumpförebyggande medel som normalt används. KRAV rekommenderar att när så är möjligt används koksalt utan tillsatser. Observera att vid förädling av KRAV-certifierad vild fisk och skaldjur är ytterligare ett fåtal tillsatser tilllåtna, se regel 17.6.2.6 Bilagor 245

Bilaga 4 Tillåtna processhjälpmedel Enligt regel 9.5 Medel Villkor, endast till användningsområde Pektinas Bärkoncentrat Natriumhydroxid (E524) Oljerening (raps); sockerframställning Citronsyra (E 330) Oljerening, hydrolys av stärkelse Svavelsyra (E 513) Sockerframställning Vegetabilisk olja Smörj, släpp- och skumdämpningsmedel (som stekfett får inte härdat fett användas) Mjölksyra (E 270) Öl Kalciumklorid (E 509) Koaguleringsmedel, endast vegetabilier Diatomit (Kiselgur) Endast vegetabilier Kalciumsulfat (Gips) (E 516) Öl, soja, konfektyr, koaguleringsmedel Bentonit (E 558) Olja, vegetabilier Perlit Bärkoncentrat och öl Etylen För mognadsbehandling Amylas (och andra enzymer med liknande funktion) Bröd och etanol Proteas Bröd Aktivt kol Löpe Vatten Dricksvatten enligt tillämpade regler i området Kalciumkarbonat (E 170) Endast vegetabilier Kalciumhydroxid (E 526) Socker Magnesiumklorid (E 511) Koaguleringsmedel, endast sojaprodukter Kaliumkarbonat (E 501) Torkning av druvor Natriumkarbonat (E 500) Socker Koldioxid Kväve Etanol Lösningsmedel Äggalbumin Vin Kasein Vin Gelatin Vegetabilier, vin Husbloss Vin Talk (E 533) Vegetabilier Kaolin Vegetabilier och propolis Bivax (E 901) Släppmedel, endast till vegetabilier Karnaubavax (E 903) Släppmedel, endast till vegetabilier 246 Bilagor

Bilaga 5 Mall för leverantörsriktlinjer för marknadsföring av kaffe Marknadsföring Vid annonsering, skyltning eller liknande ska det klart framgå vilka produkter som är KRAV-certifierade. Det krävs inget förhandsgodkännande från KRAV eller certifieringsorganet. Marknadsföringen får inte på något sätt vara otillbörlig, vilseledande eller misskrediterande för KRAV eller ekologisk produktion. Marknadsföringen får enbart avse de produkter som leverantören tillhandahåller. Serveringen i övrigt får inte ge intryck av att vara KRAV-certifierad. Ansvar och skyldigheter för serveringen KRAVs märke får endast förekomma på material som erhållits eller godkänts av den KRAV-certifierade leverantören. Serveringen får inte sälja motsvarande konventionellt kaffe. I meny/matsedel ska det tydligt framgå vilka delar av kaffesortimentet som är KRAV-certifierad för serveringen. Vid eventuell tillfällig avsaknad av möjlighet att erbjuda KRAV-certifierat kaffe ska kunderna upplysas om det. Inga andra förädlade KRAV-certifierade produkter får marknadsföras. Tidsbegränsat godkännande Undertecknandet av leverantörsriktlinjerna ger serveringen rätt att under 12 månader från undertecknandet marknadsföra KRAV-certifierat kaffe i enlighet med dessa riktlinjer. Senast efter 12 månader skall en genomgång göras av en medarbetare från leverantören, där serveringen ska kunna visa att KRAVs namn och märke endast har använts för marknadsföring av KRAV-certifierat kaffe. Om serveringen av vilket skäl som helst inte längre deltar i marknadsföringen av KRAV-certifierat kaffe, så ska marknadsföringsmaterialet återsändas till leverantören eller förstöras. Kontroll Leverantörens certifieringsorgan har rätt att begära ut statistik om serveringen för att kontrollera att reglerna i dessa leverantörsriktlinjer har efterlevts när som helst under de 12 månaderna. Certifieringsorganet kan även besöka serveringen för att se hur marknadsföringen presenteras. Genom nedanstående underskrift bekräftar vi att vi tagit del av ovanstående. Bilagor 247

KRAVs regler Ett levande dokument som ständigt anpassas efter verkligheten och marknadens behov miljö, hälsa, god djurhållning och socialt ansvar är hörnstenar KRAV ekonomisk förening Box 1037, 751 40 Uppsala www.krav.se - info@krav.se