Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?



Relevanta dokument
Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval energi de fem vägvalen. Staffan Eriksson Huvudprojektledare Vägval energi

Vägval för Sveriges framtida elförsörjning. Karin Byman, IVA Energitinget Sydost

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om inriktningen av energipolitiken.

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Industrin och energin. Peter Nygårds

4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige genom

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

En sammanhållen klimat- och energipolitik

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

EU:s HANDLINGSPLAN 2020

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor (Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik)

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Energiöverenskommelsen. Gustav Ebenå Energimyndigheten

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Vindmöllor på land och på djupt vatten

Utredningen för fossilfri fordonstrafik

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Sverigedemokraterna 2011

Vindkraft. Varför? Finns det behov? Finns det ekonomi i vindkraft? Samverkan ett recept till framgång!

Hållbara villkor för konkurrenskraft på en tuff världsmarknad Maria Sunér Fleming, Enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Mars En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA maj /10/2014

Förnybar värme/el mängder idag och framöver

Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Åtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial

Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

Klimatcertifikat för fordonsbränsle En idéskiss. Nils Andersson, Nilsan Energikonsult AB

Utgiftsområde 21 Energi

Naturvårdsverkets rapport om klimatfärdplan 2050 (underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp 2050).

Nuläge och framtidsutsikter för restvärme. Industriell symbios Cirkulär ekonomi

Analys av energiöverenskommelsen. Gasmarknadsrådet

Om strategin för effektivare energianvändning och transporter EET

Vindkraften i Sverige. Vindkraften en folkrörelse

Energi- och klimatfrågor till 2020

Seminarium om elsystemet

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Energisituation idag. Produktion och användning

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

För en bred energipolitik

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Öka andelen förnybar energi

Förnybara möjligheter

Sektorsbeskrivning för riksintresse energiproduktion och energidistribution

SIFO-UNDERSÖKNING OM BOSTADSSEKTORNS ENERGIUTMANING

Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson

Sektorsstrategier för energieffektivisering

Remiss av Energikommissionens betänkande Kraftsamling för framtidens energi (SOU 2017:02) M2017/00026Ee

Rapport från partienkät

Strategi för den fortsatta avvecklingen av kärnkraften

Seminarium om elfordon och laddinfrastruktur 13 juni 2012

Regeringens klimat- och energisatsningar

Elbilar och Laddhybrider

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Svar på remiss Energikommissionens betänkande kraftsamling för framtidens energi

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

KRAFTPRODUKTION SAMT ÖVERFÖRING AV EL Guy-Raymond Mondzo, ÅF

Klimatinvesteringsstöd 9/9 Lycksele. Tina Holmlund Samordnare klimat, energi och klimatanpassning

Global klimatnytta genom svensk konkurrenskraft

Yttrande till kommunstyrelsen över Kraftsamling för framtidens energi, SOU 2017:2

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sektorsbeskrivning Energiproduktion

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency ETT KLIMATPOLITISKT RAMVERK FÖR SVERIGE

Energikommissionen och energiöverenskommelsen Hur klarar vi Sveriges elförsörjning?

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

På väg mot ett fossilfritt Sverige

Ramverk för färdplan 100% förnybar energi

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Per Kågeson

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Så påverkas energisystemet av en storskalig expansion av solel

Kommittédirektiv. Översyn av energipolitiken. Dir. 2015:25. Beslut vid regeringssammanträde den 5 mars 2015

Direktiv N 2012:05. Utredare: Thomas B Johansson. Huvudsekreterare: Håkan Johansson

Oro för ekonomin och klimatet ger ökat stöd för kärnkraften

Energigas en klimatsmart story

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Förslag till Nationell biogasstrategi 2.0. Maria Malmkvist, Energigas Sverige Stockholm

Strategisk plan Stiftelsen Lantbruksforskning

Utbyggnad av solel i Sverige - Möjligheter, utmaningar och systemeffekter

Nationella energipolitiska styrmedel nuläge och framtid. BioFuel Region Fossilfritt Norrland, 7 maj 2015 Tomas Ekbom, programansvarig för BioDriv

Naturvårdsverkets behov av forskning om styrmedel och politisk acceptans för dem

BIL Sweden. Elbilar/plug-in-hybrider hur många fordon kommer vi ha de närmsta åren!?

FFF på FFI. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Transkript:

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009

IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling IVAs stadgar, 1

Gränsöverskridande nätverk för beslutsfattare En aktiv kunskapsbank med 1000 ledamöter och 180 medlemsföretag

Nätverket IVA en fristående kunskapsbank

Kvalitet, Kompetens, Fristående & Framkant

Vägval energi Vi måste fatta ett antal beslut idag, för att vi ska klara energiförsörjningen i framtiden med minskade utsläpp av växthusgaser. Projektets mål är att ta fram förslag till nationell strategi för att hantera en ny energi- och miljösituation: Vilka alternativa vägar finns det? Vilka blir konsekvenserna av olika vägval? Vad behöver göras av vem för att en förändring ska komma till stånd? Vilka incitament krävs? Peter Nygårds är styrgruppens ordförande Projektets finansiärer: Energimyndigheten, Formas, Svensk Energi, Svenskt Näringsliv och Åforsk

Varför Vägval energi? Våra politiker måste fatta ett antal beslut idag om vi ska klara framtidens energiförsörjning och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. Näringsliv, forskare och politiker måste arbeta tillsammans, med en gemensam kunskapsbas och en gemensam handlingsplan.

Vägval energi projektets mål Mål Ta fram strategier för Sveriges energisystem i en ny klimatsituation. Underlaget ska beskriva konsekvenser av olika vägval. Målgrupp Beslutsfattare och opinionsbildare med ansvar för Sveriges energipolitik

Ramverket Utgångspunkter för framtidens energisystem Säkerställa en långsiktig energiförsörjning Lägre klimatpåverkan Högre energieffektivitet Ska bidra till god konkurrenskraft för näringslivet

Energipolitik Grundläggande komponenter i en uthållig energipolitik Långsiktighet Helhetssyn Klimatneutral Kostnadseffektiv Internationellt harmoniserad

Energipolitikens instrument Politiker har stora möjligheter att påverka energipolitiken på flera plan 1. Genom att vara med och sätta ramverket för den internationella energipolitiken. 2. Utformningen av styrmedel för att stimulera utvecklingen i en viss riktning, tex elcertifikat, 3. Underlätta/förhindra tillståndsgivning för ny energiproduktion, tex tillstånd för vindkraft och kraftnät. 4. Utformningen av mer specifika regler som tex krav på att bensinstationer ska tillhandahålla alternativa drivmedel. 5. Påverka i egenskap av ägare av energiföretag.

Energipolitik Per Bolund (Mp) Alf Eriksson (S) Nina Larsson (Fp) Sigfrid Leijonhufvud (Kd) Lars Lindblad (M) Kent Persson (V) Klas Västerteg (C) riksdagen riksdagen riksdagen politiskt sakkunnig riksdagen riksdagen riksdagen

Vägval energi 2008 och 2009

Experter ur IVAs nätverk

Underlag, studier och rapporter www.iva.se/energi

Större seminarier/aktiviter

Utgångspunkter för framtidens energisystem Säkerställa en långsiktig energiförsörjning Lägre klimatpåverkan Högre energieffektivitet Ska bidra till god konkurrenskraft för näringslivet Utgångspunkter för framtidens energipolitik Långsiktig Kostnadseffektiv Internationellt harmoniserad Klimatneutral Helhetssyn (näring, transport, infrastruktur.) Vägval energis principer Klimatmålet är övergripande. Sverige har begåvats med goda CO 2 -förutsättningar i form av vattenkraft, god tillgång till biomassa och befintlig kärnkraft. Detta ska utnyttjas för näringslivets konkurrenskraft. Förnybar energi är viktig och andelen kommer stadigt att öka. Förnybarhetsmålet är ej styrande, utan utsläppen av CO 2. Samhällsekonomiskt mest lönsamt för att reducera CO 2 är en bred koldioxidskatt eller handel med utsläppsrätter (marknadskonforma styrmedel). Men för att dessa ska vara effektiva måste de införas parallellt i omvärlden. Fram till dess krävs även riktade stödinsatser som komplement, tex bidrag, elcertifikat (marknadsingripande styrmedel). Sverige ska föra en aktiv klimat- och energipolitik, men att gå långt före medför stora kostnader för energikonsumenterna utan att ge motsvarande klimateffekter.

Övergripande styrmedel Det mest kostnadseffektiva sättet att minska utsläppen av växthusgaser är så kallade marknadskonforma styrmedel, som sätter ett marknadspris på utsläppen. Handel med utsläppsrätter är ett sådant marknadskonformt styrmedel. Koldioxidskatt är ett annat. Marknadsingripande styrmedel, som subventioner, avgifter och styranade regelverk, kan vara effektiva på kort sikt men ökar osäkerheten och snedvrider konkurrensen. I realiteten behövs dock en mix av styrmedel.

De fem vägvalen Huvudtanken har varit att med hjälp av analyser och diskussioner identifiera de åtgärder som ger mest klimateffekt för pengarna. Vi har kommit fram till fem områden som vi anser vara viktigare än andra. Vi kallar dem vägval.

Fem prioriterade områden vägvalsfrågor VÄGVAL 1. Energieffektivisering För bättre energieffektivisering måste resurser satsas på information, utbildning och rådgivning. Ekonomiskt lönsam energieffektivisering är viktigt inte bara ur ett klimatperspektiv. Den sänker också kostnaden för energi för näringsliv och hushåll. Förslag: Genom energieffektivisering med prismekanismen som rådande styrmedel kommer de mest kostnadseffektiva åtgärderna att genomföras först. Detta skulle också förflytta fokus från detaljreglering och kostsamma stödinsatser till ett mer långsiktigt arbete för att minska den totala energianvändningen.

Fem prioriterade områden vägvalsfrågor VÄGVAL 2. Satsa på de åtgärder som ger mest klimatnytta Förslag: Att nå förnybarhetsmålet och uppfylla dagens planeringsram för utbyggnad av vindkraft kräver kraftiga investeringar i kraftnäten, reglerkraft och subventioner. Något som leder till högre elpriser för landets konsumenter och näringsliv, utan att bidra till lägre utsläpp av CO 2. Vindkraften bör byggas ut till en rimlig nivå beroende på vindförhållanden, alternativ användning och framförallt ekonomiska aspekter är cirka hälften av planeringsramen på 30 TWh vindkraft till år 2020 realistiskt.

Fem prioriterade områden vägvalsfrågor VÄGVAL 3. Satsa på eldrivna bilar Parallella åtgärder krävs inom transportsektorn: Ändrade transportmönster (möjliggöra mer klimatvänliga val) Snålare bensin- och dieselmotorer Elektrifiering av personbilar Biodrivmedel Förslag: Vägval Energi föreslår att Sverige formulerar en vision med innebörden att Sverige har 600 000 el och/eller 2020. Det skulle minska koldioxidutsläppen från med Upp emot 20 %.

Fem prioriterade områden vägvalsfrågor VÄGVAL 4. Fortsätt att utnyttja kärnkraft Kärnkraften har en roll att fylla även i framtiden eftersom den har stor betydelse för kostnaden att nå de klimatpolitiska målen. Kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Lång planering för eventuella nya reaktorer. Förslag: Stopplagen bör avskaffas, vilket riksdagen nu fattat beslut om. Kraftföretag avgör om det är lönsamt att investera i ny kärnkraft.

Fem prioriterade områden vägvalsfrågor VÄGVAL 5. Förbered för ett varmare klimat Trots åtgärder blir det svårt att minska mängden CO2. Oavsett orsak mänsklig eller naturlig - stiger jordens temperatur. Både kraftfulla klimatåtgärder och analyser av konsekvenserna av ett förändrat klimat behövs. Förslag: Analysera konsekvenserna av ett varmare klimat. Analysera konsekvenserna av en temperaturhöjning. Direkta och indirekta effekter i form av folkförflyttningar, vattenbrist och sjukdomar måste belysas