UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 1 (10) Bräddstrategi EEM Gulmarkerad text kan komma att revideras utifrån Exjobbarens önskemål/kunskaper. Innehåll 1 Affärsmässig bakgrund... 1 2 Uppdragets omfattning... 2 3 Uppdragets organisation, rapportering och överlämning... 7 1 Affärsmässig bakgrund 1.1 Bakgrund EEM redovisar varje år en saneringsplan till tillsynsmyndigheten (Miljökontoret på Eskilstuna kommun). I saneringsplanen redovisas inträffade bräddningar på reningsverk och ledningsnät som inträffat under året. Det som noterats från Miljökontoret är att EEM behöver förbättra kontrollmetoder vid bräddning på ledningsnätet (kontroll av bräddning via volymberäkning/volymmätning). Enligt den översiktliga utredningen av tillskottsvatten 1 utförd 2017 är dagens mätmetoder, kvalitetssäkring och uppföljning av data bristfälliga. Det finns behov att ta fram en strategi för hur prioritering av åtgärder för att öka kontrollen av bräddflöden samt en prioritering mellan bräddpunkter. En trovärdig bedömning av bräddningarnas påverkan på miljön kräver kvalitetssäkrad data i form av bräddvolymer från ledningsnät, något som alltså till stor del saknas idag. I samband med framtagning av strategin vill miljökontoret 2 även skicka med synpunkter på innehåll. Denna uppdragsbeställning, som beskriver framtagning av strategin, kommer därför delges till miljökontoret innan påbörjat arbete. 1.2 Syfte Syftet med uppdraget är att ta fram en strategi för hur EEM ska arbeta för att öka kunskapen och ökad kontroll om bräddning från befintligt ledningsnät. Inom ramen av uppdraget utförs därför en mätkampanj för att säkerställa verksamma bräddpunkter samt se över nya metoder för inhämtning och förbättring av tillgänglig data. 1 Kartläggning av tillskottsvatten Eskilstuna, EEM 2017 2 Referens: brev daterat 2018-06-07 MMM-MRN.2018.1378
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 2 (10) Syftet är också att lista lämpliga åtgärder som syftar till ökad bräddkontroll och minskade utsläpp vid bräddpunkten. Åtgärdsprioritering ska baseras på recipientens känslighet och slutsatser från mätkampanjen. Dessutom är syftet att ta fram en plan och strategi för hur ett proaktivt och systematiskt arbete kommer bedrivas i ESEM s linjearbete i samråd med Miljökontoret. Åtgärder kan vara att installera bättre mätutrustning, 1.3 Effektmål Målet med uppdraget är en förbättrad kontroll, rapportering och på sikt kvantifiering av bräddning från ledningsnät och pumpstationer. Målet är också att bidra till förbättrad kommunikation mellan VA-huvudman och tillsynsmyndighet. Effektmålet med uppdraget är att strategin för ökad bräddkontroll ska vara tydligt för ESEM s personal samt transparent för tillsynsmyndighet. Ett förväntat mervärde av att ha bättre kontroll på bräddning är att erhålla ett bättre underlag för att bedöma behovet av att förbättra ledningsnätets funktion. 2 Uppdragets omfattning 2.1 Avgränsning Den geografiska omfattningen är verksamhetsområde för spillvatten som leds till Ekeby reningsverk, dvs områden där det finns allmänt ledningsnät för spillvatten.nedan visas en bild som tidigare tagits fram när muntlig information om bräddning gåtts igenom.
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 3 (10) Figur 1 Översikt på verksamma bräddpunkter i centrala Eskilstuna (2015). Presenterade resultat är erfarenhetsbaserat, dvs inte från mätdata. Studien omfattar bräddning från ledningsnät och pumpstationer men inte från reningsverk. Både nödbräddning 3 och bräddning 4 till följd av hydraulisk överbelastning ingår. Det är mycket viktigt att dessa två typer av bräddning särskiljs i statistiken för att en åtgärdsbedömning ska kunna utföras. När det gäller recipientaspekten kan det vara lämpligt att även väga in bräddning från reningsverk i syfte att möjliggöra en bedömning av den totala problematiken när det gäller bräddning av avloppsvatten. Fullständig kunskap om bräddning är svår att uppnå. Det finns två typer av felkällor. Typ 1: Okända bräddpunkter (som vi troligen aldrig kommer att få 100 % kontroll på) Typ 2: Den bräddvolym som inte är registrerad som bräddning vid kända bräddpunkter samt felregistrerade bräddvolymer till följd av mättekniska brister (vippa på fel nivå i sumpen, etc.). Felkällan Typ 1 kan minska om fältundersökningar utförs men kommer även fortsättningsvis att förekomma. Relaterade frågeställningar som inte ingår i uppdraget: Leta efter okända bräddar (Typ 1 enligt ovan) 3 Nödbräddning är orsakat av tekniskt fel i pumpstationen (ex. pumpstopp, fettpropp etc.) 4 Bräddning till följd av överbelastning på grund av stor mängd tillskottsvatten
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 4 (10) Beräkning av bräddvolymer. Bearbeta och presentera bräddstatistik Ta fram en prioritering för arbete med tillskottsvatten. Detta är redan gjort. 2.2 Omfattning Arbetsmoment som ingår i uppdraget (respektive punkt redovisas närmare nedan): Sammanställning av kända bräddpunkter Planering av mätkampanj Mätkampanj Analysarbete Underlag för prioritering av verksamma bräddar Prioritering och åtgärdsförslag Beskrivning av bräddstrategi och fortsatt arbete Nedan beskrivs några av ovanstående punkter med i detalj: 2.2.1 Sammanställning av kända bräddpunkter och mätutrustning För att kunna jobba med bräddrapportering förutsätts att EEM har dokumenterat kända bräddpunkter och vet var de är lokaliserade. Samtliga bräddar och nödavlopp ska inventeras och dokumenteras på ett grundligt och begripligt sätt. Det behövs principritningar, dimensioner, inmätta nivåer samt foton. Även befintlig mätutrustning och utvärdering om kvalitén på mätdata ska sammanställas. Utgångspunkten är befintlig information i ledningsdatabasen (Geosecma, GIS) och den sammanställning som är gjord i rapporten Kartläggning av tillskottsvatten. En översyn av rapportering av bräddningar i tidigare års Miljörapporter ska vägas in. En inmätning av nivåer och utformning av kända bräddpunkter är av stor betydelse för den noggrannhet och kvalitet som kan uppnås för bräddata. Under fältarbetet är det inte ovanligt att upptäcka brister i anläggningen som orsakar stora läckage. Ett hål i ett skibord, där spillvatten konstant kan sippra ut med ett flöde på ex. 0,5 l/s, orsakar en bräddvolym (som inte registreras) motsvarande nästan 16 000 m 3 /år. En del i fältundersökningen för att komma tillrätta med bräddningar är även att hitta källorna till tillskottsvatten. Det finns rapporter som beskriver detta utförligt. Leverans av detta arbetsmoment är uppdaterad information i databasen (Geosecma). I sammanställningen av bräddpunkter ska även följande information ingå: - ledningsnätets status (såsom ålder, kvalitet, utformning, kända brister etc.) i upptagningsområdet till bräddpunkten. Upptagningsområden till varje pumpstation finns tillgängligt som GIS-lager.
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 5 (10) - verksamheter i olika upptagningsområden (industriområde, villaområde etc.), Detta indikerar hur stor påverkan på recipienten orsakat av spillvattnets sammansättning. - omfattningen av bräddningar 5 år tillbaka i tiden (om detta finns tillgängligt). - recipienten för varje specifik bräddpunkt. Uppskatta risken vid en bräddning baserat på hur stor påverkan det får på flödet i recipienten. 2.2.2 Planering av mätkampanj Ett arbetsmoment i uppdraget är att utreda en metodik att utföra en mätkampanj under ca 1- max 6 månaders tid. Utvärdering av ny teknik ska göras genom att kontakta olika leverantörer och samverka med andra VA-huvudmän eller konsultfirmor. Beslut om mätpunkter och mätmetod tas i samråd med styrgrupp och övriga uppdragsmedlemmar. 2.2.3 Mätkampanj I uppdraget ingår att genomföra en mätkampanj med syfte att få koll på vilka bräddpunkter som är verksamma. Detta ska utföras av extern firma. En tidsbegränsad mätutrustning installeras i de bräddpunkter som idag saknar mätning för att på så sätt scanna av brister och kritiska punkter. Att testa ny mätteknik uppmuntras. Om det i samband med mätkampanjen visar sig att det finns bräddpunkter där det saknas bräddkontroll bör detta noteras särskilt. Dessa bräddpunkter bör prioriteras för åtgärder där minimum är att få till en bräddkontroll som uppfyller Naturvårdsverkets föreskrifter om rening och kontroll av utsläpp av avloppsvatten från tätbebyggelse (NFS 2016:6). 2.2.4 Analysarbete Sammanställning, analys för att ta fram slutsatser från mätkampanjen. Viktigt är också att dokumentera erfarenheter från fältarbetet. Parallellt med detta ska befintlig spillvattenmodell (Mike Urban) för Eskilstuna tätort kompletteras med underlag från inmätning av bräddavloppen. Detta görs av uppdragsledaren alternativt expertstöd i uppdraget, alternativt köps in av konsult. En sk. Bräddmodell skapas som kan användas för att göra en teoretisk beräkning av bräddningar på ledningsnätet. Som underlag för modellen behövs även tillförlitlig regndata med hög upplösning. Leverans från detta arbetsmoment är underlag till slutrapport samt en tillförlitlig bräddmodell som är kalibrerad för belastande flöden uppströms verksamma bräddar. 2.2.5 Underlag för prioritering av verksamma bräddar
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 6 (10) Påverkan i vattenförekomst dit bräddningen sker är en central fråga, som i detta uppdrag avgränsats till påverkan på övergödning och hälsorelaterade risker från bräddningar på ledningsnät. Utgångspunkten för prioriteringen i detta uppdrag är den enskilda bräddpunkten och dess recipient. Hälsorelaterade risker, som bräddning från avloppsledningsnätet kan orsaka, är nedskräpning och bakteriell påverkan på badplatser samt (i värsta fall) förorening av vattentäkter. En förutsättning att kunna bedöma risker är att ta fram ett trovärdigt influensområde (bedömd transporttid) för bakteriernas spridning. Den analys som görs i samband med Dagvattenplanen för Eskilstuna kommun ska användas som underlag. Eventuellt krävs en omarbetning för att anpassa till spillvattenutsläpp. Hänsyn ska tas till eventuellt påbörjat arbete med lokala åtgärdsprogram för att kunna följa miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten (kommunen eller Länsstyrelsen). Leverans från detta arbetsmoment är en lista på bräddpunkter och en prioritering av dessa utifrån ett recipientperspektiv, vilket även läggs in i Geosecma. Inspiration ska hämtas från litteratur och samverkan med andra VA-huvudmän. Prioriteringsgrunder ska formuleras och förankras i styrgruppen. 2.2.6 Prioritering och åtgärdsförslag Baserat på utredningsresultatet från ovanstående punkter tas beslut om vilka bräddutlopp som ska prioriteras och lämpliga åtgärder för de mest prioriterade bräddpunkterna. Olika lösningar kan finnas: ex. bygga bort bräddpunkten 5, utjämningsmagasin, ökad framtida övervakning av prioriterade bräddavlopp 6. Det bör tydligt framgå av åtgärdsplanen varför vissa åtgärder prioriteras framför andra. Även en grov tidsplan för de åtgärder som föreslåsska tas fram i samråd med personal på ESEM. 2.2.7 Beskrivning av bräddstrategi och fortsatt arbete Som en del i rapporten ska en bräddstrategi beskrivas som tydligt knyter an med syftet med uppdraget. Rapporten ska beskriva fortsatt arbete för att säkerställa att förväntade mål uppfylls. Exempel på fortsatt arbete kan vara utökat mätprogram, förslag till rutin för regelbunden tillsyn av bräddavloppen, genomföra åtgärder enligt punkt 2.2.6 ovan. Även uppskattad tidsåtgång för driftpersonal att utföra arbetsuppgifterna ska listas. En metodik för att verifiera bräddmodellen tas fram. Denna ska baseras på tillförlitlig data av bräddflöden. 5 Risker om bräddpunkten byggs bort måste vara klargjorda för att säkerställa att skador på fastigheter inte uppstår om bräddpunkten byggs bort. Ex. inmätning av källargolvsnivåer kan krävas. 6 Baserat på möjliga tekniska alternativ.
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 7 (10) Ekonomiska aspekter som investeringsbehov eller resurser för att kunna arbeta enligt föreslagen bräddstrategi ska redovisas. 2.3 Tidplan Uppdraget ska påbörjas under hösten 2018 och vara klart senast december 2019. Hela eller delar av arbetet ska utföras som ett exjobb. Beroende på tillgänglighet av interna och externa resurser kan det krävas att delar av arbetet inte ingår i exjobbet utan fortsätter inom ramen av en projektanställning på ESEM. Tidplanen ska förankras externt med tillsynsmyndighet och extern experthjälp. 2.4 Kostnad Kostnaden kommer att gå på EEM s driftbudget. En investeringsansökan ska tas fram vid uppstart av uppdraget och projektnumret ska förmedlas till samtliga uppdragsmedlemar för tidsredovisning. Konsultarvode och mätkostnad är ännu inte bedömd. Eventuell mätutrustning som köps in och installeras permanent ska belasta ett investeringsprojekt. Ersättning för Exjobb enligt gällande policy utbetalas vid godkännande. 3 Uppdragets organisation, rapportering och överlämning 3.1 Organisation Sponsor: Uppdragsledare: Exjobbare Handledare: Vem är ej bestämt Uppdragsmedlem expertråd (extern): (Vem är ej bestämt) Uppdragsmedlem expertråd (erfarenhet av lokala förutsättningar): Personal på ESEM GIS-tekniker för nödvändiga inmätningar: Personal på ESEM Kommunikatör: Personal på ESEM AO service ska anlitas om ny mätutrustning köps in och ska installeras. Uppdragsledaren ansvarar för att i god tid planera stödfunktionens insatser.
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 8 (10) 3.2 Externa intressenter Miljökontoret på Eskilstuna kommun har granskat uppdragsbeställningen oktober 2018 och synpunkterna har inarbetats i dokumentet. När bräddstrategin med åtgärdsplan är färdigställd vill miljökontoret ta del av resultatet. 3.3 Rapportering Uppdraget ska redovisas i en skriftlig rapport. Uppdraget ska även muntligen redovisas för LG VA. Ekonomiskt utfall följs upp som en del av rapporten. 3.4 Överlämning Eventuella inköp och installation av mätutrustning ska överlämnas till Distribution och Service. Slutsatser och leveranser i uppdraget kommer att överlämnas till utredningsingenjörer på VA-planering samt driftorganisation på Distribution som ska jobba vidare med bräddkontroll i nästa fas.
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 9 (10) BILAGA Text som är hämtad från rapporten i Rapporten Kartläggning av tillskottsvatten i Eskilstuna. Det bidrar till att skapa förståelse för hur omfattande arbetet kommer vara. Slutsatsen är att det är ett stort mörkertal vad gäller bräddvolymer och det är förhållandevis få avloppspumpstationer som bräddar. Av Eskilstunas ca 200 avloppspumpstationer har 146 st. möjlighet att brädda. Under 3 år, 2014-2016, har endast 2 stycken bräddningar orsakade av hydraulisk överbelastning från pumpstationer registrerats. Orsaken till att det är få registrerade bräddningar är att bräddningarna kan ske på reningsverket eller bräddpunkter på ledningsnätet samt att mätmetoder av bräddningar är bristfällig. Dessutom var 2015 ett år då det inte inträffade många kraftiga regnskurar utan regnen var utspridda och 2014 och 2016 var nederbördsfattiga år. Eskilstuna har 40 st. bräddpunkter på ledningsnätet, där flesta antalet bräddningar sker. Under åren 2014-2016 har 20 av de 40 bräddpunkterna varit aktiva. Bräddpunkterna på nätet kollas manuellt 4 ggr/år (i början av varje kvartal) samt efter större regn. Idag finns 4 olika sätt att kontrollera om det bräddat. Övervakning och utformning av bräddningar är bristfällig, volymerna är ej tillförlitliga. Volymen räknas ut ändå eftersom det krävs som underlag till miljörapporten. 1. Kork: En kork fäst på ett snöre läggs i utgående bräddledning. Har korken förflyttats sig in i ledningen har det bräddat. Vid kontroll går det att konstatera om det bräddat och man vet dimensionen på bräddröret. Höjden måste antas, ibland syns fettkanten i röret och brunnen som kan ge en indikation på höjden. Hastighet har antagits till 1m/s. Tiden är en osäker faktor där nederbördens tidslängd uppskattas. Formel: V= Arean(på röret) * h(vattennivån)* v (hastigheten antagen till 1m/s) * t (tiden) 2. Hydromax: I brunnen hänger en lina med en flytkropp. Flytkroppen löper på en lina som fastnar i vattenytans max läge. Har flytkroppen fastnat i ett läge högre än vattengången till bräddledningen har det bräddat. Mängden räknas på samma sätt som med kork men höjden är säkrare. 3. Tid/frekvensmätare med flytvippa: Vippan hänger under utgående brädd och lägger sig på sidan när vattnet har stigit upp till bräddnivån och mäter tiden för bräddningen. Man vet om det bräddat, hur lång tid och bräddrörets dimension. Antagningar får göras på höjd och hastighet. 4. Övervakningssystemet ifix: Utrustningen som skickar uppgifter till systemet om bräddningar. Data som skickas till övervakningssystemet är tid och nivå. (Miljörappport Ekeby avloppsreningsverk 2015, 2016).
UPPDRAGSBESKRIVNING EXJOBB 10 (10) Figur 2 Karta som visar Eskilstuna tätort med alla upptagningsområden för pumpstationer samt bräddningar som orsakats av hydraulisk överbelastning.