Nycklar till makten och möjligheten i landstinget

Nycklar till makten och möjligheten i landstinget

Bakgrund och syfte Under maj 2008 genomfördes en enkätundersökning bland ordinarie ledamöter och första ersättare i landstingsfullmäktige. Syftet var att kartlägga villkoren för förtroendevalda i Landstinget Gävleborg med avseende på delaktighet, praktiska möjligheter att utöva det politiska uppdraget, inflytande över beslut, beslutsunderlag, samtalsklimat, relationen politiker tjänstemän mm. En första enkätundersökning genomfördes 2006. (Makten och möjligheten i landstingspolitiken. Del 2, sid. 5). Vid demokratiberedningens sammanträde den 9 december 2008 utsågs Carina Holm (s), Kent Sjöberg (kd) och Jörgen Sjöstedt (mp) att utifrån undersökningens resultat ge förslag till beredningen på konkreta åtgärder som kan underlätta för der förtroendevalda i deras arbete. Förslagen ska läggas fram för beredningen den 4 februari 2009. Metod Arbetsgruppen har valt att främst fokusera på de resultat i utredningen som sticker ut. För varje sådant problemområde redovisas svaren i textsammanställningar och tabeller från utredningen Makten och möjligheten i landstingspolitiken del 2. Därefter kommer arbetsgruppens förslag till åtgärder. Utredningens uppdelning i problemområden följs. Möjlighet att kombinera politik med arbete och primatliv (4.) Merparten (86 %) uppgav att mötestiderna passar bra och att det i stort sett går bra att kombinera med privatliv (80 %) och med arbete eller studier (67 %). (Makten och möjligheten i landstingspolitiken sid. 3) Tabell : Förtroendeuppdrag utifrån kön, ålder och partitillhörighet 2008 jämfört med 2006. Kön Man Kvinna Ej svar Ålder 8-32 33-48 49-64 65- Ej svar Parti Majoritet Opposition Ej svar antal procent Antal procent 46 60 40 53 30 39 34 45-2 47 7 35 4-6 6 22 46 53 2 7 34 8 4 36 37 2 3 23 45 24 5 48 49 3 Tabell 3a: Nuvarande mötestider passar mig bra Nuvarande mötestider passar bra Antal procent antal procent

Stämmer dåligt - inte alls 9 6 8 Stämmer bra helt 66 86 69 92 Ej svar 2 3 - - Tabell 3b: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med privatlivet Svårt att kombinera politik och privatliv Antal procent antal Procent Stämmer dåligt inte alls 6 80 5 68 Stämmer bra helt 2 5 22 29 Ej svar 4 5 2 3 Tabell 3c: Jag har svårigheter att kombinera det politiska uppdraget med mitt arbete/mina studier Svårt att kombinera politik och arbete/studier antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 5 67 46 62 Stämmer bra - helt 2 27 25 33 Ej svar 5 6 3 4 Vet ej Tabellerna ovan ger en ljus syn på förutsättningarna för att utöva det politiska uppdraget. Förklaringen finns helt säkert till stor del i åldersfördelningen (Tabell ). Få förtroendevalda är rimligen småbarnsföräldrar och hela 22 % av dem som svarat är 65 år eller äldre. Med en annan ålderfördelning hade svaren troligen blivit annorlunda. Angående tabell 3c vore intressant att veta om problemet ligger inom politiken och/eller inom arbets-/studentlivet. Detta för att göra rätt förändring till det bättre. Förslag till åtgärder Modern teknik kan i högre grad utnyttjas för kortare/enklare sammanträden t.ex. videokonferens, webbkamera eller telefonkonferens. För att eliminera eller minska restiden för deltagarna. Viktiga uppgifter i rollen som politiker (4.2) Det som värderas som viktigast i uppdraget som landstingspolitiker uppgavs 2008 liksom 2006 vara att föra fram det egna partiets och väljarnas intressen och åsikter och att långsiktigt utveckla landstinget utifrån mål och visioner. (Makten och möjligheten i landstingspolitiken sid. 3) Tabell 4a: Hur viktiga anser du uppgiften att föra fram väljarnas intressen och åsikter är för dig i rollen som förtroendevald i landstinget? Att föra fram väljarnas åsikter och intressen/åsikter är antal procent antal procent

Helt ganska oviktigt Ganska mycket viktigt 75 98 74 99 Ej svar - - Vet ej - - - - Tabell 4b: Hur viktig är uppgiften att föra fram den egna valkretsens intressen och åsikter för dig som förtroendevald i landstinget? Att föra fram valkretsens intressen/åsikter är antal procent antal procent Helt ganska oviktigt 3 7 8 Ganska mycket viktigt 63 82 66 88 Ej svar Vet ej - - - - Att inhämta kunskaper om väljarnas åsikter är en uppgift för respektive parti. Men landstinget är till för alla som bor i länet. Att kunskapa om länsinvånarnas åsikter och behov är därmed en uppgift för landstinget som organisation. Det kan vara både en fördel och en nackdel att uppgiften är tudelad. Å ena sidan kan detta innebära att ingen ägnar sig åt att skaffa information, å andra sidan att åsikter inhämtas på flera olika sätt. Samtidigt är det varje partis sak hur man vill arbeta med att inhämta väljarnas åsikter. De flesta förtroendevalda (82 %) anser att det är viktigt att föra fram den egna valkretsens intressen. Det är självfallet naturligt och på ett sätt helt legitimt att förtroendevalda företräder dem som de blivit valda av. Men när det övergripande målet är, att beslutsfattarna ska se till hela länets bästa, blir ett sådant synsätt en belastning för landstinget. Förslag till åtgärder. Landstinget Gävleborg bör fortsätta med, samt utveckla arbetet med webbenkäter, fokusgrupper, dialogkaféer, träffar med intresseorganisationer, handikapp- och pensionärsråd mm. Postnummerpolitik kan bl.a. bero på en låg grad av identifikation med länet som helhet hos den enskilda förtroendevald och ett stort hänsynstagande till det egna närområdet. För att i viss mån råda bot på problemet, bör utbildningar genomföras, där politikerna bättre lär känna länet och landstingets uppgiftsområden. Det är också en uppgift för partierna att inom sig arbeta med frågan. Beslutsunderlagens kvalitet (4.3) Fler ansåg 2008 än 2006 att beslutsunderlagen inte beskriver konsekvenser av beslut på ett tillfredsställande sätt, att för få beslutsalternativ redovisas och att det är svårt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden innan beslut. (Makten och möjligheten i landstingspolitiken sid. 4)

Tabell 5: Vad anser du generellt om det beslutsunderlag du får som förtroendevald i landstinget? Att beslutsunderlagen är för omfattade antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 57 74 49 65 Stämmer bra helt 7 22 26 35 Ej svar - - Vet ej 2 3 - - Beslutsunderlagen beskriver konsekvenserna av beslut på ett tillfredsställande sätt antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 57 74 42 56 Stämmer bra helt 20 26 32 43 Ej svar - - - - Vet ej - - Beslutsunderlagen redovisar för få beslutsalternativ att ta ställning till inom beslut antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 5 9 2 28 Stämmer bra helt 60 79 53 7 Ej svar Vet ej - - - - Beslutsunderlagen är lätta att förstå antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 26 34 6 22 Stämmer bra helt 5 66 58 77 Ej svar - - - - Vet ej - - Det är praktiskt möjligt att hinna bilda sig en uppfattning i ärenden inför beslut antal procent antal procent Stämmer dåligt inte alls 36 47 20 27 Stämmer bra helt 4 53 54 72 Ej svar - - - - Vet ej - - De förtroendevalda upplever främst brister i beskrivningar av konsekvenserna av förslag till beslut och att för få alternativ redovisas. Förslag till åtgärder. Utredningar inför beslut ska innehålla beskrivningar av de troliga konsekvenserna av de föreslagna åtgärderna. Dessa följder kan röra ekonomi (drift och investeringar), patientflöden, miljö och klimat, barnkonventionen,

folkhälsa mm. Vilka följder som ska utredas bör framgå av direktiven till respektive utredning. Eventuellt kan lathundar tas fram för vilka konsekvensområden som ska beröras beroende på utredningens art och innehåll. Beslutsunderlagen ska, när så är möjligt, alltid innehålla minst två förslag till beslut samt vilka konsekvenser respektive förslag bedöms få. Detta bör även framgå av direktiven som ligger till grund för beslutsunderlagen. Inflytande över beslut (4.4) Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän har enligt svaren att döma förändrats mellan de båda enkäterna. Ansvarsfördelningen uppfattas som otydligare 2008 (58 %) är 2006 (39 %), tjänstemännen agerar oftare på förtroendevaldas ansvarsområden 2008 (69 %) än 2006 (47 %) och förtroendevaldas roll begränsas oftare till att godkänna tjänstemännens förslag (8 % 2008 resp. 58 2006). Tjänstemännen uppfattas dock följa förtroendevaldas beslut i större omfattning 2008 (52 %) än 2006 (39 %). (Makten och möjligheten i landstingspolitiken sid. 4) Tabell 7: Hur stort inflytande anser du att följande aktörer har resp. bör ha över beslutsfattandet i allmänhet i landstinget Aktörer Har Bör ha Har Bör inflytande inflytande inflytande inflytande Styrelsens ordf. 8,2 7, 8,6 7,5 Styrelsen 7,5 7,8 7,7 8,3 Medborgarna 2,7 6,5 2,9 6,4 Fullmäktige 5,9 9,4 5,7 8,7 Lokala partiorganisationer 4, 6,3 4,2 5,9 Tjänstemännen 8, 4,2 7,3 4,7 ha Av tabellen ovan framgår att de som besvarat enkäten anser att styrelsens ordförande och tjänstemännen har större inflytande än de borde ha. Medborgarna, fullmäktige och lokala partiorganisationer har enligt svaren mindre inflytande än som vore önskvärt. Hur medborgarna kan få större inflytande har berörts ovan i avsnittet Viktiga uppgifter i rollen som politiker. Hur stort inflytande den lokala partiorganisationen ska ha är en fråga för respektive parti. Se också diskussionen om postnummerpolitik i samma avsnitt. De som besvarat enkäten anser att fullmäktige har ett alltför litet inflytande. Denna åsikt kan ha flera orsaker: Okunskap om reglementen och därmed om vilka frågor som fullmäktige ska besluta om.

Att ledamöterna anser att fler frågor borde föras upp till fullmäktige och därmed borde en översyn av reglementena göras. Att ledamöterna inte anser sig ha möjlighet att påverka i frågor som de anser viktiga, eftersom besluten fattas av styrelsen eller nämnder och därmed i en trängre krets utan formell offentlig politisk debatt. Att styrelsens ordförande anses ha för stort inflytande kan bero på att just detta uppdrag innebär en faktisk maktposition. Det kan även bero på att hon är den som får mest medial uppmärksamhet generellt. En orsak till att tjänstemännen anses ha så stort inflytande kan vara att beslutsunderlagen är framtagna av tjänstemän och oftast endast innehåller ett förslag till beslut. Tjänstemännen är nästan alltid föredragande i ärendena, vilket kan göra att de upplevs ha stort inflytande. Vidare hänskjuts ofta frågor som har politisk karaktär till tjänstemännen, exempelvis att ta fram policys inom olika områden. Det är också tjänstemännen som ska implementera och genomföra besluten. Ytterligare en orsak kan vara svag politisk ledning, som lämnar större utrymme för tjänstemännen att agera på det politiska området. Sammantaget medför detta att tjänstemännen har eller upplevs ha stort inflytande över landstingets verksamhet. Förslag på åtgärder. Egentligen skulle en noggrann analys behöva göras innan några åtgärder föreslås. En sådan analys bör bland annat ta upp orsakerna till de attityder som redovisats ovan, vilka skillnader det finns mellan opposition och majoritet, olikheter i uppfattningar mellan ålder och kön samt om förhållandena är reell eller upplevd verklighet. I väntan på en sådan analys föreslås dock följande. Fullmäktige Som (en del av) en utbildningsdag behandlas och diskuteras principerna för vilka ärenden som ska tas upp i fullmäktige. Eventuellt kan detta initiera förslag till förändringar av regler och principer. Föredragningar av ärenden görs i fullmäktige direkt inför att beslut ska fattas. Exempelvis kan en föredragning om X-Trafik ske inför beslut om trafikupphandling. Av tidsskäl kan givetvis inte denna modell tillämpas inför alla beslut i fullmäktige. Politiker är föredragande i stället för tjänstemän i fullmäktige. Det borde innebära att fler förtroendevalda sätter sig in i ärendena ännu mer än idag och därmed känner större delaktighet. Ett sådant förfarande innebär dock en risk att det endast är de redan mest aktiva som blir föredragande. Det behövs också viss utbildning i pedagogik och presentationsteknik. Direktivdebatter kan genomföras inför stora övergripande beslut Styrelsens ordförande

Fler råd, ordföranden och nämndsledamöter bör sträva efter att få mer medialt utrymme. Ett sätt är att efter varje nämndsammanträde sända ut pressmeddelande där besluten presenteras i lättillgänglig form med eventuella kommentarer från andra nämndsledamöter. Tjänstemännen Förtroendevalda är föredragande i stället för tjänstemän. Ett problem med detta kan bli, att föredragningarna upplevs som politiskt vinklade och inte faktabaserade, men systemet tillämpas i viss utsträckning inom EU och i en del andra länder. Minst två förslag till beslut finns i varje beslutsunderlag, när det är möjligt. Förtroendevalda i stället för tjänstemän arbetar fram innehållet i stora drag i policys, handlingsprogram och andra politiska dokument samt ger tydliga direktiv inför utredningar som tjänstemän ska genomföra. Varje nämnd- och styrelsemöte samt fullmäktige har en punkt på dagordningen där hanteringen och genomförandet av tidigare fattade beslut behandlas. I samtliga beslut skall anges ansvarig och slutdatum för genomförandet. Bemötande och samtalsklimat (4.5) Bemötandet och samtalsklimatet tycks vara gott i Landstinget Gävleborg. Landstingsfullmäktiges arbete (4.6) Tabell 9: Hur uppfattar du att landstingsfullmäktige lever upp till sina uppgifter? Att föra fram önskemål och frågor från invånare i länet antal procent antal procent Mycket/ganska dåligt 47 6 40 53 Ganska/mycket bra 29 37 3 4 Vet ej 2 3 Ej svar 2 3 Att väcka intresse för landstingspolitiska frågor bland antal invånarna procent antal procent Mycket/ganska dåligt 55 72 46 6 Ganska/mycket bra 2 27 26 35 Vet ej Ej svar 2 3 Att vara nytänkande i det politiska arbetet antal procent antal procent Mycket/ganska dåligt 50 65 49 65

Ganska/mycket bra 25 32 23 3 Vet ej 2 3 2 3 Ej svar Att använda arbetsformer som skapar delaktighet för antal förtroendevalda i beslut procent antal procent Mycket/ganska dåligt 43 55 42 56 Ganska/mycket bra 33 44 32 43 Vet ej - Ej svar Att vara kraftfull i förhållande till landstingsstyrelsen antal procent antal procent Mycket/ganska dåligt 52 68 43 57 Ganska/mycket bra 25 32 28 37 Vet ej 3 5 Ej svar Svaren i Tabell 9 visar negativa uppfattningar om fullmäktige och möjligheterna att verka politiskt där. Överhuvudtaget är så många som en tredjedel beredda att lämna det politiska arbetet av flera olika skäl, bland andra att det upplevs som meningslöst och att andra nivåer och organ än där men själv är ledamot agerar och tar initiativ. Detta är naturligtvis mycket oroväckande.

Förslag till åtgärder Förbättringar kan ske genom de åtgärder som finns beskrivet under kapitel 4.4. Partigrupperna bör uppmana sina ersättare att delta i möten även om man inte får sitta med och beslut. Därmed blir de bättre insatta i frågorna. Aktivitetsgrad i fullmäktige under mandatperioden (4.7) De allra flesta (70 av de 77 förtroendevalda som besvarat enkäten) hade varit aktiva i ett eller flera avseenden (tabell 0). 7 personer hade varken gjort inlägg i debatt, framställt enkel fråga eller interpellation, lämnat motion eller väckt ärende. (Makten och möjligheten i landstingspolitiken sid. 4) Trots den redovisade negativa inställningen till hur fullmäktige lever upp till sina uppgifter (Tabell 9) har flertalet av ledamöterna varit aktiva. Det blir än mer tydligt när man betänker att de ledamöter som tillhör majoriteten inte har samma behov av att lägga motioner och interpellationer samt ställa frågor som de som tillhör minoriteten har. Förslag på åtgärder. Varje parti bör utifrån sin roll och sina förutsättningar uppmuntra sina ledamöter att bli aktivare på mötena i fullmäktige. Därutöver hänvisas till förslag till åtgärder under avsnittet 4.4, rubrik fullmäktige. Relationen mellan förtroendevalda och tjänstemän (4.8) Tabell : Hur uppfattar du samarbetet mellan förtroendevalda och tjänstemän i landstinget? Ansvarsfördelningen mellan förtroendevalda och tjänstemän är tydlig antal procent antal procent Stämmer ganska dåligt/inte alls 45 58 29 39 Stämmer ganska bra/helt 29 38 40 53 Vet ej 3 4 4 5 Ej svar - - 2 3 Tjänstemän agerar ofta på förtroendevaldas ansvarsområden antal procent antal procent Stämmer ganska dåligt/inte alls 20 26 30 40 Stämmer ganska bra/helt 53 69 35 47 Vet ej 4 5 8 0 Ej svar - - 2 3 Tjänstemännen följer de förtroendevaldas beslut antal procent antal procent Stämmer ganska dåligt/inte alls 34 44 4 54 Stämmer ganska bra/helt 40 52 29 39 Vet ej 3 4 3 4

Ej svar - - 2 3 Förtroendevaldas roll begränsas ofta till att godkänna tjänstemännens förslag antal procent antal procent Stämmer ganska dåligt/inte alls 5 9 26 35 Stämmer ganska bra/helt 62 8 44 58 Vet ej - - 3 4 Ej svar - - 2 3 Förslag till åtgärder Synpunkter och förslag till åtgärder finns redovisade i avsnittet Inflytande över beslut. Våld och hot (4.9) Våld och hot mot förtroendevalda i Landstinget Gävleborg är inget kvantitativt problem. Avhopp (4.0) Ca; en tredjedel av de svarande, både 2008 och 2006, har uppgett att de någon gång under senaste året övervägt att lämna sitt förtroendeuppdrag, framför allt för att uppdraget känts meningslöst, att det är svårt att påverka beslut och att fullmäktige, nämnder eller styrelsen ofta blir överspelade av andra nivåer eller befattningshavare. (Makten och möjligheten i landstinget sid. 4) Det vore önskvärt att minimera antalet avhopp från politiska uppdrag. Skälen för avhopp är varierande. En del av dem står det inte i landstingets makt att göra något åt. Ibland skulle ändrat arbetssätt kunna hindra avhopp av familjeskäl eller på grund av arbetet. Att förtroendevalda lämnar sina uppdrag på grund av att de upplever dem som meningslösa kan ha olika orsaker. Om det exempelvis är extrem tröghet i beslutsgången, det politiska systemet i dess helhet, maktfullkomliga beslutsfattare eller bristande positiv återkoppling, finns det alla skäl att försöka åtgärda sådana förhållanden. Om den förtroendevalda har en helt annan bild av vad politiskt arbete innebär och hur det bedrivs, är det kanske främst en fråga för respektive parti att hantera. Förslag till åtgärder Vid avsägelse av fullmäktigeuppdraget vore det mycket bra om orsak till avsägelsen angavs, därför bör en blankett för detta ändamål tas fram. Slutord Efter genomgång och analys av de olika avsnitten finner vi tre områden vi anser bör belysas ytterligare. Finns det en informationsstrategi utarbetad, för möten med länsinnevånarna? I vilket sammanhang och hur används de olika verktygen som webbenkäter och fokusgrupper etc.?

De förrättningsdagar som finns till förfogande för fullmäktigeledamöterna är ett viktigt instrument som bör utnyttjas. Hur och i vilken utsträckning används de? Vad kan göras för att utveckla användningen av dem ytterligare? Finns det en framtagen policy och beredskapsplan för våld och hot? Om inte detta skulle vara fallet bör en sådan utarbetas.