Anpassa undervisningen efter varje elev. Om inte det hjälper måste skolan arbeta med extra stöd för att fler elever ska nå målen. Det är en slutsats i en rapport från Skolinspektionen. I det här temat beskriver vi hur Polhemsskolan i Gävle förebygger avhopp på sina yrkesförberedande program. När någon elev halkar efter måste stödet komma tidigt poängterar lärarna. Nystartade Produktionsskolan i Göteborg tar emot elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Här är modellen att producera varor som går att sälja. Läs mer på sidorna 16 26. Ω Polhemsskolan sid 16 19 Produktionsskolan i Frölunda sid 23 26 Skolinspektionen rapporterar sid 21 YRKE 15
Färre avhopp fler slutbetyg Ändrade kursplaner, mycket kontakt med det kommande yrkeslivet och tidiga stödinsatser om någon halkar efter. På Polhems skolan i Gävle arbetar man på bred front för att alla elever ska klara sin utbildning. Text Lena Vestlin Foto Lars Nyqvist Lundin I början av 2000-talet var det många elever som hoppade av elprogrammet, ibland hela klasser. Sedan dess har skolan gjort en helomvändning för att hålla kvar eleverna. Det berättar Raymond Edgren, lärare i ellära och elkompetens på Polhemsskolan i Gävle. Under sina fem år på skolan har han varit med om att genomföra flera insatser som har gett resultat. När lärarna såg att många elever kroknade av all ellära i år 1, blev lösningen att kasta om kurserna så att den praktiskt inriktade kursen elkompetens kom in parallellt med ellära A redan under första läsåret. Karaktärsämnena i el är väldigt teoretiska. Ellära innehåller mycket räkning och vissa moment ligger på en nivå som motsvarar matematik D. När vi nu låter eleverna se vad de ska ha det till på ett tidigt stadium blir det lättare för dem att fortsätta, förklarar Raymond Edgren. För två år sedan var det bara 38 elever av 63 som fortsatte till år 2. Men de förändrade kurserna gav resultat förra året gick hela 52 elever av 60 vidare till andra året. Marcus Erkkilä är en av de elever som gått den nya varianten av programmet. Nu när ellära B ligger i år två får man längre tid för A-kursen. Det blir lättare att ta till sig teorin när man får blanda med lite praktiskt. En annan åtgärd för att minska antalet avhopp var att införa så kallade elstugor i slutet av skoldagen varje tisdag och torsdag. Skolan har sedan tidigare sådana lärarledda stugor i flera kärnämnen och där kan eleverna få hjälp med det de behöver. Från början var stugorna till för elever som kommit efter eller behövt extra stöd, men nu är de öppna för alla elever. Arbetslagen spelar en viktig roll på Polhemsskolan. På elprogrammet har Raymond Edgren ett nära samarbete med kollegan Rolf Jansson, som undervisar i elkunskap och styrteknik. Teorisalen ligger vägg i vägg med verkstaden och eftersom de båda lärarnas fyra kurser löper parallellt kan de väva ihop undervisningen. Ibland är det 30 elever i verkstaden samtidigt. Det funkar bra, särskilt om en lärare är sjuk eller på möte. Då kan man fortsätta med det man höll på med i verkstaden och lektionerna behöver inte ställas in, säger Marcus Erkkilä. Eleverna har också fått nytta av sina elkunskaper i skolans lokaler. De har satt belysning på ett konstverk i huvudbyggnaden som en teknist ritat originalet till och som elever på byggprogrammet målat. Och i den innerträdgård som byggprogrammet anlagt Närvaron är viktig, vi kan inte hjälpa en elev som inte är där. Raymond Edgren, lärare på elprogrammet 16 YRKE
Marcus Erkkilä är en av eleverna på elprogrammet som ljussatt väggmålningen i skolans huvudbyggnad. Läraren Raymond Edgren intygar att praktisk tillämpning ökar elevernas motivation och minskar avhoppen. på skolan fick elprogrammets elever ansvara för ljussättningen. I och med att det nu är färre elever som hoppar av, har elprogrammet fått ett bättre rykte och därmed fler studiemotiverade elever som söker. De anpassningar som skolan har gjort för att möta elevernas behov har alltså inte inneburit sänkta ambitioner när det gäller utbildningens kvalitet. Tvärtom tycker Raymond Edgren att det är viktigt att ställa höga krav på eleverna, för att de ska kunna göra ett bra jobb som elektriker. Och för de elever som trots allt tappar studielust är det viktigt med snabba insatser. Närvaron är viktig, vi kan inte hjälpa en elev som inte är där. Vi vill behandla eleverna som vuxna och börjar med att prata med den elev som har börjat skolka eller skriva dåligt på prov för att hitta en lösning. Men fungerar inte det går vi snabbt vidare med föräldrakontakter och elevvårdskonferenser det får inte gå en månad innan det händer något. Och det är ju enkelt att nå föräldrar via e-post nu. På Polhemsskolan är det inte bara de 2 100 eleverna som följs upp utan också de knappt 200 lärarna. Minst en gång om året gör skolans rektor Birgitta Pettersson ett lektionsbesök för att granska lärarens insats och varje termin är det så kallade Ω YRKE 17
På barn och fritid stärks elevernas självförtroende av muntliga presentationer och Sandra Lång har hållit experimentverkstad i en förskolklass. Hennes lärare Maritha Bergström stöttar och uppmuntrar. husförhör med varje programarbetslag. Då får hon veta hur det har gått och hur deras arbetsplaner ser ut för det kommande läsåret. Lönekriterierna är kopplade till arbetsplanerna och nya sätt att ge eleverna stöd i den ordinarie undervisningen premieras. Visionen är att alla elever klarar sin utbildning och lärarna vet att de får credit när de ger eleverna stöd. Genom att prata med ett arbetslag kan jag också ge tips på lyckade åtgärder till andra arbetslag, säger Birgitta Pettersson. Det är hennes sjätte läsår som rektor på Polhemsskolan och redan när hon tillträdde hade skolan fokus på eleverna. Sedan dess har det synsättet förstärkts, bland annat genom att programarbetslag och ämneslag får konkretisera sitt gemensamma arbete i egna arbetsplaner. Skolans vision har all personal på skolan som utgångspunkt när de sätter upp mätbara mål för sitt ordinarie arbete. Birgitta Pettersson, rektor på Polhemsskolan. Målen utvärderas, inte bara med betygsstatistik, utan också med hjälp av enkäter till elever, föräldrar och personal. Satsningarna på att minska avhoppen har inriktats på att fler elever ska få slutbetyg och de har gett resultat, även om eleverna inte lyckas få godkänt på alla kurser. Framgångarna på de nationella programmen syns i statistiken förutom att frånvaron minskat med 30 procent sedan 2004 har andelen elever med slutbetyg ökat de senaste åren. Mellan 2008 och 2009 gick Polhemsskolan från 85,9 till 91,4 procent, vilket är 15 20 procentenheter högre än snittet i riket. Med de siffrorna i ryggen fortsätter utvecklingsarbetet och nu återstår också att minska antalet IG. När Birgitta Pettersson beskriver vad som gör arbetet framgångsrikt räknar hon upp en rad faktorer som alla är delar i en övergripande struktur. En handlar om att skapa helhet och sammanhang för eleven, bland annat genom att färga in ett program med tidiga exempel från det specifika yrkesområdet och att arbeta i 18 YRKE
skarpt läge med riktiga arbetsuppgifter. Elevnärvaron är en viktig faktor, och här har skolan inte bara satsat på noggrann uppföljning av den elev som uteblir, utan också på att göra lektionerna mer betydelsefulla. Det ska gynna eleven att vara på lektionen. Provtillfället är inte det enda tillfället då eleverna ska få visa sin måluppfyllelse, säger Birgitta Pettersson. Skolan lägger också stor vikt vid didaktiska samtal. För att utveckla kursinnehåll, undervisningsformer och elevinflytande har lärarna i de olika programarbetslagen i uppgift att diskutera vad som gått bra och varför. Att lärarna har ett nära samarbete med kuratorer och studie- och yrkesvägledare har även gjort att antalet elevvårdskonferenser minskar. Det är tydligt att det inte är de enskilda insatserna i sig som är utmärkande för Polhemsskolan, utan att arbetet är systematiskt och att stödinsatserna vävs in i den ordinarie undervisningen. Det som är speciellt för Polhemsskolan är nog medvetenheten bland lärarna och synsättet att eleverna ska få det stöd de behöver. Lärarna jobbar tillsammans med eleverna för att nå målen. Eleverna känner att det är okej att ta hjälp och vi har resurser för att vi vet att alla inte klarar det på egen hand. Allt hänger ihop. Maritha BergstrÖM undervisar i flera karaktärsämnen på barn och fritid, ett av de program som har både studiemotiverade elever och elever som inte haft så stora möjligheter att välja bland gymnasieprogrammen. Orden barn och fritid gör att det inte låter så jobbigt, men vissa kurser innehåller psykologi och fysiologi som kräver att man pluggar en hel del, och det är inte alla elever beredda på. Maritha Bergström har stor nytta av speciallärarna i svenska och engelska, som ibland är med på de vanliga lektionerna och ibland har en egen grupp. De kan också hjälpa till på andra lektioner, som vid provsituationer då elever med läs- och skrivsvårigheter behöver få frågorna upplästa. Eleverna kan ha negativa attityder till specialundervisning i början, menar Maritha, men de lär sig snabbt att det är en hjälp som erbjuds alla. Vi har resurser för att vi vet att alla inte klarar det på egen hand. Birgitta Pettersson, rektor Fakta Polhemsskolan Polhemsskolan i Gävle är en av tre gymnasieskolor i Gävle. Här finns tio nationella yrkesprogram samt kommunens alla IV-program och åtta program inom gymnasiesärskolan. Totalt har skolan ca 2 100 elever och ca 250 anställda. Av de 196 lärarna är 183 behöriga. På de nationella programmen finns 3 studie- och yrkesvägledare och fem speciallärare. Skolan har fått positiva omdömen i Skolinspektionens kvalitetsgranskning när det gäller att öka antalet elever som fullföljer sin utbildning. På engelskan i år 2 var någon i klassen med Maggan, specialläraren, och det var inget konstigt med det. När hon var i klassrummet kunde hon också förklara om någon av oss andra inte förstod, säger Sandra Lång, elev i år 3. Ibland får eleverna lägga en kurs åt sidan och läsa den senare. Maritha Bergström berättar att kursen i psykosocialt arbete, som relaterar mycket till den egna individen, är ett sådant exempel. Det kan bli lite för tufft för en del elever som inte hunnit mogna och då är det bättre att ta det momentet lite senare, säger Maritha Bergström. Hon framhåller också hur viktigt det är med studiebesök och APU-platser, så att eleverna får kontakt med framtida yrkesmiljöer och kan känna efter vad som fungerar. Studievägledaren är också viktig i det arbetet och kan hitta alternativ. Eleverna kan exempelvis prova andra program under en kortare tid. Vi förklarar vilka krav som ställs och frågar eleverna om de känner att de har valt rätt program. Det är bättre att de provar något annat än att låta det gå en hel termin. Lärarna på barn och fritid jobbar mycket med livskunskap för att stärka elevernas självförtroende. Ett annat sätt är att låta eleverna öva på muntliga presentationer av olika slag. Förutom redovisningar i klassrummet har eleverna arbetat med olika teaterprojekt, som de sedan framfört i skolor och förskolor, och en experimentverkstad. Vi fick åka till Tom Tits och läsa böcker för att lära oss göra experiment, till exempel med ägg som tappar skalet i ättika. Sedan fick vi ta kontakt med någon skola som vi skulle besöka och jag var i en förskoleklass med sexåringar. Det var jättenyttigt, både att få ringa själv till en skola och att stå där och få respons från barnen, berättar Sandra Lång. Projektet innehöll också många av skolämnena, och Maritha Bergström hade stor nytta av kollegorna i arbetslaget. Ett sådant temaarbete skulle ingen klara att göra ensam! För tio år sedan började vi så smått med arbetslag i vissa moment, men nu drar vi nytta av varandra hela tiden. I början tyckte hon att det var lite jobbigt att programarbetslaget tillsammans skulle sätta ihop arbetsplaner, men det berodde mest på ovana. Nu ser hon stora fördelar med att alla lärare vet vad de ska jobba med och att utvärderingarna är kopplade till arbetsplanerna. Arbetet underlättas också av att programmet håller till i en avgränsad del av skolans lokaler. Hela lärarlaget på nio personer sitter där och våra 150 elever kan snabbt få tag på oss. Och man märker om någon elev inte är på plats, säger Maritha Bergström. Eleverna erbjuds omprov en gång i månaden och de kan få extra tid för att klara vissa uppgifter. Om en elev trots allt får ett IG skrivs en IG-plan om vad som behöver göras och eleven har möjlighet att ta igen det under efterföljande termin. Uppföljning verkar vara ett ledord på Polhemsskolan och barn och fritid är inget undantag. Det handlar hela tiden om att ta reda på varför något inte fungerar och åtgärda det, säger Maritha Bergström. s YRKE 19