Policy för pedagogisk verksamhet vid friluftsmuseer i Sverige Datumangivelse: 2010 12 19 Vision Sveriges friluftsmuseer är en av omvärlden erkänd viktig resurs för det livslånga lärandet. Det förutsätter att friluftsmuseerna tar ställning till vad som kommuniceras, till vem, hur och varför kvalitetssäkrar det pedagogiska arbetet genom metodutveckling och utvärdering 1. BAKGRUND FRI är en samarbetsorganisation för de svenska friluftsmuseerna. Föreningens ändamål är att tillvarata medlemmarnas gemensamma intressen och att vara ett forum för samverkan mellan medlemmarna. På FRI:s årsmöte på Vallby friluftsmuseum den 3 september 2008 bildades en arbetsgrupp med syfte att ta fram ett gemensamt policydokument för den pedagogiska verksamheten på museerna inom FRI. I arbetsgruppen har representanter för Skansen, Torekällberget, Vallby friluftsmuseum, Disagården/Upplandsmuseet, Jamtli samt Murberget Länsmuseet Västernorrland ingått. Friluftsmuseerna är olika till sin karaktär och den pedagogiska verksamheten kan skilja sig mellan enskilda friluftsmuseer beroende på huvudman, uppdrag, storlek och samlingarnas sammansättning. Inriktningen på det enskilda museet kan vara nationell, regional eller lokal. Vissa friluftsmuseer fokuserar på en specifik tidsperiod eller ett tema, andra spänner över flera århundraden och/eller tematiska inriktningar. Gemensamt är friluftsmuseernas särskilda förutsättningar för pedagogisk verksamhet i rekonstruerade miljöer baserad på kulturarv och levande samlingar, samt att verksamheten når många olika målgrupper. Här finns en bra grogrund för nya idéer kring lärande i livets alla skeden och åldrar. Pedagogikens historia på museer i Sverige har bl.a. sitt ursprung i världens första friluftsmuseum, Skansen som grundades 1891. Folkbildning och utbildning utgjorde fundamenten och var en förutsättning när Artur Hazelius, själv en gång lärare, grundade Nordiska museet och Skansen. År 1929 fick Sverige sin förste museilektor, på just Skansen. 2. SYFTE Att definiera och synliggöra friluftsmuseernas specifika pedagogiska möjligheter. Att inspirera och underlätta för de enskilda medlemsmuseerna i deras pedagogiska arbete. 3. MÅL Att de enskilda friluftsmuseerna skapar egna pedagogiska måldokument utifrån policydokumentets vision och museets specifika förutsättningar. Att utöka samarbetet mellan FRI:s medlemsmuseer och därigenom skapa möjligheter för lokalt, regionalt, nationellt och internationellt utvecklingsarbete inom det pedagogiska området. 4. DEFINITIONER Pedagogik beskrivs i Nationalencyklopedin som vetande och metoder som tillämpas i uppfostran och undervisning. Ämnesområdet handlar om de processer genom vilka människan formas och förändras i olika sociala, kulturella och historiska sammanhang. Lärande på museer är exempel på 1
sådana (pedagogiska) processer och handlar framförallt om pedagogisk praktik. Pedagogisk verksamhet på museer är ett vitt begrepp vilket omfattar i stort sett allt som kommuniceras med besökarna, vuxna såväl som barn och unga. Det gäller programverksamhet, visningar, skyltar, webbplats, utställningstexter, broschyrer, gestaltning etc. 4.1. Pedagogiskt förhållningssätt Det ligger i museernas grundtanke och därmed också i vårt pedagogiska arbetssättet att problematisera och sätta in kunskapen i ett verklighetsbaserat sammanhang. Detta förhållningssätt innebär att aktivt vilja kommunicera något till någon samt att ha en medvetenhet om vad, hur, varför och till vem kommunikationen sker. 4.2. Pedagogisk situation Varje möte med besökare där anpassning till målgrupp och situation präglar kommunikationen är en pedagogisk situation. Alla yrkesgrupper som möter besökarna har inte pedagogik som sin huvudsysselsättning, men varje möte med besökarna är en pedagogisk situation. 4.3. Pedagogiska metoder Det finns en mängd pedagogiska metoder, allt ifrån hela pedagogiker, med bas i olika pedagogiska teorier, till inriktningar som t.ex. kulturmiljöpedagogik, äventyrspedagogik, friluftspedagogik, men också enskilda upplägg av t.ex. visningar och praktiska övningar med dialogen som grund. 4.4. Lärande Lärande är en process där erfarenheter och upplevelser i livet omvandlas till kunskaper, färdigheter, attityder och värderingar. Lärandets syfte är att förstå sig själv och sin omvärld och se sammanhang. Förståelse innebär att vi genom tolkning omvandlar information till kunskap. Alla har olika lärstilar, dvs. lär sig på olika sätt. 4.5. Livslångt lärande Lärande är något som pågår hela livet, pedagogisk verksamhet gäller såväl barn och unga som vuxna i olika åldrar. 4.6. Formellt och informellt lärande Formellt lärande sker inom en planerad utbildning med formulerade mål. Informellt lärande sker hela tiden, utanför det formella utbildningsväsendet. 4.7. Upplevelsebaserat lärande I det upplevelsebaserade lärandet stärks och stimuleras sinnen i ett sammanhang med lukter, smaker, ljud, känsel- och synintryck. Glädje, lek, nyfikenhet, interaktivitet, reflektion samt ofta fysisk aktivitet, är utmärkande för det sinnesrika, lustfyllda lärandet. Vilket också kan ge en mer bestående kunskap. 4.8. Kommunikation I dokumentet används begreppet kommunikation istället för förmedling, eftersom det, till skillnad från förmedling i vanlig svenskt, innebär tvåvägsutbyte eller en ömsesidig process. 4.9. Nyckelkompetenser Ett antal kompetenser har av EU utpekats och definierats som särskilt viktiga förutsättningar hos medborgarna i Sverige såväl som den Europeiska Unionen. Dessa kallas för nyckelkompetenser och skall ses som kompetenser som är nödvändiga om än kanske i olika omfattning för alla 2
medborgare för att kunna fungera i vår del av världen. Nyckelkompetenserna är inte statiska men måste utvecklas i ett livslångt lärande perspektiv. De utpekade nyckelkompetenserna omfattar: - Kommunikation på modersmål - Kommunikation på ett annat språk - Bas kompetens i matematik, naturvetenskap och teknologi - IT kompetens - Kan lära sig att lära - Mellanmänskliga och sociala kompetenser - Entreprenörskap - Kulturella uttryck 5. FRILUFTSMUSEERS SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÄRANDE Den varierande miljö som erbjuds på ett friluftsmuseum kan väcka intresse och tankar, stimulerar kreativitet, fantasi och leklust. Här finns kulturhistoriska miljöer i full skala som man kan träda in i och som är inredda med föremål som är placerade i en kontext. Kulturmiljöerna kring byggnaderna med åkrar, djurhägnader och trädgårdar ger ytterligare möjligheter att se sammanhang. Friluftsmuseer har därför unika möjligheter att tydliggöra begrepp som kulturhistoria och etnobiologiska sammanhang. Ett friluftsmuseum följer årets växlingar och pedagogiken går att anpassa efter årstid och väder. Just miljöerna på friluftsmuseer ger känslomässiga upplevelser av skönhet, äkthet, närhet och helhet vilket ger oss förutsättningar för att jobba med både traditionell och emotionell intelligens, med både förnuft och känsla. Friluftsmuseer erbjuder möjligheter till en mångfald av pedagogiska metoder och till ett öppet och flexibelt sätt att möta besökaren. Besökare kan själva vara en aktiv part i sysslor, samtal och upplevelser. Här kommuniceras både teoretisk och handlingsburen kunskap. Bred publik och brett utbud. Friluftsmuseer lockar många besökare, också de som annars inte besöker museer och når därmed breda publikgrupper vad gäller ålder, kön samt social och kulturell tillhörighet. Utbudet av verksamheter är brett och därför attraktivt för många oavsett vilka förkunskaper besökarna har och varifrån i världen de kommer. Friluftsmuseet blir därför en arena för möten mellan kulturer och över generationer. Erfarenhet visar att denna miljö gynnar lärande. Tid till samtal, lyssnande, reflektion och en känsla av här och nu skapar interaktivitet och kravlöshet i mötet med besökaren. Sammanhang och helhet På friluftsmuseer skapas upplevelser av sammanhang, med historien, med natur och kultur och andra människor. Här finns förutsättningar att arbeta tematiskt och ämnesövergripande samt att problematisera och arbeta med värdegrundsfrågor. Vi förstår när vi genom tolkning omvandlar information till kunskap. Tolkning innebär att sätta in information i ett sammanhang, att bedöma dess giltighet och värde. På friluftsmuseer finns det immateriella kulturarvet levande och skapande tankar, vanor, vetanden, visioner och traditioner kan föras vidare in i framtiden. De immateriella och existentiella frågorna har här en speciell arena. Flera friluftsmuseer ger också möjligheter för besökare att följa hur olika arbetsmoment hänger ihop och växlar under ett arbetsår. Sinnliga upplevelser Friluftsmuseer erbjuder upplevelser som stimulerar många sinnen: dofter, ljud, känsel- och synintryck, förstärkta av det konkreta i kulturmiljön med växter, djur, byggnader och museiföremål. Här finns möjlighet till upplevelser och aktiviteter som främjar både formellt och informellt lärande. Den sinnliga miljön kan främja fantasi och nyfikenhet, skapa lust till 3
lek, och därmed stimulera lärande. Pedagogisk forskning har visat att vi alla har olika sätt att lära oss och det är därför bra med så många olika stimuli som möjligt. Den som har svårt för det ena kompenserar det med andra sinnen. Hälsa och Hållbar utveckling Ett hållbart samhälle innebär ekologisk bärkraft, social rättvisa och ekonomisk trygghet. Friluftsmuseer belyser natur- och kulturarvet ur ett etnobiologiskt perspektiv. Det är där vi tar avstamp i vårt arbete med hållbar utveckling. Därför är friluftsmuseer utmärkta platser för lärande, motivation och inspiration mot målet att nå ett hållbart samhälle. Miljön är i sig hälsofrämjande, eftersom sammanhang, delaktighet, tillgänglighet, trygghet och mänskliga möten över kultur- och generationsgränser stimuleras. 6. SÄRSKILT ANGELÄGNA OMRÅDEN FÖR DEN PEDAGOGISKA VERKSAMHETEN Friluftsmuseernas pedagogiska verksamhet på 2000-talet ser vi i sammanhang med tre särskilt angelägna områden för hela museet: - Interkulturell dialog baserad på mångfaldsupplevelser Mångfald berör etnicitet, ålder, klass, kön/genus, sexualitet och funktionsförmåga. Utformningen av den pedagogiska verksamheten måste vara dynamisk och ha en medvetenhet om olika mångfaldsaspekter för att kunna förhålla sig till ett föränderligt samhälle. Ett medvetet mångfaldsarbete handlar alltså om vad och vilka vi berättar om (representativitet). Dessutom handlar det om hur vi gör det (förhållningssätt). Att nyansera den svenska kulturhistorien och sätta in den i en gemensam global kontext kan motverka exkludering. Istället kan vi kommunicera den rikedom av olika kulturella uttryck som finns i samhället. - Tillgänglighet till kulturella upplevelser för utveckling av nyckelkompetenser Tillgänglighet handlar om såväl fysiska som ekonomiska, geografiska och kognitiva aspekter. Det rör framkomlighet, priser, öppettider och information. Den kompletta kulturmiljön som är tillgänglig för alla finns inte, än. Historisk trovärdighet och full fysisk tillgänglighet är närmast oförenliga. Därför måste varje friluftsmuseum göra sina prioriteringar. Museet ska kunna motivera vilka anpassningar som gjorts och varför, i de fall så skett, vissa anpassningar har valts bort. Friluftsmuseerna måste ta hänsyn till fysiska, såväl som kognitiva funktionsnedsättningar, språkbarriärer, mångfaldsaspekter, museiovana besökare osv. så att alla får möjlighet att lära sig utifrån sina egna förutsättningar. - Utveckling av kreativa näringar och entreprenörskap Möjligheten att kunna skapa en tillvaro som är baserad på egen kreativitet kan stimuleras genom kulturella upplevelser som innebär påverkan av rumsliga och tidsmässiga uppfattningar och innebär möjlighet att själv vara aktiv. Friluftsmuseet har unika förutsättningar för att stimulera utveckling av näringar som baseras på materiell och immateriell kulturhistorisk kunskap och inspiration. Tydliga exempel på näringsgrenar är slöjd, hantverk, folkdräktstillverkning, musik och design. 7. KOMPETENSKRAV PÅ FRILUFTSMUSEERNA Friluftsmuseerna vill kunna garantera kvalitén när det gäller den pedagogiska verksamheten. Det kräver kompetent personal inom olika ämnesområden och typer av pedagogisk verksamhet riktad till olika åldrar och målgrupper. 4
Alla pedagogiska kompetenser kan emellertid inte rymmas på varje friluftsmuseum och det är därför viktigt att friluftsmuseerna samverkar och stöttar varandra t.ex. genom regelbundet erfarenhetsutbyte, gemensamma kurser, stöd i specialpedagogisk kompetens mm. Det är viktigt att en överblick skapas och kontinuerligt följs upp över vilka kompetenser som finns på olika museer och hur samverkan kan ske. 5