Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat

ISSN 1652-022X Kriterier för att identifiera skolor med dåligt inomhusklimat En rapport inom ramen för ett av målen i Stockholms miljöprogram Underlag för framtagande av nyckeltal utifrån enkäter om upplevt inomhusklimat på stadens skolor 1997-2000 Utrednings- och statistikkontoret Hans-Åke Gustavsson 2004-01-02 Mål 6 Sund inomhusmiljö

2

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 2 Enkätundersökningarna... 5 3 Diskussion om metod... 7 3.1 Beräkning av överfrekvens av besvär/problem... 7 4 Vad är dålig inomhusmiljö... 8 4.2 Val av nivåer för klassificering... 9 4.3 Definition av sjuka hus/skolor... 9 5 Arbetsgång... 10 5.1 SBS3... 10 5.2 Komfortvariabler... 13 5.3 Gräns för dålig inomhusmiljö... 14 5.4 Resultat... 15 6 Nyckeltal... 18 Bilaga 1: Andel besvärade per skola 3

4

1 Inledning I Miljöprogrammet för åren 2002-2006 som tagits fram av Miljöförvaltningen är ett av målen Sund inomhusmiljö. Till detta finns delmål med program för arbete med riskfaktorer i inomhusmiljön. Programmen ska innebära att riskfaktorer identifieras, förebyggs och åtgärdas så långt som möjligt. Vad gäller inomhusmiljön på förskolor och skolor finns föreslaget ett nyckeltal (6.4.1) antal förskolor och skolor med inomhusproblem/antalet undersökta förskolor och skolor. Utgångsdata är enkätmaterial på förskolorna och skolorna i Stockholm. Utrednings- och statistikkontoret har sedan ett antal år på uppdrag av miljöförvaltningen genomfört omfattande enkätundersökningar bland personalen på förskolorna i staden. I enkäterna har personalen besvarat frågor om hur de uppfattar olika inomhusparametrar och hälsoaspekter samt om de förknippar sina ev. hälsobesvär med lokalerna där de arbetar. Med utgångspunkt i dessa enkäter har kriterier för att identifiera dålig inomhusmiljö på förskolor tagits fram (2002). I arbetet med motsvarande nyckeltal för skolorna har miljöförvaltningen vänt sig till USK för ett samarbete om framtagandet av indata till nyckeltal och analyser om vad som kan vara lämpliga indikatorer för att identifiera skolor med inomhusproblem. Uppläggningen av arbetet är samma som för förskolorna, dvs. belyser följande moment: Ta fram kriterier på vad som enligt enkätsvaren bör räknas som en skola med inomhusproblem. Databearbetning och dokumentation av antalet skolor med inomhusproblem/antalet undersökta skolor. Dokumentation av enkätfrågor, kriterier och databearbetning, arbetsmetoder och liknande, det som behövs för att, i slutet av programperioden, kunna göra en så likvärdig jämförelse som möjligt. Undersökningen inriktas på att försöka slå fast i vilken mån det finns en överfrekvens i beståndet av skolor av hälsobesvär som kan misstänkas ha ett samband med inneklimatet. Syftet är också att undersöka hur personal och elever bedömer olika miljöfaktorer, i första hand luftkvalitet och städning. 2 Enkätundersökningarna Mellan december 1997 och våren 2000 lät Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB) genomföra enkätundersökningar på de flesta skolor i Stockholm där man frågade hur personal, elever och de yngsta barnen (LM) upplevde inomhusklimatet i skolorna. Totalt omfattades 156 skolor. Högstadie- och gymnasieelever samt personalen besvarade själva enkäten medan den för låg- och mellanstadiebarn besvarades av föräldrarna. 5

Vid enkätundersökningarna användes den sk Örebroenkäten som tagits fram av Yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro. Totalt besvarades enkäterna av 53 346 personer varav 6 793 bland skolpersonalen. Undersökningarna har presenterats i rapporter för de (dåvarande) sex skoldistrikten samt i separata sammanställningar för respektive skola. Särskilda analyser har gjorts i samarbete med yrkes- och miljömedicinska kliniken i Örebro när det gäller samband mellan SBS symptom och upplevelse av fysisk och psykosocial arbetsmiljö, förekomsten av allergier bland invandrarbarn samt skolelevers matvanor och synpunkter på skolmaten i ett distrikt. Enkätundersökningarna har även varit föremål för fördjupade analyser. Syftet med dessa var dels att ge en helhetsbild av upplevelsen av inomhusklimatet men också att ta fram kriterier på vad som bör räknas som en skola med dålig inomhusmiljö samt att hitta gemensamma nämnare och att dra lärdomar av det omfattande materialet. Arbetet bedrevs med den analysmodell som USK i samarbete med miljöförvaltningen tillämpat i framtagandet av motsvarande kriterier för stadens förskolor. En hel del av analysarbetet är alltså genomfört och används som underlag i föreliggande rapport. Syftet är att hitta kriterier som motsvarar de som använts för förskolorna. Enkäterna som använts på förskolorna och skolorna är emellertid inte desamma. På förskolorna har Stockholmsenkäten använts som innehåller mer detaljerade frågor om ett antal inneklimatparametrar. Det är helhetsbedömning av luftkvalitet, värmekomfort, belysning, ljudnivå och städning. Vidare finns frågor om upplevda besvär av ett antal parametrar inom dessa områden. Enkäten innehåller också en hälsofråga och kartlägger allergiförekomst hos personalen. Stockholmsenkäten kartlägger uppfattningar om klassrum eller arbetsrum medan Örebroenkätens generella frågor rör skolan på det hela taget. Det finns dock frågor med god överensstämmelse i enkäterna. Exempelvis ställs hälsofrågan på samma sätt. Uppföljningen av besvär skiljer sig dock något. I stockholmsenkäten frågas om man tror att besvären har samband med förskolans lokaler. I Örebroenkäterna får eleverna frågan om de tror att besvären har med skolmiljön att göra, personalen om de har med arbetsmiljön att göra. Skillnaden i uppföljningsfrågan kan ev. påverka besvärsandelen. Bedömningar av luftkvaliteten på det hela taget görs på samma sätt i de båda enkäterna med en femgradig skala från mycket bra till mycket dålig. Indikatorer på luktproblem och dålig städning finns i båda enkäterna även om frågorna inte är likalydande. För att öka jämförbarheten med förskoleundersökningen undantas LM-elevernas svar. Dessa enkäter har besvarats av barnens föräldrar. Det innebär att underlaget för att ta fram kriterier för att identifiera skolor med dålig inomhusmiljö liksom för förskolorna bygger på personalens bedömningar, för skolorna kompletterade med högstadie- och gymnasieelevers bedömningar. Antalet skolor i de olika undersökningarna samt antalet svar framgår nedan. 6

Tabell 1. Antal svar och antal medverkande skolor. Svar från: 1997 1998 1999 2000 Summa Personal 1143 2278 985 2387 6793 Antal skolor 27 54 19 55 155 H/Gy elever 2491 7647 3892 7843 21873 Antal skolor 10 23 12 30 75 I redovisningarna särskiljs personalens och elevernas svar. Om svaren läggs samman för skolan kommer elevernas svar att väga tyngst på skolor med både personal och elevsvar eftersom elevernas svar oftast är betydligt fler till antalet. 3 Diskussion om metod 3.1 Beräkning av överfrekvens av besvär/problem Kriterierna för när förskolornas inomhusmiljö skall anses bristfällig utarbetades på basis av enkätsvar från 4-5 personer upp till kanske 25 personer. Ett enskilt svar påverkar procentfördelningarna ganska mycket. Det betyder dock inte att vi inte kan säga något om olika resultat. Vad vi kan uttala oss om är om olika resultat är mer eller mindre sannolika utifrån kunskap eller antaganden om vad som är normalt. Med utgångspunkt från normalvärdet/referenstalet räknades för varje förskola ut sannolikheten för att ett visst antal anställda på förskolan skulle uppge sig ha besvär (enl. den sk binominalfördelningen). Ett utfall med osannolikt många besvärade tyder på problem med förskolan. Osannolikt många antogs vara att sannolikheten att få minst ett visst antal besvärade inte översteg 5%. Liknande beräkningar kan göras för skolor med olika antal anställda. Ju fler anställda desto mindre avvikelser från det normala kan betraktas som statistiskt signifikanta. För skolorna finns dock ofta ett större underlag av svar. Om samma sätt att beräkna sannolikhet används för dem kommer de större skolorna att falla ut vid besvärsandelar nära det valda gränsvärdet medan det på mindre skolor krävs större andel besvärade. Om antalet svar exempelvis är 20 fordras besvärsandelar överstigande 35% för signifikans medan det för skolor med 90 svar räcker med 25%. Vi väljer därför att betrakta enkätundersökningarna som totalundersökningar och svarsandelen som ett faktiskt mått på besvär. De skolor med mycket få svar bör dock uppmärksammas särskilt. Om personalens och elevernas svar läggs samman är avvikelser från det normala mycket små. Ytterligare en faktor finns att ta med i beräkningen. Det är inte säkert att alla verksamma på skolan har besvarat enkäten. För flertalet skolor är svarsfrekvenserna goda och antalet svar kan antas vara en bra bas för sannolikhetsberäkningarna. Om svarsfrekvensen är liten behöver hänsyn tas till denna vid tolkningen av överfrekvenser. 7

4 Vad är dålig inomhusmiljö 4.1 Valda kriterier Miljöförvaltningen har valt fyra kriterier för att klassificera förskolor med dålig inomhusmiljö. Om förskolan uppfyller något av dessa anses det vara en förskola med dålig inomhusmiljö. Kriterierna är: 1. överfrekvens av SBS3 symptom 2. mögel/stickande lukt varje vecka 3. städningen mycket dålig 4. luftkvalitet mycket dålig Som gräns för indikation på dålig inomhusmiljö valdes för SBS3 kriteriet att frekvensen skulle överstiga 5%. För mögel/stickande lukt valdes genomsnittsnivån som gränsvärde (innebar 3,8% ofta besvärad) och för mycket dålig städning och mycket dålig luftkvalitet sattes gränsvärdet till 20%. Om förskolans besvärsandel signifikant översteg dessa gränsvärden klassades inomhusmiljön som dålig. Kriterierna som väljs för att klassificera skolor med dåligt inomhusmiljö bör i så stor utsträckning som möjligt ansluta till kriterierna på förskolorna. Som inledningsvis påpekades överensstämmer hälsofrågorna och den övergripande frågan om luftkvalitet ganska väl i de enkäter som används på förskolor respektive skolor. För kriterierna lukt och städning skiljer sig enkätfrågorna även om det i båda finns frågor som belyser lukt och städning. Örebroenkäten Har du de senaste tre månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola? Obehaglig lukt Damm och smuts ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig Vad anser du om luftkvalitén i skolsalarna i allmänhet? mycket bra, ganska bra, acceptabel, ganska dålig, mycket dålig Stockholmsenkäten Har du under de tre senaste månaderna besvärats av att luften på förskolan..haft mögellukt ja, ofta (varje vecka), ja, ibland, nej, aldrig Hur tycker du att städningen på förskolan varit under de tre senaste månaderna? Mycket bra, ganska bra, varken/eller, ganska dålig, mycket dålig 8

Hur tycker du att luftkvalitén i stort sett har varit på förskolan under de senaste tre månaderna? Mycket bra, ganska bra, varken/eller, ganska dålig, mycket dålig I den sista undersökningsomgången på skolorna år 2000 fanns i elevenkäten en fråga om städningen i skolan i allmänhet. Svaren på denna fråga samvarierade starkt med frågan om damm och smuts vilket innebär att damm och smuts kan användas som indikator på dålig städning. Variabeln har dock tre skalsteg jämfört med variabeln städning i förskolekriterierna som är femgradig. Det innebär att den inte diskriminerar lika väl. Att tycka att städningen är mycket dålig är starkare än att ofta besväras av damm och smuts. Som indikator på dålig inomhusmiljö på skolorna använde SISAB också besvär av hög temperatur. Denna valdes för att det finns samband mellan skolprestationer och temperatur. Vid högre rumstemperaturer minskar inlärningsförmågan. 4.2 Val av nivåer för klassificering Avgörande för hur många skolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö är vilka gränser för besvärsnivå som väljs. Vad man kan göra är att t.ex. utgå från antaganden om vad som borde vara en normal andel besvärade. Antaganden kan göras utifrån empiriska data från friska skolor, utifrån andra arbetsmiljöer eller helt enkelt utifrån en målsättning. Därefter kan konstateras i vilken mån antalet med besvär/problem i den enskilda skolan är osannolikt hög med hänsyn till detta antagande. För skolorna väljs samma princip för indelning av kriterierna som användes för förskolorna. 4.3 Definition av sjuka hus/skolor När det gäller bostäder har miljömedicinska enheten vid Örebro använt sig av SBS3- index. Detta bildas av svarsalternativet ja, ofta på något allmänsymptom, något slemhinnebesvär och något hudsymptom samtidigt som den svarande tror att besvären hänger samman med lokalerna. Dvs. samma kriterier som ingår i WHO:s definition. I enkäter om innemiljö och hälsa i flerbostadshus i början av 1990-talet användes SBS3>5-index för att klassa sjuka hus. Det innebär att ett hus är sjukt om minst 5% av de boende har minst ett allmänsymptom, ett slemhinnesymptom och ett hudsymptom och relaterar dessa till bostaden. Med den definitionen klassades 13% av Stockholms flerbostadshus som sjuka hus och 9% av rikets flerbostadshus. Samma utgångspunkter kan användas även idag för att bilda SBS3-index. Denna indelning är den som är mest accepterad. 9

5 Arbetsgång 5.1 SBS3 Förekomsten av sjuka hus symptom I Örebroenkäterna ställs frågor om 12 besvär som brukar förknippas med inneklimatet. Det är fem besvär som hänför sig till allmänsymptom, fyra om olika slemhinnesymptom och tre besvär som har att göra med hudproblem. Tabell 2. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom, H/Gy elever (n=21873). Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) beror på skolmiljön Besväras ej Allmänsymptom: Trötthet 50,7 22,4 4,9 Tung i huvudet 20,7 12,4 29,3 Huvudvärk 19,4 11,8 26,9 Illamående/yrsel* 6,1 2,6 61,4 Koncentrationssvårigheter 20,8 12,9 21,1 Slemhinnesymptom: Klåda, sveda, irritation i ögonen 5,9 2,4 71,0 Irriterad, täppt, rinnande näsa 10,8 3,1 42,6 Heshet, halstorrhet 5,9 2,3 59,2 Hosta 5,4 1,7 54,5 Hudsymptom: Torr, rodnad hud i ansikte 8,4 2,0 68,3 Fjällning, klåda i hårbotten/öron 4,1 1,1 82,1 Torr, kliande hud på händer 6,6 1,8 76,3 * ställs inte i Stockholms inneklimatenkät Det är främst allmänsymptom som besvärat eleverna och som de förknippar med lokalerna. Vanligast är trötthet som varannan upplever besvär av varje vecka. I allmänhet förknippas flertalet besvär med förhållanden utanför skolans lokaler. Var femte förknippar dock sin trötthet med skolmiljön. Motsvarande bild av besvär bland personalen framgår av nästa tabell. 10

Tabell 3. Andel besvärade varje vecka respektive ej besvärad av olika hälsosymptom, skolpersonal (n=6793). Hälsosymptom Besväras ofta (varje vecka) Besväras ofta (varje vecka) beror på arbetsmiljön Besväras ej Allmänsymptom: Trötthet 38,0 25,5 8,1 Tung i huvudet 17,1 12,4 28,1 Huvudvärk 13,0 8,6 30,5 Illamående/yrsel* 2,4 0,8 75,0 Koncentrationssvårigheter 4,5 3,3 50,6 Slemhinnesymptom: Klåda, sveda, irritation i ögonen 9,2 6,2 60,0 Irriterad, täppt, rinnande näsa 11,4 6,2 51,5 Heshet, halstorrhet 11,5 8,3 47,4 Hosta 5,0 2,7 60,0 Hudsymptom: Torr, rodnad hud i ansikte 8,7 4,3 65,7 Fjällning, klåda i hårbotten/öron 7,3 2,1 73,2 Torr, kliande hud på händer 10,5 5,4 64,1 * ställs inte i Stockholms inneklimatenkät Även personalen uppger allmänsymptom i högre utsträckning än andra symptom. Trötthet är vanligast och var fjärde tror att det beror på arbetsmiljön. Slemhinnebesvär som heshet, ögonirritation och näsirritationer förknippas relativt ofta med arbetsmiljön av dem som uppger sådana besvär. Bilda SBS3-index Antal och andel personer med något symptom av typ allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom varje vecka som man hänför till skolmiljö respektive arbetsmiljö tas fram för varje skola. Allmänsymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av trötthet, tung i huvudet, huvudvärk, illamående/yrsel eller koncentrationssvårigheter som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. Slemhinnesymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av klåda, sveda, irritation i ögonen eller irriterad, täppt rinnande näsa eller heshet, halstorrhet eller hosta som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. Hudsymptom: En ny variabel bildas där värdet 1 innebär att en person besvärats ofta av minst något av torr, rodnad hus i ansiktet eller fjällning, klåda i hårbotten/öron eller torr kliande hud på händerna som också förknippas med skolmiljön/arbetsmiljön. 11

I följande tabell redovisas andelen med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom. Tabell 4. Andel av elever och personal som uppger besvär inom respektive symptomgruppbesvärade varje vecka inom respektive symptomgrupp. Symptomgrupp H/Gy elever Personal Allmänsymptom 58,4 42,3 Slemhinnesymptom 18,2 23,7 Hudsymptom 14,1 18,8 Allmän- o/e slemhinne- o/e hudsymptom 63,3 55,2 Allmän- o slemhinne- o hudsymptom 5,5 5,3 En majoritet av både elever och personal uppger att de besvärats av åtminstone något av de besvär/symptom enkäten kartlägger. Vanligast är något allmänsymptom men omkring var femte har besvärats av slemhinnesymptom och nästan lika många av något hudbesvär. I följande tabell redovisas hur stor andel av elever och personal som tror att deras besvär har att göra med skolmiljön respektive arbetsmiljön. Tabell 5. Andel av elever och personal med allmänsymptom, slemhinnesymptom och hudsymptom som man förknippar med skolmiljön Symptomgrupp H/Gy elever Personal Ett eller flera allmänsymptom 32,7 29,4 Ett eller flera slemhinnesymptom 6,5 15,1 Ett eller flera hudsymptom 3,6 8,6 Allmänsymptom o/e slemhinnesymptom o/e hudsymptom 35,1 38,0 Allmänsymptom och slemhinnesymptom och hudsymptom (=SBS3-1,4 2,6 symptom) Antal personer med SBS3 299 177 Även när besvären kopplas till skolmiljön kvarstår höga besvärsandelar både bland elever och bland personal. Mer än var tredje har besvärats av något symptom som man själv förknippar med skolmiljön eller arbetsmiljön. Vanligast är något allmänsymptom men bland personalen är också slemhinnebesvär som förknippas med arbetsmiljön relativt vanliga. Som framgår av tabell 4 är det många som upplever symptom som förknippas med dåligt inneklimat. Om vi applicerar definitionen att man ska besväras ofta inom de tre symptomgrupperna finner vi att drygt 5% eller 1210 elever och 424 personer i personalgruppen har gjort det de senaste tre månaderna. Bland personalen hänför varannan sina besvär till arbetsmiljön, bland elever gör var fjärde det. Totalt uppger närmare 500 personer, motsvarande 1,7% av samtliga, att de ofta besvärats av multipla symptom som de tror har med skolans miljö att göra. Andelen besvärade är lägre än på stadens förskolor. Där uppgav 3,5% av personalen SBS3 symptom. 12

5.2 Komfortvariabler I Örebroenkäten ställs frågor om man har besvärats ofta, ibland eller aldrig av ett dussin förhållanden som vi kallar komfortvariabler. Följande figur visar andel besvärade ofta (varje vecka) av olika faktorer. Där framgår att elever och vuxna för flera förhållanden gör olika bedömningar men för några är de samstämmiga. Figur 1. Andel ofta besvärade av ett antal faktorer i skolans inomhusmiljö, högstadie- och gymnasieelever samt personal. % 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag För hög rumstemperatur Varierande rumstemperatur För låg rumstemperatur Instängd luft personal elever H Gy Torr luft Obehaglig lukt Statisk elektricitet Andras tobaksrök Buller Belysning svag/bländar/reflexer Damm och smuts Den största överensstämmelsen mellan elevernas och personalens bedömningar finns för instängd luft, besvärande drag och hög temperatur. De senare har dock betydligt lägre besvärsandelar. Fler elever har däremot besvärats av för låg temperatur i klassrummet. Den största skillnaden mellan elever och personal i besvärsandelar är förutom damm och smuts att betydligt fler i personalgruppen besvärats av buller och torr luft. När de gäller buller och torr luft är besvärsandelarna dubbelt så höga som bland eleverna. Besvär av obehaglig lukt eller tobaksrök upplevs i större utsträckning av eleverna. De variabler som användes för att spåra förskolor med dålig inomhusmiljö ur en komfortaspekt var personalens uppfattning om luftkvaliteten, städningen och om man har besvärats av mögel eller stickande lukt. Motsvarande variabler för skolorna (Örebroenkäten) är uppfattningen om luftkvaliteten, besvär av damm och smuts samt besvär av obehaglig lukt. Indikationer på dålig luftkvalitet ges också av upplevelse av instängd och torr luft. För skolor är besvär av hög rumstemperatur också en intressant variabel. 13

Av tabellen nedan framgår hur stora andelar av elever och personal som upplevt besvär. Tabell 6. Upplevelsen av luftkvalitet, damm och smuts, obehaglig lukt samt instängd luft (%). Variabel: H/Gy elever Personal Luftkvaliteten i skolsalarna Mycket/ganska dålig 6,6/21,4 8,5/27,8 Mycket/ganska bra 2,2/23,8 1,6/16,9 Damm och smuts Ofta (varje vecka) 31,5 46,8 Ibland 41,7 34,7 Aldrig 25,5 16,1 Torr luft Ofta (varje vecka) 17,1 33,7 Ibland 40,8 32,0 Aldrig 39,3 27,8 Obehaglig lukt Ofta (varje vecka) 22,4 14,5 Ibland 47,7 38,3 Aldrig 28,5 43,0 Instängd luft Ofta (varje vecka) 35,7 35,6 Ibland 46,7 40,7 Aldrig 16,4 19,1 Hög rumstemperatur Ofta (varje vecka) 9,2 10,0 Ibland 37,0 36,5 Aldrig 52,1 44,4 Mer än var fjärde elev och nästan var tredje bland skolpersonalen anser att luftkvaliteten är ganska eller mycket dålig. Instängd luft besvärar något fler än vad torr luft gör, särskilt bland eleverna. Nästan hälften av personalen har ofta (varje vecka) besvärats av damm och smuts vilket också var tredje elev uppger. Besvär av obehaglig lukt är vanligare bland eleverna. Mer än två av fem har ofta besvärats av detta (22,4%) jämfört med var sjunde bland personalen (14,5%). 5.3 Gräns för dålig inomhusmiljö Valet av gränsvärde påverkar naturligtvis hur många skolor som bedöms ha dålig inomhusmiljö. För att uppnå största möjliga jämförbarhet med kriterierna för förskolorna är det en fördel om man kan välja samma gränsvärden. För SBS3 är 5%- nivån och för komfortvariablerna 20 procentnivån för andel besvärade, den vedertagna gränsen för att börja tala om sjuka hus. För förskolorna sattes en snävare gräns för luktvariabeln. Detta kunde göras eftersom det fanns en särskild fråga om mögelförekomst, vilket är en stark indikation på dålig inomhusmiljö. I Örebroenkäten görs ingen skillnad på obehagliga lukter varför 20 procentnivån inledningsvis tillämpas även för besvär av lukter. Följande gränser väljs för indikation på dålig inomhusmiljö. Komfortvariablerna testas på 20 procentnivån. Antal personer med SBS3 besvär signifikant överstigande 5%. Antal personer som bedömer luftkvaliteten mycket dålig överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av damm och smuts överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av obehaglig lukt överstiger 20% Antal personer som ofta har besvärats av instängd luft överstiger 20% 14

Andel personer som ofta har besvärats av torr luft överstiger 20% Andel personer som ofta har besvärats av för hög rumstemperatur överstiger 20%. 5.4 Resultat Som redan svarsfördelningarna antyder ger gränsvärdena på komfortvariablerna stort utslag och många skolor överskrider 20 procentnivån. I följande tabell redovisas några statistiska spridningsmått för andel besvärade på olika skolor. Tabell 7. Max, min samt medianvärde för komfortvariablerna, procentnivåer för skolor. Ofta besvärad av: Min Median max Dålig luftkvalitet Hgy 0 6 17 Pers 0 7 34 Damm och smuts Hgy 7 32 61 Pers 0 45 100 Obehaglig lukt Hgy 5 21 65 Pers 0 13 70 Instängd luft Hgy 14 34 65 Pers 0 38 83 Torr luft Hgy 6 18 37 Pers 0 33 68 Hög rumstemperatur Hgy 0 9 27 Pers 0 9 50 Medianvärdet överstiger 20% för damm och smuts och instängd luft för såväl elever som personal. Det innebär att mer än hälften av skolorna ligger över gränsvärdet. Även för kriterierna obehaglig lukt och torr luft kommer flertalet skolor att falla ut. Medianvärdet för besvärsandelen ligger långt över 20 procentnivån på personalenkäterna. Att använda variablerna med dessa besvärsnivåer diskriminerar alltså inte mellan skolorna. Flertalet skolor kommer att ligga över gränsvärdena på ett eller flera komfortkriterier. Kraven för dålig inomhusmiljö behöver skärpas för komfortvariablerna. Ett sätt att göra detta är att kombinera variabler. Damm och smuts indikerar tillsammans med torr luft förekomst av partiklar. Obehaglig lukt ligger på samma sätt nära instängd luft. I nästa steg skärps kriterierna genom att man ofta skall ha besvärats av såväl damm och smuts som torr luft respektive obehaglig lukt och instängd luft. Hur de statistiska spridningsmåtten påverkas av skärpta kriterier framgår av följande tabell. Tabell 8. Max, min samt medianvärde för skärpta krav på komfortvariablerna damm och smuts samt obehaglig lukt, procentnivåer för skolor. Ofta besvärad av: Min Median max Damm och smuts + torr luft Hgy 0 10 30 Pers 0 20 51 Obehaglig lukt + instängd luft Hgy 3 14 43 15

Pers 0 8 38 Skärpningen av kriterierna medför att medianvärdena sänks. Fortfarande ligger det på gränsvärdet 20% för städkriteriet (damm och smuts + torr luft) bland personalen. Den första enkätomgången 1997 saknade ytterligare frågor om städning/damm och smuts. Mellan 1998 och 2000 ställdes emellertid ytterligare frågor om vad som besvärade när det gäller damm och smuts. Var det otillräcklig eller dåligt utförd allmänstädning, dålig storstädning eller damm och smuts på skåp odyl som besvärade. Svarsalternativen varierar något olika år. Svaren visar att det både elever och personal främst besvärades av var damm och smuts på skåp o dyl. I enkäterna följs frågan om luftkvalitet upp med följdfrågor varav en är förekomst av lukter. Det finns möjlighet att bilda en luktvariabel med villkoren ofta besvärad av obehaglig lukt + förekomst av lukter. Med denna indelning kommer fler skolor att hamna över gränsvärdet. Därför väljs kriteriet obehaglig lukt + instängd luft som indikation på luktproblem. Antalet skolor som har besvärsandelar över gränsvärdena för respektive kriterier enligt ovan framgår av följande tabell. 16

Tabell 9. Antalet skolor som har besvärsandelen överstigande gränsvärdet. personal elever Antal % Antal % SBS3 20 13 2 3 Luftkvalitet mkt dålig 9 6 0 0 Ofta damm och smuts + torr luft 74 48 2 3 Ofta obehaglig lukt + instängd luft 15 10 15 20 Ofta för hög rumstemperatur 22 14 4 5 Det är främst städkriteriet som ger utfall. Nästan varannan skola ligger över gränsvärdet 20% besvärade. Med undantag av lukter är det främst personalenkäterna som ger utslag. Eleverna besväras i mindre utsträckning än vad personalen gör. Att städningen upplevs otillräcklig visar även SISABs kartläggning. Det fanns också tendenser att missnöje med städningen hade ökat. Även i förskoleenkäterna är det städningen som ger störst utslag av kriterievariablerna, dock med betydligt mindre omfattning. Oftast är det på ett kriterium skolan ligger över gränsvärdet. På var femte skola ligger den över gränsvärdet på minst två kriterier i personalenkäten. Mera ovanligt är detta på elevenkäten. Tabell 10. Andel skolor där inget, 1, 2, 3 eller 4 kriterier överskrids. Personal Elever 0 40 72 1 40 25 2 10 1 3 7 1 4 3 0 Om dessa kriterier tillämpas kommer fortfarande hälften av skolorna bedömas ha dålig inomhusmiljö. Kriterierna diskriminerar inte tillräckligt för att identifiera skolor med dålig inomhusmiljö. För nyckeltalet görs därför ytterligare en skärpning av kriterier. För att indikera dålig inomhusmiljö skall man ofta ha besvärats av såväl damm smuts + torr luft som obehaglig lukt + instängd luft, dvs. indikatorn bildas av svar på fyra frågor. För bildandet av nyckeltalet läggs elevernas och personalens svar samman för respektive indikator. I följande tabell framgår de statistiska spridningsmåtten vid de skärpta kriterierna med elevernas och personalens svar sammanslagna. 17

Tabell 11. Medelvärden samt min-, max- och medianvärde för valda kriterier. Procentnivå för skolor. Kriterier: Medelvärde Min Median max SBS3 1,8 0 1,7 12,5 Mycket dålig luftkvalitet 7,0 0 7,0 34,4 Ofta (damm och smuts + torr luft +obehaglig lukt + 5,5 0 4,5 16,9 instängd luft) Ofta för hög rumstemperatur 9,7 0 8,8 50,0 6 Nyckeltal Frågorna som används för att bilda nyckeltalet är följande: SBS3: Har du under de senaste 3 månaderna haft något/några av nedanstående besvär/ symptom? (Besvara varje fråga även om du inte haft något/några besvär/symptom!) Om ja, tror du att detta beror på din skolmiljö/arbetsmiljö? Andel ofta (varje vecka) besvärade av såväl allmänsymptom som slemhinnesymptom och torrhudsymptom som förknippas med skolmiljön (elever) respektive arbetsmiljön (personal). Mycket dålig luftkvalitet: Vad anser du om luftkvaliteten i skolsalarna i allmänhet? Andel som bedömer luftkvaliteten som mycket dålig Ofta damm och smuts + torr luft + obehaglig lukt + instängd luft: Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola/på din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om du inte känt dig besvärad!).. Damm och smuts Torr luft Obehaglig lukt Instängd ( dålig ) luft.. Andel ofta (varje vecka) besvärad av alla fyra faktorerna. 18

Ofta för hög rumstemperatur: Har du de senaste 3 månaderna känt dig besvärad av någon eller några av följande faktorer i din skola/på din arbetsplats? (Besvara varje fråga även om du inte känt dig besvärad!).. För hög rumstemperatur.. Andel ofta (varje vecka) besvärad av för hög rumstemperatur. Cirka hälften av skolorna saknar högstadium. På dessa finns endast svar från personalen. Det innebär att underlaget av svar varierar ganska mycket mellan skolorna. På skolor med högstadie- och gymnasieelever dominerar elevernas svar. Eftersom eleverna besväras mindre än personalen av alla kriterievariabler utom obehaglig lukt, är sannolikheten att skolan klassas bland dem med dålig inomhusmiljö mindre än där enbart personalens svar utgör underlag. Vid ett litet antal svar innebär ett enskilt svar flera procentenheter, vid 20 svar är det exempelvis värt 5%. Därför bör hänsyn tas till antalet svar så att ett utfall bygger på mer än enstaka svar. För att göra detta redovisas inte skolor där antalet svar understiger 20 om inte svarsfrekvensen är hög eller skolan är liten och svaren speglar hela personalens uppfattning. På 8 skolor understiger antalet svar 20 samtidigt som svarsfrekvensen är låg eller i något fall okänd. Om någon av dessa 8 skolor skulle falla ut på något kriterium kommer den inte att inräknas. Antalet skolor som har besvärsandelar som överstiger gränsvärdena för de fyra kriterierna framgår av följande tabell. Tabell 12. Antal och andel skolor där besvärsandelen överstiger gränsnivån. (Andel av samtliga 156). Kriterier: Antal Andel (%) SBS3 20 12,8 Mycket dålig luftkvalitet 6 3,8 Ofta (damm och smuts + torr luft +obehaglig lukt + 0 0 instängd luft) Ofta för hög rumstemperatur 14 9,0 Det är främst kriterierna SBS3 och hög rumstemperatur som ger utslag. När kriteriet för städning och lukt skärptes är det inte någon skola som har besvärsandelar över 20%. Endast städkriteriet skulle ge närmare en tredjedel av skolorna (30,8%) och luktkriteriet 14,1%. Andelen besvärade av de fyra faktorerna skiljer sig mycket lite mellan elever och personal, 5,5% respektive 5,3% uppger sig ofta besvärade. 30 skolor ligger över gränsvärdet för något kriterium vilket motsvarar 19% av samtliga 156 skolor. Av dessa är det 8 (5%) som ligger över gränsvärdet för två kriterier. Besvärsandelarna för de valda kriterierna på skolorna framgår av bilaga 1. 19

20

Bilaga 1. Andel besvärade per skola Värden över gränsvärdet markerade med understrykning gränsvärde: >5% >20% >20% >20% SBS3 mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens antal svar Abrahamsbergsskolan 2,2 8,9 8,7 10,6 338 78 Alviksskolan 1,4 11,4 6,7 9,9 76 u.s. Askebyskolan 7,4 10,7 3,3 7,7 30 54 Aspuddensskolan 4,4 13,7 10,6 14,3 345 88 Backluraskolan 3,8 7,7 0,0 3,8 28 78 Bagarmossens skola 2,2 6,9 6,1 6,0 337 80 Bandhagens komv 4,9 9,2 0,0 8,8 84 72 Bergholmsskolan 1,1 6,7 9,6 11,7 306 82 Björngårdsskolan 2,3 0,0 0,0 7,0 46 68 Blackebergs gymnasium 0,7 2,4 2,7 6,9 886 84 Blackebergskolan 9,5 15,8 7,5 8,1 44 68 Blomstermåla * * * * 3 u.s. Bredbyskolan 4,4 8,8 4,2 8,7 71 64 Bredängsskolan 3,0 9,8 11,0 16,8 214 65 Bromma gymnasium 0,9 14,4 9,1 19,2 490 80 Brommaskolan * * * * 8 u.s. Bromma skoldaghem * * * * 14 u.s. Brotorpsskolan 2,7 13,5 5,0 20,5 42 69 Brännkyrka gymnasium 0,8 5,6 4,5 7,0 672 84 Bussenhusskolan 2,3 13,6 4,0 2,3 53 78 Bäckahagens skola 2,0 4,4 1,9 4,3 264 75 Dalhagsskolan 0,0 0,0 0,0 3,8 27 69 Dalskolan * * * * 8 53 Djurgårdsskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 10 100 Eiraskolan 5,3 28,9 15,0 10,3 42 67 Ekenbergsskolan 12,5 20,0 5,9 50,0 17 77 Ekholmsskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 7 78 Elinsborgsskolan 5,4 7,9 0,0 11,4 40 u.s. Enbacksskolan 0,0 2,8 0,0 2,6 41 56 Engelbrektsskolan 1,2 7,1 2,3 4,4 347 73 Engelska skolan 7,9 15,6 16,9 17,6 180 80 Enskede gymnasium 0,0 2,6 0,9 7,7 439 69 Enskedefältets skola 11,4 20,0 4,3 22,2 50 54 Essinge skola 10,0 27,3 16,7 8,3 12 100 Estniska skolan 0,0 0,0 1,6 9,7 63 u.s. Fagersjöskolan 5,6 15,8 10,5 0,0 20 50 Farsta gymnasium 2,4 8,2 4,9 15,6 619 76 Frans Schartaus gymnasium 0,0 0,0 0,0 8,3 24 53 Fridhemsskolan 2,0 0,0 5,7 6,0 54 84 Fruängenskolan 1,4 8,8 8,0 24,2 307 u.s. Gerleborgsskolan * * * * 11 u.s. Grimstaskolan 1,7 10,9 7,2 8,5 368 87 Gröndalsskolan 2,9 11,8 2,7 13,9 37 88 Gubbängsskolan 1,4 6,4 5,8 9,9 316 71 Gullingeskolan 5,0 13,6 2,3 9,1 48 92 Gustav Vasa skola 5,7 8,8 0,0 5,9 37 54 Gärdesskolan 1,0 3,9 3,8 10,6 429 83 Hagsätraskolan 1,4 4,5 3,5 4,5 145 59 Hammarby skola 0,0 0,0 0,0 11,1 22 69 Hedvig Eleonora skola 0,0 0,0 3,3 0,0 30 48 Herrängens skola 2,0 0,0 0,0 7,8 54 65 Hjorthagens skola 0,0 0,0 0,0 0,0 12 100 Hjulstaskolan 1,6 2,8 3,3 3,9 274 74 21

mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens SBS3 antal svar Husby gårdsskolan 9,1 12,2 2,4 2,5 42 91 Husbyskolan 1,3 8,4 5,1 4,6 179 63 Hyllingeskolan 2,2 8,7 0,0 6,7 51 94 Hägerstenshamnenskolan * * * * 18 53 Hägerstensåsens skola 2,9 6,3 2,9 9,1 36 51 Hässelby gårds skola 2,9 8,4 6,0 6,8 428 70 Hässelby villastads skola 1,5 10,8 6,7 9,7 484 65 Hästhagsskolan 0,0 0,0 0,0 2,2 48 60 Högalidsskolan 1,6 17,5 15,3 10,2 407 u.s. Höglandsskolan 0,4 2,1 6,8 4,0 249 71 Hökarängens skola 1,0 4,5 4,8 8,3 214 46 Johan Skytteskolan 1,5 10,2 10,1 22,4 297 67 Johannes skola 4,5 11,6 8,0 8,7 50 63 Järinge skoldaghem 0,0 0,0 0,0 0,0 22 u.s. Katarina Norra skola 0,7 4,5 1,9 17,1 159 51 Katarina Södra skola 0,0 12,9 3,0 21,9 34 34 Klastorpsskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 20 49 Knutbyskolan 4,8 17,6 0,0 0,0 21 36 Kungsholmsskolan 0,9 1,0 0,5 3,7 854 73 Kvarnbyskolan 2,9 0,0 2,9 3,0 34 45 Kvickenstorpsskolan 1,4 5,2 3,0 8,4 305 66 Kämpetorpsskolan 0,0 0,0 3,3 13,8 31 89 Kämpingeskolan 2,6 3,5 5,1 5,2 241 61 Lillholmsskolan 2,6 6,5 5,7 6,3 40 42 Loviselundsskolan 5,0 7,9 2,4 10,0 44 u.s. Långbrodals G:la skola 0,0 0,0 0,0 21,1 20 71 Magelungsskolan 0,0 4,5 0,0 12,5 24 53 Maltesholmsskolan 4,5 6,3 11,8 12,5 69 u.s. Maria skola 4,4 7,0 10,0 8,3 51 44 Matteus skola 0,0 5,4 2,4 2,6 43 48 Mälarhöjdens skola 1,8 5,5 5,5 11,9 365 81 Nockebyhovskolan 0,0 0,0 0,0 8,3 13 93 Nora Reals gymnasium 1,2 5,4 2,6 5,3 509 72 Norra Ängby skola 1,6 0,0 2,9 11,1 69 50 Nya Elementar 0,0 0,0 2,3 9,4 87 93 Nybohovsskolan 0,0 8,7 13,6 21,7 24 80 Nytorpsskolan 3,1 8,6 10,2 26,5 207 73 Nälstaskolan 1,6 4,9 3,0 9,7 68 85 Olovslundskolan 0,0 2,2 10,2 4,4 49 u.s. Ormkärrsskolan * * * * 6 23 Oxhagsskolan 5,8 11,8 5,6 10,0 54 72 Pilgrimsskolan * * * * 15 u.s. Rinkebyskolan 0,8 7,4 5,3 3,1 269 63 Rågsveds skola 4,0 6,8 6,1 14,6 185 69 Rålambshovsskolan 3,9 8,7 11,5 11,1 386 77 Rödabergsskolan 2,0 6,0 4,5 1,9 110 75 S:t Eriks gymnasium 2,0 6,4 5,5 7,4 587 u.s. S:t Eriks gymnasium hantv. 3,4 14,3 16,1 19,4 32 48 S:t Görans gymnasium 1,6 7,1 7,3 5,6 737 68 Sandåkraskolan 0,0 5,3 0,0 5,3 20 77 SFI Riksby 0,0 0,0 0,0 6,3 20 u.s. Sjöängsskolan 1,5 6,5 8,5 7,2 426 69 Skarpaby skola 5,1 14,3 13,2 29,4 41 75 22

mycket dålig luftkvalitet ofta damm/smuts o torr luft o obehaglig lukt o instängd luft ofta hög temperatur svarsfrekvens SBS3 antal svar Skarpnäcks skola 1,4 19,1 11,8 2,9 80 61 Skärholmens gymnasium 1,3 7,6 4,6 13,2 330 80 Sköndalsskolan 5,1 2,9 5,0 11,8 41 71 Skönstaholmsskolan 6,3 0,0 6,3 27,3 16 80 Slättgårdskolan 0,0 12,5 6,1 0,0 38 54 Smedshagsskolan 8,8 22,5 12,2 20,0 42 u.s. Smedslättsskolan 2,9 27,3 5,7 17,6 36 73 Snösätraskolan 7,7 8,6 14,3 31,0 42 63 Sofia skola 2,2 5,7 5,9 12,7 430 78 Solbergaskolan 1,0 8,2 2,8 26,0 110 68 Solhemsskolan 2,2 5,1 0,0 11,4 47 78 Spånga gymnasium 1,7 8,2 5,9 10,8 695 84 St Jacobi Gymnasium 0,7 9,4 8,6 7,3 330 u.s. Stefansskolan 1,3 8,9 3,3 12,2 93 82 Stenhagsskolan 2,7 9,4 2,6 5,7 38 u.s. Stureby skola 0,0 2,3 1,3 17,4 453 88 Sundbyskolan 1,7 7,7 6,0 12,7 370 80 Sätraskolan 2,0 14,6 9,4 19,9 216 93 Söderbergaskolan 0,0 11,8 0,0 0,0 17 77 Söderholmskolan 3,4 13,3 0,0 9,4 33 83 Södermalmskyrkans skola 4,3 8,2 2,0 8,2 51 u.s. Södermalmsskolan 3,8 11,1 3,6 28,3 56 41 Södra Latin 0,8 1,1 0,9 6,3 673 86 Södra Ängbyskolan 1,9 8,4 10,4 12,4 455 u.s. Tallkrogens skola 5,7 0,0 0,0 2,7 39 74 Tensta gymnasium 1,5 10,3 5,1 6,2 672 73 Thorildsplans gymnasium 1,3 8,5 6,0 9,0 873 74 Trollbodaskolan 2,1 20,4 7,5 8,0 54 u.s. Tätorpsskolan 0,0 13,8 0,0 12,9 35 76 Ulvsundaskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 8 80 Vasa Real 1,9 3,6 1,2 5,1 345 81 Vinstaskolan 3,6 9,3 1,8 16,7 58 81 Vårbergsskolan 4,5 11,1 7,1 11,6 311 88 Vällingbyskolan 1,5 6,6 9,4 6,5 440 81 Värmdö gymnasium 0,9 3,1 2,0 13,1 695 75 Västbergaskolan 2,8 7,1 10,6 8,2 155 74 Västbodaskolan 5,4 0,0 0,0 2,6 42 84 Västertorpskolan 6,3 34,4 15,2 15,6 34 85 Zinkensdamms vux 0,0 0,0 0,0 0,0 20 u.s. Ålstensskolan 0,0 2,0 0,0 4,0 54 83 Årsta skola 0,5 6,8 5,4 10,2 225 84 Åsö grundskola 1,8 6,6 10,9 15,1 295 u.s. Åsö gymnasium 1,0 5,7 4,4 5,2 533 65 Äppelviksskolan 1,4 3,0 3,9 10,8 384 86 Ärvingeskolan 3,4 17,1 9,1 5,5 278 u.s. Örby skola 2,3 0,0 5,1 12,5 44 65 Östbergaskolan 0,0 3,0 5,7 0,0 37 62 Österholmsskolan 2,7 7,7 2,8 12,3 394 79 Östermalmsskolan 0,0 0,0 0,0 0,0 42 58 Östra Reals gymnasium 1,6 6,0 5,3 6,8 672 73 samtliga, antal 476 1906 1560 2699 28666 samtliga, andel 1,7 6,6 5,4 9,4 100 *= mindre än 20 svar och låg eller okänd svarsfrekvens u.s. = uppgift saknas 23

24

25

Stockholms utrednings- och statistikkontor Box 8320 104 20 Stockholm Internet www.usk.stockholm.se Telefon 08-508 35 000 Fax 08-508 35 079 26