Kinas ekonomi andra kvartalet 2004: Stabiliserad tillväxt?

Telemeddelande (A) Sid. 1(8) Mnr PEKI/20040818-1 2004-08-18 Peking Ambassaden i Peking Erik Widman UD-ASO Dnr 94 Kinas ekonomi andra kvartalet 2004: Stabiliserad tillväxt? Tempot i den kinesiska ekonomin avtog under andra kvartalet. Risken för en hård landning kvarstår, men ter sig inte överhängande. Tillväxten rapporterades vara 9,6 procent, vilket var lägre än väntat. Framförallt minskade tillväxten i industrin till 16,2 procent i juni från 19,1 i april och i heta sektorer som t.ex. fordon, aluminium och cement. Kraftig elbrist har tvingat industrier att avbryta tillverkningen. Utan att använda marknadsbaserade instrument, t.ex. räntehöjningar, förutom ökade reservkrav, har åtgärder vidtagits som ledde till lägre tillväxt i investeringar, nya lån och penningmängd, faktorer vilka ansågs ligga bakom den alltför starka ekonomin. Inflationen däremot ökade till 5,0 procent i juni. De ekonomiska reformerna drevs vidare med beslut om att minska det statliga inflytandet över investeringar och ett förslag till ny konkurslag. Nya siffror visade att antalet extremt fattiga ökade under 2003 för första gången sedan 1978. Åtstramningen har gett effekt Efter halvårsskiftet föreföll det som om regeringens åtgärder för att dämpa vårens överhettning hade fått effekt. Tillväxten under det andra kvartalet rapporterades vara 9,6 procent vilket var lägre än de 10,5-11,0 procent som de flesta analytiker hade väntat. Den stora skillnaden kan förklaras av att den statistiska byrån samtidigt reviderade tillväxtsiffrorna för det andra kvartalet 2003 från 6,7 till 7,9 procent med motiveringen att den negativa effekten av

2(8) SARS-utbrottet under våren föregående år hade överskattats. 1 Samtidigt reviderades tillväxtsiffran för det första kvartalet till 9,8 procent. Det föreföll som om åtstramningarna under det gångna året hade varit effektiva. Tillväxten i industrin 2 avtog till 16,2 procent på årsbasis i juni från 19,1 procent i april. Tillväxten avtog särskilt i överhettade sektorer som fordon, aluminium och cement jämfört med första kvartalet. Åtstramningen drabbade däremot inte jordbrukssektorn, som ökade med 5,1 procent jämfört med 4,5 procent under första kvartalet, och tjänstesektorn som steg till 8,3 procent från 7,7. Flertalet bedömare förväntar sig något lägre tillväxt under andra halvåret. Ett statligt forskningsinstitut förutspår en tillväxt på 8,5 procent under det tredje kvartalet. En bank beräknar tillväxten till 9,0 procent i tredje kvartalet, 8,2 procent i andra, vilket ger 9,2 procent för helåret 2004. Asienbanken förväntar sig 8,7 procent för helåret. Under 2005 väntas tillväxten sjunka till 7,7 procent enligt Asienbanken och omkring 8 enligt en oberoende analytiker. Inflationstakten fortsatte däremot sin stigande trend och nådde 5,0 procent på årsbasis i juni. Centralbanken förväntar att inflationstakten kommer att avta mot årets slut, men bedömer att den kommer att fortsätta uppåt under det tredje kvartalet på grund av prisökningar på råvaror, kol, olja, elektricitet och transporter. Banken hade i skrivande stund inte givit några indikationer att den skulle vidta åtgärder trots att inflationen hade nått den kritiska femprocentsnivån. Det råder oenighet i analytikerkåren om inflationstrycket. Vissa stödjer bankens prognos och påpekar att det framförallt är prisökningar på mat, som steg med 14 procent på årsbasis, som har drivit inflationen, och att dessa ökningar väntas avta under hösten. Samtidigt har priserna på tillverkade varor inte rört sig uppåt. Andra är inte fullt så optimistiska och varnar för att inflationstendensen kan tillta mot årets slut. Alltför snabb nedkylning? Regeringens målsättning med åtstramningen har varit att minska investeringar i vissa sektorer som bedömdes vara överhettade genom att begränsa kreditgivning och nya tillstånd. Detta förefaller att ha lyckats. I juli och augusti varnade flera analytiker för att ekonomin till och med riskerade att kylas ned snabbare än önskvärt. 1 Den nationella statistiska byrån ådrog sig skarp kritik från inhemska medier och finansanalytiker för bristande metoder och för att låta sig påverkas av yttre faktorer. 2 Företag med mer än 5 miljoner RMB i försäljning.

3(8) Ökningstakten i investeringar under det andra kvartalet sjönk till 22,3 procent på årsbasis från 43,0 procent under det första. Enligt en bank kommer tillväxten i investeringarna att fortsätta att sjunka under de kommande 6-12 månaderna eftersom antalet nya projekt har minskat med 9,5 procent vid utgången av juni jämfört med föregående år. Tillväxten i utländska direktinvesteringar var dock stabil. Under andra kvartalet ökade genomförda projekt med 15 procent på årsbasis och kontrakterade ökade med 37 procent, vilket är i linje med respektive trend. Tillgången till lån begränsades också. Ökningen på årsbasis i den totala kreditmängden i lokal valuta sjönk till 16,3 procent i slutet av andra kvartalet från 20,1 procent i det första. Tillväxten i penningmängden (M2) sjönk till 16,2 procent i slutet av det andra kvartalet från 19,1 procent i slutet av det första. Detta var den lägsta ökningen på nästan två år. Centralbanken förväntar sig fortsatt låg tillväxt i M2 under det tredje kvartalet och att målet på 17 procent ska uppnås. Detta kan eventuellt förklara varför banken ännu inte har vidtagit några ytterligare åtgärder mot inflationen. Den minskade efterfrågan på investeringar har lett till försämringar för företagens finanser vilket kan öka risken för en ny våg av dåliga lån. Dels har tillväxten i lager och obetalda fordringar nästan fördubblats till 19,9 och 18,2 procent respektive på årsbasis i slutet av juni från 10,4 och 9,7 procent ett år tidigare. Dels har vinstökningen på årsbasis sjunkit till 39,5 procent under andra kvartalet från 44,2 under det första. Råvarusektorerna drabbades särskilt. Vinsten minskade med 93 procent mellan april och juni för aluminium och med 54 procent i järn och stålsektorn. Den snabba omsvängningen minskade förtroendet i ekonomin. Både företagar- och konsumentförtroendeindexet sjönk med 5 procent mellan mars och april. Oron för att åtstramningen har varit alltför kraftig fick regeringen att lätta lite på svångremmen i juli. Dessa åtgärder bedömdes av analytiker kunna bidra till en viss uppgång i investeringar, men skulle inte leda till en ny överhettning. Regeringen förefaller nu vilja upprätthålla de vidtagna åtgärderna och avvakta utfallet. En nedgång kan emellertid komma att motverkas av konsumenterna och utlandet. Ökningstakten i detaljhandeln i juni var 13,9 procent vilket var över trenden på ca 10 procent de senaste två åren. Det var framförallt försäljningen av mat som ökade, vilket ledde till att inkomsterna på landsbygden steg med

4(8) 16,1 procent under det första halvåret. Det var den högsta nivån sedan 1997, högre än i städerna, och väntades leda till ökade konsumptionsefterfrågan på landsbygden under andra halvåret. En fortsatt stark export, som ökade med 37,1 procent under andra kvartalet, kompenserar också för investeringsbortfallet, men en ännu högre ökning av importen, 42,8 procent, drar ned nettoeffekten på tillväxten. Åtstramningens verktygslåda Åtstramningen av ekonomin har primärt åstadkommits genom administrativa åtgärder. I tre omgångar har reservkraven för bankerna höjts, men andra marknadsbaserade instrument, t.ex. räntehöjningar, har inte använts. Tyngdpunkten har legat på att förbjuda vissa byggprojekt, begränsa tillgången till mark och att uppmana banker och lokala myndigheter att inte bevilja krediter och investeringar för att dämpa aktiviteten i vissa sektorer som bedömdes vara överhettade har genomförts. Provinsregeringar har beordrats att begränsa prisökningar. Uppmjukningar i åtstramningen, som gjordes i juli, var också administrativa. Bankerna instruerades att förse "bra" företag med tillräckligt arbetande kapital. "Viktiga" och "brådskande" investeringsprojekt skulle också få tillåtelse att införskaffa ny mark. Många ekonomer har förståelse för att regeringen i första hand använder sådan typer av administrativa åtgärder. De menar att Kina befinner sig i en övergångsfas mellan planerings- och marknadsekonomin samt att de marknadsbaserade instrumenten är outvecklade, t.ex. saknas en stor statsobligationsmarknad för en effektiv räntepolitik. Samtidigt kan det konstateras att försöken att styra ekonomin med order tenderar att leda till snedvridning av allokeringen av kapital. När t.ex. bankkontoren beordras öka utlåningen till "bra" företag saknas det kriterier för att säkerställa att pengarna kommer till den mest effektiva användningen. Detta riskerar att leda till en ny våg av dåliga lån. Företag med goda guanxi klarar sig! Effekten av amerikanska räntehöjningar Om den amerikanska centralbankens styrränta mot förmodan skulle höjas mycket snabbt skulle det kunna ha en negativ effekt på tillväxten i Kina. Det nuvarande nettoinflödet av utländskt kapital skulle riskera att minska vilket

5(8) skulle påverka penningmängden, långivning och i förlängningen investeringar negativt, och därmed öka risken för en hård inbromsning av ekonomin. Den amerikanska centralbankens uttalade avsikt att höja styrräntan i "väl avvägd takt" talar ännu så länge emot det scenariot. Därtill är Kina relativt väl skyddat av den stora reserven av utländskt kapital, som vid andra kvartalets utgång uppgick till 471 miljarder US-dollar. Faktum är att de amerikanska räntehöjningarna ger den kinesiska centralbanken större manöverutrymme att höja räntan för att kontrollera inflationen utan att förstärka inflödet av utländsk valuta. Energikrisen Under det andra kvartalet kom energibristen i Kina och dess negativa effekter på tillväxten alltmer i fokus. Den kraftiga utvecklingen inom den tunga industrin och ökningen av hushållsapparater har drivit efterfrågan på elektricitet långt över tillgången, trots en årlig ökning av energiproduktionen med 10-15 procent sedan 2001. Elunderskottet beräknas kosta landet mellan en och två procentenheter i tillväxt. Hittills i år har 24 av 31 provinser tvingats att ransonera elen. I Kanton har myndigheterna tvingat 4 000 företag att stänga under två arbetsdagar i veckan. I Shanghai har tiotusentals arbetare uppmanats att ta en veckas semester under sommaren. I Hangzhou har energiintensiva industrier beordrats att stoppa produktionen dagtid fyra dagar i veckan. I Peking uppmanas myndigheter och företag att inte sänka rumstemperaturen under 26 grader. Ibland stängs elen av med bara minuters varsel oavsett konsekvenser för produktionsprocessen. Flera företag rapporterar att det kan ta dagar att komma igång med tillverkningen efter ett avbrott. Otillräcklig sammanlänkning av de regionala transmissionsnäten har begränsat möjligheten att motverka bristsituationen. Elproduktionen har drivit upp priset på kol, den viktigaste energikällan, och lett till en överlastning av transportsystemet där kol tränger ut andra transporter. Ny kapacitet kommer från dyrare dieseldrivna kraftverk. Bristsituationen har tvingat myndigheterna att höja elpriset med omkring 6 procent under det första halvåret. De flesta bedömare menar att detta inte är tillräckligt. För att avhjälpa bristen har 144 nya kraftverk godkänts som ska addera 75 gigawatt (GW) till den installerade kapaciteten på 385 GW, enligt China Economic Quarterly (CEQ). Många fler kan komma att byggas.

6(8) Resultatet riskerar att leda till ett allvarligt överskott i kapaciteten om några år, enligt CEQ. Bakgrunden till situationen är planekonomins grepp om energipolitiken, menar CEQ. Elpriserna, som sätts av den f.d. plankommissionen, hålls alltför låga, framförallt för hushållen. Utvecklingen av kraftproduktionen präglas av ryckighet. Plankommissionen underskattade efterfrågeutvecklingen när den senaste femårsplanen lades 2000. Nu riskerar de samlade satsningarna att överskatta den framtida efterfrågan. Utbyggnaden av elkraften med dieselgeneratorer och ökningen i försäljningen av bilar har också ökat efterfrågan på olja. Importen av råolja beräknas stiga med 21 procent i år till 110 miljoner ton. Det rekordhöga oljepriset (ca 45 USdollar per fat i skrivande stund) bedöms dock inte få allvarliga direkta konsekvenser för ekonomin. En analytiker menar att en höjning av priset med 10 dollar endast skulle minska tillväxten med 0,25 procentenheter. Beslutsfattare oroar sig dock alltmer för säkerhetsaspekterna av oljeberoendet, bland annat på grund av att 60 procent av importen kommer från Mellanöstern. En strategiskt oljereserv är planerad, men hittills har den inte fyllts eftersom man inte gärna vill köpa den nu rekorddyra oljan. Nya marknadsreformer: konkurslag och investeringsregler Under våren och sommaren har två större förslag till fortsatta marknadsekonomiska reformer presenterats. I juni överlämnades ett utkast till ny konkurslag till folkkongressen. Den nya lagen, som förväntas träda i kraft i början av nästa år, uppges stärka långivares rättigheter och etablera tydligare regler för kreditorer att skydda sina intressen. Viktiga förändringar inkluderar en klar definition av obestånd, juridiskt ramverk för omstrukturering, tydliga intressentklasser och regler mot brottsligt förfarande, t.ex. återbetalning av lån till insiders. Den nya lagen ska gälla både statliga och privata företag, men uppskattningsvis 2 000 statliga företag kan komma att få en övergångsperiod på uppemot fyra år. Den nya konkurslagen är en viktig komponent för att utveckla marknadsekonomin, bl.a. genom att göra det möjligt att lägga ner företag som kommit på obestånd. Den stärker också möjligheterna att upprätta en fungerande marknad för dåliga lån, vilket är avgörande för att stärka det finansiella systemet.

7(8) I juli presenterades en reform av investeringssystemet som lovade att minska det statliga inflytande över investeringsbesluten. Framöver ska endast statligt finansierade investeringar godkännas av myndigheterna. För storskaliga och s.k. begränsade projekt ska myndigheterna endast pröva med hänsyn till ekonomisk säkerhet, sociala effekter, miljöskydd och monopol. Övriga investeringar ska endast registreras för statistiska syften. Enligt en bank stärker investeringsreformen effektiviteten i kapitalallokeringen genom att återföra beslutsfattandet till investerarna och genom att öka transparens och förutsägbarhet. Banken menar också att den kommer att hjälpa de kommersiella bankerna att genomföra sina egna reformer eftersom de nu kommer att överta större ansvar för kreditbeslut som tidigare fattades av industripolitiska hänsyn. Ökat antal extremt fattiga Fattigdomen i Kina ökade under år 2003 för första gången på ett kvarts sekel. Enligt nya officiella siffror föll 800 000 kineser ned under den officiella fattigdomsgränsen med inkomster lägre än 77 US-dollar per år (0,21 dollar per dag). Det motsvarar en ökning med nästan 3 procent. Officiellt lever 30 miljoner på mindre än 77 US-dollar per år och 65 miljoner på mindre än 106 US-dollar (0,29 dollar per dag). Myndigheterna menar att naturkatastrofer var orsaken bakom den ökande fattigdomen. En annan förklaring är att inkomsterna på landsbygden har ökat betydligt långsammare än i städerna där de positiva effekterna av de ekonomiska reformerna har haft störst effekt. Under 2003 ökade inkomsterna per capita i städerna med 9,0 procent och på landsbygden med 4,3 procent. Statistisk sammanfattning De statistiska uppgifterna i denna rapport bygger (om inte annat anges) på data offentliggjorda av Kinas National Bureau of Statistics. Tillförlitligheten i dessa uppgifter är omdebatterad. Den kraftiga revideringen av tillväxtsiffrorna för 2003 som beskrivs i denna rapport understryker frågetecknen. Den statistiska byrån ska kontinuerligt revidera sina uppgifter enligt internationell standard vilket innebär att uppgifter från tidigare rapporter från ambassaden kan skilja sig från senare rapporter, se t.ex. tillväxtsiffrorna för det första kvartalet i år som har reviderats till 9,8 procent. I den nedanstående tabellen redovisas dock de siffror som rapporterades vid utgången av det första kvartalet.

8(8) '03 K1-2 '03 K1-3 '03 K1-4 '04 K1 '04 K1-2 BNP-tillväxt, % 8,2 8,5 9,1 9,7 9,7 BNP mrd USD 604,7 955,5 1405,7 328,6 710,1 Export mrd USD 190,3 307,7 438,4 115,7 258,1 Import mrd USD 185,8 298,6 412,8 124,1 264,9 Ökn statl investeringar % 32,8 31,4 28,4 46,1 28,6 Inflation: KPI % 0,6 0,7 3,1 3,0 5,0 (slutet av perioden, årsbasis) Detaljhandelspriser % -0,4-0,4 1,9 1,7 4,1 (slutet av perioden, årsbasis) Ökn industriproduktion % 16,2 16,5 17,0 17,7 17,7 Utl dir inv (kontr) mrd USD 51,0 80,2 115,1 34,3 72,7 Utl dir inv (real) mrd USD 30,3 41,6 53,5 14,1 33,9 Valutareserv mrd USD 346,5 383,9 403,2 439,8 470,6 Utlandsskuld mrd USD ** ** ** ** ** Växelkurs RMB/USD 8,2774 8,2770 8,2767 8,2771 8,2771 Tillväxt M2% (året före) 20,8 20,7 19,6 19,1 16,2 ** = ingen uppgift LJUNGGREN CC: Shanghai, Generalkonsulat Kanton, Generalkonsulat Hongkong, Generalkonsulat