[RÄDDNINGSPAKETET] Åtgärdsplan för en ekonomi i balans

[RÄDDNINGSPAKETET] Åtgärdsplan för en ekonomi i balans

Sörmland har en mycket bra hälso- och sjukvård. Människor som bor i Sörmland kan känna sig trygg i vetskapen om att den dag då hon eller han blir sjuk så finns det kvalificerad hjälp att få. Sjukvården i Sörmland håller hög kvalitet och det gäller även för de övriga områden som Landstinget Sörmland ansvarar för; habilitering och hjälpmedel, tandvård, kultur och utbildning. Varför Räddningspaket? Trots hög kvalitet och effektiv verksamhet har landstinget hamnat i ett ekonomiskt läge som är mycket allvarligt. Hälso- och sjukvårdens kostnader ökar i betydligt snabbare takt än intäkterna. Utomlänsvård, laboratoriekostnader, läkemedel och personal är de områden där kostnadsökningarna är störst. I slutet av år 2008 beräknas underskottet för hälsooch sjukvården bli 275 miljoner kronor och 237 miljoner kronor för landstinget som helhet. Utan åtgärder kommer underskottet att dubbleras fram till år 2011.

Prioritering Grundläggande för den sörmländska vården är att människor med de största behoven, gamla och kroniskt sjuka, ska ha företräde. Närvården, det vill säga den vård som konsumeras ofta och av många, ska finnas i m ä n n i s k o r s närhet och ha hög tillgänglighet. Patienten ska mötas på rätt vårdnivå, i rätt tid och av rätt kompetens. Den vård vi behöver mer sällan, kanske bara någon gång i livet, ska ha högsta kvalitet men den behöver inte finnas där vi bor. Rätt nivå bör bli billigast. Sörmland ska även i fortsättningen ha tre sjukhus. Landstinget Sörmland har inlett samtal om samarbete med landstingen i Stockholms län och Västmanland. Ett fördjupat samarbete i Mälardalen innebär att den sörmländska hälso- och sjukvården blir en del i en större struktur där behoven av förändringar kan se annorlunda ut än de gör idag. Åtgärder för en ekonomi i balans Målsättningen är att spara 300 miljoner kronor på tre år. Besparingar för åren 2009-2011 fördelas enligt följande: Hälso- och sjukvårdsnämnden 162,5 mnkr Hälso- och sjukvård 160,0 mnkr (varav generell besparing 35,0 mnkr) Tandvård 2,5 mnkr Nämnden för habilitering & hjälpmedel 10,0 mnkr Nämnden för kultur & utbildning 1,5 mnkr Landstingsstyrelsen 16,0 mnkr Serviceorganisation 11,0 mnkr D-data 3,0 mnkr Administration (LoV) 2,0 mnkr Ytterligare åtgärder (preciseras under år 2009) 110,0 mnkr Totalt: 300,0 mnkr 3

Hälso- och sjukvården utgör cirka 85 procent av landstingets verksamhet och det är också där de största förändringarna kommer att ske. Åtgärdsplanen omfattar även landstingets övriga verksamheter. Samtliga nämnder berörs av besparingarna. Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvården ska genomföra besparingar på drygt 159 miljoner kronor som beslutas inför och under år 2009. Besparingarna kan dock inte förväntas få full effekt under samma år. Under år 2009 utreds och preciseras ytterligare åtgärder som ska genomföras under åren 2010 och 2011. Åtgärder Effektivare läkemedelshantering. Centralisering av läkemedelsförråd. Samordnad specialiserad rehabilitering i länet. Smärtklinikerna på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett avvecklas och verksamheten omorganiseras till en länsgemensam rehabiliteringsverksamhet. Satsa på primärvård! Översyn av arbetstidsmodeller. Effektivare arbetstidsutnyttjande genom ändrad schemaläggning. Koncentration av vårdcentraler i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm. Översyn av samtliga distriktssköterskemottagningar. PCI-verksamheten på Mälarsjukhuset utökat tidsutrymme för hemtagande av patienter från andra landsting. Antalet privata allmänläkare reduceras i Eskilstuna och Trosa. Länsgemensam praxis för palliativ vård. Palliativa avdelningen Manteln på Nyköpings lasarett avvecklas. Minska antalet vårdplatser. Avveckling av respiratorplatser samt ändrade arbetstider för primärjour på medicinkliniken, Kullbergska sjukhuset. Öka antalet operationer. Utveckla operationskedjan, anestesi, kirurgi, ortopedi, för att korta köerna och därmed minska utomlänskostnader. 4

Hudkliniken effektivisering genom gränsdragning mot primärvård och privata vårdgivare. Begränsning av kosmetisk vård. Infektions- och lungkliniken sänkta utomlänskostnader genom bättre läkarbemanning. Kirurgi - hemtagning av viss prostatacancer vård samt utveckling av telemedicin. Omprövning av avtal. Kvinnoklinikerna sänkta kostnader för gynonkologi till följd av nya nationella riktlinjer samt hemtagning av utomlänsvård. Barnkliniken - översyn av bemanning. Onkologkliniken effektiviserad strålbehandling genom DOS-planering. Ögonkliniken översyn av bemanning samt översyn av beredskap kvällar och helger. Samordning av operationsmaterial. Radiologi utveckling telemedicin. Översyn av bemanning och beredskap. Akutmottagningar - översyn av bemanning. Folktandvården Folktandvården ingår i Hälso- och sjukvårdnämndens ansvarsområde och föreslås en generell besparing på två procent för år 2009. Tänk på att alla sörmlänningar behöver en bra sjukvård, inte bara de som skriker mest och högst! 5

Avgiftsförändringar Justering av avgifter eller högkostnadsskydd föreslås inom följande områden: (nuvarande avgift inom parantes) Patientavgifter för läkarbesök inom primärvården 150 kr (100 kr) Besök hos specialistläkare, exklusive allmänmedicin 300 kr (200 kr) Besök hos distriktssköterska 100 kr Högkostnadsskyddet för livsmedel för särskilda näringsändamål så kallad SÄRNÄR tas bort och egenavgifterna relateras till det helkostabonnemang som finns inom särskilt boende i kommunerna. Egenavgift för patienter i behov av att täcka hela sitt energi- och näringsbehov via sondnäring, helkost, höjs från 500 till 1 500 kronor och sondnäring vid kompletterande behov, kosttillägg, höjs från 200 till 750 kronor. Finansiering av peruker ändras från dagens begränsning avseende antal peruker per år och brukare till att landstinget hädanefter ersätter en årlig kostnad på högst 4 000 kronor. Den patientavgift på 150 kronor som tas ut för alla primära ambulanstransporter till landstingets sjukvårdsinrättningar undantas högkostnadsskydd. Om ambulanspersonal ger vård på hämtplatsen, i samband med utryckning, tas patientavgift ut enbart för ambulanstransporten. Habilitering och hjälpmedel Landstingets kostnader för sjukresor, liksom antalet resor, har ökat stadigt de senaste åren. De åtgärder som vidtagits för att bland annat stimulera åkande med egen bil eller kollektiva färdmedel har inte varit tillräckliga. Med den kraftiga kostnadsökning som skett för sjukresor används idag medel som avsatts för vård till att betala de höga kostnaderna för sjukresor och åtgärder måste därför vidtas för att säkerställa att de medel som avsätts för kärnverksamhet 6

också används till det. Serviceförvaltningen och D-data får ett generellt besparingskrav på två procent. Administrationen (enheterna inom Lednings- och verksamhetsstöd) får ett besparingskrav på en procent. Åtgärder Ändringar i regelverk för sjukresor Förändringar gällande klimatvård Generell besparing på två procent. Kultur och utbildning Nämnden för Kultur och utbildning får ett besparingskrav på 1,4 miljoner kronor, vilket motsvarar två procent av budget. Ombyggnad av konsthallen i Nyköping påbörjas inte för närvarande. Serviceförvaltningen får i uppdrag att lösa arbetsmiljösituationen för berörd personal. Landstingsstyrelsen Utöver de besparingar som redovisats undersöks förutsättningarna att genomföra en försäljning av fastigheten Hedtorp 1:2, Hedlandet. En uppskattning av försäljningsresultatet beräknas till cirka 70 miljoner kronor. Den nya politiska majoriteten, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har även för avsikt att utreda om det finns andra delar av fastighetsbeståndet som är möjliga och lämpliga att sälja, Otydligheten är det som kostat. Hela pengaläckaget går att hänföra dit. dock inte strategiska b y g g n a d e r såsom sjukhus. Ytterligare en åtgärd som kommer att genomföras från och med år 2010 är bolagisering av landstingets serviceverksamhet, undantaget driften av IT, som utreds separat. 7

Höjning av landstingsskatten Landstingens ekonomi är till stor del beroende av samhällsutvecklingen och det finns ett flertal faktorer som landstinget inte kan påverka genom egna beslut. Dit hör framför allt den huvudsakliga inkomstkällan, skatteintäkterna. Att Sverige befinner sig i en neråtgående konjunktur, med ökande arbetslöshet och minskande skatteintäkter som sannolik följd, gör därför den nuvarande situationen än mer bekymmersam. Att landstinget har begränsade möjligheter att påverka de egna förutsättningarna ökar därför kravet på en organisation som genom kraftfull styrning kan möta förändringar i omvärlden och som kan garantera en god vård långsiktigt. Höj skatten! I den offentliga debatten föreslås allt oftare att landstinget bör höja skatten och det verkar också vara en vanligt förekommande uppfattning bland länets medborgare. Det har inte minst visat sig vid genomgången av landstingets förslagslådor, vars innehåll utgör en del av underlaget till åtgärdsplanen och i kommande budgetarbete. Den positiva inställningen till skattehöjning är ett uttryck för att det finns en stark solidaritet med sjuka och vårdbehövande samt att det finns ett omfattande stöd för den gemensamt finansierade hälso- och sjukvården. Den nya majoriteten föreslår att landstingsskatten höjs med 65 öre från och med årsskiftet 2008/2009, vilket motsvarar en ökning av landstingets intäkter med 286 miljoner kronor. En höjning av skattesatsen utan besparingsåtgärder och prioriteringar innebär dock att landstinget inom ett par år står inför samma problematik igen. De ökade intäkterna ska därför inte användas för att täcka nuvarande underskott. Den nya majoriteten ser därför en skattehöjning som en del i arbetet med att uppnå ekonomisk balans men den måste kombineras med beslut som garanterar att kostnadsutvecklingen hejdas. 8

Landstinget som arbetsgivare Landstingets största tillgång är dess medarbetare. Utmaningen är att stärka bilden av Landstinget Sörmland som en attraktiv och utvecklande arbetsplats för att undvika kompetensflykt i samband med kommande besparingar. De planerade åtgärderna kommer att leda till minskat antal anställda. I första hand kommer det att lösas genom generationsväxling. Olika omställningsåtgärder i kombination med kommande pensionsavgångar ska så långt som möjligt nyttjas för att minska behovet av uppsägningar på grund av arbetsbrist. Exempel på omställningsåtgärder kan vara avslut av anställning i kombination med exempelvis Särskild avtalspension (SAP) eller annan frivillig överenskommelse i syfte att avsluta tjänsten alternativt att bereda övertalig personal åtgärd med målsättningen att få nya arbetsuppgifter inom landstinget. De åtgärder som görs ska vara ändamålsenliga ur verksamhetssynpunkt. Omställningsarbetet innebär inga garantier att anställda kan behålla sina anställningar eller arbetsuppgifter. Ha en långsiktig plan och håll fast vid den! När fattas beslut? Åtgärdsplanen kommer, efter genomförd samrådsprocess, att bli föremål för beslut i respektive berörd nämnd, landstingsstyrelse samt landstingsfullmäktige. Därefter kommer genomförandeplaner att tas fram och beslutas på nämndnivå. 9

En långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård Genom åtgärdsplanen kommer den nya majoriteten, Folkpartiet, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, uppfylla sitt överordnade mål om en ekonomi i balans, vilket ger en stabil grund för Landstinget Sörmland att bedriva ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete inom hela koncernen. En ekonomi i balans anses vara en förutsättning för att bedriva ett konstruktivt utvecklingsarbete i syfte att förverkliga den nya majoritetens gemensamma visioner om en trygg, jämlik och jämställd hälso- och sjukvård av högsta kvalitet med god tillgänglighet. En ekonomi i balans är en förutsättning för långsiktig utveckling. Utveckling av närvården kommer att spela en viktig roll i arbetet med hälso- och sjukvårdens framtida struktur. Den nära vården, både planerad och akut, ska bygga på trygghet, tillgänglighet 10 och kontinuitet. Närvården blir därmed en funktion och inte en organisationsnivå. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kommer stå i fokus. Den nya majoriteten anser att en av sjukvårdens största utmaningar och möjligheter är att utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten. Verksamhetsutveckling i form av tydligare kunskapsstyrning och styrning mot kvalitetsmål samt bättre rutiner, logistik och flöden kommer öka kvaliteten och minska kostnaderna. Alternativa driftsformer kan verka som komplement och stimulans till den offentliga verksamheten och är ett viktigt led i att utveckla landstingets verksamheter. För den nya majoriteten är det viktigt att arbetsorganisationen vidareutvecklas så den främjar en god hälsa och kompetensutveckling hos medarbetarna. Miljöanpassningen av landstingets alla delar kommer att fortsätta. Det kan på kort sikt kräva

investeringar men kan på lång sikt ge såväl miljömässiga som ekonomiska vinster. Ovanstående är några av de områden som den nya majoriteten avser förverkliga och utarbeta långsiktiga planer för. Den nya majoriteten kommer att fortsätta att ta ansvar för att utveckla, trygga och säkra en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård samt en god utveckling för Landstinget Sörmland i dess helhet. Till sist Citaten i Räddningspaketet är hämtade från bidrag ur förslagslådorna som funnits på länets sjukhus och på landstinget webbplats. Tack för alla idéer och synpunkter! 11

Repslagaregatan 19, 611 88 Nyköping Tfn växel 0155-24 50 00 Fax 0155-28 91 15 landstinget.sormland@dll.se www.landstinget.sormland.se Produktion: Informationsenheten Tryck: Repro 0810