128 Åtgärdsplan för en ekonomi i balans. LF

Transkript

1 Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Åtgärdsplan för en ekonomi i balans. LF Landstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige 1. Landstingsfullmäktige bifaller bilagd Åtgärdsplan för en ekonomi balans. 2. Berörda nämnder lämnar, i de delar av åtgärdsplanen som berör dem, sina synpunkter till fullmäktige. Nämnden för habilitering och hjälpmedel lämnar förslag till nytt regelverk för sjukresor, i enlighet med uppdrag i åtgärdsplanen. 3. Landstingsfullmäktige ger berörda nämnder i uppdrag att ta fram konkretiseringar, genomförandeplaner samt därefter genomföra åtgärderna. Yrkande 1 Lotta Finstorp (M), Mattias Claesson (C), Östen Eriksson (KD) och Ann Berglund yrkade i första hand avslag på det utsända beslutsförslaget till förmån för eget beslutsförslag med egen åtgärdsplan att göra det möjliga möjligt. (Bilaga A) Yrkande 2 I andra hand yrkade ovanstående ledamöter på återremiss. Motyrkande Jörgen Danielsson (S), Anders Bjurström (FP) och Ylva G Karlsson (mp) yrkade bifall till det utsända beslutsförslaget och att ärendet skulle avgöras detta sammanträde Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) extra LS 28 oktober\ 128 åtgärdsplan. LF.doc Utskriftsdatum: :28 SID 1(1)

2 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Proposition 1 Först ställde ordförande proposition mellan återremiss och avgörande detta sammanträde. Propositionsordningen godkändes. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för att avgöra ärendet detta sammanträde. Proposition 2 Sedan ställde ordförande proposition mellan bifall till det utsända beslutsförslaget och oppositionens förslag till avslag till förmån för eget förslag till åtgärdsplan. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för bifall till det utsända förslaget till beslut. Peter Linnstrand (V) lämnade Vänsterpartiets mening till protokollet. (Bilaga B) Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Ärendebeskrivning I bilagda dokument redogörs för de åtgärder som skall vidtas inom landstinget för att åstadkomma en ekonomi i balans. Landstinget Sörmlands nämnder har lämnat yttranden inför landstingsstyrelsens beredning av rubricerat ärende till landstingsfullmäktige. ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) extra LS 28 oktober\ 128 åtgärdsplan. LF.doc Utskriftsdatum: :28 SID 2(2)

3 PROTOKOLL DATUM DIARIENR LS-LED Kommentar Enligt landstingsfullmäktiges delårsrapport är bedömningen att Landstinget Sörmland för 2008 kommer att redovisa ett negativt resultat som beräknas till -235 miljoner kronor. En åtgärdsplan har utarbetats för att komma tillrätta med landstingets ekonomiska obalans. Landstingsfullmäktiges beslut gällande åtgärdsplanen skall beaktas i budget för Syftet med åtgärdsplanen är att landstinget skall uppnå ekonomisk balans. Det negativa resultat som beräknas för 2008 skall enligt kommunallagen återställas under de närmast följande tre åren. Bilagor A. Yrkande med egen åtgärdsplan från (M), (C), (KD) och Ann Berglund B. Vänsterpartiets mening 1. Åtgärdsplan för en ekonomi balans 2. Protokollsutdrag hälso- och sjukvårdsnämnden, 79/08 3. Protokollsutdrag nämnden för habilitering och hjälpmedel 31/08 4. Protokollsutdrag nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet, 30/08 Protokollsutdrag till Landstingsfullmäktige Akten ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) extra LS 28 oktober\ 128 åtgärdsplan. LF.doc Utskriftsdatum: :28 SID 3(3)

4

5

6

7

8

9

10

11

12 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Ett ansvarstagande landsting i förändring Sörmland har, i likhet med landet i övrigt, en mycket bra hälso och sjukvård. Sörmlänningen kan känna sig trygg i vetskapen om att den dag då hon eller han blir sjuk så finns det kvalificerad hjälp att få. Hälso och sjukvården i Sörmland håller hög kvalitet och det gäller även för de övriga områden som Landstinget Sörmland ansvarar för, habilitering och hjälpmedel, tandvård, kultur och utbildning. Trots hög kvalitet och effektiv verksamhet har landstinget hamnat i ett ekonomiskt läge som är mycket allvarligt. Den negativa utvecklingen har pågått under en längre tid men tidigare åtgärder för att möta problemen har varit otillräckliga och den politiska styrningen har saknat tydlighet. Med den åtgärdsplan som den nya majoriteten nu presenterar för åren och med kommande förändringar i landstingets organisation förbättras förutsättningarna för en stabil och positiv utveckling avsevärt. Åtgärdsplanen ska dock inte ses som en process som avslutas 2011 utan snarare som en inledning till mer långsiktiga förändringar. Den nya majoriteten vill att landstinget Sörmland ska vara ett landsting som inte räds förändring utan som tvärtom bejakar utveckling och framsteg. De åtgärder som krävs i dagsläget för att komma till rätta med ekonomin är omfattande men den nya majoriteten är övertygad om att uteblivna åtgärder på längre sikt skulle innebära att landstinget tvingas till nedskärningar och strukturella ingrepp som skadar verksamheten för lång tid framöver och äventyrar själva grunden för den sörmländska hälso och sjukvården en jämlik och jämställd vård för alla. Mot den bakgrunden är en ekonomi i balans landstingets överordnade uppgift och utmaning. Landstinget Sörmlands situation är inte unik. Flertalet jämförbara landsting delar den negativa utvecklingen. Kostnaderna inom den svenska hälso och sjukvården ökar i betydligt snabbare takt än intäkterna. I Sörmland har det lett till ett successivt växande gap mellan kostnader och intäkter som vid årets slut beräknas till 275 miljoner kronor för hälso och sjukvården och till 237 miljoner kronor för landstinget som helhet. Utan åtgärder kommer underskottet att dubbleras fram till 2011 och uppgå till närmare 500 miljoner kronor. Landstingens ekonomi är till stor del beroende av samhällsutvecklingen och det finns ett flertal faktorer som inte kan påverkas genom egna beslut. Att Sverige befinner sig i en neråtgående konjunktur, med ökande arbetslöshet och minskande skatteintäkter som sannolik följd, gör därför den nuvarande situationen än mer bekymmersam. Att landstinget har begränsade möjligheter att påverka de egna förutsättningarna ökar därför kravet på en organisation som genom kraftfull styrning kan möta förändringar i omvärlden och som kan garantera en god vård långsiktigt. I den offentliga debatten föreslås allt oftare att landstinget bör höja skatten och det förefaller också vara en vanligt förekommande uppfattning bland länets medborgare. Det har inte minst visat sig vid genomgången av landstingets förslagslådor, vars innehåll utgör en del av underlaget till åtgärdsplanen och som även kommer att beaktas i det pågående budgetarbetet. Den positiva inställningen till skattehöjning är enligt den nya majoriteten ett 1 (10)

13 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans uttryck för att det finns en stark solidaritet med sjuka och vårdbehövande samt att det finns ett omfattande stöd för den gemensamt finansierade hälso och sjukvården. Den nya majoriteten föreslår att landstingsskatten höjs med 65 öre, vilket motsvarar en ökning av landstingets intäkter med 286 miljoner kronor. En höjning av skattesatsen utan åtgärder och prioriteringar innebär dock att landstinget inom ett par år står inför samma problematik igen. De ökade intäkterna ska därför inte användas för att täcka nuvarande underskott. Den nya majoriteten betraktar en skattehöjning som ett medel för att möta framtida utmaningar. Skattehöjningen ska kombineras med långsiktigt hållbara beslut som garanterar att kostnadsutvecklingen hejdas. Mot den bakgrunden ska landstingets åtgärdsplan ses. Landstingets underskott går i huvudsak att hänföra till hälso och sjukvården men uppdraget att reducera kostnader och att öka intäkterna gäller hela landstinget. Målsättningen är att uppnå besparingar på minst 300 miljoner kronor för de närmaste tre åren. Den process som landstinget står inför kräver prioriteringar som i sin tur förutsätter gemensamma och tydliga prioriteringsgrunder. Grundläggande för den sörmländska vården är att de med de största behoven ska ha företräde. Närvården, den vård som konsumeras ofta och av många, ska finnas i människors närhet och ha hög tillgänglighet. Patienten ska mötas på rätt vårdnivå, i rätt tid och av rätt kompetens. Den vård vi behöver mer sällan, kanske bara någon gång i livet, ska ha högsta kvalitet men den behöver inte finnas där vi bor. Åtgärdsplanen utgår från att Sörmland även i fortsättningen ska ha tre sjukhus. De åtgärder som föreslås i sjukhusvården är begränsade men det måste finnas en beredskap för mer genomgripande förändringar i framtiden, bland annat beroende på vad som sker i den pågående regionaliseringsprocessen. Landstinget Sörmland har inlett samtal om samarbete med landstingen i Stockholms län och i Västmanland. Ett fördjupat samarbete i Mälardalen innebär att den sörmländska hälso och sjukvården blir en del i en större struktur där behoven av förändringar kan se annorlunda ut än de gör idag inom våra egna länsgränser. Landstingets största tillgång är dess medarbetare. Den framtida personal och kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna. Landstinget Sörmland konkurrerar om kompetens och måste vara en attraktiv arbetsplats. Samtidigt är personalkostnader den största utgiftsposten och en betydande del av de senaste årens kostnadsökningar kan hänföras hit. Åtgärdsplanen kommer att resultera i en omfattande minskning av antalet anställda. En stor del av förestående minskning sker genom generationsväxling men en satsning på omställningsåtgärder kommer också att göras i syfte att mildra effekterna. Parallellt med pågående och förestående besparingsåtgärder är det viktigt att framhålla att det bedrivs ett framgångsrikt utvecklingsarbete med patienten i fokus inom landstingets hälso och sjukvård, såväl medicinskt som tekniskt och inom områden som patientsäkerhet tillgänglighet och bemötande. Utvecklingsarbetet är en förutsättning för en långsiktigt 2 (10)

14 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans kostnadseffektiv verksamhet med hög kvalitet. Samtidigt är en ekonomi i balans en förutsättning för att landstinget ska kunna bedriva ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ekonomiska förutsättningar Landstingets ekonomi har försämrats successivt under flera år. Landstinget Sörmland har under 2000 talet redovisat negativa bokslutsresultat för fem år, inberäknat Vid alla dessa tillfällen har den årliga kostnadsökningen varit högre än motsvarande ökning för skatteintäkter och statsbidrag. För innevarande år beräknas kostnaderna öka med drygt 8 % medan intäkterna ökar med 4 %. Under perioden har antalet årsarbetare ökat med 800 personer. Det stora problemet för Landstinget Sörmland är att kostnaderna för hälso och sjukvården har ökat i betydligt snabbare takt än intäkterna. En mängd faktorer har bidragit till denna utveckling men ett mindre antal poster har haft större betydelse. Utomlänsvård, laboratoriekostnader, läkemedel och personal är de områden där de stora kostnadsökningarna kan identifieras. Kostnadsökningstakten inom personalområdet har dämpats men samtidigt är andelen inhyrd personal större än någonsin tidigare. Som exempel kan nämnas att en inhyrd läkare kostar nästan dubbelt så mycket som en landstingsanställd. Landstingets situation kompliceras ytterligare av den ekonomiska utvecklingen i samhället. Oron i ekonomin med fallande börskurser har en direkt påverkan på landstingets finansiella tillgångar, som bl. a. ska täcka framtida pensioner. Lågkonjunkturen för också med sig minskad sysselsättning och därmed vikande skatteintäkter. Ökningen av skatteintäkterna har de senaste åren varit förhållandevis gynnsam i och med rådande konjunktur men trenden har brutits och SKL har kraftigt reviderat sin senaste skatteunderlagsprognos, jämfört med den tidigare prognosen i april beräknas arbetslösheten stiga för första gången på fem år. Ett tydligt ledarskap och styrning Utöver kostnadsökningen inom hälso och sjukvården ser den nya majoriteten även problem i ledarskap och styrning för att få en långsiktigt hållbar utveckling inom Landstinget Sörmland. Den nya majoriteten kommer att arbeta aktivt med att komma tillrätta med den otydliga ledningsstrukturen. Som ett led i detta arbete införs från och med den 1 januari 2009 en ny styrform för hälso och sjukvården. Förändringen innebär att ansvaret för beställning och produktion åtskiljs. Den nya styrformen kommer att ge en större tydlighet i ansvarsförhållandena mellan landstingsstyrelsen och hälso och sjukvårdsnämnden då landstingsstyrelsen blir överordnad och hälso och sjukvårdsnämnden en produktionsnämnd. Styrformen innebär att samtliga ekonomiska resurser ägs av landstingsstyrelsen. 3 (10)

15 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans En ytterligare åtgärd i syfte att skapa förutsättningar för ökad kostnadskontroll är den ersättningsmodell för primärvården som införs under Den nya ersättningsmodellen kommer att ge incitament för ökad produktivitet då ersättningen till vårdgivarna, i större utsträckning än idag, är kopplad till utförd vård. Till detta ska även fogas det uppdrag som landstingsdirektören fått när det gäller att utreda möjligheten införa en ersättningsmodell även för specialistsjukvården. Besparingar Åtgärdsplanen förutsätter besparingar på 300 miljoner kronor fördelat på åren Större delen av dessa besparingar ska uppnås genom kostnadsminskningar men åtgärder kommer också att vidtas för att öka landstingets intäkter. Hälso och sjukvården utgör cirka 85 % av landstingets verksamhet och det är också inom denna sektor de största förändringarna kommer att ske. Till skillnad från tidigare försök att komma till rätta med ekonomin berör dock åtgärdsplanen även landstingets övriga verksamheter. Samtliga förvaltningar åläggs besparingar. Beslut om besparingar som uppgår till drygt 190 miljoner kronor kommer att fattas under 2009 i enlighet med åtgärdsplanen. Full effekt av vissa av dessa beslut kan dock inte förväntas samma år. Fördelningen av återstående 110 miljoner kronor preciseras under I detta ingår en översyn av nuvarande organisation för närvården, vilken kommer att genomföras i en omfattande dialog med länets kommuner. Åtgärdsplanen kommer, när den är fullt genomförd i alla delar, innebära att landstinget har minskat sin personalstab med cirka 450 årsarbetare. I åtgärdsplanen föreslagna besparingar fördelas enligt följande: Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso och sjukvård 160,0 mkr (varav generell besparing 35,0 mkr) Tandvård 2,5 mkr Nämnden för habilitering & hjälpmedel Nämnden för kultur och utbildning Landstingsstyrelsen Serviceorganisation 11,0 mkr D data 3,0 mkr Administration (LoV) 2,0 mkr Ytterligare åtgärder (preciseras under 2009) Totalt: 162,5 MKR 10,0 MKR 1,5 MKR 16 MKR 110 MKR 300 MKR Åtgärdsplanen kommer, efter genomförd samrådsprocess, att bli föremål för beslut i respektive berörd nämnd, landstingsstyrelse samt landstingsfullmäktige. Därefter följer utarbetande av genomförandeplaner som beslutas på nämndnivå. 4 (10)

16 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Personal För att uppnå en ekonomi i balans är det nödvändigt att reducera personalkostnaderna genom att successivt minska det totala antalet anställda i landstinget. 300 miljoner kronor motsvarar cirka 750 anställda. Det innebär dock inte att 750 medarbetare i Landstinget Sörmland kommer att tvingas lämna sina arbeten. En betydande del av kommande besparingar kommer att uppnås genom andra åtgärder. Därtill beräknas cirka 600 medarbetare att gå i pension under den aktuella perioden. Olika omställningsåtgärder i kombination med kommande pensionsavgångar ska så långt som möjligt nyttjas för att minimera behovet av uppsägningar på grund av arbetsbrist. Omställningsåtgärder kan innebära avslut av anställning i kombination med exempelvis Särskild avtalspension (SAP) eller annan frivillig överenskommelse i syfte att avsluta tjänsten alternativt att bereda övertalig personal åtgärd med målsättningen att få nya arbetsuppgifter inom landstinget. De åtgärder som vidtas ska vara ändamålsenliga ur verksamhetssynpunkt. Omställningsarbetet innebär inga garantier att anställda kan behålla sina anställningar eller arbetsuppgifter. För att genomföra såväl generella som specifika besparingar inom hälso och sjukvården kan inte uppsägningar på grund av arbetsbrist uteslutas. Omställningsplanen och åtgärderna ska hantera dessa faktorer på ett sådant sätt att den långsiktiga kompetensförsörjningen för den verksamhet som ska fortgå i landstinget tryggas. Utmaningen är att stärka bilden av Landstinget Sörmland som en attraktiv och utvecklande arbetsplats för att undvika kompetensflykt i samband med åtgärdsplanen. Åtgärder 2009 per nämnd Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso och sjukvården utgör 85 % av landstingets verksamhet. Verksamhetens underskott för år 2007 motsvarade 108,5 miljoner kronor och prognosen för 2008 pekar på ett underskott motsvarande 275 miljoner kronor. Intäkter och kostnader är i obalans motsvarande 3 % där kostnadsökningarna för utomlänsvård, läkemedel, lab och personalkostnader står för den högsta ökningen. Åtgärdsplanen omfattar nya förslag till åtgärder som innebär besparingar i hälso och sjukvården motsvarande 75 miljoner kronor för Sedan tidigare finns påbörjade men ännu inte fullt genomförda besparingar som uppgår till 50 miljoner kronor. Utöver detta åläggs hälso och sjukvården, med undantag för primärvård och barnhälsovård, ett generellt besparingsbeting på 35 miljoner kronor. Totalt innebär det att hälso och sjukvården i ett första skede ska genomföra besparingar på 160 miljoner kronor som beslutas under hösten 2008 och våren Dessa besparingar kan dock inte förväntas få full effekt under nästkommande år utan åtgärdsplanen löper över tre år, Den nya majoriteten 5 (10)

17 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans kommer under 2009 att precisera ytterligare åtgärder som ska genomföras under 2010 och Närvårdens organisation kommer bland annat bli föremål för en omfattande förändring och utveckling för att kunna utgöra basen i den sörmländska hälso och sjukvården. Åtgärdsförslagen för hälso och sjukvården rör både kostnader och intäkter och är av skiftande omfattning. Vissa åtgärder är av mer generell art och griper över samtliga divisioner. Nedan följer en precisering av besparingar per division samt exempel på planerade åtgärder: HÄLSO OCH SJUKVÅRDSGEMENSAMT 11 MKR Effektiv läkemedelshantering. Centralisering av läkemedelsförråd. Samordnad specialiserad rehabilitering i länet / Smärtmottagningarna MSE och NLN, som en del av anestesiklinikernas verksamheter, avvecklas. Smärtverksamheten organiseras som en del av en länsgemensam rehabiliteringsverksamhet. Översyn av arbetstidsmodeller / Effektivare arbetstidsutnyttjande genom ändrad schemaläggning. DIVISION NÄRVÅRD 27 MKR Koncentration av vårdcentralsenheter i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm Översyn av samtliga distriktssköterskemottagningar PCI verksamhet MSE utökat tidsutrymme för hemtagande av patienter från andra landsting Privata allmänläkare reducering i Trosa och Eskilstuna Länsgemensam praxis för palliativ vård / Palliativa avdelningen Manteln på NLN avvecklas. Avveckling av anestesiberedskap, respiratorplatser samt ändrade arbetstider för primärjour på medicinkliniken KSK tillsammans med vårdplatsreducering på KSK. Vårdplatsreducering, avveckling respiratorplatser samt ändrade arbetstider för primärjour på medicinkliniken, KSK DIVISION LÄNSSJUKVÅRD 21 MKR Öka antalet operationer/ Utveckling av operationskedjan anestesi, kirurgi, ortopedi för att korta köerna och därmed minska utomlänskostnader. Hudkliniken effektivisering genom gränsdragning mot primärvård och privata vårdgivare. Begränsning av kosmetisk vård Infektions och lungkliniken sänkta utomlänskostnader genom bättre läkarbemanning. Kirurgi hemtagning av viss prostatacancer vård samt utveckling av telemedicin. Omprövning av avtal. Kvinnoklinikerna sänkta kostnader för gynekologi till följd av nya nationella riktlinjer, hemtagning av utomlänsvård samt förändring i antalet privatpraktiserande gynekologer. 6 (10)

18 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Barnkliniken bemanningsöversyn Onkologkliniken effektiviserad strålbehandling genom DOS planering. Ögonkliniken bemanningsöversyn, översyn beredskap kvällar och helger. Samordning av operationsmaterial. DIVISION MEDICINSK SERVICE Radiologi utveckling telemedicin. Översyn bemanning och beredskap Akutmottagningar bemanningsöversyn TOTALT SAMTLIGA DIVISIONER 3 MKR 162 MKR AVGIFTSFÖRÄNDRINGAR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 13 MKR Justering av avgifter eller högkostnadsskydd föreslås inom följande områden: Patientavgifter för läkarbesök inom primärvården höjs från 100 till 150 kronor Besök hos specialistläkare, exklusive allmänmedicin höjs från 200 till 300 kronor Patientavgift införs för besök hos distriktssköterska. 100 kronor. Livsmedel för särskilda näringsändamål så kallad SÄRNÄR. Högkostnadsskyddet tas bort och egenavgifterna relateras till det helkostabonnemang som finns inom särskilt boende i kommunerna. Egenavgift för patienter i behov av att täcka hela sitt energioch näringsbehov via sondnäring, helkost, höjs från 500 till kronor och sondnäring vid kompletterande behov höjs från 200 till 750 kronor. Finansiering av peruker ändras från dagens begränsning avseende antal peruker per år och brukare till att landstinget hädanefter ersätter en årlig kostnad på högst kronor. Den patientavgift på 150 kronor som uttas för alla primära ambulanstransporter till landstingets sjukvårdsinrättningar undantas högkostnadsskydd. Om ambulanspersonal ger vård på hämtplatsen, i samband med utryckning, uttas patientavgift enbart för ambulanstransporten. HÄLSO OCH SJUKVÅRD nya åtgärder HÄLSO OCH SJUKVÅRD tidigare påbörjade åtgärder HÄLSO OCH SJUKVÅRD generell besparing SUMMA HÄLSO OCH SJUKVÅRD 75 MKR 50 MKR 35 MKR 160 MKR Inom Hälso och sjukvårdnämndens ansvarsområde föreslås också generella besparingar för år 2009 enligt följande: Folktandvården (2%) HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN TOTALT 2,5 mkr 162,5 MKR 7 (10)

19 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Nämnden för Habilitering och hjälpmedel Landstingets kostnader för sjukresor, liksom antalet resor har ökat stadigt de senaste åren. De åtgärder som vidtagits för att bland annat stimulera åkande med egen bil eller kollektiva färdmedel har inte varit tillräckliga. Under 2007 startades, i enlighet med politiskt uppdrag de så kallade sjukreselinjerna som åker mellan länets sjukhus, mellan Mälarsjukhuset och Akademiska sjukhuset samt mellan Mälarsjukhuset och Strängnäs. Syftet med dessa linjer var, att erbjuda snabba transporter, med hög grad av samordning men utan omvägar och med bättre komfort för resenären än vad som kan erbjudas i en taxi. Till och från linjens hållplats åker man med taxi. Dessa linjer har dock inte blivit den framgång som var föresatsen. Med den kraftiga kostnadsökning som skett för sjukresor används idag medel som avsatts för vård till att betala de höga kostnaderna för sjukresor och åtgärder måste därför vidtas för att säkerställa att de medel som avsätts för kärnverksamhet också används till det. För att fortsättningsvis kunna erbjuda sjukresor på rätt nivå för den som beviljas sådan och för att anpassa kostnaderna till den budget som finns så föreslås ändringar i regelverket för sjukresor. Besparingar inom ansvarsområdet för Nämnden för habilitering och hjälpmedel föreslås enligt följande: Ändringar i regelverk för sjukresor Sjukresor övrigt Klimatvård Övriga besparingsförslag Generell besparing (2 %) NÄMNDEN FÖR HABILITERING OCH HJÄLPMEDEL TOTALT 4,0 mkr 1,0 mkr 1,5 mkr 2,0 mkr 1,0 mkr 10 MKR Nämnden för Kultur, utbildning och friluft Nämnden för Kultur och utbildning åläggs ett besparingskrav som uppgår till 1,5 mkr, motsvarande 2 % av budget. Ombyggnad av konsthallen i Nyköping inleds inte för närvarande. Serviceförvaltningen erhåller ett uppdrag för att lösa arbetsmiljösituationen för berörd personal. NÄMNDEN FÖR KULTUR OCH UTBILDNING TOTALT 1,5 MKR Landstingsstyrelsen 8 (10)

20 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Serviceförvaltningen och D data åläggs ett generellt besparingskrav på 2 %, vilket motsvarar 11,0 mkr respektive 3,0 mkr. Lednings och verksamhetsstöd åläggs ett besparingskrav på 1 %, 2 mkr. LANDSTINGSSTYRELSEN TOTALT 16 MKR Utöver de besparingar som redovisats undersöker landstinget förutsättningarna att genomföra en försäljning av fastigheten Hedtorp 1:2, Hedlandet. Fastigheten har idag status som naturreservat och ingår bland landstingets jord och skogsbruksfastigheter. En uppskattning av försäljningsresultatet beräknas till cirka 70 miljoner kronor. Den nya majoriteten har även för avsikt att utreda om det finns andra delar av fastighetsbeståndet som är möjliga och lämpliga att avyttra, detta innefattar emellertid inte strategiska byggnader såsom våra gemensamt ägda sjukhus. En ytterligare åtgärd som kommer att genomföras är bolagisering av landstingets serviceverksamhet, undantaget driften av IT, från och med Driften av landstingets IT verksamhet utreds separat. LANDSTINGET TOTALT PRECISERAT TILLKOMMANDE ÅTGÄRDER PRECISERAS 2009 SUMMA LANDSTINGET MKR 110 MKR 300 MKR Ekonomi i balans förutsättningar för en långsiktig utveckling Sammantaget innebär ovan redovisade förslag till åtgärder att landstinget har identifierat besparingar till ett värde av drygt 300 miljoner kronor. Beslutsprocessen kring de nya förslagen kommer att inledas omgående. Åtgärdsplanen kommer att bli föremål för beslut i sin helhet i landstingsfullmäktige. Därefter åligger det respektive berörd nämnd att utarbeta en plan för genomförande. Inför beslut av de förändringar som återfinns inom åtgärdsplanen ska mer utförliga konsekvens och riskanalyser genomföras. Genom åtgärdsplanen kommer den nya majoriteten uppfylla sitt överordnade mål om en ekonomi i balans, vilket ger en stabil grund för Landstinget Sörmland att bedriva ett strukturerat och långsiktigt utvecklingsarbete inom hela koncernen. En ekonomi i balans anser vi vara en förutsättning för att bedriva ett konstruktivt utvecklingsarbete i syfte att förverkliga den nya majoritetens gemensamma visioner om en trygg, jämlik och jämställd hälso och sjukvård av högsta kvalitet med god tillgänglighet. Utveckling av närvården kommer att spela en viktig roll i arbetet med hälso och sjukvårdens framtida struktur. Den nära vården, både planerad och akut, ska bygga på trygghet, tillgänglighet och kontinuitet. Närvården blir därmed en funktion och inte en organisationsnivå. Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet kommer stå i fokus. 9 (10)

21 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Den nya majoriteten anser att en av sjukvårdens största utmaningar och möjligheter är att utveckla kvalitetsarbetet för att öka patientsäkerheten. Verksamhetsutveckling i form av tydligare kunskapsstyrning och styrning mot kvalitetsmål samt bättre rutiner, logistik och flöden kommer öka kvaliteten och minska kostnaderna. Nya behandlingsmetoder, ny medicinsk utrustning och nya läkemedel ska bedömas utifrån bland annat patientnytta, patientsäkerhet, sårbarhet och ekonomiska konsekvenser innan de införs. Det är också av stor vikt att parallellt med införande även avveckla äldre metoder som inte uppfyller tidens krav, liksom äldre uttjänt utrustning. Vi avser fortsätta och utveckla arbetet med samverkan i regionen i syfte att tillsammans lösa gemensamma problem inom de angränsande landstingen. Den nya majoriteten anser att alternativa driftsformer kan verka som komplement och stimulans till den offentliga verksamheten och är ett viktigt led i att utveckla landstingets verksamheter. För den nya majoriteten är det viktigt att arbetsorganisationen vidareutvecklas så den främjar en god hälsa och kompetensutveckling hos medarbetarna. Miljöanpassningen av landstingets alla delar kommer att fortsätta. Det kan på kort sikt kräva investeringar men kan på lång sikt ge såväl miljömässiga som ekonomiska vinster. Ovanstående är några av de områden vi avser utveckla och utarbeta långsiktiga planer för. Den nya majoriteten döljer inte det faktum att en del av de besparingar som finns i denna åtgärdsplan kommer att skapa osäkerhet och otrygghet för många av oss som bor i Sörmland, patienter som personal. Närhet till viss vård och service kommer att uppfattas som försämrad. Verksamhet kommer att avvecklas. Personal kommer att behöva producera mer med mindre resurser till sitt förfogande. Under en övergångsperiod kommer såväl vård som arbetsmiljöer att påverkas negativt. Ökade transporter kommer att leda till negativ miljöpåverkan. De negativa konsekvenser måste dock sättas i relation till behovet att skapa en modern och långsiktigt hållbar verksamhet med kvalitet och säkerhet där en ekonomi i balans har högsta prioritet. Den nya majoriteten kommer att fortsätta att ta ansvar för att utveckla, trygga och säkra en långsiktigt hållbar hälso och sjukvård samt en god utveckling för Landstinget Sörmland i dess helhet. 10 (10)

22

23

24

25 VOTERINGSLISTA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN, LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM: Ärende 79/08 Avstår från att Ledamot Tjänstgörande ersättare Ja Nej rösta Åsa Kullgren (S) X Catrin Cedvén (FP) X Marie-Louise Forslund Mustaniemi (KD) X Britta Bergström (S) X Björn Blid (S) Anita Neuhaus (S) X Lars G Linder (S) X Christina Södling (S) X Greger Tidlund (S) Margareta Grundström (S) X Carola Triumf (FP) X Kjell Rosén (mp) X Kristina Fransson (M) X Sven-Eric Huss (M) X Anders Welander (M) X Håkan Ingårda (C) X Ann Berglund (-) Helena Nauckhoff Jansson (M) X

26 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso och sjukvården utgör 85 % av landstingets verksamhet. Verksamhetens underskott för år 2007 motsvarade 108,5 miljoner kronor och prognosen för 2008 pekar på ett underskott motsvarande 275 miljoner kronor. Intäkter och kostnader är i obalans motsvarande 3 % där kostnadsökningarna för utomlänsvård, läkemedel, lab och personalkostnader står för den högsta ökningen. Åtgärdsplanen omfattar nya förslag till åtgärder som innebär besparingar i hälso och sjukvården motsvarande 75 miljoner kronor för Sedan tidigare finns påbörjade men ännu inte fullt genomförda besparingar som uppgår till 50 miljoner kronor. Utöver detta åläggs hälso och sjukvården, med undantag för primärvård och barnhälsovård, ett generellt besparingsbeting på 35 miljoner kronor. Totalt innebär det att hälso och sjukvården i ett första skede ska genomföra besparingar på 160 miljoner kronor som beslutas under hösten 2008 och våren Dessa besparingar kan dock inte förväntas få full effekt under nästkommande år utan åtgärdsplanen löper över tre år, Den nya majoriteten kommer under 2009 att precisera ytterligare åtgärder som ska genomföras under 2010 och Närvårdens organisation kommer bland annat bli föremål för en omfattande förändring och utveckling för att kunna utgöra basen i den sörmländska hälso och sjukvården. Åtgärdsförslagen för hälso och sjukvården rör både kostnader och intäkter och är av skiftande omfattning. Vissa åtgärder är av mer generell art och griper över samtliga divisioner. Nedan följer en precisering av besparingar per division samt exempel på planerade åtgärder: HÄLSO OCH SJUKVÅRDSGEMENSAMT 11,0 MKR Effektiv läkemedelshantering. Centralisering av läkemedelsförråd. Samordnad specialiserad rehabilitering i länet / Smärtmottagningarna MSE och NLN, som en del av anestesiklinikernas verksamheter, avvecklas. Smärtverksamheten organiseras som en del av en länsgemensam rehabiliteringsverksamhet. Översyn av arbetstidsmodeller / Effektivare arbetstidsutnyttjande genom ändrad schemaläggning. DIVISION NÄRVÅRD 27,0 MKR Koncentration av vårdcentralsenheter i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm Översyn av samtliga distriktssköterskemottagningar PCI verksamhet MSE utökat tidsutrymme för hemtagande av patienter från andra landsting Privata allmänläkare reducering i Trosa och Eskilstuna Länsgemensam praxis för palliativ vård / Palliativa avdelningen Manteln på NLN avvecklas. Avveckling av anestesiberedskap, respiratorplatser samt ändrade arbetstider för primärjour på medicinkliniken KSK tillsammans med vårdplatsreducering på KSK. 1 (3)

27 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans DIVISION LÄNSSJUKVÅRD 21,0 MKR Öka antalet operationer/ Utveckling av operationskedjan anestesi, kirurgi, ortopedi för att korta köerna och därmed minska utomlänskostnader. Hudkliniken effektivisering genom gränsdragning mot primärvård och privata vårdgivare. Begränsning av kosmetisk vård Infektions och lungkliniken sänkta utomlänskostnader genom bättre läkarbemanning. Kirurgi hemtagning av viss prostatacancer vård samt utveckling av telemedicin. Omprövning av avtal. Kvinnoklinikerna sänkta kostnader för gynekologi till följd av nya nationella riktlinjer, hemtagning av utomlänsvård samt förändring i antalet privatpraktiserande gynekologer. Barnkliniken bemanningsöversyn Onkologkliniken effektiviserad strålbehandling genom DOS planering. Ögonkliniken bemanningsöversyn, översyn beredskap kvällar och helger. Samordning av operationsmaterial. DIVISION MEDICINSK SERVICE Radiologi utveckling telemedicin. Översyn bemanning och beredskap Akutmottagningar bemanningsöversyn 3,0 MKR AVGIFTSFÖRÄNDRINGAR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 13,0 MKR Justering av avgifter eller högkostnadsskydd föreslås inom följande områden: Patientavgifter för läkarbesök inom primärvården höjs från 100 till 150 kronor. Besök hos specialistläkare, exklusive allmänmedicin höjs från 200 till 300 kronor. Patientavgift införs för besök hos distriktssköterska. 100 kronor. Livsmedel för särskilda näringsändamål så kallad SÄRNÄR. Högkostnadsskyddet tas bort och egenavgifterna relateras till det helkostabonnemang som finns inom särskilt boende i kommunerna. Egenavgift för patienter i behov av att täcka hela sitt energioch näringsbehov via sondnäring höjs från 500 till kronor och sondnäring vid kompletterande behov höjs från 200 till 750 kronor. Finansiering av peruker ändras från dagens begränsning avseende antal peruker per år och brukare till att landstinget hädanefter ersätter en årlig kostnad på högst kronor. Den patientavgift på 150 kronor som uttas för alla primära ambulanstransporter till landstingets sjukvårdsinrättningar undantas högkostnadsskydd. Om ambulanspersonal ger vård på hämtplatsen, i samband med utryckning, uttas patientavgift enbart för ambulanstransporten. 2 (3)

28 Den nya majoriteten Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Inom Hälso och sjukvårdnämndens ansvarsområde föreslås även generella besparingar för år 2009 enligt följande: FOLKTANDVÅRDEN (2%) 2,5 MKR Föreslagna besparingar avseende Hälso och sjukvårdsnämnden fördelas enligt följande: Hälso och sjukvård nya åtgärder Hälso och sjukvård tidigare påbörjade åtgärder Hälso och sjukvård generell besparing TOTALT HÄLSO OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN: 77,5 MKR 50,0 MKR 35,0 MKR 162,5 MKR 3 (3)

29

30

31

32 Chvks12 Rapportering 2008 Förvaltning: Hälso- och sjukvården (tkr) Spec resultaträkning Period: jan-juli Tom period Helår Utfall Utfall Budget Prognos Bokslut Verksamhetens intäkter Utomlänsvård - externa intäkter Inomlänsvård - interna intäkter Patientintäkter Receptläkemedel LS uppdragsersättning exkl läkemedel öv Övriga vårdintäkter Övriga intäkter - ej vård Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Utomlänsvård Inomlänsvård Receptläkemedel Övriga läkemedel Medicinskt material och hjälpmedel Lab kostnader Kostn för arbetskraft (kkl 4) Lokalhyreskostn inkl media Övriga kostnader Summa verksamhetens kostnader Avskrivningar maskiner och inventarier Verksamhetens nettoresultat Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat efter finansnetto Förändring av eget kapital Not: I kostnaderna för arbetskraft finns ett redovisningstekniskt fel på 3,3 mnkr som rättas till maj månad.

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet PROTOKOLL Bilaga 4 LS 128/08 DATUM DIARIENR 30 Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet är medvetna om besparingskravet på två procent och ställer sig bakom Åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslutade att föreslå Landstingsstyrelsen att föreslå Landstingsfullmäktige bifalla Åtgärdsplan för en ekonomi i balans. Yrkanden Thomas Ohlsson (C), Marcus Sjöström (KD) Helena Nauckhoff Jansson(M) och Lotta Egeland (M) yrkade avslag till förslaget. Inga-Lill Widlund (S) och Åsa Kratz (S) yrkade bifall till förslaget. Proposition Ordförande ställde proposition mellan avslag och bifall. Propositionsordningen godkändes. Utfall Den öppna omröstningen utföll till förmån för att bifalla förslaget. Reservation Oppositionen; Thomas Ohlsson(C), Marcus Sjöström(KD) Helena Nauckhoff Jansson(M) och Lotta Egeland(M) reserverade sig muntligt mot beslutet. Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Bilagor Åtgärdsplan för en ekonomi i balans Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\ls\2008\(10) extra LS 28 oktober\ 128, bil 4, KUFs Åtgärdsplan.doc Utskriftsdatum: SID 1(1) 08:24