Rapport om pollenanalys

Rapport om pollenanalys Rådhusplads, Brunn 254, PP53559 och PP53560 Anna Broström, Dr Paleoekolog Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV-Syd, Odlarevägen 5, 226 60 Lund, Sverige 2014-10-27 1

Innehåll Rapport om pollenanalys... 1 Rådhusplads, Brunn 254, PP53559 och PP53560... 1 Inledning... 3 Metoder... 3 Fältarbete... 3 Pollenpreparering och analys... 3 Resultat och tolkning... 4 Slutsatser... 7 Summary in english... 7 Referenser... 8 2

Inledning Syftet med pollenanlys av gyttja i brunn är att ta reda på vad brunnen använts till och vad som växte runt omkring i brunnens närhet när den var i bruk. Metoder Fältarbete Provtagning av sediment i brunnen gjordes med ryssborr och utfördes av Anna Broström, Per Lagerås och Mette-Marie. Brunnens sediment var 140 cm mäktiga och två borrkärnor med 5cm i diameter och 1 m tillvaratogs och dokumenterades i text och bild på plats. Sedimenten var till stor del minerogen och bestod av sandig siltig lera. På tre djup, 24-45 cm; 100-105 cm samt 111-114 cm återfanns organisk gyttja. De provtogs för makro och pollenanalys. Prov PP53559 och PP53560 tagna på 102 respektive 112 cm valds ut för pollenanalys (Tabell 1). Tabell 1: Brunn 254 Sedimentbeskrivning och provtagningsdjup för pollen och makro. Djup (cm) Beskrivning Provtagning Var är provet 0-24 Minerogen fyllnad: sandig, siltig lera 24-45 Organiskt fyllnad: gyttja Makro: PM53536 NM Kbh 34-35 Organiskt fyllnad: gyttja Pollen: PP53537 UV Lund 45-100 Minerogen fyllnad: sandig, siltig lera 100-105 Organisk fyllnad: gyttja 102 Organisk fyllnad: gyttja Pollen: PP53559 UV Lund 105-111 Minerogen fyllnad: sandig, siltig lera 111 114 Organisk fyllnad: gyttja 112 Organisk fyllnad: gyttja Pollen: PP53560 UV Lund 114 140 Minerogen fyllnad: sandig, siltig lera Pollenpreparering och analys Den kemiska prepareringen av proverna genomfördes av Jonas Bergman i laboratoriet på RAÄ UV Mitt. Det inkluderade lösning av kalk med 10% HCl, lösning av humusämnen med 10% Na OH, dekantering av grov minerogen material, lösning av fint minerogent material med 40% HF, lösning av organiskt material genom acetolys (1 del H 2 SO 4 till 9 delar C 4 H 6 O 3 ) samt inbäddning i glycerin. För pollenanalysen användes ett ljusmikroskop 400x och 1000x förstoring. Totalt räknades ca 400 pollenkorn i vart prov. Vid bestämningsarbetet fanns tillgång till en referenssamling av recenta pollenkorn samt gängse bestämningslitteratur (Punt 1976-2003, Moore m.fl. 1991, Reille 1995-1999). 3

Resultat och tolkning Pollensammansättningen i de två proverna var likartade. De innehöll pollen ett trettiotal växter av träd, buskar, gräs & halvgräs, risväxter, örter, odlade växter, åkerogräs, enstaka vattenväxtpollen samt sporer från ormbunke. Proverna innehöll även mycket träkolspartiklar och flagor av oförkolnad organiskt material. Trädpollen utgjorde 7 respektive 3 % i det övre och nedre provet och utgjordes av björk (Betula), hassel (Corylus), tall (Pinus), al (Alnus), ask (Fraxinus), ek (Quercus) och alm (Ulmus) i det nedre provet fanns också 1% fläder ( Sambucus nigra). Proverna innehöll sammanlagt 18 respektive 25 % gräs (Poaceae) och halvgräs (Cyperaceae) pollen varav gräspollen dominerar. Risväxterna utgjorde en tredjedel av båda proverna varav pors (Myrica gale) dominerade och ljung (utgjorde några procent i vart prov. Sammanlagt förekom 16 arter örtpollen i proverna och utgjorde 22 respektive 14 %. Korgblommiga (Comp SF. Cichorideae) dominerade bland örterna. De odlade växterna som var representerade i provet var de tre av sädesslagen, vete, råg och korn samt hampa och humle därutöver förekom enstaka pollen av åkerogräsen vildlin och blåklint. Sädesslagen utgjorde 3 respektive 5% av provet. Hampa (Cannabis sativa) och humle (Humulus lupulus) utgjorde 13 repektive 17% varav humlen var 1%. Enstaka pollen av vattenväxten bredkaveldun (Typha latifolia) förekommer i det nedre provet och ormbunks sporer av obestämbar art förkommer i båda. Flagor av träkol och oförkolnat organiskt material förekom i stor mängd i båda proverna. Ungefär en fjärdedel var oförkolnade flagor. Flagorna varierade i storlek mellan 5 och 100 µm. Kvoten pollen /flagor > 20 µm var 0.23 respektive 0.34 (Tabell 2). Tabell 2. Resultatet av pollenanalys av PP53559 och 53560 redovisat i antal och procent. Pollentypernas namn på latin och inom parantes på svenska Antal Procent % 53559 53560 53559 53560 Träd Alnus (Al) 5 1 1,0 0,2 Betula (Björk) 10 1 2,1 0,2 Corylus (Hassel) 9 6 1,9 1,4 Fraxinus (Ask) 1 0,0 0,2 Pinus (Tall) 17 9 3,6 2,2 Quercus (Ek) 1 1 0,2 0,2 Ulmus (Alm) 2 0,4 Delsumma 44 19 9,2 4,6 Buskar Sambucus nigra (Fläder) 5 1,2 Odlade växter 4

Cerealia sp (Sädeskorn indet.) 1 1 0,2 0,2 Hordeum (Korn) 10 11 2,1 2,6 Secale (Råg) 3 0,7 Triticum sp (Vete) 2 6 0,4 1,4 Delsumma 13 21 2,7 5,0 Åkerogräs Linum catharticum (Vildlin) 1 0,2 Centaurea cyanus (Blåklint) 1 2 0,2 0,5 Delsumma 1 3 0,2 0,7 Hampa & Humle Cannabis sativa (Hampa) 57 68 11,9 16,3 Humulus lupulus (Humle) 5 5 1,0 1,2 Delsumma 62 73 13,0 17,5 Risväxter Calluna vulgaris (Ljung) 13 23 2,7 5,5 Myrica gale (Pors) 149 102 31,2 24,5 Delsumma 162 125 33,9 30,0 Halvgräs & Gräs Cyperaceae (Halvgräs) 19 29 4,0 7,0 Poaceae (Gräs) 69 78 14,4 18,8 Delsumma 88 107 18,4 25,7 Örter Alchemilla (Daggkåpa) 2 1 0,4 0,2 Apiaceae (Flockblommiga växter) 1 0,2 Artemisia (Gråbo) 1 2 0,2 0,5 Aster type (Korgblommiga växter) 4 1,0 Chenopodium sp (Målleväxter) 9 1 1,9 0,2 Comp SF Cichorideae (Korgblommiga växter) 71 36 14,9 8,7 Dianthus type 4 0,8 Filipendula (Brudbröd/Älggräs) 3 0,6 Galium sp (Mårväxter) 1 0,2 Geranium sp (Näveväxter) 5 1,2 Plantago lanceolata (Svartkämpe) 2 0,5 Polygonum aviculare (Trampört) 1 0,2 Rumex acetosa (Ängssyra) 4 0,8 Sinapis sp (Senapsväxter) 3 4 0,6 1,0 Trifolium sp (Klöverväxter) 1 3 0,2 0,7 Urtica (Brännässla) 5 1,0 Delsumma 106 58 22,2 13,9 Vattenväxter Typha latifolia (Kaveldun) 3 0,7 Ormbunkar 5

Polypodium (Ormbunke) 2 2 0,4 0,5 Totalsumma 478 416 100,0 100,0 Pollen 7 61 Träkol/barkflagor >20 mikrometer 30 177 Brunnen har varit i bruk då det övre och undre organiska lagret avsattes fem respektive tre cm tjocka. Däremellan har ett sex cm tjock minerogent material, sandig siltig lera, sedimenterat ner i botten av brunnen. Sannolikt vattentransporterat från brunnens sidor eftersom och den jordart, moränlera, som brunnen är grävd i. Träd, örter, gräs och halvgräs förekommer i sådan mängd att de reflekterar växtligheten runt om brunnen ett öppet gräsmarks landskap med enstaka lövträd främst björk och hassel. Tallpollen flyger långt och har sannolikt inte växt i närheten av platsen. Flera av örterna som förekommer är kvävegynnade och trivs på ruderat mark runt bebyggelse, som till exempel brännässla och skräppa (Polygonom aviculare). Andelen sädesslagspollen visar att grödor hanterats eller odlats i närheten av brunnen. De växter som utmärker sig i framförallt mängd är pors och hampa. De är inte sannolikt att det växt runt brunnen utan istället lagts ner i den eller härrör från material som använts i brunnen. Hampa är en fiberväxt som använts till rep och framställs genom att växten blötläggs för att rötas. I proverna förekommer de i sådan mängd att de inte är sannolikt att växten blötlagts i brunnen utan istället kommer från rep som använts i brunnen. Däremot förekommer pors i sådan mängd att det sannolikt att delar av växten lagts i brunnen. Pors växer på öppna ytor strandnära eller på mossmark där även ljung (Calluna vulgaris) är en vanlig växt, därav förekomsten av ljungpollen i proverna Under medeltiden användes pors istället för humle vid ölbryggning. Växten blad och blommor är aromatisk och har också en viss bakteriedödande effekt. Under senare delen av medeltiden blev det vanligare med humle. Bark och skott användes för garvning av läder och blommor för gulfärgning av textilfibrer (Skene m. fl. 2000). Det som talar för att brunnen använts till att garva läder är den rika förekomsten av flagorna av träkol och oförkolnat organiskt material som skulle kunna vara rester av finfördelad bränd och obränd bark. Hampan skulle kunna vara från rep som använts för att binda skinnstyckena. Om brunnen använts i något steg i ölbryggning verkar mindre sannolikt. Att de två lagren har liknande sammansättning talar för att brunnen använts vid upprepade tillfällen minst två. Från det arkeologiska perspektivet är det svårt att tolka en oklädd djup small grop marken som har något med ölbryggning att göra. Garvning av läder eller textilfärgning verkar mer troligt. I utfyllnaden återfanns en trähink, slipsten, bennål, keramikskärvor, ben av nötkreatur, svin, get/får och säl. Keramiken dateras till c 1200-1400-talet. I trähinken låg en bit rep tillverkad av växtfiber. Fibern kan mycket väl vara hampa. 6

Makrofossilanalysen har gett väldigt lite information till tolkningen av brunnens användning. Några få fröer av ogräs som brännässla och flera arter av målla. Så pollenanalysen tillför väsentlig information. Slutsatser - Pollensammansättningen i de organiska sedimenten reflekterar både växtligheten runt omkring brunnen och vad den har använts till. Proverna har liknande pollensammansättning vilket tyder på att brunnen använts på samma sätt vid två tillfällen. - Flagor av träkol och oförkolnat organiskt material förekom i fem respektive tre gånger så hög koncentration som pollen - Växtligheten runt brunnen var öppen gräsmark med enstaka träd samt kvävegynnade örter som trivs nära bebyggelse. - Pors (Myrica gale) utgjorde en tredjedel av pollensammansättningen vilket tyder på att växten lagts ner i brunnen. Under medeltiden användes den aromatiska växten vid ölbryggning, gulfärgning eller garvning av läder. För det sistnämnda användes barken och skotten - Den rika förekomsten av flagor och stora andelen porspollen talar för att brunnen användes för att garva läder. Summary in english The well/textile dye pit/ leather taning pit at Rådhusplads summary of results and interpretation of pollen analysis in PP53559 and 53560 in Group 254. Intro: In February 2012 the sediment of two well-like cylindrical features excavated at Rådhhusplads in central Copenhagen were cored and subsampled for the purpose of macrofossil- and pollenanalysis. The sediment in the features were 100 and 140 cm deep respectively and contained mainly sandy, silty clay and three thinner layers of organic sediment. In the latter of the features, group 254, pollen samples at in two separate organic layers at 102 and 112 cm depth (PP53559 and 53560) were selected and analysed. Results: The two pollen samples in the well have very similar content of pollen and other plant remains. Apart from pollen there is quite a lot of charcoal particles and non burnt bark. The samples are dominated by herb and grass pollen and the percentage of tree pollen is only one tenth of the sample. Among the herbs there are many nitrogen favored plants i.e. weeds. The interesting part of the sample is the one third of Sweet gale (Sv. pors La: Myrica gale) and one eight of hemp (Sv. hampa La Cannabis sativa). The concentration of these species i very high and cannot come from the surrounding vegetation only. Instead this pollen must originate from activity in the well. 7

Interpretation Sweet gale is a aromatic, lightly septic and yellow coloring plant and are during middle age mainly used for three things: Beer brewing, dying wool and linen yellow, and also the bark and shoots are used to tan leather. Hemp fiber is used for ropes and other textile utilities. The feature (Group 254) was originally interpreted as to have been a well that was later backfilled with domestic waste, but the results of the pollen analysis may now call that into question. From a archaeological perspective it is difficult to interpret that an unlined deep narrow pit in the ground would specifically relate to brewing, but leather tanning and/or textile dyeing might be more likely. The combination of Hemp and Sweet Gale also perhaps would suggest a textile related function. Finds from the base fills of this feature included a wooden bucket, a whetstone, a bone needle, pottery shreds, and a certain amount of animal bone (mainly domesticated species, cattle, pig, sheep/goat, and a seal bone). The ceramic finds suggest a date of c. 1200 1400 AD. Within the bucket a single piece of rope of plant fiber was found. This fiber might be hemp. The macrofossil analysis of group 254 has given little information - no finds of hops or Myrica gale - and only a few seeds of various ruderals, such a nettle and several species of Chenopodium. The macro finds are thus inconclusive as regards function of the well, so the information given by the pollen analysis is really good. There are finds of retting contexts in Copenhagen before, and it may very well be textile-related activity also in this case. Referenser Berglund, B. E., Björkman, L., Holmqvist, B. H. & Persson, T. (2006) Vegetationens utveckling från istid till nutid. I Fröberg (ed.). Blekinges flora. SBF- förlaget, Uppsala. Moore, P. D., Webb, J. A., Collinson, M.E. 1991. Pollen analysis (2 nd edition). Blackwell, Oxford Mossberg, B. & Stenberg, L. 1992. Den nordiska floran. Wahlström & Widstrand Punt, W. 1976-2003. The Northwest European Pollen Flora I- VIII. Elsevier Scientific, Amsterdam. Reille, M. 1995-1999. Pollen et spores d Europe et d Afrique du nord. Laboratoire de Botanique Historique et Palynologie, Marseille. Skene, K. R., Sprent, I. J., Raven, J. A., and Herdman, L. 2000. Myrica gale L. Journal of Ecology Volume 88, Issue 6 pages 1079-1094. 8