Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor

Relevanta dokument
Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kapitel 15. Syra-basjämvikter

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

Här växer människor och kunskap

Vätebindningar och Hydro-FON-regeln. Niklas Dahrén

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Syror och baser. H 2 O + HCl H 3 O + + Cl H + Vatten är en amfolyt + OH NH 3 + H 2 O NH 4. Kemiföreläsning

d=236

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Diplomingenjörs - och arkitektutbildningens gemensamma antagning 2017 Urvalsprov i DI-kemi 31.5.

4. Organiska föreningars struktur

Intermolekylära krafter

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kapitel 14. Syror och baser

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Syror, baser och ph-värde. Niklas Dahrén

KEMI 5. KURSBEDÖMNING: Kursprov: 8 uppgifter varav eleven löser max. 7 Tre av åtta uppgifter är från SE max. poäng: 42 gräns för godkänd: 12

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Allmän Kemi 2 (NKEA04 m.fl.)

5.1 Den korresponderande basen till en syra är den partikel du får då en proton har avgivits. a) Br - b) HCO 3. c) H 2 PO 4.

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Sura och basiska ämnen Syror och baser. Kap 5:1-5:3, (kap 9)

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Organiska föreningar - Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Övningsuppgifter Syror och baser

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kapitel 2. Kovalent bindning

TESTA DINA KUNSKAPER I KEMI

Repetitionsuppgifter. gymnasiekemi

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

Kemisk jämvikt. Kap 3

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Organisk kemi. Till provet ska du

Organiska föreningar - del 8: Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F4

1 Tror du reaktionen nedan är momentan eller ej? Motivera. 1p S 2 O H + S(s) + SO 2 (g) + H 2 O(l)

KEMA02 Föreläsningsant. F2 February 18, 2011

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Syra-basjämvikter. (Kap )

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Kapitel Kapitel 12. Repetition inför delförhör 2. Kemisk kinetik. 2BrNO 2NO + Br 2

Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

KEMA02 Föreläsningsant. F1 February 17, 2011

Tentamen i KEMI del A för basåret GU (NBAK10) kl Institutionen för kemi, Göteborgs universitet

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.

Kapitel Repetition inför delförhör 2

Kemisk jämvikt. Kap 3

REPETITIONSKURS I KEMI LÖSNINGAR TILL ÖVNINGSUPPGIFTER

Föreläsningsplan Del 1 Allmän kemi

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

STEREOKEMI B C. alla objekt har en spegelbild KOKA05/ många objekt är inte identiska med sin spegelbild. har ingen spegelbild

Titrering av en stark syra med en stark bas

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

Skrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

På samma sätt ges ph för en lösning av en svag bas och dess salt av:

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Atomen och periodiska systemet

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2012, OMGÅNG 2

Transkript:

Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml Atomer och kemiska bindningar Valenselektroner, vad ämnet har för kemiska egenskaper och hur det kommer att reagera och fungera. Molekylformler räcker inte för att förklara ett ämnes kemiska egenskaper, måste också titta på dess struktur i rymden, vilket kan representeras av en strukturformel. Isomerer = samma molekylformel olika ämnen Struktur i rymden, dvs ett ämnes 3-dimensionella utseende, är därför viktigt. Elektronorbitaler i stället för skal. En sannolikhetsfunktion, en vågfunktion. Var är det sannolikt att en atom befinner sig. Olika energinivåer. Olika sorters orbitaler, s och p. (Finns även d och f.) Energinivå i nivå 1 finns 1s Energinivå 2 2s samt 2p Ritas som pilar, när det är fyllt så är det en pil upp och en pil ner. (Har med spinn att göra) H 1S H två vätekärnor som delar på en 1 s orbital = kovalent bindning. Orbitaler som delas = kovalent bindning C = har i sitt grundtillstånd 1 S?? 2 S?? 2p?? två av tre Mer fördelaktigt för kol vid reaktioner att hybridisera: C(sp3)= 1 S?? sp3???? C 1 s full 4 st hybrider = sp3 orbitaler. page 1 / 8

C(sp2)= 1 S?? sp2??? 2p? 2p bindningar = pi-bindning C(sp)= 1 S?? sp???? sp bindningar = sigmabindningar De är nu likvärdiga och har ingen skillnad i energinivå. Nu har vi fyra orbitaler som har samma egenskaper, de fyra kommer förhålla sig likadana i rummet, de kommer att förhålla sig så att de har samma vinkel mellan sig. Går igenom det mer under organkemin. Syra bas och ph Vattnets autoprotolys. Vatten står alltid i en jämvikt. 2 H20? H30+ + OHpH är ett mått på hur många (koncentrationen av) H+ vi har i en lösning. Högt ph = basiskt Lågt ph = surt. ph = den negativa 10-logaritmen av [H+] koncentrationen poh = samma sak som ovan fast av [OH-] koncentrationen ph + poh = 14 [H+] = i mm = 10-3 M ph = -log [10-3] ph = 3 En syra är något som kan ge ifrån sig en proton (eller en vätejon). HA + H20? H3O+ + AEnprotoniga syror (HF, HCL, HNO3 etc) Flerprotoniga syror (H2SO4 (stark= svavelsyra, HSO4- vätesulfat bildas då svavelsyra donerat sin första proton och den är inte stark) (H3PO4 etc) Organiska syror (-COOH) egentligen ingen skillnad från andra syror men de har en speciell struktur, en organisk struktur. Syror kan ha olika styrkor. Hur stor del av de vätejoner som de bär på kan de donera till en lösning. page 2 / 8

En stark syra är HCL. Den kommer att genomgå en fullständig reaktion med vatten och dela upp sig helt i CL- och H30+. Svaga syror blir i jämvikt i stället. Den genomgår inte fullständig protolys. Stark bas NaOH kommer helt att lösas upp i vatten, det blir en fullständig reaktion och inte en jämvikt. NH3 är en svag bas NH4+ (ammonium) + H20? NH3 + H3O+ syra korr. Bas HCL + NaOH? Na+ + Cl- + H20 det bildas inga OH- eller H+ joner och alltså är ph:t det samma! En stark bas kan alltid neutraliseras av en stark syra. Buffer En buffertlösning är en vattenlösning som vanligtvis innehåller en svag syra och dess korresponderande bas i någon proportion. Funktionen av en buffertlösning är att hålla ph stabilt. Om ph i lösningen höjs kommer detta att kompenseras av att den svaga syran avger H+ och sänker ph igen. Om ph minskar kommer basen att ta upp H+ och ph ökar igen. Beroende på vilken syra (och därmed också dess korresponderande bas) vi har i buffertsystemet, så varierar det ph som mest buffertkapacitet erhålls vid. Den optimala buffringen sker när vi har ett förhållande mellan syran och dess korresponderande bas som är 1:1. Vid detta förhållande är ph = pka för syran, och därmed buffrar en buffertlösning bäst vid ett ph som är nära syrans pka. Buffertlösningar används inom många levande organismer, inkluderat människor för att reglera ph. I blodet har vi en buffertlösning som håller ph inom ett ganska snävt område som behövs för att vi ska överleva. HPO2-4 + H+? H2PO4Buffrar, tillsatts av jonen ändrar inte koncentrationen av den samma. Syrakonstanten pka Ka är ett mått på hur stark syran är. Låg pka = en stark syra. Ett högt pka är en svag syra. Pka = - log10 (Ka) page 3 / 8

Buffertformeln eller Henderson-Hasselbalch ekvationen: ph = pka + log10 ([A-] / [HA]) Beräkna: HA (ättiksyra)? H+ + A0,20 M 0,50 M Ka = 1,8 * 10-5 ph = -log10 (1,8*10-5)+ log10 (0,50/0,20) Organisk kemi Kolhaltiga ämnen. Kolhydrater, DNA, lipider och proteiner, allt är uppbyggt av kol. En sicksack innebär att de kan binda till 4. (sp3 hybridiserade kol) om de inte har det så ritar man ut dubbelbindningen. Kan inte roterar runt en dubbelbindning (pi-bindning). Syre kan antingen sitta dubbelbundet eller enkelt, men om det är enkelt så sitter det med ett annat kol eller som OH. Även N ingår ofta i organiska föreningar. Det kan dubbel eller trippelbinda till kol. Även svavel, som beter sig som syre. Oftast de atomtyper som vi kommer stöta på i organkemin. För att kunna namnge: En stam med hur många kol som är grunden i ämnet. Metan Etan Propan Butan Pentan Hexan Heptan Oktan Nonan Dekan Alkaner CH4 bara sp3 hybridiserade, inga dubbelbindningar eller annat. Etan H3C ---------- CH3 Propan page 4 / 8

Butan Cykloalkaner Cykliska alkaner Cyklohexan Polymerer Kedja av ihopkopplade subenheter. Samma eller olika. Samma i tex polyeten, olika i tex DNA. Isomeri Konstitutionell Isomeri Samma formel olika sammanbundna atomer - olika egenskaper Stereoisomeri E/Z-Isomeri samma bindningar olika organisation i rymden olika egenskaper E och trans, då sitter de diagonalt. De atomer som räknas är de som är tyngst. Z eller ciss, så sitter de tyngsta atomerna sitter på samma sida av dubbelbindningen. Får olika egenskaper och beter sig olika. Stereoisomeri Kiralt kol Stereoisomeri Kiralitet, samma struktur spegelbilder (enantiomerer) samma kemiska egenskaper S respektive R (beroende på atomernas molekylvikt runt det kirala kolet) De har nästan exakt samma egenskaper, men de bryter polariserat ljus olika, vilket ligger till grund för hur de namnges. Vi namngivning så vrids de så att den lättast atomen är vriden bakåt. Tyngd efter det blir prioritet i en cirkel. Vänster varv blir s. I detta fall S-alanin. R-alanin kan inte namnges som den ser ut nu, den måste flippas först. Vändas över så att den speglas. Om man nu gör en ring av prioritet ovan så blir det högervarv = i detta fall R-alanin. (Vi kommer inte behöva namnge på tentan men veta vad det är och varför och hur man tänker när man namnger dem och vad som skiljer dem åt.) I detta fall är exemplena enkla aminosyror och det innebär att alla aminosyror (utom en) ser ut så här och har kirala kol. Stereoisomeri Diastereomerer Stereoisomerer som ej är spegelbilder olika kemiska egenskaper Alla kolen binder till 4 och är kirala, men de är alla olika. De är inte direkta spegelbilder. Samma atomuppsättning och samma antal kirala kol, men de är inte spegelbilder. page 5 / 8

Intermolekylära bindningar Vätebindningar Kan ske mellan Syre, Kväve & Fluor. (FON) Vätebindningar är stabila och det är det som gör att det tar tid för vatten att dunsta. Håller vattnet i vätskeform länge. Andra ämnen som liknar vatten men som inte har väntebindningar så hade det varit gas i rumstemperatur, också därför som vatten i isform flyter på vatten. Viktigt med vätebindningar inom proteiner blad annat. Dipol-dipol Uppstår då molekylen har en partiell laddning (skillnad i elektronegativitet). Det är den negativa delen som dras till den positiva. Jonbindning (stark) En helt positiv respektive negativ laddning för att det ska räknas som en jonbindning. Ett exempel inom organisk kemi är karboxyler och aminer. (Oorganiskt = alla salter). En jon och en dipol kan också fungera. Hydrofoba interaktioner van der Waals bindning De har inga uppenbara laddningar partiellt, men beroende på rotationer i molekyler med mera så kan du få en momentan laddning som kan ge upphov till en tillfällig partiell laddning. Det är en svag bindning, men i långa kedjor (stora molekyler) kan det ändå ge en sammantagen laddning som är effektiv.?-interakton (?-? stacking) Pi-system inom vissa aminosystem. Pi system som är när varandra kan interagera med varandra och hålla ihop. Namngivning Exempel 1. Hitta längsta kedjan det blir stammen till namnet 2. Förgreningen(ar) blir en (eller flera) funktionell grupp(er) 3. Var sitter den funktionella gruppen? Numrera så att deras placering får så lågt värde som möjligt. En felnylgrupp (eller bensenring) räknas inte in i längsta kolkedjan utan räknas som en funktionell grupp. I fallet med syra så räknar man alltid från syran. page 6 / 8

Övningsuppgifter Allmän och organisk kemi Allmän kemi: 1. Hur stor massa (i gram) ska vägas upp för att få 0,50 mol NaCl? (Molmassan (M) för NaCl är 58,4 g/mol) m=n*m m = 0,50 * 58,4 = 29,2 g 1. Vad är substansmängden (i mol) av 12 g NaOH? (Molmassan (M) för NaOH är 40,0 g/mol) m = n*m n = m/m n = 12 g /40 g/mol n = 0,35 mol 1. Hur stor massa krävs för att göra en 250 ml fysiologiskt koksaltlösning (150 mm)? (Molmassan (M) för NaCl är 58,4 g/mol) Volym = 250 ml = 0,25 dm3 Koncentration = 150 mm = 0,15 M n = c * V n = 0,15 M * 0,25 dm3 n = 0,0375 m = n * M m = 0,0375 mol * 58,4 g/mol m = 2,19 g 1. Du löser upp 15 g KCl i 200 ml vatten, vad blir koncentrationen (i M)? (Molmassan (M) för KCl är 74,6 g/mol) n = c * V m = n * M n = 15 g / 74,6 g/mol n? 0,20 mol n = c * V 200 ml = 0,20 dm3 0,20 mol c = n / V c = 0,20 mol / 0,20c = 1 M 1. Du vill använda lösningen du gjorde i uppgift 4 som stocklösning för att göra en KCl lösning på 1,0 L med koncentrationen 100 mm, hur gör du? c1 * V1 = c2 * V2 page 7 / 8

1M * X = 0,1 M * 1 dm3 x = 0,1dm3 x = 0,1 dm3 av stocklösningen och addera 0,9 dm3 vatten 1. Vad är skillnaden på bindningarnas orientering i rymden på en kolatom som binder med 4 st sp3 orbitaler mot en atom som binder med 3 st sp2 och 1 st 2p orbitaler? Är det någon skillnad i rotation kring bindningarna? 1. Rita upp reaktionsformeln för buffring av H+ (ph) i ett fosfatbuffertsystem. Vilken jon är den svaga syran och vilken är den konjugerande basen? (Fosfatbuffert består av HPO42- och H2PO4-) HPO42 + H+ H2PO4 bas (kan ta upp H+) syra (kan avge H+) 1. Vad är ph i en buffert med ättiksyra (CH3COOH) 0,20 M och acetat (CH3COO-) 0,40 M? (pka för ättiksyra är 4,76) Buffertformeln eller Henderson-Hasselbalch ekvationen: ph = pka + log10 [A-] / [HA] ph = 4,76 + log10 [0,40 M] / [0,20 M] ph = 4,76 + log10 * 2 ph = 5,06 1. Vad blir ph i en fosfatbuffert om man blandar 615 ml 0,100 M Na2HPO4 med 385 ml 0,100 M NaH2PO4? (pka för (divätefosfat) H2PO4- är 7,2) Lite klurigt, räkna ut C först eftersom det är c som ska sättas in. I detta fall spelar det ingen roll eftersom det är en kvot. Men kanske säkrast att räkna ut c i alla fall. ph = pka + log10 ([A-] / [HA]) Na+ + H2PO4-= syran, pka för H2PO4- är 7,2 ph = 7,2 + log10 (615 / 385) ph = 7,2 + 0,2 = ph = 7,4 1. Beräkna pka för mjölksyra om ph är 4,46 i en lösning med 0,1 M mjölksyra (CH3CH(OH)COOH) och 0,4 M laktat (CH3CH(OH)COO ). ph = pka + log10 ([A-] / [HA]) 4,46 = pka + log10 ([0,4 M laktat] / [0,1 M mjölksyra]) 4,46 = pka + log10 ([0,4] / [0,1]) = 4,46 = pka + log10 (4) 4,46 = pka + 0,60 pka = 3,86 page 8 / 8 Powered by TCPDF (www.tcpdf.org)