Organiserad brottslighet inom ramen för MLG Vad gör Linköpings kommun för att organiserad brottslighet inte ska få fotfäste i kommunen? Vilka andra aktörer och myndigheter kan bidra till kommunens mål? Har den organiserade brottsligheten blivit påverkad av kommunens mål? Gäng - en typ av organiserad brottslighet Det finns ingen klar definition av vad som är gäng eller organiserad brottslighet. Däremot finns det gemensamma element som hittas i dem flesta forskares definition av gäng. Curry & Decker menar att de flesta kriminologer är överens om att ett gäng måste vara en grupp av individer som oftast har några slags symboler som kännetecknar detta gäng(symboler kan vara allt från klädesplagg, tatueringar, handtecken etc.). Medlemmarna skall även ha någon form av specifik kommunikation, vare sig det är verbal eller icke verbal (handsignaler eller graffiti). Ett gäng skall även vara beståndigt, alltså ha varat i minst ett år eller mer. Gängen skall även ha ett territorium som dem försvarar. Territoriumet kan vara området där gänget uppstod, där de bor eller där de opererar sin drog-och-vapen handel. Gängen måste även vara kraftigt hängivna till att begå brottsliga aktiviteter och likaså se brotten som målet med medlemskapet. (Sarnecki, 2009, s.192) Jerzy Sarnecki menar att gäng och organiserad brottslighet är det fenomen som har rönt det absolut största forskningsintresset för kriminologer. Främst är det både nordoch-syd amerikanska kriminologer som har skrivit om gäng/organiserad brottslighet, då detta är ett väldigt aktuellt samhällsproblem i områdena. I sin bok framför Sarnecki att olika kriminologer, i synnerhet amerikanska, lyfter fram organiserad brottslighet som en stor orsak till ungdomsbrottsligheten. Den teoretiska utvecklingen inom gängforskningen är en viktig stöttesten i vår kunskap av ungdomskriminalitetens orsaker. (Sarnecki, 2009, s.188) Det är dock viktigt att skilja på grupprelaterade brott samt gängrelaterat brott. Enligt kriminologen Knox är skillnaden mellan dessa att gängmedlemmarnas brottslighet oftast sker på grund av gängtillhörigheten och att brottet oftast är accepterat och stöttat av gänget. Däremot är inte ett brott alltid accepterat och omtyckt av brottsliga grupper/umgängeskretsar. (Sarnecki, 2009, s.188)
Fredric Thrasher har författat den kanske mest kända boken om gäng, kallad The Gang. Thrasher såg ett tydligt samband mellan gängets uppkomst samt de destruktiva omständigheterna under vilka de unga människorna lever i (i synnerhet ungdomar med gemensamma etnisk tillhörighet i drabbade områden). Han fortsätter med att skriva att dessa pojkar söker sig till dessa grupper för att uppnå den spännande känslan av delaktighet i en gemenskap, speciellt i kollektiva brottsliga handlingar som jakten efter pengar, innehavet av droger, olika konflikter samt flykt från myndigheter eller brottsbekämpande organisationer. Konflikter mot andra gäng och världen omkring dem tillhandahåller dem tillfälligheter att agera sina brottshandlingar. (Sarnecki, 2009, s.189). Thrasher menar att gäng oftast uppstår när banden mellan gruppen stärks som ett resultat av en intressekonflikt mot något annat gäng eller mot omvärlden. Processen till att ett gäng uppstår består av tre steg. I det första steget står gruppens utkast utan klara linjer och ledarskapet är oftast otydlig. Sådana gäng brukar oftast inte fortleva under längre perioder då dem har svårigheter med att etablera sig och då dem saknar klara riktlinjer. Vissa gäng fortsätter dock att utvecklas till nästa steg, där medleskapets och ledarskapets gränser blir tydligare. Detta brukar ofta ske som en följd till att gruppen blir utsatt för ett gemensamt hot. Om medlemmarna i gruppen i steget därpå inte behärskar övergången till ett vanligt vuxet liv i samhället, kan gruppens band stärkas ytterligare och gänget blir då en etablerad organisation som endast fokuserar sina aktiviteter och existens på det kriminella planet. (Sarnecki, 2009, s.189) Thrasher fortsätter sin text med förklaringen att trots att medlemmarna i ett gäng bedriver olika typer av verksamheter och brott så spelar våldsbrott den mest centrala rollen för gängen. Våldsbrotten, både det som man utsätter medlemmar från andra grupper för och detsom man själv utsätts för från andra grupper, verkar som ett anknytande element och ökar sammanhållningen i gruppen. Stämpling en samhällsprocess Stämplingsteoretiker menar att upphovet till brottslighet finns att söka hos det inrättade samhället och det kravet som samhället ställer på individen. De är dock tydliga med att förklara att brottsligheten inte är orsakad av samhället utan definierad
av dessa. Stämplingteoretikerna menar att fokus ställs på omgivningens reaktioner på den avvikande handlingen. Denna uppfattning kan man säga är den största konsekvensen av tanken att brott endast finns först när en handling i ett samhälle beläggs med ett straff. De första undersökningarna av självrapporterad brottslighet som genomfördes under 1950-talet av Short & Nye (då flertalet stämplingsteoretiker utvecklade sina tankar), blev en viktig förutsättning för stämplingsteoretikernas argumentation (Sarnecki, 2009, s.201). Den tidigare informationen man hadae om brottslighet byggde på ett registerdata som försökte bevisa att brottsligheten var ett ovanligt fenomen. Dock visade det sig vara fel uppfattning, då senare forskning indikerade att brottsligt beteende i själva verket var vanligt och att endast ett fåtal av dem som begick brott faktiskt blev straffade. Redan före 1950-talet har vissa stämplingsteoretiker varit aktiva och publicerat sina arbeten. Tannenbaum (1938) var en av dessa och han betraktade samhällets beskyllning av en brottslig individ som ond kunde leda till att denne till slut accepterar samhällets uppmålade bild av sig själv, uppfattar sig som avvikare och beter sig sedan utefter denna bild. I och med denna självuppfattning kommer individen med andra ord fortsätta att bryta mot samhällets normer, till och med i en större utsträckning. En individ kan begå brottsliga eller andra avvikande handlingar av olika anledningar, allt från kulturella eller psykologiska problem nämns som orsaker. År 1951 presenterade Lemert begreppsparet primär och sekundär avvikelse. Självrapporterade undersökningar visar att majoriteten av ungdomar begår brott, men de flesta ungdomar upptäcks dock inte och får då inga reaktioner från samhället för sina brott. I vanliga fall växer ungdomarna ur sina kriminella handlingar och begår oftast inte fler brott. Vissa hämmas av olika anledningar och dessa ungdomar begår nya brott. Processen där individens första avvikelse (primär avvikelse) möts med en vass respons från samhället, varpå individen avviker återigen och får en förstärkt och än vassare respons, kan leda till att individen så småningom får en negativ identitet och börjar avvika på löpande band på grund av sin nya självbild. Denna typ avvikelse kallar Lemert för sekundär avvikelse. Ur den yrkeskriminelles perspektiv
För att få ett bredare perspektiv på hur regler och lagar följs gjorde vi en intervju med en person som står på andra sidan lagen. Alla namn är fingerade och källan vill vara annonym, därför väljer vi att kalla denna för M. M definerar organiserad brottslighet som allt som bryter mot lagen och att individen/gänget då har en ekonomisk vinning i detta. Det märks att polisen har gjort hårdare insatser då flera av Ms kompisar har blivit inkallade på förhör och gripna. Detta medför att fler har börjat prata med polisen, fler och fler har börjat gola (tjalla till polisen). Att det har blivit svårare att få fotfäste i kommunen är det inget tal om. Flera som tidigare har varit väldigt verksamma i gäng börjar istället bli mer rädda eftersom polisen nu arbetar mer aktivt mot organiserad brottslighet och risken att bli dömd samt avtjäna ett fängelsestraff har blivit allt större. På frågan om avhoppare och gängens syn på dessa ville inte M svara på vad som händer med dem. Han förklarar dock att det är olika beroende på situation och på gäng. Folk som är högt uppe i hierarkin och som anses ha varit lojala mot gänget under en längre tid kan få en freepass om det handlar om familjära problem. Familjen är en central del och kommer alltid i första hand. Om en individ vill hoppa av på grund någon anledning så finns det idag mer stöd i samhället än vad det fanns för tio år sedan. Idag finns det mer resurser och stöd för att hjälpa avhoppare, såsom exempelvis KRIS (kriminellas rätt i samhället). M menar att han kunde ha hamnat på ett helt annat spår om tillräckligt med energi och stöd fanns i skolor. Informationen som presenterades av skolor gav inget resultat för M. Problemet med skolan var också att lärarna var mer rädda för eleverna än vad de försökte hjälpa dem. Den enda ljusglimten M hade i sin vardag var ungdomsgården han och hans kamrater hängde på, men den blev senare nedlagd på grund av att kommunen och politikerna inte ville lägga ekonomiska resurser för att hålla den öppen. Problematiken låg inte bara i skolan, utan även i hemmet. M kände att han inte fick tillräckligt med stöd hemifrån till att skärpa sig och umgänget gjorde heller inte saken bättre då alla kom från liknande förhållanden och grupptryck blev en vanlig utlösande faktor till hans brottsliga beteende. M säger att han inte tror att någon föds till att bli kriminell, utan att omgivningen formar detta beteende. Han är dock tydlig med att han inte vill skylla ifrån sig på andra. Slutligen avrundades intervjuven med en fråga om legalisering av cannabis och hur
det skulle påverka den organiserade brottsligheten. M tror att den organiserade brottsligheten skulle minska om politikerna röstade för legalisering av cannabis. Ungdomarna skulle inte ha en lika stor anledning att dra sig till kriminella kretsar om de såg att det gick att få tag på cannabis på ett lagligt sätt. M tror slutligen att Sverige skulle tjäna mer på det än förlora, för att staten skulle kunna ta ut skatt från cannabisanvändare. Vad är BRÅ? BRÅ (Brottsförebyggandet rådet) är centrumet för kunskap om brott och åtgärder mot brott. Det verkar för en minskning av brottsligheten och samtidigt en ökning av tryggheten i vårt samhälle. Detta sker genom att BRÅ tar fram fakta och sprider kunskap om brottslighet, för ett brottsförebyggande arbete och även sprider kunskap om rättsväsendets syn och reaktioner på brott i samband med de regler och lagar som finns i samhället. (Daniel Vesterhav, Anders Stenström, Lars Korsell. 2011. Bekämpning av organiserad brottslighet. En utvärdering av den myndighetsgemensamma satsningen mot grov organiserad brottslighet. Rapport 2011:20 http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780002604/2011_20_bekampni ng_av_den_organserade.pdf) Trygghetsundersökning Den myndighet med störst förtroende hos allmänheten är polisen. BRÅ rapporterar att två tredjedelar av de tillfrågade i en studie har stort förtroende för polisen. Studien visar också att hälften av de tillfrågade har stort förtroende för åklagare och domstolar medan en oroväckande liten skara uppger stort förtroende för Kriminalvården (40%). De som tidigare vart utsatta för brott uppger ett lägre förtroende för såväl rättsväsendet i stort som för rättsväsendets myndigheter och deras förmåga att utföra sina arbetsupggifter. Detsamma sentiment gäller för personer med erfarenheter av att själva ha åtalats för brott. (http://www.bra.se/bra/brott--statistik/statistik/dennationella-trygghetsundersokningen.html) Vad sager BRÅ om organiserad brottslighet? Det finns otaligt många definitioner på organiserad brottslighet. Men organiserad brottslighet kan summeras genom att ta sikte på organisationen; det är en form av kriminell grupp som begår brotten. Oftast är syftet monetärt dvs. att tjäna pengar varför visa brott är mer givna än andra. Den organiserade brottsligheten verkar på marknader och därför är diverse smugglingsbrott centrala. Detta gäller även för narkotikabrott, koppleri, trafficking och häleri. Den organiserade brottsligheten är parallel med den kriminella affärsverksamheten av anledningen till att brottsligheten har en långsiktighet; affärerna handlar om brott för vinnings skull och de begås systematiskt. Den organiserade brottsligheten handlar till mycket om grupperingar och de tillkommer inte nödvändigtvis för sin egen skull utan de är ett verktyg för ett utförande av brotten. De olika delarna i grupperingarna de olika personerna, intar olika roller. Härmed ska dock utvecklas att begreppet organization ej ska tas alltför
bokstavligt ; grupperingarna är mycket pragmatiska och personer går in och ut, verksamheter kan avtas och mobiliseras när nästa projekt ros i hamn. Begreppet organisation passar dock in då dessa grupperingar faktiskt består av en fast kärna som drar igång verksamheten och styr den. BRÅ kallar dessa marknadsinriktade gruppering för ad hoc-grupper. Dessa håller en låg profil och är svåra att upptäcka. Dock finns en väsentligt synligare del nämligen organisationer där den kriminella affärsverksamheten är underordnad gemenskapen och brödraskapet. BRÅ:s exempel på detta är kriminella gang som Wolfpack, A.S.I.R, Original gangsters och Fucked For Life. Dessa gäng har blivit något av den organiserade brottslighetens ansikte utåt. Vid sidan av de ovan nämnda gängen finns många platser i landet med mc-gäng som Hells Angels och Bandidos med supportergrupperingar. Det är dock inte alls säkert att mc-gängen kan betraktas som brottsorganisation. Dock är det helt klart att enskilda gängmedlemmar är engagerade i hårdhänt indrivning av pengar och i otillåten påverkan i form av trakasserier och hot riktade mot myndighetspersoner och vittnen. Enskilda medlemmar kan också vara involverade i organiserad narkotikaförsäljning utan att det behöver vara huvudgängets affärer. Detta gäller även storskaliga svartarbeten och annan kriminalitet. Frågan kommer då hur man lättast skapar en indelning av den organiserade brottsligheten; det är genom att skilja på de mer profitinriktade och tillbakadragna ad hoc-grupperna och broderskaps -grupperna där grupptillhörigheten är det essentiella. Det är lätt att underskatta ad hoc-grupperna eftersom de är närmast osynliga och att överskatta de olika namngivna grupperna eftersom de syns och hörs. Samtidigt är gränsen mellan ad hoc-grupperna och broderskapen inte knivskarp, särskilt inte när det gäller de människor som befinner sig i dessa grupper. (http://www.bra.se/bra/publikationer/arkiv/publikationer/2010-04-28-lokalorganiserad-brottslighet.html) BRÅ:s sammanfattning av den organiserade brottsligheten är att den förser marknaden med och i sin tur får inkomst från illegal varor och tjänster som narkotika, alcohol, svartarbete och sexuella tjänster. Ibland ligger den organiserade brottsligheten även bakom stöldbrott, rån- samt häleribrott och använder sig inte sällan av indrivningsverksamheter och likaså beskyddarverksamheter. Denna beskrivning och marknad passar in på både de tidigare nämnda ad hoc-grupperna samt broderskapsgrupperna. Bekämpningen av den organiserade brottslighetenett exempel som BRÅ tar upp med bekämpningen av organiserad brottslighet är ett lokalt projekt i Göteborg som just Göteborgs stad tagit initiativ till. Detta uppkom som respons på etableringen av fler gäng, välplanerade brott och kriminell påverkan riktad mot Göteborgs kommunala verksamhet. Kommunstyrelsen beslutade i 2008 att i samverkan med lokala myndigheter inrätta ett Kunskapscentrum som ska arbeta mot den organiserade brottsligheten. Vid sidan av Göteborgs stad ingår denna samverkan I polisen, skatteverket, länsstyrelsen, kronofogdemyndigheten, ekobrottsmyndigheten, säpo, kriminalvården, tullverket, åklagarmyndigheten och försäkringskassan.
Kunskapscentrumet och tillika samverkansprojektets uppdrag är att ta initiative till och driva samarbeten som leder till konkreta åtgärder mot organiserad brottslighet. Utöver detta är det tänkt att kunskapscentrumet ska informera enskilda personer och organisationer och även påverka bland annat lagstiftning, upphandling, försärkingssystem och tillståndsgivning. I Kunskapscentrumet arbetar personal med kompetens från olika förvaltningar och myndigheter. Kunskapscentrum arbetar utifrån fyra perspektiv: demokratiska perspektivet, arbetsgivarperspektivet, brottsoffer- och avhopparperspektivet samt ekonomiperspektivet. Det demokratiska perspektivet omfattar en stärkning av integriteten hos förvlatningar, bolag och myndigheter; detta ska upprätthålla medborgarnas tro på rättssamhället och en säkerställning av demokratiska principer och dess efterlevnad. Arbetsgivarperspektivet täcker kommunen som arbetsgivare och som ansvarig för sina anställdas arbetsmiljö samt säkerhet. Brottsoffer- och avhopparperspektivet innebär hjälp samt stöd till vittnen och enskilda personer som utsätts för hot och övergrepp; innefattar även personer som vill hoppa av sin kriminella karriär. Ekonomiperspektivet relaterar för kommunens del. Det täcker kommunens del inom upphandlingar, ekonomiskt bistån och utskänkingstillstånd. (Kajsa Eliasson, Lars Korsell, Johanna Skinnari, Anna Kers. 2009.Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet. Idéskrift nr 18: om lokalt brottsförebyggande arbete från brottsförebyggande rådet. http://www.bra.se/download/18.760f410713455c50f3780002604/2011_20_bekampni ng_av_den_organserade.pdf) EU 2005 togs beslutet Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet fram. Detta rambeslut beskriver vad som skett efter 1998/1999 då Amsterdamfördraget togs fram. Rambeslutet fungerar som beskrivning av vad Amsterdamfördraget haft för positiv inverkan men även en utveckling på punkter som behöver förtydligas. Under den andra artikeln beskriver komissionen vad som anses vara ett brott som rör oganiserad brottslighet; varje medlemsstat ska vidtag åtgärder (om bekämpande av organiserad brottslighet 2005:11), detta skulle kunna tolkas som att varje medlemsstat bör lagstifta så att det som står i dennna artikel ska kunna följas enligt legalitetsprincipen. Under den andra punkten i denna artikel beskrivs bland annat om det existrerar en avsiktlig kännedom om organisationens kriminalitet eller dess handhavande med organiserad brottslighet. I denna ingår även en punk tom rekrytering av nya medlemmar. Detta kan då tolkas som följande; om en person är medveten om organisationens kriminalitet samt att organisationen klassas som organiserad brottslighet så är även den rekryteringen brottslig. (Om bekämpande av organiserad brottslighet 2005:11). Europeiska gemenskapernas kommission uppmanade rådet och Europaparlamentet 2004 att bekämpa och förebygga organiserad brottslighet. Amsterdamfördraget med dess olika handlingsplaner som täckte EU och dess medlemsländers hantering av brottslighet trädde i kraft och innebar ett hårdare tag med en uppmaning på 48 punkter som verkar för en minskning av den organiserade brottsligheten. Det här är bara ett exempel på vad EU har gjort för minimera organiserad brottslighet (Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet 2013).
Regeringen På regeringens hemsida finns ett pressmeddelande från Beatrice Ask som beskriver vad regeringen ska göra för att förstärka insatserna emot organiserad brottslighet. De punkter som tas upp är att: göra det underlätta för avhoppare och göra det svårare att nyrekrytera till kriminella grupper. Det som bör påpekas är att det inte finns någara konkreta förslag utan ordet åtgärder står istället (Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället, 2005). (Kurslitteraturen som hänvisar att detta är för att kommunerna ska få bestämma själva hur de ska hantera detta) Den 5 februari 2009 kom det ett Komittédirektiv som är ett beslut vid ett regeringssammanträde. Direktivet sägerer precis som ovan om de två ovanstående punkterna dessa inleds med: Förslå åtgärder...(åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet). Direktivet innehåller; sammanfattning av uppdraget, bakgrund, behovet av utredning, uppdraget och uppdragets genomförande. Under behovet av utreding framgår det att regeringen vill ha som mål att lagföra brottsaktiva som är involverade med organiserad brottslighet. När det blir svårare för organiserad brottslighet att få fotfäste kan det bli aktuellt för den aktiva brottsligen att lämmna sin grupp. Detta medför att regeringen yrkar på att det ska finnas stöd för personen inte bara ekonomisk och att personen ska kunna känna sig säker och trygg utan också få en möjlighet att bygga upp en fungerande livsstil. Under rubriken uppdraget presenteras att utredaren ska hitta åtgärder som är möjliga att genomföra med de myndighetsramar vi idag har. Åtgärderna handla om hur en individ ska få stöd när denna väljer att bryta sig ur ett kriminellt nätverk. Rubriken diskuterar hur samarbetet mellan olika aktörer och berörda myndigheter ska se ut. Sista rubrieken Uppdragets genomförande avslutas med att uppdraget ska redovisas senas 30 november 2009 (Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentet). Detta paper kommer inte gå närmare in på hur utredning gått, utan fokus kommer ligga mer på redovisningen om hur organiseradbrottslighet går att bryta ner från EU till sista delen som är kommuner. Där imellan finns regeringen och riksdagen. Regional nivå Under 2013 har polismyndigheten i Östergötlands län gjort en verksamhetsbeskrivningn. Under rubriken Den grova organiserade och systemhotande brottsligheten finns en särskild ruta som beskriver vilka mål polisen ska verka för. Dessa är: * Östergötlands län ska tydligt framstå som ett län där det inte är gynnsamt för kriminella nätverk att verka och etablera sig. *Särskilt fokus ska läggas på att stoppa nyrekryteringen och öka avhoppen från kriminella gäng. *Särskilda insatser ska genomföras för att försvåra för strategiska personer i den kriminella miljön att kunna verka i Östergötland. (Verksamhetsplan 2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.) Det finns även specifica strategier om vad som bör hända uner 2013. När det gällde EU och regeringen användes orden åtgärder, nu har ersatts med definitioner av åtgärder som under punkt tre.*motstrategiska personer, identifierademed den kriminalaboristiska metoden (Den kriminalaboristiska metoden är en analysmetod som kan identifiera strategiskt viktiga personer inom den organiserade brottsligheten), ska åtgärder vidtas i samverkan med andra statliga myndigheter och länets kommuner.
Åtgärderna ska försvåra personernas möjlighet att verka inom länet (Verksamhetsplan 2013, Polismyndigheten i Östergötalands län.). Återigen användsorden åtgärder. Vad innebär dessa då? I polismyndighetens framställande blir det mer lättöverskådligt genom att läsa de mål som är uppsatta. Genom att tex stoppa nyrekrytering genom att lägga stort fokus på det, där finns en formulering om vad och hur polisen ska gå tillväga. För att förstå det på ett tydligare plan går det att granska vad Linköpings kommun säger i ett av sina pressmeddelande. Linköpings Kommun 2011 kom ett pressmeddelan från Linköpings kommun. Detta innehåll ett fåtal punkter dock punkt nummer ett är intressant för detta paper. *Kommunerna i sitt brottsförebyggande arbete bland ungdomar särskilt ska uppmärksamma och motverka risker och tendenser till samröre med kriminella nätverk och annan organiserad brottslighet. Här kom tillsist den slutliga definitionen på vad som anses vara en åtgärd, brottsförebyggande och motverka ungdomar till att ha kriminella kontakter (Samverkan mot organiserad brottslighet 2011). Metod Hermeneutik/Diskursanalys Metoderna som är vald för att förklar tillvägagångs sättet i denna paperuppgift är Hermeneutik och Diskursanalys. Detta innebär att vi skribeneter har läst olika dokument, offentliga handlinagr och internetlänkar. Med den mäng av information som vi har hittat blir det svårt att säga vad som är rätt. Det speciella med hermeneutik är att denna metod handlar om att tolka. Genom alla dokumet finns en prägel av olika tolkningsgrader, en jurist kanske skulle tolka det på ett sätt, medans vi som studenter på grundnivå inte kan göra några sanna antaganden (Bryman 2009, 370:371). Med diskursanalysen förklara Bryman att det är hur tonvikten läggs i oilka situationer då det finns flera versioner som produceras fram (Bryman 2009:347). För att översätta detta till detta paper så jämförs olika myndigheter. Vad säger Eu och hur tolkas det till den minsta byggstenen kommunen? Genom att jämföra dessa olika aktörer så finns det möjlighet att se hur olika myndigheter har tolkat olika riktlinjer, ramar och regler (Bryman 2009:347). Detta blir då intressant för frågeställningen om den skulle utökas till, vem/vad är det som styr Linköpings kommun att arbeta på sitt specifika sätt preventivt gentemot organiserad brottslighet? Då ligger fokus på varför gör Linköpings kommuns som de gör och var ifrån kommer direktiven?genom att redan nu börja utöka frågeställningen visar båda metoderna att det finns luckor att fylla. Hur mycket utrymme ska det finnas för att tolka en propotision som regeringen har lagt ut? Om Beatrice Ask har gjort ett pressmeddelande och utfört ett direktiv vad finns det då att tolka?det som är beslutat i enlighet med legaliseringsprincipen är det som ska följas, men framväxten till beslutet Organiserad brottslighet kan defineras på olika sätt. På polisens hemsida beskriver de organiserad brottslighet på detta vis; två eller fler personer som sammarbetar på ett organiserat sätt, dessa ska ägnar sig åt allvarliga kriminella handlingar och aktiviteterna är systematiska. Det organiserad brottslighet ägnar sig åt är grova brott såsom narkotikabrott, rån, stölder, ekonomisk brottslighet, människosmuggling och människomisshandel (Polismyndigheten 2013.)
Redovisning av resultat från er undersökning. Norén Bretzer (Norén Bretzer 2010:18) skulle hävda att det som har framställts är en multi-level government (MLG), då det går att se hierarkiska lager. Eftersom Sverige är med i EU är det EU som står högst upp, riksdagen och regeringen är underställda. Sedan kommer regionsuppdelningen, städerna (i detta fall Linköping) och sist kommer kommunerna. Lägsta nivån inom den så kallade MLG:n är de olika stadsdelarna. Detta system ska ses ur ett vertikalt synsätt. Problem som uppstår med systemet ur en lodrät synvinkel är dess svårighet med analyser. Precis som jämförandet i detta papper så går det att se de olika stegen i direkt nerstigande led. EU som är den högsta nivån i MLG har regler som bör följas. I och med Lissabonfördraget sker lagstiftningen mellan ministerrådet och Europaparlamentet med så kallad medbeslutande. Europeiska unionens råd och Europaparlamenet är de som behandlar lagförslagen dock är det EU-Kommisionen som lägger fram förslagen. Besluten tas sedan gemensamt eller så tar rådet eller Europaparlamenet det själva (Norén Bretzer 2010:214) MLG:n visar på de olika nivåerna och hur de följer varandra. Varje del har mer sakliga inriktningar men för att besvara huvudtesen väljer vi att inte gå in mer speciikt utan mer att hänvisa på den långa processen och MLG:n. Intervjun Intervjun visar på att det som sker i kommunerna och i EU påverkar de kriminella på olika sätt. Dock tar det lång tid för ett beslut ska gå igenom från EU till kommunalnivå, men när polisen och kommunerna får sina ressurser så märks satsningarna tydligare med polisens olika nerslag. Detta leder till att det blir svårar för att rekryterna ny till verksamheten. Det som är viktigt att framhäva är det återkommande faktorn resurserna. Det fans inga resurser i skolan eller något bra stöd. Stödet dyer först upp när individen vill dra sig ur. Olika myndigheter I detta papper gjorde vi ett nerslag i BRÅ:s verksamhet. På deras hemsida går det att se vilka olika satsningar som gjort men där går det också att hämta information och statistik. Politiker och vanliga medborgare har på ett enkelt sätt lätt att komma åt infromationen. Detta medför att den som bryter lagen också kan hämta informationen och därför kan det kanske vara ett uppvaknade over att se statistiken. Årtalen följer inte varandra i kronologisk ordning utan är framförallt för en illustrering av beslutsprocessen. Slutsatser och diskussion Beslutsprocessen tar lång tid eftersom handlingar och beslut måste gå igenom flertalet led i den tidigare nämnda MLG:n. Detta skapar i sin tur en byråkratisk struktur och tidsförlängande beslutsprocess. Detta bör sättas i kontrast mot de kriminella organisationerna som inte förhåller sig till samma spelregler som myndigheterna måste göra varför de är mycket mer pragmatiska Andra slutsatser som går att dra är att kriminella blir påverkade av vad som sker innanför riksdagens väggar och även i Bryssel. Om någon tar ett litet beslut kan det
alltså påverka en människa. För att göra en djupare analys behövs mer information då detta papair är en pilotstudie till en pilotstudie. Resurser verkar vara ett återkommande tema. Det är alltid det som behövs och det är alltid det som saknas. För att minska den organiserade brotsligheten behövs mer ressureser både I hemmet och till skolan. Det behöver bli tydligare och mer lättförståliga instruktioner, inte bara att något är olaglit men utan en djupare försåelse. Det som också framkommer är att miljön har en påverkan. Det som då är bra med det svenska politiska systemet är att det går att påverka beslutframställandet på en nära nivå. I Sverige finns kommuner och där går det att ta beslut som kan förändra en persons liv. Källorna som har används I detta pappir är ganska säkra då de kommer från statsen olika utredningar. Det går att ställa fråga om statens document är sanna eller om de visar hela sanningen. Om vi skulle göra det går det att hävda att vi ifrågasätter demokratin och dess beslutsprocess. Källorna är dock inte hämtade från opålitliga källor som aftonbladet eller dylikt utan förhoppningsvis mer tillförlitliga myndigheter. Intervjuen går att se som oseriös, men vi väljer att tro att källan till intervjun är pålitlig och berättar sanningen då intervjupersonen svarade att det var visa frågor som denna inte fick eller kunde svara på. Källor: Polismyndigheten 20130311, granskad 20120315 http://www.polisen.se/ompolisen/sa-arbetar-polisen/olika-typer-av-brott/grov-organiserad-brottslighet/ Utarbetande av ett strategiskt koncept för bekämpande av organiserad brottslighet, 2013 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do? uri=celex:52005dc0232:sv:html Rådets rambeslut - om bekämpande av organiserad brottslighet 20050719 KOM2005, hämtad 19/3-2013 http://eur-lex.europa.eu/lexuriserv/lexuriserv.do? uri=com:2005:0006:fin:sv:pdf Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Regeringen 5/2 2009 Justitedepartimentet, Hämtad 190313 http://regeringen.se/sb/d/11279/a/119936 Åtgärder för att förhindra kriminella grupperingars etablering i samhället Dir, 2009:8 Justidedepartimentethttp://regeringen.se/content/1/c6/11/99/90/50e5e664.pdf Samverkan mot organiserad brottslighet 2011 http://www.linkoping.se/global/press/pressmeddelanden/kommunstyrelsen/2011/201 1-12-07%20Avtal%20mot%20brottslighet.pdf A. Bryman, 2009, Samhällsvetenskapliga metoder, Sahara printing