Verksamhetsplan Teknik- och servicenämnden. Dnr TSN/2016: ,

Verksamhetsplan 2017 Teknik- och servicenämnden Dnr TSN/2016:125-0061, 2016-10-12

Innehållsförteckning 1 Förord... 3 2 Majoritetsförklaring... 4 3 Nämndens ansvarsområde och organisation... 7 4 Omvärlds- och nulägesanalys... 8 4.1 Omvärld... 8 4.2 Nuläge... 9 4.2.1 Resultat... 10 4.2.2 Analys... 12 5 och indikatorer... 13 5.1 Samhälle... 14 5.1.1 Nämndens mål... 14 5.2 Utbildning... 16 5.2.1 Nämndens mål... 16 5.3 Vård och omsorg... 17 5.3.1 Nämndens mål... 17 5.4 Medarbetare... 18 5.4.1 Nämndens mål... 18 5.5 Ekonomi... 18 5.5.1 Nämndens mål... 19 6 Uppföljning... 19 6.1 Kriterier för uppföljning... 20 7 Budget 2017-2019... 20 7.1 Driftbudget 2017-2019... 20 7.2 Investeringsbudget 2017-2019... 22 7.3 Ramprotokoll... 22 8 Bilagor... 23 2

1 Förord När vi nått halvvägs in i mandatperioden kan vi inte utan en viss stolthet konstatera att nämnd och kontor tillsammans, med samtliga ytterst duktiga medarbetare tagit oss an de stora utmaningar vi stod inför initialt. Även om vi aldrig kan känna oss färdiga i vårt uppdrag att skapa en tryggare och säkrare miljö i vår kommun har mycket uppnåtts med begränsade resurser. Som en del i trygghetsarbetet har belysningen förbättrats i bl.a Ugglans park och vid Tosteröbron. Det har skett ett kontinuerligt utbyte till energisnåla lampor i samband med underhåll och nyinvestering. Räddningstjänsten har också startat ett samarbete med Eskilstuna och Västerås när det gäller ledningen vid större räddningsinsatser. Beträffande trafiksäkerhet har ett nytt trafiksäkerhetsråd under NTF:S ledning inrättats där bl.a räddningstjänst, polis, politik, stadsvärd,trafikskolor och kollektivtrafik ingår. Cykelplanen är klar för antagande. Trygghetsskapande åtgärder i form av hastighetsmätningar på strategiskt utvalda platser med mobil digital utrustning kommer att ske regelbundet med början i höst. Den nya gymnastikhallen vid Larslunda är planerad att invigas under 2017. Sedan början av 2016 har teknik- och servicenämnden tagit över ansvaret för kommunens gäst och småbåtshamnar, tillika husbilsplatser. I en övergångsperiod tar kommunen över den underhållsmässigt eftersatta verksamheten. et är att inventera och stabilisera verksamheten för att så snart det är möjligt överlåta drift av gästhamnarna och viss övrig verksamhet, till externa aktörer. I egenskap av VA-huvudman utgör teknik- och servicenämnden till viss del en viktig funktion för hur framtidens VA-system ska utformas, det kan möjligen vara en av de viktigaste frågor kommunen har att hantera nu och i framtiden. Ett servicecenter är under uppbyggnad vilket ska ge möjlighet för kommunens invånare att snabbt kunna få besked och hjälp i olika frågor. Löpande utvärdering beräknas leda till fullt utbyggt koncept under 2017. tidservice har under året konverterat ett av kommunens största kök, köket på Vasaskolan, från mottagning till tillagning. Ombyggnationen gör att alla måltidsservice största skolrestauranger lagar mat på plats, nära gästen. Slutligen vill jag rikta ett stort och varmt tack till våra fantastiskt duktiga medarbetare som med en härlig entusiasm angriper varje ny utmaning i en aldrig sinande ström, vilket gör mig fast förvissad om att uppsatta mål inte bara uppnås utan även överträffas! Sixten Skullman, Ordförande 3

2 Majoritetsförklaring Moderaterna och Socialdemokraterna tar gemensamt ansvar för Strängnäs kommuns bästa, med medborgarens behov i centrum. Hållbart över tiden ska vi ha ett tydligt fokus på kärnverksamheten skola, vård och omsorg. Strängnäs kommun har gynnsamma förutsättningar i praktiskt taget alla avseenden och kommunen ska vara framgångsrik och ett mönster för andra. Vi ska vara en sammanhållen kommun där alla kommundelar ska utvecklas. Politisk organisation M och S bildar majoritet. Vi minskar den politiska organisationen, bland annat genom att slå samman plan- och byggnämnden och nämnden för hållbart samhälle till en samhällsbyggnadsnämnd. Vi avvecklar kommundelsberedningen och ser över områdesstyrelsernas form. Vi minskar antalet ledamöter i nämnder och styrelser. Vi kommer att ha två kommunalråd och ett oppositionsråd. Förtroende och inflytande Vi vill vitalisera kommunfullmäktige genom att se över mötesformerna och bjuda in medborgarna till information och dialog om vad som händer i hela vår kommun. Nämnderna ska vara aktiva och verka nära medborgarna i hela kommunen. Vi ska utreda införande av en mottagandefunktion i kommundelarna som är en fysisk del av den digitala dialogportalen. Kommunens ekonomi Vår målsättning är att koncernens totala skuldsättning per invånare ska minska. Oförändrad skattesats. Vi vill säkerställa en god ekonomisk hushållning med månatlig uppföljning av kostnad och likviditet. Vi ska pröva möjligheterna att realisera tillgångar i kommunen och därmed frigöra kapital som kan användas för att hantera den stora skuldbördan. Den ekonomiska medvetenheten ska genomsyra hela organisationen, både den politiska organisationen och förvaltningen. Kommunens avtal med externa parter ska ses över i syfte att ge kommunen större handlingsfrihet, till exempel avtalen gällande Campus och Thomasgården. Vi ska fortsätta effektivisera kommunens inköpsprocess. Lokalt näringsliv och ökad sysselsättning Vi ska skapa ett gott företagsklimat som gör att företag vill etablera sig, utvecklas och stanna kvar i kommunen. 4

Vi ska ta fram strategier för både tillväxt och marknadsföring av kommunen. Vi ska utveckla stadskärnorna och övriga kommundelars centra. Jobbtorg Strängnäs ska vidareutvecklas i samarbete med det lokala näringslivet och andra aktörer. Vi ska ta fram en strategi för markförsäljning. Vi vill utveckla kommunen till ett allt mer attraktivt besöksmål i Mälardalen och därigenom utöka besöksnäringen i hela kommunen. Satsning på skolan och utbildning Vi strävar efter en mångfald av förskolor och skolor där god kvalitet ska vara i fokus. Vi ska utveckla elevpengen och ge rektorerna ökad frihet i en platt organisation. Alla skolor i kommunen ska ha förutsättningar att ge elever särskilt stöd, undervisning och elevhälsa utifrån gällande lagar och förordningar. Därför måste bland annat landsbygdsskolornas framtid utredas. Vi ska arbeta för en kommunal gymnasieskola med stabil organisation och med hållbarhet i både programutbud och lokalanvändning. Thomasgymnasiets utveckling i ett längre perspektiv ska utredas. Vi vill organisera våra förskolor så att alla barn får goda möjligheter till utveckling och lärande i mindre grupperingar. Möjligheten att utöka vistelsetiden för de barn i förskolan som i dag har rätt till 15 timmar ska utredas. Vi vill skapa större likvärdighet mellan fristående och kommunal verksamhet. Därför vill vi ha ett utökat samarbete med de olika huvudmännen. Skolan ska vara organiserad på ett sätt som överensstämmer med att eleven är i fokus från förskolan vidare till grundskolan och genom gymnasiet. Varje barn ska kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Vi ska utreda införandet av en läs- och räknegaranti för alla åttaåringar för att genom den säkerställa att tidiga insatser sätts in efter behov. Vi ska säkra trafikmiljön kring våra skolor. Vård, omsorg och sociala tjänster med lokal närvaro och ökad effe k- tivitet Vi vill att alla ska åldras i trygghet med självbestämmande. Personaltätheten ska ökas, primärt inom demensvården. Vi vill skapa förutsättningar för trygghetsboende i Strängnäs, Stallarholmen, Mariefred och Åker under mandatperioden. Vi ska verka för en hemtjänst med geografisk närhet till brukaren och där brukaren har frihet att välja utförare. Vi ska verka för att personer med funktionsnedsättning ska få boende och sysselsättning i kommunen. 5

Vi vill avskaffa delade turer, heltid ska vara en rättighet och deltid en möjlighet, vilket förutsätter införande av årsarbetstid. Boende och kommunikationer Kommunen som helhet ska utvecklas i enlighet med Översiktsplan 2014. Våra stadskärnor och övriga kommundelars centra ska vara välskötta och attraktiva. Vi ska pröva och utvärdera anropsstyrd kollektivtrafik på landsbygden. Vi vill möjliggöra kultur- och fritidsaktiviteter för alla barn och unga genom att utreda möjligheten till fria bussresor. Vi vill utveckla och modernisera Läggesta stationsområde och utreda ett namnbyte. Vi ska möjliggöra och utveckla olika boendeformer. Vi vill effektivisera planprocessen i syfte att korta ledtiderna. Kultur och turism Vi ska fortsätta utveckla Visholmen till ett attraktivt besöksmål. Vi ska aktivt arbeta för en återuppbyggnad av Kungsladugården i Mariefred. Vi ska arbeta för att det ska finnas mötesplatser i alla kommundelar. Vi ska skapa fler elevplatser på Kulturskolan och verka för låga avgifter. Miljö och hälsa Vi ska värna om Mälarens vattenkvalitet. Det ska vara lätt att göra rätt för medborgare och företagare i det vardagliga miljöarbetet. Vi ska säkerställa möjligheterna till närlagad mat i kommunens verksamheter. Kommunens miljöarbete ska visualiseras så att medborgarna lätt kan få en ögonblicksbild av läget. Vi ska aktualisera och fördjupa utredningen om behov av idrottshallar och möjligheter till samfinansiering mellan kommun och externa intressenter. De kommunala bolagen Vi ska ha effektiva styrelser med färre ledamöter. Nuvarande koncernstruktur bibehålls medan frågan om koncernstyrning utreds vidare. Ägardirektiven ska utvecklas i syfte att tydliggöra ägarens behov, krav och önskemål. Effektiv politisk och förvaltningsorganisation Vi skapar en tydlig politisk ledningsgrupp som samordnar och förbereder investeringsbeslut samt säkerställer en ökad ekonomisk medvetenhet i hela organisationen. Ett annat syfte med ledningsgruppen är att minimera stuprörstänkandet genom att skapa ett helhetstänkande och insikt i 6

kommunens samlade verksamhet. Gruppen utgörs av ordföranden i KF 1, KS 2, BUN 3, SN 4, TSN 5, SBN 6, KFN 7 och de kommunala bolagen 8. Vi ska utveckla kommunfullmäktiges och nämndernas styrning. Vi ska utveckla nämndernas arbetsordningar och införa ekonomiska, miljö-, jämställdhets-, tillgänglighets- och barnkonsekvenser i alla tjänsteutlåtanden för att tydliggöra vikten av att beakta de här frågorna innan beslut. Strängnäs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. Vi ska arbeta med systematiskt arbetsmiljöarbete och nära chefskap med fokus på ökad frisknärvaro. IT funktionen ska tillhöra ledningsgruppen. Demografiska analyser ska utvecklas mot bakgrund av att kommunen är en tillväxtkommun. Strängnäs kommun ska vara en viktig aktör i det regionala samarbetet, inte minst inom ramen för samarbetet i 4 Mälarstäder (Eskilstuna, Enköping, Strängnäs och Västerås). 3 Nämndens ansvarsområde och organisation Under teknik- och servicenämndens skattefinansierade verksamheter återfinns huvudmannaskapet för tekniska verksamheter såsom kommunens gator, torg, vägar samt park- och allmän platsmark. Teknik- och servicenämnden ansvarar därmed för drift, underhåll och utveckling av dessa. Inom nämndens område finns också ansvaret för kommunens vägbelysning, drift och underhåll av Tosteröbron, trafiksäkerhetsarbetet, den kommunala parkeringsövervakningen, hamnar för nyttotrafik, idrotts- och friluftsanläggningar och simhallar. Teknik- och servicenämnden ansvarar även för VA-frågor, räddningstjänst, kommunens fordonspark, måltidsservice, hamnverksamheten, post och repro, medborgarkontor, receptionstjänster och konsumentvägledning. Till sitt förfogande har nämnden teknik- och servicekontoret. Teknik- och servicenämnden är en utpräglad servicenämnd som servar invånarna i hela kommunen och i alla åldrar, nämnden är också en viktig aktör när det gäller den interna service inom kommunen. 1 Kommunfullmäktige 2 Kommunstyrelse 3 Barn- och utbildningsnämnden 4 Socialnämnden 5 Teknik- och servicenämnden 6 Samhällsbyggnadsnämnden 7 Kultur- och fritidsnämnden 8 SEVAB Strängnäs Energi AB, Strängnäs Fastighets AB (SFAB) 7

4 Omvärlds- och nulägesanalys 4.1 Omvärld Teknik- och servicenämnden genomförde en SWOT-analys 9 i april 2016 där följande yttre faktorer, hot och möjligheter, kan komma att påverka nämndens fortsatta uppdrag och ansvarsområde på kort och lång sikt. Hot Ny regionindelning, kan resultera i att Strängnäs kommun hamnar ofördelaktigt till i samverkan. Minskade resurser, syftar till skatteintäkter. Lågt ställda miljökrav, behöver arbeta med miljöfrågan mer operativt. Främlingsfientlighet, en oro bland invånare för en okänd framtid pga. läget i världen. Klimatförändringar. Översvämningar. Mälarens vatten. Mälaren är vattentäkt för mer än 2 miljoner människor. Tosteröbron är i stort renoveringsbehov och belastningen på bron är stor. Vid en akut situation kan stora investeringsmedel krävas för att hålla den fungerande. Stora besparingar kan få som följd ett minskat engagemang. Medarbetare och medborgare upplever att utan resurser är utvecklingsmöjligheterna små. Minskning av underhåll kan ge ökade kostnader i framtiden viktigt att prioriteringar blir rätt så att kapitalförstöring undviks. Kostnader som är väderberoende. Klimatpåverkan kommer att öka och medföra kostnader, investeringarna för åtgärder behöver komma i ett tidigt skede. Nämnden behöver ha beredskap för nya utmaningar, exempelvis större skogsbränder och höga vattenflöden. Många pensionsavgångar. Det kan bli svårt att hitta rätt och kompetent personal i framtiden. Trendkänsliga verksamheter. Ställs allt större krav på omvärldsbevakning och ett större utbud av service, exempel nya fritidsaktiviteter, digitalisering, ekologiskt närproducerad mat, nya uppgifter för räddningstjänst, nya fordon, medborgarservice/tillgänglighet. Orealistiska förväntningar på våra verksamheter. Möjligheter Kompetenta/engagerade medarbetare/personal. Besökares och medborgarnas intresse för våra stadsmiljöer, parker och fritidsanläggningar. Bra kommunikation, dubbelspåret medför möjlighet för arbetspendling samt besöksnäring. Låga sociala problem i jämförelse med många andra kommuner i landet. 9 En analys där deltagarna får beskriva inre styrkor, svagheter och yttre möjligheter och hot som verksamheten har att arbeta med. 8

En växande kommun befolkningsmässigt. Det geografiska läget är fördelaktigt, centralt i Mälardalen och närhet till Stockholmsregionen. Närheten till fin natur och primära sevärdheter. Mälardalens högskola, positivt med närheten och samverkan med skolan. Bra näringslivsutveckling. Vilja till nytänkande. Ökad digitalisering. Kommunen har i dagsläget många engagerade ideella föreningar vilket är en tillgång för bland annat fritidsverksamheten. 4.2 Nuläge Nedan beskrivs kortfattat nuläget för nämndens ansvarsområde, vilka de viktigaste inre styrkorna är och vad som framför allt behöver förbättras. I samband med nämndens SWOT-analys i april diskuterades nämndens nuläge och följande styrkor kan komma att påverka nämndens fortsatta uppdrag och ansvarsområde på kort och lång sikt: Styrkor Bra ekonomisk uppföljning. Många medborgare visar stort engagemang för nämndens verksamheter, dels via medborgar- och e-förslag samt den frekventa medborgarkontakten som sker direkt med kontorets tjänstemän. Engagerade, mångsidiga, positiva medarbetare. Stabil majoritet. Tillagningskök på enheterna. Bra kvalitet på maten i skolrestaurangerna och inom äldreomsorgen. Bra idrottsanläggningar väl tillgängliga för skolorna. Allt fler som nyttjar våra anläggningar. Medarbetarna och politikerna känner en närhet till medborgarna. Öppna dörrar. Tjänstemännen på kontoret uppfattas som lättillgängliga för medborgare, politiker och tjänstemän från andra kontor. Lagkrav på delar av verksamheten, myndighetsutövande som inte går att skära ner på. Nämnden har god kännedom om verksamheterna. Verksamhetsbesök genomförs frekvent. God serviceanda, kunden i fokus. Kommunen består av många aktiva kommundelar som är delaktiga i samhällsutvecklingen och som kompletterar varandra med olika egenskaper. Trygghet och säkerhet har prioriterats bland aktiviteter i verksamheternas arbetsplaner. 9

4.2.1 Resultat Omvärldsanalys/jämförelser och trender Urvalsförfarandet i avsnittet om jämförelser och trender bygger på jämförelsetal från Kolada, en statistikdatabas där samtliga kommuner och landsting rapporterar in. Fem kommuner har valts ut för att kunna jämföra statistik med Strängnäs. Enköping, en av våra närmaste grannkommuner. Katrineholm som är nära i storlek. Landskrona med en struktur som är lik Strängnäs då man ser till geografiskt läge och infrastruktur. Sigtuna är en storstadsnära kommun, som äger liknande problematik som Strängnäs kommun med flera tätorter inom kommunen, Västervik ett exempel på sommarstad. Samma kommuner har används i samtliga jämförelser på alla verksamheter där statistik tagits fram. I jämförelserna har en trendutveckling redovisats minst tre till fem år, där det fanns tillgänglig statistik. Statistiken från Kolada visar på att Strängnäs står sig väl när det gäller kostnaderna för våra verksamheter. Det gäller att följa så att de låga kostnaderna för gator och vägar inte urholkar underhållet. Genom utveckling, samverkan och med invånarnyttan i fokus ska nämnden arbeta smartare och få så mycket pang för pengarna som möjligt. Vi ser att bemötandefrågan är något som vi behövar arbeta med med samt se till att vi är tydliga i vad vi kan leverera så att förväntansgapet blir så litet som möjligt. Diagram 1. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. 10

Diagram 2. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för räddningstjänst, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser insatser som görs i syfte att förebygga och åtgärda brand, olyckor, skador och andra nödsituationer. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 3. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting inom fritidsområdet, dividerat med antal invånare 31/12, Avser allmän fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar samt fritidsgårdar. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Diagram 4. 11

Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av kommunens Idrott- och motionsanläggningar skala 1-100. Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar?", "Vad tror eller tycker du om utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar?" och "Vad tror eller tycker du om belysningen i kommunens motionsspår?" Källa SCB:s medborgarundersökningar. 4.2.2 Analys Framgångsfaktorer för nämndens arbete är den samsyn som finns i uppdraget vilket avspeglar sig i kontorets sätt att uföra arbetet. En lärdom som nämnden tagit med sig in i målarbetet till 2017 är att spänna bågen lite mer när det gäller målsättningar och samtidigt sålla i målen så de blir färre men skarpare. Det behöver också avsättas mer tid i början av processen för att unvika tidsbrist i slutet. Teknik- och servicenämnden genomförde en SWOT-analys i april 2016 där följande inre faktorer lyftes. Dessa kan komma att påverka nämndens fortsatta uppdrag och ansvarsområde på kort och lång sikt. Svagheter Besparingar, nämnden påverkas av den demografiska sammansättningen. Stora besparingar kan få som följd ett minskat engagemang. Medarbetare och medborgare upplever att utan resurser är utvecklingsmöjligheterna små. Minskning av underhåll ger ökade kostnader i framtiden. Det är viktigt att prioriteringar blir rätt så att kapitalförstöring undviks. Kostnader som är väderberoende. Klimatpåverkan kommer att öka och medföra kostnader, investeringarna för åtgärder behöver komma i ett tidigt skede. Nämnden behöver ha beredskap för nya utmaningar exempelvis större skogsbränder och höga vattenflöden. Bristande personalresurser pga. ekonomiska förutsättningar. Resultatet kan bli att nämnden behöver prioritera hårdare kring vilken service verksamheterna kan tillhandahålla. Många pensionsavgångar svårt att hitta kompetent personal i framtiden. Trendkänsliga verksamheter. Det ställs allt större krav på omvärldsbevakning och ett större utbud av service, exempel nya fritidsaktiviteter, digitalisering, ekologiskt närproducerad mat, nya uppgifter för räddningstjänst, nya fordon, medborgarservice/tillgänglighet. Översiktliga beslut tagna på kommunfullmäktige och samhällsbyggnadsnämnden som teknik- och servicenämnden inte kan påverka. Snabba beslut med sämre förankring, kan innebära merjobb då planering inte hinns med. Kommunikationsbrist, behov av ännu bättre utarbetade rutiner vid kommunikation med invånare. Tosteröbron är sårbar. 12

5 och indikatorer För att stärka långsiktigheten och helhetsperspektivet har inriktningen från fullmäktige starkt fokus på kommunens kärnområden samhälle, utbildning, vård och omsorg. Kommunens viktigaste resurs är alla medarbetare och en ekonomi i balans är en förutsättning för kommunalt finansierad verksamhet. Samtliga nämnder ska därför i arbetet med verksamhetsplanen förhålla sig till de fem områdena: Samhälle, Utbildning, Vård och omsorg, Medarbetare och Ekonomi. Nämndens mål skapar fortsatt styrning och riktning till förvaltningen och dess arbete med arbetsplaner på enhetsnivå. Nämndens mål sätts utifrån fem gemensamma områden. Verksamhetsplanen ska beskriva vad nämnden behöver åstadkomma för att bidra till kommunens vision och kommunfullmäktiges måluppfyllelse. Detta görs genom nämndens mål och indikatorer som i sin tur skapar riktning i verksamheten. Nämnden formulerar sin verksamhetsplan utifrån de lagar och förordningar som gäller för verksamheten. Nämnden ska formuleras minst ett mål inom samtliga områden. Enheternas arbetsplaner ska därefter beskriva vad de kan bidra med för att säkerställa nämndens måluppfyllelse. 13

5.1 Samhälle Kommunens roll som samhällsbyggare fortsätter att stärkas. Strategierna för samhällsbyggnad, miljö, arbetsmarknad och näringsliv skapar riktning och stöd i den utvecklingen. Samarbetet med civilsamhällets föreningsliv och övriga frivilligkrafter behöver stärkas. Kommunfullmäktiges mål: A. Kommunen arbetar tillsammans med andra aktörer för ett hållbart samhälle som är attraktivt att bo, leva och verka i där ett bra företagsklimat råder och vi tar vara på vårt läge vid vattnet. 5.1.1 Nämndens mål I tabellen redovisas de mål som nämnden formulerat tillsammans med de indikatorer som används för att följa upp målet. Nämndmålen är utspridda på de olika verksamheterna. Resultat 2015 Prognos 2016 2017 2018 2019 A1 A1.1 A1.2 A1.3 A1.4 A2 A2.1 A2.2 Bidra till tillgänglighet och användning av kommunens stadsmiljö, friluftsområden och idrottsanläggningar. Antal genomförda tillgänglighetsåtgärder inom området stadsmiljö. Gatustandarden i varje kommundel ska vara minst klass 3 (en skala på klass 1-5). Antal genomförda tillgänglighetsåtgärder inom fritidverksamheten. 4 4 30 30 30 3 3 3 3 3 4 4 12 12 12 Nyttjandegraden på kommunens idrottsanläggningar (%). x 80% 80% 80% 80% Bidra till att cykel- och gångtrafik för pendling och fritid ökar. Antal genomförda insatser på stadsmiljö. Antal genomförda gång- och cykelfrämjande kampanjer. x 4 8 8 8 x x 4 4 4 10 Mätningar genomförs på uthyrd tid i sporthallar, ishallar, simhallar och fotbollsplaner. 14

A3 A3.1 A3.2 A3.3 A3.4 A3.5 A4 A4.1 A5 A5.1 A6 A6.1 I utformning av nya stads- och utemiljöer ges invånarna information och möjligheter att samverka i processen. Information på kontorets webbsida ska uppdateras vid händelse av förändring, aktuell och lättillgänglig (Översyn 10 ggr/år). Antal publicerade verksamhetsrapporter. Antal genomförda invånarträffar. Andelen projekt som har Spadenskyltar (%). Andel invånare som är nöjda vid de informations och dialoginsatser som genomförs inom verksamheten stadsmiljö (%). x x 10 10 10 x 10 10 10 10 x 2 6 6 6 x x 80% 85% 90% x x 75% 80% 85% Andelen ekologiska varor inom måltidsservice verksamheter ska öka. Andel ekologiska varor. x 40% 45% 50% 50% Antal utvecklade bränder i bostäder per 1000 invånare ska minska. Antal besök i hushåll i syfte att informera om enkla åtgärder mot brand. 1500 1500 1500 1500 1500 Ledningsförmågan vid svåra påfrestningar för kontorets verksamheter ska stärkas och bli robustare. Andel med utbildning att leda vid svåra påfrestningar, chefer och nyckelpersoner i verksamheterna (%). x x 80% 90% 90% 15

A7 A7.1 A8 A8.1 Bidra till kommunens identitet som Mälarkommun Antal planerade åtgärder för att bibehålla en bra standard på verksamheternas anläggningar (hamnarna, båtramper, strandpromenad, badplatser). x x (6 på hamnar, 5 på stadsmiljö, 6 fritid) Antal samarbetsområden inom 4 Mälarstäder. Invånarna ska få en god service från alla verksamheter Andel nöjda invånare (%). (6 på hamnar, 5 på stadsmiljö, 6 fritid) (6 på hamnar, 5 på stadsmiljö, 6 fritid) x 2 4 4 4 x x 80% 80% 80% 5.2 Utbildning Skolorna i Strängnäs ska vara likvärdiga. Genom att enas om skolans mål, ha bra ledare, lyfta fram kompetenta lärare, kontinuerligt följ upp hur det går och fånga upp elever med svårigheter ökar förutsättningarna att lyckas. Förbättringsarbetet behöver ständigt pågå, vara långsiktigt och hållbart. Alla kan lära av de förskolor och skolor som arbetar framgångsrikt. Kommunfullmäktiges mål: B. I kommunen erbjuds bra utbildningsmöjligheter. Tidiga insatser i förskolan och skolan ger alla barn likvärdiga möjligheter till att utveckla kunskaper, nå målen och få en livslång lust att lära. 5.2.1 Nämndens mål I tabellen redovisas de mål som nämnden formulerat tillsammans med de indikatorer som används för att följa upp målet. Nämndmålen som lyfts under detta kommunfullmäktigemål berör stadsmiljöenhetens samt måltidsservice verksamhet. För år 2015 redovisas resultat (om det finns, annars markerat med x, för år 2016 redovisas resultat eller prognos). B1 B1.1 B1.2 B1.3 Resultat 2015 Prognos 2016 Bidra till att fler elever går eller cyklar till skolan Andel elever som går eller cyklar till skolan (%). Antal genomförda insatser på stadsmiljö. Antal genomförda gångoch cykelfrämjande kampanjer. 2017 2018 2019 x x 65% 75% 75% x x 8 8 8 x x 4 4 4 16

B2 B2.1 B2.2 Bidra till att eleverna upplever en bra måltidsmiljö Andelen matgäster som är x x 75% 75% 75% nöjda med maten (%). Andelen matgäster som är nöjda med måltidsmiljön (%). x x 80% 80% 80% 5.3 Vård och omsorg Äldre och personer med funktionsnedsättning ska uppleva en trygg och meningsfull tillvaro. Socialtjänsten behöver ofta samverka med skola och hälso- och sjukvård för att barnets behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samverkansformerna behöver vidareutvecklas och förstärkas. Risker för utanförskap ska förebyggas genom insatser som stärker individens förmåga till egen försörjning. Genom samordnade insatser från olika samhällsaktörer kan alla barns möjligheter till goda uppväxtvillkor förbättras. Kommunfullmäktiges mål: C. Vården och omsorgen utvecklar och stärker individens välbefinnande och självbestämmande 5.3.1 Nämndens mål I tabellen redovisas de mål som nämnden formulerat tillsammans med de indikatorer som används för att följa upp målet. Nämndmålen som lyfts under detta kommunfullmäktigemål berör stadsmiljöenhetens, räddningstjänsten, fritidsenheten samt måltidsservice verksamhet. För år 2015 redovisas resultat (om det finns, annars markerat med x, för år 2016 redovisas resultat eller prognos). C1 C1.1 C2 C2.1 C2.2 Resultat 2015 Prognos 2016 2017 2018 2019 Bidra till att tryggheten ökar inom teknik- och servicekontorets verksamhetsområden. Antal planerade trygghetsåtgärder. x x (4 stadsmiljö, 5 räddningstjänsten, 2 måltid, 2 fritid) (4 stadsmiljö, 5 räddningstjänsten, 2 måltid, 2 fritid) Bidra till att brukarna inom äldreomsorgen upplever en bra måltidsmiljö. Andelen matgäster som är nöjda med maten (%). Andelen matgäster som är nöjda med måltidsmiljön (%). (4 stadsmiljö, 5 räddningstjänsten, 2 måltid, 2 fritid) x x 75% 75% 75% x x 80% 80% 80% 17

5.4 Medarbetare Motivation, hälsa, ledarskap och styrning är faktorer som påverkar medarbetarengagemanget och kommunens förmåga att nyrekrytera. En god hälsa i arbetslivet främjas genom förebyggande, hälsofrämjande och rehabiliterande insatser mot arbetsskador. Genom att alla medarbetare är med i en förbättringsgrupp ökar möjligheterna till att driva utvecklingsarbetet nära brukarna och kunderna. Kommunfullmäktiges mål: D. Strängnäs kommun är en lärande organisation med engagerade medarbetare som ständigt utvecklar sig själva och verksamheten. 5.4.1 Nämndens mål I tabellens redovisas de mål som nämnden formulerat tillsammans med de indikatorer som används för att följa upp målet. D1 D1.1 D1.2 D1.3 D1.4 D1.5 Frisknärvaron ska öka. Andel medarbetare som är sjukskrivna (%). Andel medarbetare som nyttjar sin friskvårdspeng (%). Andel medarbetare som känner sig engagerade (%). Andel medarbetare med kompetensutvecklingsplan (%). Resultat 2015 Prognos 2016 2017 2018 2019 5,7% 5,5% 5% 5% 4,5% 44% 60% 60% 60% 60% 90% 90% 90% 90% 90% 100% 100% 100% 100% 100% Snittet på medarbetarenkäten, 4 4,1 4,2 4,3 4,4 HME index 11 5.5 Ekonomi God hushållning i verksamheten innebär att resurser används på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Kommunen behöver årliga överskott för att kunna investera i framtida tillväxt och för att låneskulden inte ska öka. I ett längre perspektiv behövs resultat på minst 2 procent av skatteintäkterna för att kunna minska låneskulden och som buffert för att klara snabba förändringar i konjunkturen. Kommunfullmäktiges mål: E. Kommunen har en god ekonomisk hushållning som finansierar framtida tillväxt och kvalitetshöjande åtgärder. 11 HME står för Hållbart medarbetarengagemang. HME-index består av nio frågor som tillsammans bildar ett totalindex för Hållbart medarbetarengagemang och tre delindex; Motivation, Ledarskap och Styrning. Frågorna besvaras på en skala 1-5 där 1 är stämmer mycket dåligt och 5 är stämmer mycket bra. 18

5.5.1 Nämndens mål I tabellens redovisas de mål som nämnden formulerat tillsammans med de indikatorer som används för att följa upp målet. E1 E1.1 E1.2 Resultat 2015 Prognos 2016 2017 2018 2019 Nämnden ska verka för god ekonomisk hushållning genom väl fungerande ekonomisk styrning och uppföljning. Budgetavvikelse (tkr, målvärde 0) Andelen matsvinn ska x x 15% 12% 10% minska (%) 12 6 Uppföljning Nämnden ansvarar för uppföljningen av sin verksamhet. Uppföljningen under innevarande år har fokus på prognostiserade avvikelser såväl verksamhetsmässiga som ekonomiska. Nämnden ska avrapportera sin uppföljning av verksamheten och ekonomin till kommunstyrelsen. Ekonomisk rapportering om hur verksamheterna går lämnas till nämnder och kommunstyrelsen löpande under året. Vid befarat underskott för helåret ska nämnden besluta om att ta fram en åtgärdsplan. En åtgärdsplan visar vilka åtgärder som ska vidtas och när nämnden uppnår en budget i balans. Återkoppling och avstämning av åtgärdernas effekt sker sedan till nämnden och kommunstyrelsen varje månad tills nämnden har en budget i balans. Uppföljning av kommunfullmäktiges mål sker i samband med delårsrapporterna per den 30 april och den 31 augusti. I samband med årsredovisning per den 31 december ska en djupare resultatanalys av fullmäktiges mål göras och presenteras. Årsredovisningen är slutprodukten i uppföljningsprocessen och syftar till att beskriva hur verksamheter utvecklas och i vilken omfattning uppställda mål nås. Den är även en avstämning av verksamhetsplanen och den långsiktiga styrningen för att nå kommunens vision. 12 Verksamheten går från procentuell minskning till andel av total mängd mat. 19

Kriterier för uppföljning Nämndens måluppfyllelse utgöra en del av kommunens samlade bedömning om god ekonomisk hushållning. Följande kommungemensamma kriterier för bedömningen av graden av måluppfyllelse används i uppföljningen: et bedöms bli uppfyllt et bedöms bli delvis uppfyllt et bedöms inte bli uppfyllt A D Utfallet uppnår eller överträffar indikatorernas fastställda målnivåer. E Utfallet är en budget i balans A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer för indikatorerna men över tidigare års utfall eller över genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet är en negativ avvikelse mot budget på max 0,5 % A D Utfallet ligger under fastställda målnivåer och under tidigare års utfall eller under genomsnittet i riket enligt angiven ranking. E Utfallet har en negativ avvikelse mot budget på mer än 0,5 %. 7 Budget 2017-2019 7.1 Driftbudget 2017-2019 Teknik- och servicenämnden, tkr Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Teknik- och servicenämnd 0-750 -750 0-794 -794 0-811 -811 0-829 -829 Ledning och administration 0-4 808-4 808 0-4 808-4 808 0-5 274-5 274 0-7 373-7 373 Inre service 3 975-8 818-4 843 6 599-11 340-4 741 6 599-11 552-4 953 6 599-11 768-5 169 Stadsmiljö 7 636-44 444-36 808 7 577-44 746-37 169 7 577-45 316-37 738 7 577-45 897-38 319 Fritid 4 485-48 359-43 874 4 635-48 828-44 193 4 635-49 537-44 902 4 635-50 261-45 626 IT-enheten 7 895-15 753-7 858 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Räddningstjänsten 1 260-29 756-28 496 1 260-30 964-29 704 1 260-31 625-30 365 1 260-32 302-31 042 Fordonsverksamheten 5 742-6 267-525 5 810-6 335-525 5 889-6 414-525 5 969-6 494-525 tidsservice 66 705-66 705 0 64 100-64 100 0 65 424-65 424 0 66 775-66 775 0 Netto budget Teknik- och servicenämnden totalt 97 699-225 661-127 962 89 981-211 915-121 934 91 384-215 953-124 569 92 815-221 698-128 883 Teknik- och servicenämnden har erhållit en budgetram på 130,9 miljoner kronor enligt KF 132 och budgetramar för 2017-2019. Försämringar i skatteprognosen har medfört att nämnderna har ålagts besparingskrav. Teknik- och servicenämndens besparing för 2017 uppgår till 1 miljon kronor. Flytten av ITverksamheten medför att ramen justeras med 8 miljoner kronor. Sammantaget medför det här att nämndens ram för 2017 är 121,9 miljoner kronor. För att nå en budget i balans samt klara ordinarie löne- och prisökningar med bibehållen verksamhet behöver nämndens olika verksamheter genomföra effektiviseringar. För Fritidsenheten och Stadsmiljöenheten kommer det även att krävas besparing för 20

att nämnden ska nå en budget i balans. Budgeten fördelas enligt ovanstående tabell. För en mer utförlig tabell se bilaga 2. Budgeten för åren 2018 och 2019 är en uppräkning utifrån ramen 2017, i samband med verksamhetsplanen för 2018 kommer ramarna att räknas om utifrån då gällande förutsättningar. Nämndens egen ram har utökats för att täcka högre arvodeskostnader. Ramen för ledning och administration är oförändrad. I budgeten återfinns förutom driftskostnader även en buffertpost för väderrelaterade kostnader. Inre service ram har minskat något i förhållande till föregående år. Förändringen härrör sig till pensionsavgång som inte kommer att återbesättas. En utredning har påbörjats för att omvandla delar av inre service verksamheter till ett servicecenter, vilket kan komma att påverka delar av inre service budget 2017. Gäst- och småbåtshamnen återfinns också inom inre service verksamhet. Verksamheten beräknas ha en budget i balans då nya kapitalkostnader kommer att finansieras enligt den princip som kommunen har för nya investeringar. Stadsmiljöenheten, där verksamhetsområdena park, gata och hamn ingår, har fått en ramökning. Verksamheten kommer dock behöva vidta åtgärder för att ha en budget i balans. Fritidsenheten har fått en ramökning för att delvis täcka de nya driftkostnaderna som inomhushallen vid Larslunda beräknas medföra. Till 2018 behöver mer budget avsättas. För att klara en budget i balans behöver verksamheten vidta åtgärder. Räddningstjänsten är ett prioriterat område i budget för 2017 då verksamheten är personalintensiv och behöver ramförstärkning för att klara de ordinarie löneökningarna. Verksamheten fyller en viktig samhällsfunktion och för att stärka den operativa ledningsförmågan vid stora och/eller långvariga räddningsinsatser har organisationen utökats med ytterligare en tjänst. It-enheten kommer att flyttas från teknik- och servicenämnden till kommunstyrelsen. Budgeten som flyttas motsvarar verksamhetens kostnader och är i balans. Fordonsverksamheten är tillsammans med måltidsservice en verksamhet med ett balanserat resultat, vilket betyder att de får föra med sig över- och underskott mellan åren. Fordonsverksamheten är till viss del skattefinansierad men ingen ramökning har skett för verksamheten. tidsservice har under 2016 levererat måltider till några av kommunens friskolor och kommer även göra det under 2017. För att täcka ökade kostnader för att skapa fler tillagningskök, högre standard på serveringslösningarna och en bättre måltidsmiljö för våra gäster behöver måltidspriserna räknas upp med 2%. Budge- 21

ten för 2017 är något lägre än prognosen för 2016 som en följd av att interna intäkter och kostnader inom måltidsservice inte har räknats med. 7.2 Investeringsbudget 2017-2019 Teknik- och servicenämnden Budget Budget Budget Investeringar per kategori, tkr 2017 2018 2019 Maskiner och inventarier 4 700 5 300 1 000 Idrotts- och friluftsanläggningar 3 900 700 3 400 Anläggningar, övriga 15 400 18 000 17 600 Summa preliminär investeringsram, t 24 000 24 000 22 000 Teknik- och servicenämnden har tilldelats en investeringsram på 24,0 miljoner kronor för 2017 och 2018 samt 22,0 miljoner kronor för 2019. Ramen har minskats med 2 miljoner kronor per år tillföljd av att IT verksamheten flyttas till kommunstyrelsen. Investeringsramen har fördelats enligt ovanstående tabell. Maskiner och inventarier Inom denna grupp redovisas inköp för maskiner och inventarier för nämndens alla olika verksamheter. Här återfinns bland annat fordon och övrig utrustning till räddningstjänsten, fordon och utrustning till stadsmiljö och fritid, utrustning till konferensrum med mera. Ramen för 2017 uppgår 4,7 miljoner kronor. Idrotts- och fritidsanläggningar Ramen för investeringar i idrotts- och fritidsanläggningar är 3,9 miljoner kronor och det är bland annat medel avsedda för slutförandet av en idrottsanläggning vid Larslunda i Strängnäs. Budget finns också avsatt för en skatepark. Anläggningsram Inom denna ram återfinns nämndens gatuprojekt, gång-, cykel- och mopedvägar, investeringar för Tosteröbron, lekplatser, trädplantering, gatubelysning, med flera. Ramen uppgår till 15,4 miljoner kronor för 2017 och den ska även täcka investeringar vilka avser gatumiljön som behöver genomföras i samband med byggnationen av dubbelspår på Svealandsbanan. 7.3 Ramprotokoll Kategori Beslut Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 - och budgetramar 2017-2019 KF 2016-06-20 132 130 934 133 669 137 883 Justerade budgetramar Förslag till Årsplan -1 000-1 100-1 000 Flytt av verksamhet IT Förslag till beslut KS 2016-10-26-8 000-8 000-8 000 Total budgetram 121 934 124 569 128 883 22

8 Bilagor Bilaga 1: Nyckeltal Resultat Matsvinn andel av inköpta råvaror 15% Ekologiska livsmedel 45% Andelen sjukskrivna 5,00% Antal besök i hushåll i syfte att informera om enkla åtgärder mot brand 1500 23

Bilaga 2: Utförlig tabell över driftsbudget 2017-2019 Teknik- och servicenämnden, tkr Utfall 2015 Budget 2016 Prognos 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Budget per verksamhetsområde Intäkter (+) Kostnader (-) Netto kostnad Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto kostnad Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Kostnader (-) Netto budget Intäkter (+) Teknik- och servicenämnd 0-664 -664 0-750 -750 0-750 -750 0-794 -794 0-811 -811 0-829 -829 Ledning och administration 52-3 561-3 509 0-4 808-4 808 12-4 820-4 808 0-4 808-4 808 0-5 274-5 274 0-7 373-7 373 Inre service 5 017-8 305-3 287 3 975-8 818-4 843 7 003-11 846-4 843 6 599-11 340-4 741 6 599-11 552-4 953 6 599-11 768-5 169 Stadsmiljö 11 188-46 283-35 095 7 636-44 444-36 808 7 167-43 975-36 808 7 577-44 746-37 169 7 577-45 316-37 738 7 577-45 897-38 319 Fritid 4 574-48 076-43 502 4 485-48 359-43 874 4 713-48 588-43 874 4 635-48 828-44 193 4 635-49 537-44 902 4 635-50 261-45 626 IT-enheten 8 855-17 491-8 635 7 895-15 753-7 858 10 945-18 803-7 858 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Räddningstjänsten 1 764-29 021-27 257 1 260-29 756-28 496 1 260-29 756-28 496 1 260-30 964-29 704 1 260-31 625-30 365 1 260-32 302-31 042 Fordonsverksamheten 6 097-6 195-98 5 742-6 267-525 6 457-7 982-1 525 5 810-6 335-525 5 889-6 414-525 5 969-6 494-525 tidsservice 66 901-63 953 2 948 66 705-66 705 0 64 912-64 911 0 64 100-64 100 0 65 424-65 424 0 66 775-66 775 0 Kostnader (-) Netto budget Teknik- och servicenämnden totalt 104 447-223 547-119 101 97 699-225 661-127 962 102 468-231 430-128 962 89 981-211 915-121 934 91 384-215 953-124 569 92 815-221 698-128 883