Inledning och presentation av SMS Halmstad hälsade välkommen och introducerade kort Healthy cities-nätverket. Därefter presenterade SMS projektledare Helén Hjerpe projektets mål, syfte och hur långt man hittills kommit med verktygsbygget (se bilaga). För att få mer information om projektet, kontakt med projektledaren och de lokala projektledarna, se kontaktuppgifter på smsprosjektet.no/ Sociala aspekter och medborgardialog i stadsplanering hur gör man? Emmali Jansson från Norconsult berättade om hur de sociala aspekterna kan konkretiseras i stadsplaneringen för att beskriva vilka konsekvenser en fysisk förändring kan få för människorna som lever, bor och arbetar i miljön. Kopplingarna mellan social konsekvensbeskrivning (SKB), medborgardialog och de två checklistorna i SMS för urbant friluftsliv samt kulturmiljöer och kulturarenor, belystes. Material från Emmali Janssons föreläsning finns på smsprosjektet.no/ Workshop på matrismattan SKB-matrisen (utvecklad av Göteborgs Stad) används som en del av SMS verktyg för social konsekvensbeskrivning (SKB). SMS SKBverktyg består bland annat också av ett bedömningsmoment som kan avgöra vilka planer som är lämpliga att göra en SKB på och de ovan nämnda checklistorna är i SMS fördjupningsområden till SKBverktyget. För att konkretisera matrisen genomfördes en workshop på matrismattan med planhandläggare Ida Brogren från Göteborgs Stad. I workshopen användes resecentrum (järnvägsstationen) i Halmstad som case och det var kring detta som alla frågor ställdes. Fokus låg i tur och ordning på resecentrums kvaliteter och problem. En liten grupp personer valdes ut att stå på mattan och fysiskt placera sig någonstans i mattans matris. Matrisen består av ett antal geografiska nivåer (byggnad & plats, närmiljö, stadsdel, stad och region) och av fyra sociala aspekter (sammanhållen stad, samspel, vardagsliv och identitet). För att även övriga deltagare skulle kunna vara aktiva i övningen fick rummets fyra hörn representera var och en av de fyra sociala aspekterna, så att man kunde ställa sig där.
Första placeringen Vilka kvaliteter har resecentrum i Halmstad? Ida Brogren poängterade att man kan ha mycket olika infallsvinklar i frågan, beroende på sin bakgrund och förförståelse. Detta avgör var på mattan/i rummet man väljer att ställa sig. - En station kan ju vara allt ifrån ett landmärke till sammankoppling av trafikslag. Tåget kan även vara en mötesplats. - Vi diskuterade hur man tar sig till stationen och började prata om cyklar och om situationen i Borås. - Det är viktigt att man lätt kan hitta till stationen eftersom den är ett nav i staden. Men det är ibland dåligt skyltat. - Den nya gångbron på stationen i Halmstad har gjort att stationen fungerar på ett annat sätt nu än tidigare. Därför bidrar stationen till sammanhållen stad. Andra placeringen Vilka problem finns det med resecentrum i Halmstad? - Stationen är inte en mittpunkt i staden. Hur kopplar man till vidaretransport från stationen? Där är ödsligt på kvällen. Detta bidrar på ett negativt sätt till Halmstads identitet. - Trafikslagen ligger på olika ställen resecentrum blir ett problem inom sammanhållen stad. Ida Brogren nämnde att det kan vara bra att ha en processledare som inte är så insatt i ämnet, för att därmed undvika att processledaren styr för mycket. Handläggaren av ärendet kan sitta och anteckna. Det är alltså rekommenderat att man är två som hjälps åt.
Tredje placeringen I det här skedet i workshopen tilldelades personerna på mattan också varsin roll: Åttaåring Turist Helt utan pengar Rullstolsburen Tonåring Med barnvagn Stressad Syftet med roller är att förändra sin synpunkt när man ser på frågan. Om det är möjligt kan man givetvis ta in workshopdeltagare som tillhör de respektive grupperna. Utifrån dessa nya perspektiv fick deltagarna på mattan sedan placera sig på mattan utifrån frågan vilka kvaliteter resecentrum har. Övriga deltagare fick välja frivillig roll och åter placera sig i ett av rummets hörn. - Jag kör barnvagn och har flera barn med mig som jag behöver ha koll på. Dessutom behöver jag ha koll på mina väskor, ha möjlighet att amma och värma barnmat, ha tillgång till skötbord och stora toaletter. - Jag är turist. Taxichaufförerna utanför stationen berättade att de har koll på vems tur det är att ta nästa körning, så för mig blir Halmstads identitet här hjälps man åt. - Jag är stressad och vill veta: Var finns allt? Biljettkassan, perrongen, kaffet? - Jag är stressad och vill ha tydliga kopplingar mellan stationen och resten av staden bra skyltar, tydligt för cyklar och andra färdmedel. - Jag är åtta år och jag tycker att tåg är SPÄNNANDE! - Jag är tonåring och gillar att stationen ligger nära en affär så att jag kan köpa godis. Jag gillar också att det är nära till regionbussen till Getinge för där har jag kompisar. - Jag är synskadad och vill att vardagslivet ska funka, så för mig är det viktigt att resecentrum är byggt för alla. - Jag är fattig och vill gärna kunna gå in på resecentrum för att värma mig eller gå på toa gratis.
Fjärde placeringen Samma rollperspektiv men utifrån frågan vilka problem som finns med Halmstads resecentrum. - Jag är tonåring och för mig blir det ett identitetsrelaterat problem om fel gäng sitter och väntar på bussen när jag också gör det. - Jag är synskadad och tycker inte att tillgängligheten funkar. Det finns taktila spår på perrongen i form av räfflor men de blir lätt hala. Det är svårt att hitta till stationsbyggnaden. - Järnvägen utgör en barriär i staden. - Jag är åtta år. Det är svårt att ta mig från tåget till bussen som ligger på fel sida av spåren. - Jag är stressad och tycker att det är trångt vid av- och påstigning. Det saknas tydliga instruktioner för hur man beter sig då. - Jag kör barnvagn och tycker att vägen till och från stationen är planerad så att jag kommer obehagligt nära bullrig trafik. Några generella synpunkter om mattan förmedlades också: - Att tilldelas specifika roller kan vara en rolig tankeövning som vidgar perspektivet och tvingar en att tänka annorlunda. Risken är dock att man bara reproducerar gamla fördomar. - Det är inte säkert att man genom övningen får upp allt som är viktigt. Kanske behövs det goda kunskaper om demografi för att man ska kunna ställa de rätta frågorna? - Om man ska arbeta med matrisen tillsammans med representanter från andra förvaltningar, kan man arbeta med en pappersversion på bordet. Man måste inte ha en matta men det motoriska inslaget i övningen med mattan kan göra att man tänker mer kreativt, än om man sitter ner vid ett bord. - Innan man drar igång övningen kan man gå igenom de fyra begreppen sammanhållen stad, samspel, identitet och vardagsliv för att klargöra vad man menar med begreppen. - Dokumentationen av övningen kan göras rakt in i en matris, eller med matrisens sociala aspekter och fysiska nivåer som mall. - Innan övningen börjar bör man göra en incheckning: vilka är här? När övningen avslutas bör man göra en utcheckning: vad har detta gett mig? - Återkoppla även till deltagarna i efterhand.
Ett axplock av reflektionerna från gruppdiskussionen Hur användbart är verktyget? - Bra verktyg på grund av att det är ambitiöst. Det möjliggör att man får ett bredare perspektiv. Det negativa är att det är ambitiöst och att man tar sig vatten över huvudet. Det kräver mycket resurser. Det kan lätt bli att det blir ytterligare utredningar. - Det måste finna en tillåtelse för att det tar tid. Kompetensen saknas idag hos planpersoner. - Det är ett bra verktyg som för in dialog i olika skeden av processen. Verktyget hjälper till att sätta en tydlig dagordning för dialogen. - Om man gör övningen med olika yrkesgrupper kan den fungera som en sorts omvärldsanalys som ökar förståelsen för andra professioner. Det är bra med en tydlig modell, det skapar samsyn. Kan det fungera i praktisk tillämpning? - Mycket användbart verktyg, men det behöver skruvas lite. Det är bland annat viktigt med instruktioner om genomförande och återkoppling. - Verktyget är inte så tillgängligt. Tänk på mattan och rullstolsburna eller synskadade. Tänk rent generellt. Och tänk på orden, är de förståeliga? - Pröva alltid om modellen är användbar i just detta fall. Det finns ingen universallösning. - Övningen (mattan) hjälper till att föra in olika synpunkter så att man kan gå från det lilla till det stora perspektivet. I sådana här diskussioner är det annars lätt att direkt hamna i detaljer. Som medborgare har man nära till sin plats, övningen breddar perspektivet så att man tänker utanför sin egen plats. Medskick till SMS-gruppen - - Våga provet verktyget snabbt och dra erfarenheter. - Tänk enkelt, tillämpbart, särskilt i liten skala. Går inte i alla projekt att tänka stort. - Verktygen bör användas redan inför ett planprogram. Det är viktigt att få in detta tidigt. Miljökonsekvensbeskrivning görs tidigt. - Kommer det att finnas en behovsprövning av om SKB överhuvudtaget ska göras? Att göra en SKB är självklart till exempel vid byggandet av ett nytt resecentrum men inte i alla projekt. - Viktigt att fråga sig efteråt: vad har vi INTE fått upp på bordet? Vilka frågor har inte behandlats?