Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN



Relevanta dokument
Förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård på avd 18

Slutenvård: Förebygga fallskador

Lokalt vårdprogram. Fallprevention

Riktlinje Fallprevention. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Fallriskbedömning och åtgärder - riktlinjer

MAS Riktlinje för risk inventering och förebyggande arbete kring fallskador

Varför faller vi? Vad kan göras? Klas Sjöberg Överläkare, internmedicin / gastroenterologi Docent, Lunds universitet

Fallprevention. Systematiskt arbetssätt för fallförebyggande arbete på Skellefteå kommuns särskilda boenden. Rehabenheten

Bedömningsinstrument 1. Trycksår 2. Undernäring 3. Fall

Fallprevention och insatser vid fallolycka

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Senior alert. Vårdenhet rehabilitering och reumatologi, avd april 2009

RUTIN FÖR FALLPREVENTION

Landstingsstyrelsens förvaltning

ORSAKER TILL ÖKAD LÄKEMEDELSANVÄNDNING

Albert Westergren, Professor i Omvårdnad Gita Hedin, Forskningsassistent ISSN: Högskolan Kristianstad, Kristianstad

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Standardvårdplan Fallprevention anpassad för VOF Helsingborg. Hälsohistoria. Har patient någon/några av följande diagnos/symtom:

Goda vanor för att förebygga fallskador

Fallriskförebyggande rehabilitering Kvalitetsutveckling vid Älvsjö stadsdelsförvaltning med stöd av Socialstyrelsens stimulansbidrag

Linnea 7 Björkäng Ljungby Kommun 2012

Regel för Hälso och sjukvård: FALL OCH FALLPREVENTION

Håll dig på benen. En föreläsning om fallprevention. Karin Green Leg Sjukgymnast

FALLPREVENTION MALMÖ STAD

Manual till checklista för fallprevention

Förebygga fall. Petra Pohl Med dr, leg fysioterapeut. Linghem % var 65+ år i Sverige % år 2060

Fall-och fallskadeprevention

Beslutad av Omsorgsförvaltningen. Gäller för Omsorgsförvaltningen och externa utförare

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av åtgärder samt omgivningsanpassning för att förebygga fall och trycksår

Bilaga 1 SVP Fallprevention

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Lite om gånghjälpmedel, balans och fallrisker. Information från sjukgymnast och fysioterapeut

Fallprevention Rutiner och Riktlinje Flik 11.3.

Rätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk

Goda råd för att undvika fall. För dig som är äldre, anhörig eller arbetar hemma hos äldre

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

Vårdbehovsmätning enligt Nacka s modell

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Rutin för personal som arbetar med patienter som är inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård

Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Vilket län har flest fallskador bland äldre? 1 Västerbotten X Norrbotten 2 Skåne

Den fördjupade utbildningen med kunskapstest finns på TUFF-satsningens hemsida

Fall och fallskador Hur undviker du att falla?

3. Läkemedelsgenomgång

Fall och fallolyckor - risker och hur man kan förebygga

Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län

FALL OCH FALLSKADEPREVENTION RIKTLINJE FÖR FALL OCH FALLSKADEPREVENTION

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Stå på dig. goda vanor för att inte ramla. Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner? Fråga doktorn om dina läkemedel

GÅ BRA. Om du vill veta mer kontakta din vårdcentral, hemsjukvården eller ring 1177 om:

Riskbedömningar, åtgärder, uppföljning av fall, munhälsa, undernäring och trycksår samt registrering i Senior Alert i vård- och omsorgsboende.

Fallrapport/avvikelserapportering

Rutin för kontakt med hälso-och sjukvårdspersonal när brukarens tillstånd kräver det

Äldre och läkemedel LATHUND

NLL Kost till inneliggande patienter

Teori - Fallhändelserapport

Till dig som arbetar i hälso- och sjukvården

Patientsäkerhetsberättelse 2017 Soltorps Äldreboende

handbok Fallprevention

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

CHECKLISTA DEMENS DAGVERKSAMHET. Ett redskap för kvalitetsutveckling

Patientinformation om Din operation efter höftfraktur

Sammanställning av fallrapporter och läkemedelsavvikelser för tertial

Riskerar du att falla på grund av dina mediciner?

Trycksår, undernäring och fallolyckor HUR KAN DU MINSKA RISKEN?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

TryggVE. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO. TryggVE-team

Kravspecifikationer inom Habilitering/rehabilitering

Riktlinje för god inkontinensvård

Information till dig som har opererats för höftfraktur

TryggVE. Bakgrund. Osteoporosdagen Presentation av TryggVE-teamet, SÄS. Multisjuka äldre, samverkansprojekt inom REKO

Huvudmål: Att varje patient utifrån sina individuella förutsättningar får ett ökat välbefinnande i sitt dagliga liv.

RUTIN FÖR. Otago. Fallförebygförebyggande träning. Medicinskt ansvarig för rehabilitering. Antaget

Provmoment: Allmän omvårdnad vuxna, barn och äldre. Ladokkod: 61SA01 Tentamen ges för: Gsjuk16h. TentamensKod:

Uppföljning Neuroleptikabehandling

Höftprotes. Höftfraktur som opererats med höftprotes ( främre snitt ) Patientinformation från CKOC/ortopedkliniken/Linköping

Årlig uppföljning av hälso- och sjukvård inom särskilt boende för äldre 20XX

RIKTLINJE. Gäller från Utfärdat av Godkänt Anna Gröneberg, MAS Lillemor Berglund VC 29 HSL

Vägledning planeringsunderlag - somatisk vård

Att tänka på för en säkrare hemmiljö och vardag! Informationsbroschyr om brandsäkerhet och förebyggande av fall.

Riskbedömning av trycksår, fall, nutrition, munhälsa samt blåsdysfunktion

STÅ OCH GÅ SÄKERT ENKLA TIPS FÖR ATT UNDVIKA ATT FALLA HEMMA

Stå och gå säkert. Enkla tips för att undvika att falla hemma H A G F O R S K O M M U N

Äldre och alkohol. Karin Lendrup Distriktsläkare, VC Kronoparken. 17 maj 2019

Höftfraktur operation med konstgjord höftled, helprotes

Bilagor. BILAGA 1 Genomförandeplan. BILAGA 2 Att fylla i genomförandeplanen. BILAGA 3 Checklista för uppföljning av genomförandeplan

Fall och fallskador. hur kan du minska risken att falla?

Athir Tarish. Geriatriker, Överläkare Geriatriska Kliniken

Försämrat hälsotillstånd

Testa dina kunskaper om fall

Kotkompression. Arbetsterapi och Fysioterapi

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

TRYCKSÅR R I K T L I N J E R H U R A R B E T A R V I F Ö R E B Y G G A N D E?

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Fallrisk. Vilka läkemedel ska vi vara uppmärksamma på? Ulrika Tornberg, leg Apotekare Ortopedavdelning 70D

Transkript:

Handlingsplan Förebygger fall och fallskador på Medicinkliniken VIN Syfte: Att förebygga fall och fallskador i samband med inneliggande vård Mål: Inga patienter ska falla under vistelsen på Medicinkliniken Processmål: 100 % följsamhet till obligatoriska åtgärder. Obligatoriska åtgärder: Fallriskbedömning: 1. Alla patienter som är 65år eller patienter med neurologiska eller kognitiva sjukdomstillstånd samt även patienter med missbruksproblem skall fallriskbedömas med Downton Fall Risk Index och dokumenteras i Cosmic inom 24 h. 2. Analysera resultatet av fallriskbedömningen. Vid förhöjd fallrisk ( 3p.), görs en fullständig omvårdnadsplan med åtgärder. Omvårdnadsplanen dokumenteras i Cosmic i Omvårdnadsmallen under Aktivitetsförmåga Fallriskbedömning. 3. Om fall inträffar under vårdtiden skrivs avvikelse i Synergi och ny fallriskbedömning utförs direkt. 4. Vid förändrat allmäntillstånd eller då nya läkemedel sätts in ska ny fallriskbedömning utföras. 5. Om fall skett tas MEWS (blodtryck, puls, andningsfrekvens och RLS) samt kroppslig undersökning/aktivitetsstatus direkt i samband med fallet. En ny MEWS kontroll utförs efter 2 h om inget avvikande hittats vid den första undersökningen. Om något avvikande hittas vidtalas läkare. Tillsyn av patienten sker en gång i halvtimmen i 2 h efter fallet. Därefter ställningstagande om fortsatta kontroller eller ej. En kroppslig undersökning/aktivitetsstatus skall innefatta: Inspektion av hela kroppen vad gäller ev. sårskador eller hematom. Känn och titta på huvudet om bulor finns. Be patienten lyfta/vrida armar och ben. Dokumentera/uppmärksamma ev. smärta eller oförmåga att lyfta/vrida. Be patienten belasta/gå och uppmärksamma ev. smärta. Bedöm om ben är förkortat eller utåtroterat vilket kan vara tecken på en höftfraktur. I samråd med patient beslutas om närstående skall kontaktas. 1

Åtgärder vid fallrisk Område Fallriskorsaker Åtgärdsförslag Gång och förflyttning Osäker gång? Impulsiva förflyttningar? Svårt sätta sig i eller resa sig från stol/säng? Glömmer använda hjälpmedel? sänggrindar uppe. Anpassad tillsyn vid förflyttning Gånghjälpmedel. Sjukgymnastkontakt. Syn Svårt att se? Finns glasögon? Anpassa belysningen. Sparsam möblering/saker att snubbla på. Personlig vård och toabesök Beteende Kontinens Sjukdomar och läkemedel Nutrition Yttre omständigheter Riskfyllt rörelsebeteende vid ADL? Observerad/rapporterad förvirring, oro, desorientering eller agitation. Inkontinens? Behov av att gå på toaletten ofta? Yrsel? Blodtrycksfall? Infektioner (t.ex UVI)? Tidigare frakturer/osteoporos? Biverkan av läkemedel (ex. sedativa, diuretika, antidepressivt)? Underviktig? Nedsatt aptit? Dehydrerad? Ostadiga skor? Nytta/risk med sänggrindar? Sängens höjd optimal? Används ringklocka? Är patient placerad på rätt sal? Efterfråga bra skor. Ökad tillsyn eller assistans vid ADL. Hjälpmedel. Ökad tillsyn. Utred orsak och behandla ex. UVI. Skapa lugn omgivning. Sängplats nära toalett. Upprätta schema för toalettbesök. Ökad tillsyn vid toalettbesök. Utred orsak och behandla sjukdomar. Ompröva läkemedelsbehandling. Anpassad tillsyn. Anpassa kost och vätskeintaget. Anpassa måltidsmiljön. Efterfråga bra skor? Anpassa sänghöjden. Överväg grindars nytta/risker. Se till att ringklockan är lättillgänglig. Överväg om patienter med högst fallrisk kan placeras där närheten till personal är störst. 2

Här nedan ges mer utförliga åtgärdsförslag under respektive fallriskområde som kan göras 1.Gång och förflyttning Instruera patienten att resa sig upp långsamt och vara uppmärksam på yrsel. Instruera patient och närstående om vad som ökar risken för fall. Se till att patienten har halkfria/stadiga strumpor eller skor. Se till att det finns lämpliga förflyttningshjälpmedel som t.ex. rollator, rullstol etc. Be sjukgymnast om hjälp. Kontrollera gånghjälpmedel regelbundet. 2.Syn Efterfråga om patienten har glasögon hemma som kan tas hit. Se till att minimera saker i patientens närhet som han/hon kan snubbla på (t.ex. droppställningar/stolar). Anpassa belysningen, som att t.ex. ha nattlampa tänd. 3.Personlig vård och toalettbesök Se till att toalettpapper finns inom räckhåll. Toalettstolen skall ha armstöd. Manliga patienter med risk för yrsel/balanssvårigheter skall uppmanas sitta ner vid toalettbesök. Se till att patienter som behöver har urinflaska vid sängen. Placera patienter med behov av akuta toalettbesök nära toaletten. Riskpatient kan erbjudas toalettstol vid sängen. Se till att patienten har sina toalettsaker inom räckhåll. Se till att personal finns tillgängliga vid ADL. 4.Beteende Visa patienten runt/orientera sig på avdelningen bör upprepas vid förvirringstillstånd/oroliga patienter. Skapa en lugn omgivning. Om möjligt utred orsak och behandla t.ex. UVI eller intorkning. Öka tillsynen hos patienten. Visa var ringsignal finns och att den är lätt att nå. Reorientera förvirrade patienter (informera var de befinner sig, dag och tid). Svara snabbt på ringningar. 5.Kontinens Se till att patienten har en sängplats nära till toalett. Upprätta schema för toalettbesök. 3

Undvik om möjligt infusioner/vätskedrivande nattetid. Ökad tillsyn vid toalettbesök. 6.Sjukdomar och läkemedel Informera patienten om att vara uppmärksam på ev. yrsel eller andra biverkningar efter insättandet av läkemedel. Undvik om möjligt att påbörja infusionsbehandling kvällstid. Visa patienter hur de hanterar droppställning. Undvik vätskedrivande läkemedelsbehandling kväll/natt. Uppmärksamma alla i vårdlaget på om patienten står på läkemedel som ökar fallrisken såsom sömntabletter, lugnande eller blodtryckssänkande läkemedel. 7.Nutrition Se till att patienten är välnutrierad. Malnutrition ger bl.a. muskelsvaghet. Se till att patienten får i sig tillräckligt med vätska. Dehydrering ger bl.a. yrsel, förvirring etc. 8.Yttre omständigheter Visa patienten runt på avdelningen bör upprepas. Ta bort/observant på riskfaktorer i vårdmiljön, t.ex. sladdar, droppställningar. Lås alltid säng. Se till att ringsignal/larm finns och kan nås. Se till att stolar har karmar. Fria gångytor i korridoren. Överväg risk/nytta med sänggrindar. Anpassa sänghöjden. Torka alltid upp spill från golvet. Dokumentation Dokumentera fallriskbedömningen i Cosmic. Vid ökad fallrisk skall en omvårdnadsplan uppdateras. Dokumentera i Omvårdnadsmallen, sökord Aktivitetsförmåga Fallriskbedömning. I omvårdnadsplanen ska det klart och tydligt dokumenteras vilka åtgärder som sätts in. Om ökad tillsyn ordinerats som en åtgärd ska det preciseras vad och hur ofta. Dokumentera även vilken information närstående samt anhörig fått. Vid utskrivning skall det dokumenteras i omvårdnadsepikrisen om ev. fall, fallriskbedömningsresultat samt vilken prevention som gjorts. 4

Downton Fall Risk Index Namn: Födelsenummer: skala Tidigare kända fallolyckor Nej 0 Ja 1 Medicinering Ingen 0 Lugnande/sömnmedel/neuroleptika 1 Diuretika 1 Antihypertensiva (annat än diuretika) 1 Antiparkinson läkemedel 1 Antidepressiva läkemedel 1 Andra läkemedel 0 Sensoriska funktionsnedsättningar Ingen 0 Synnedsättning 1 Hörselnedsättning 1 Nedsatt motorik (tecken på förlamning) 1 Kognitiv funktionsnedsättning Orienterad 0 Ej orienterad (kognitiv funktionsnedsättning) 1 Gångförmåga Säker (med eller utan hjälpmedel) 0 Osäker 1 Saknas 0 Vägledning för Downton Fall Risk Index = fallriskanalys Tidigare kända fallolyckor 1 poäng = Känner till att personen har fallit det senaste året. Medicinering Läs medicinlistan eller låt om möjligt personen själv redogöra för vilka mediciner som intas. Fördela ev. läkemedel efter medicingrupp och sätt poäng. Sensoriska funktionsnedsättningar 1 poäng: Synnedsättning = har måttligt till kraftigt nedsatt syn eller är blind. 1 poäng: Hörselnedsättning = har kraftigt till måttligt nedsatt hörsel eller är döv. 1 poäng: Nedsatt motorik = har kraft- eller funktionsnedsättning i någon extremitet. 5

Kognitiv funktionsnedsättning 1 poäng = Är inte orienterad till namn, plats och tid. Vid behov görs utredning enligt lokal rutin. Gångförmågan 0 poäng = Personen går säkert med eller utan gånghjälpmedel och kommer ihåg att använda hjälpmedlet. 1 poäng = personen går osäkert med eller utan hjälpmedel och/eller glömmer att använda hjälpmedlet ibland. Riskfaktorerna adderas till en indexpoäng (0-11). > 3 föreslås indikera hög fallrisk. Vid hög fallrisk gå igenom bedömningsunderlaget och vidta lämpliga åtgärder. Vägledningen är utarbetad av länsgruppen för fallprevention 2006-05-04 6