1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Proposition: Modell för hållbar och långsiktig finansiering av Sveriges läkarförbund... 3 2. Budget för Läkarförbundets fackliga verksamhet 2019... 6 3. Missiv proposition Vårdens styrande principer... 8 Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer... 9 2
1. Proposition: Modell för hållbar och långsiktig finansiering av Sveriges läkarförbund Medlemsavgifterna för yrkesverksamma medlemmar och pensionärer har inte höjts på 7 år, samtidigt som löner och övriga kostnader för förbundets verksamheter, liksom i övriga samhället, stigit kontinuerligt. 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Avgift / månad Läkare yrkesverksamma 2 724 2 844 2 988 2 988 2 988 2 988 2 988 2 988 2 988 Läkare pensionär 756 816 876 876 876 876 876 876 876 Läkare studerande 60 60 60 60 60 60 60 60 60 Läkare under kompletteringsutbildning 250 250 250 600 600 600 600 600 600 Förändring avgift Läkare yrkesverksamma 120 144 0 0 0 0 0 0 0 Läkare pensionär 60 60 0 0 0 0 0 0 0 Läkare studerande 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Läkare under kompletteringsutbildning 0 0 350 0 0 0 0 0 0 Förbundets dotterbolag, fastigheter och finansförvaltning har gjort löpande överskott under åren, varför koncernens totala resultat ändå varit positivt. Avkastning från det finansiella kapitalet, fastigheterna och dotterbolagen har under tidigare år tagits för att täcka upp negativa resultat i förbundsverksamheten. Detta har dock inte synliggjorts inför fullmäktiges beslut om förbundets ekonomi eller genomförts konsekvent under tidigare år. Syftet med denna proposition är därför att skapa en tydlig och transparent princip för hur förbundet skall finansieras och skapa ett förutsägbart och hållbart ekonomiskt ramverk. Förslaget till ekonomiskt ramverk har två delar; en indexerad höjning av medlemsavgiften årligen och en modell för hur vi använder avkastningen för dotterbolag, fastigheter och den finansiella portföljen. Fördelen med ett ekonomiskt ramverk där vi använder en del av överskottet i dotterbolag, fastigheter och den finansiella portföljen är att vi minimerar risken för att medlemmar väljer att lämna förbundet då höjningen av medlemsavgiften blir modest, samt att den via ett årligt index är förutsägbar. Sakta men säkert går förbundet mot att finansiera kärnverksamheten mer med medlemsavgifter än vad som är fallet i dagsläget, och på sikt uppnås en balans mellan kostnader och intäkter. En tydlig princip för finansieringen av förbundet skapar också bättre transparens i förhållande till medlemmarna. 3
Förslaget till ny modell och finansieringsprincip är att avkastning från dotterbolag och fastigheter används som del av medel för att finansiera den löpande verksamheten. För att överbrygga eventuella underskott i verksamheten tillåts även att medel från det egna kapitalet används. På detta sätt riskerar förbundet inte att urholka dotterbolag och fastigheter och det egna kapitalet används i syfte att bidra till konkret verksamhetsnytta genom att delfinansiera uppkomna driftsresultat. Detta är helt i linje med kapitalplaceringspolicyns paragraf 2.1 som stipulerar att: Förbundets samlade kapital är en resurs som skall förvaltas på bästa sätt. Förbundet ska ha en stark finansiell position. Kapitalet skall primärt utgöra en reserv för konfliktkostnader men även möjliggöra strategiska satsningar i syfte att stärka förbundet i enlighet med ändamålsparagrafen i stadgan. Kapitalet får även användas till att delfinansiera driftsresultatet. Förslaget till indexerad årlig avgiftshöjning av medlemsavgiften berör yrkesverksamma, pensionärer och kompletteringsläkare. Principen för indexeringen föreslås utgöra 70% av innevarande års KPI. För år 2018 beräknas KPI att bli 2,3%, vilket innebär en höjning av medlemsavgiften för år 2019 på 1,61% för följande grupper: Avgiften kommer med detta förslag att höjas från 2 988 kr/år för yrkesverksam medlem till 3 036 kr/år vilket innebär en höjning på 48 kr/år. Avgiften kommer med detta förslag att höjas från 876 kr/år för pensionärsmedlem till 890kr/år vilket innebär en höjning på 14kr/år. Avgiften kommer med detta förslag att höjas från 600kr/år för kompletteringsläkare till 610kr/år vilket innebär en höjning på 10kr/år. Höjningen kommer för år 2019 innebära ett tillskott om 1,7 Mkr till förbundet ett steg i att nå ambitionen att fullt finansiera den fackliga verksamheten med medlemsavgifter. 160,0 Facklig verksamhet, självfinansiering 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Intäkter facklig verksamhet Kostnader facklig verksamhet 4
Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta: att principen för finansiering av förbundet från och med 2019 skall utgöras av två delar: 1) En årlig indexering av medlemsavgifterna för yrkesverksamma, pensionärer och kompletteringsläkare utifrån 70% av innevarande års KPI. 2) Resterande kapitalbehov för att finansiera driften av förbundet täcks av avkastning från dotterbolag och fastigheter, samt vid behov även av det egna kapitalet liksom tidigare år. 5
2. Budget för Läkarförbundets fackliga verksamhet 2019 Intäkter I budget räknas ett fortsatt positivt inflöde av nya medlemmar vilket beräknas öka medlemsintäkterna med 3% under 2019. Intäktsökningen innehåller även den föreslagna avgiftsökningen om 1,61%*. Kostnader Kostnaderna utgår från nuvarande personalstyrka och utgår från de strategiska initiativ, mål, aktiviteter och motioner som idag är identifierade. 21 973 6 815 10638 17 700 54901 25194 19069 27 711 Strategiska initiativ med tillhörande råd och delegationer samt demokratikostnader Medlemstidning Övriga fasta kostnader, (medlemsregister, lokalkostnader, avskrivning, kommunikation, distribution & IT) Inkomstförsäkring & SACO-medlemskap Personalkostnader totalt Medlemsrådgivning, avtalsförhanding, juridisk support (17 anställda) Sjukvårdspolitik, utredningar & påverkansarbete, (12 anställda) (Alla belopp ovan i tkr) *) 70% av innevarande års KPI för 2018 (2,3%) 6
Koncernen I Läkarförbundets koncern ingår utöver den fackliga verksamheten två dotterbolag (Lipus AB och Läkartidningen AB), ett antal fastigheter samt finansförvaltning. Dotterbolagen och fastigheterna styrs av specifika ägardirektiv som beslutas i Förbundsstyrelsen. Utifrån direktiven formas affärsplaner och budgetar som godkänns i respektive enhets styrelse. Avrapportering kring utvecklingen sker löpande till Förbundsstyrelsen. Finansförvaltningen styrs av förbundets kapitalförvaltningspolicy som beslutas av Förbundsstyrelsen. Total budget Läkarförbundets fackliga verksamhet 2019 Budget 2019 (tkr) Medlemsintäkter 110 500 Övriga intäkter** 2 036 Kostnader -126 700 Avskrivningar -2 400 Koncernbidrag*** 16 564 Resultat 0 **Ekonomitjänster till yrkesföreningar samt interna hyror *** Resultat från finansiella portföljen, fastigheter och dotterbolag (Lipus och Läkartidningen) Förbundsstyrelsen föreslår fullmäktige att besluta: att fastställa Läkarförbundets budget för den fackliga verksamheten 2019 enligt framlagt förslag. 7
3. Missiv proposition Vårdens styrande principer Bakgrund I kölvattnet av de senaste årens diskussionen om bl.a. New Public Management och Värdebaserad vård har olika styrsystem för vården kommit i fokus. Det har då framkommit ett behov för Läkarförbundet att, snarare än att diskutera enskilda styrmodeller, kunna framhålla vilka principer som bör gälla i styrningen av vården. Läkarförbundets styrelse beslutade 14 juni 2017 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram ett förslag på principer för hur sjukvården bör styras. Arbetsgruppen har bestått av Anders Lundberg (ordförande), Heidi Stensmyren, Ove Andersson, Thomas Lindén, Regina Göbel, Lars Falk och Fredrik Pellmé. Från Läkarförbundets kansli har avdelningschefen Åsa Ehinger Berling och utredaren Joakim Skoog bistått. Det huvudsakliga arbetet för gruppen har bestått av heldagsmöten, dit underlag levererats av Anders Lundberg och Joakim Skoog för gruppens bearbetning. Två studieresor har genomförts i Kanada och Skottland, där delegationen mötte bl.a. professionsföreträdare, beslutsfattare, akademiker och myndighetsföreträdare. Resornas syfte var att bilda en uppfattning om hur alternativa system fungerar och vilka lärdomar vi kan ta med oss hem till Sverige. Det interna arbetet inleddes med en kartläggning av vilka frågeställningar som är relevanta för att utforma välfungerande principer för styrning. Det arbetet sammanfattades i form av en rapport skriven av Joakim Skoog, med stora bidrag från övriga arbetsgruppen. Rapporten låg sedan till grund för interna diskussioner, som i sin tur ledde fram till en bruttolista på principer. Denna skickades ut på internremiss till förbundets lokalföreningar, yrkesföreningar och specialitetsföreningar samt några särskilt utvalda intresseföreningar. Remissperioden varade från 9 maj till 11 juni 2018. Remissvaren inarbetades därefter till det färdiga dokument som återfinns i handlingarna. Resultat och fortsatt arbete Styrelsen har beslutat att på arbetsgruppens rekommendation anta bifogad skrivning som förslag till FUM 18. Frågan om styrning av vården är återkommande och kommer att fortsätta vara aktuell under överskådlig tid. Det finns därmed ett behov för Läkarförbundet att fortsätta diskussionen och kunna ta ställning i olika frågor som dyker upp. Förbundsstyrelsen har därför beslutat att ett s.k. advisory board inrättas för att löpande arbeta med frågor om sjukvårdens styrning när dessa dyker upp. Ett advisory board arbetar utifrån beställningar och efterfrågan från styrelsen och styrelsen räknar med att hithörande frågor kommer vara viktiga i den offentliga sjukvårdsdebatten de närmaste åren, inte minst utifrån de statliga utredningar som pågår och där svar på remisser från Läkarförbundet kommer krävas. Fullmäktige föreslås att anta principerna för sjukvårdens styrning Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer 8
Bilaga: Läkarförbundets uppfattning om vårdens styrande principer Detta är Läkarförbundets förslag för hur styrningen av svensk sjukvård ska bli bättre. Syftet är att förbundet och dess förtroendevalda ska kunna ha detta som underlag för opinionsbildning gentemot beslutsfattare inom sjukvårdspolitiken. Förslagen är medvetet allmängiltigt formulerade för att vara långsiktigt hållbara. Läkarförbundet är övertygat om att principerna kan styra vården mot att vara bättre rustad för att möta framtidens utmaningar. Detta är inte allt som behöver göras, men med detta anser Läkarförbundet att det kan byggas en god grund för fortsatt utveckling av den svenska hälso- och sjukvården. För att uppnå en god och jämlik vård på lika villkor för hela befolkningen bör styrsystem: Utgå från medicinska behov, adressera det medicinska ansvaret och bygga på professionens sakkunskap Bygga på tillit till professionerna Främja medicinskt adekvata åtgärder och motverka onödiga åtgärder Skapa utrymme för kunskapsöverföring, kompetens- och verksamhetsutveckling Stimulera patienters delaktighet i sin vård och behandling Styra mot kvalitet och innovation i form av patientcentrerade hälsoutfall Främja kontinuitet i processer och relationer Vara långsiktigt hållbara och förutsägbara Utgå från medicinska behov, adressera det medicinska ansvaret och bygga på professionens sakkunskap Svensk sjukvård ska ta sin utgångspunkt i patientens behov och integritet. Det är läkare som har den samlat högsta medicinska kompetensen. Läkaren har bäst översikt och förståelse för vilka behandlingar som är bäst lämpade för patienten. Eftersom läkaren har ett personligt ansvar för behandlingen som genomförs är det viktigt att befogenheter motsvarar det ansvaret. Då läkaren genom sin yrkesroll och kunskap ofta har en ledarfunktion är det naturligt att verksamheten är läkarledd. Bygga på tillit till professionerna Sjukvårdspersonalen fattar de medicinska besluten i samarbete med varandra, i samråd med patienten och med tillgång till kunskapsstöd av hög kvalitet. Ekonomiska ramar ska ge förutsättningar för medicinskt riktiga prioriteringar som bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet, med målsättningen att tillhandahålla en god och jämlik vård. Styrmodeller ska inte detaljreglera vården, utan överlåta det patientnära prioriteringsansvaret till professionerna. Skapa utrymme för kunskapsöverföring, kompetens- och verksamhetsutveckling Huvuddelen av vårdprofessionernas utbildningar är verksamhetsförlagda och det blir därför helt nödvändigt att styrsystem lämnar plats för och uppmuntrar undervisning och praktik, oavsett driftsform och vårdnivå. 9
Grundutbildningen ger en förberedelse för att påbörja ett yrkesliv inom sjukvården, men den viktiga erfarenheten som yrkesverksam fås på arbetsplatsen, och överförs ofta från erfarna till nyanställda via informell kunskapsöverföring. För att detta ska kunna ske måste det finnas tid för samtal och reflektion hos personalen. Det innebär att det måste finnas utrymme mellan schemalagda aktiviteter för att utveckla kompetensen hos personalen. Samma utrymme krävs för att verksamheten ska kunna utvecklas, vilket ofta sker genom diskussioner kring hur man kan förbättra och utveckla arbetsprocesserna. Oavsett vilket styrsystem man föredrar måste det ta hänsyn till och integrera kostnader för förmågan att utbilda kommande läkare. Läkartätheten är relativt hög i Sverige jämfört med andra länder, men alltför mycket tid läggs på vissa administrativa uppgifter som borde kunna skötas av andra personalgrupper. Med välfungerande journalsystem och administrativa stöd skulle resurser kunna frigöras. Kliniskt arbete, forskning och utbildning bör prioriteras på bekostnad av onödigt administrativt arbete. Stimulera patienters delaktighet i sin vård och behandling Med hög delaktighet från patienten är sannolikheten högre att diagnostik och behandling blir framgångsrik, med den positiva bieffekten att patienten blir nöjdare och resurser kan sparas. Styrsystemen ska styra mot att all vård ger värde till patienten. Patienter är individer, och läkaren har ansvaret för att behandlingen är adekvat och individanpassad. Styra mot kvalitet och innovation i form av patientcentrerade hälsoutfall Fokus för alla former av styrning inom välfärden måste vara att mottagaren ska få högsta möjliga kvalitet med hänsyn taget till tillgängliga resurser. Ekonomiska ersättningssystem har alla sina respektive för- och nackdelar, vilka måste övervägas utifrån lokala förhållanden och förutsättningar. Med förståelse för dessa kan de utformas och införas olika beroende på vårdens förutsättningar och mål. Olika verksamheter behöver sannolikt olika styrsystem, exempelvis förebyggande vård och akutsjukvård. Vårdens utveckling är beroende av att forskning och innovationer möjliggörs och integreras i verksamheten. Det måste också finnas möjlighet för personalen att förändra arbetssätt och metoder, och att själva få fördela de besparade eller nyskapade resurserna i form av tid och tillgänglighet, annars minskar sannolikheten att förbättringen alls blir av. Främja medicinskt adekvat åtgärder och motverka onödiga åtgärder När läkare och övrig personal har förutsättningar att fokusera på patientens långsiktiga hälsoutfall, och det kringliggande systemet också styr mot det målet, minskar risken för överbehandling, till förmån för korrekta och effektiva åtgärder. Läkare bör i samråd med patienten ha utrymme att prioritera bort vård de anser är felaktig eller ineffektiv. Vi ser positivt på arbeten kring nationella standarder och kunskapsstyrning, vilka bidrar till en jämlik och kostnadseffektiv vård. Främja kontinuitet i processer och relationer Sjukvården behöver mer kontinuitet. Ett tydligt exempel där det brister är det delade ansvaret mellan kommuner och landsting som riskerar leda till att ingen i praktiken tar helhetsansvaret för patientens välmående. Ett annat är att en patient kan ha kontakt med en mängd olika läkare utan att någon av dessa har ansvar för helheten och patientens långsiktiga hälsa, vilket riskerar leda till felbehandling och kortsiktiga insatser som är mer kostsamma på lång sikt. 10
Sjukvården ska präglas av kontinuitet på alla nivåer. Sjukvårdens ansvar för patienter ska gälla för hela vårdförloppet, inklusive eventuella komplikationer och relaterad omsorg. Ett effektivt sätt att uppnå det är med fast läkare, ett annat är att tillse att ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting är tydlig. Det finns ingen motsättning mellan å ena sidan ökad kontinuitet inom verksamheter och huvudmän i vården och å andra sidan mellan dessa. Vara långsiktigt hållbara och förutsägbara Det är mer troligt att vårdens medarbetare försöker förstå och använda metoder och processer om de kan lita på att dessa kommer att vara beständiga. Det är även mer sannolikt att personalen vill investera tid och engagemang i sin egen kompetens om de förstår hur de ska kunna använda den på längre sikt. Det är därför viktigt att de vet hur verksamheten kommer att utvecklas framöver. Kortsiktiga politiska satsningar riskerar att skapa skeva incitament och undanträngningseffekter, och motverkar långsiktiga satsningar. Beslutsfattare behöver bli ännu mer medvetna om komplexiteten i sjukvårdens system. 11