Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare
Tillsammans för ett bättre liv i staden!
Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas stadsregionernas olika förutsättningar behov i syfte att driva på deras hållbara utveckling. Detta görs genom att Plattformen erbjuder befintliga nya mötesplatser.
Styrgrupp Myndighetsgemensam arbetsgrupp Samrådsmyndigheter Relevanta aktörer
Tillväxtanalys Riksantikvarieämbetet Folkhälsomyndigheten Transportstyrelsen SLU/Movium Arkdes Länsstyrelserna Mistra SKL SMHI Formas Trafikanalys Vinnova Andra relevanta aktörer Naturvårdsverket Statens konstråd Aktörer med samordningsansvar för regionalt tillväxtarbete Tillväxtverket Boverket Trafikverket Energimyndigheten
Samverkan Samordning Kunskapsutveckling Kunskapsspridning Erfarenhetsutbyte
1. Människan i centrum Bristande livskvalitet Dagens planeringskultur riskerar att trycka undan flera av de värden som är kopplade till människors livskvalitet. Detta trots att vi ofta i strategiska dokument tar beslut om att vi ska utgå ifrån människan hennes vardag samt utgå från miljö, hälsa säkerhet, jämställdhet, trygghet, tillit rättvisa, arkitektonisk kvalitet. Svårigheten sägs ofta bero på att många av värdena är omätbara därför inte lyfts upp på samma nivå som mätbara värden när avvägningar behöver göras. De sociala utmaningarna i staden är flera. För att motverka befintlig framtida uppdelning av staden - få en bostadsmarknad som fungerar för alla - behövs ett helhetsperspektiv som omfattar 2. Kunskapsutveckling såväl bostadsbyggande som stads- boendemiljön. Människan tillbringar 90 procent av sin tid inomhus Tvärvetenskaplig kunskapsutveckling betydelsen av hållbara byggnader, baserade på människans efterfrågan, kan inte nog understrykas. Det bedrivs ett stort Ohållbar antal satsningar livsstil på kunskapsutveckling inom hållbar stadsutveckling. Fältet är brett omfattar allt från kollektivtrafiklösningar Människans eget engagemang till medborgardialoger. vilja till livsstilsförändringar Ofta saknas tvärvetenskaplig är avgörande. Ungefär praktiknära 30 procent av alla bilresor är forskning som fokuserar kortare på än att fem lösa kilometer komplexa problem, 20 procent tvärvetenskapliga av alla resor kortare horisontella än två kilometer lösningar. sker Särskilt med bil. viktigt Samtidigt vi vet att brist är innovativa pilotprojekt på fysisk som aktivitet synliggör är ett mervärdet stort hot av mot sektorsövergripande folkhälsan. Dessutom arbetssätt, visar klimatrapporterna bidrar till hållbar från Intergovernmental Panel on stadsutveckling där Climate politiska Change, mål uppnås IPCC, att en belyser omställning sektoriseringens av samhället negativa inklusive effekter. konsumtion Mycket behövs har gjorts för att på minska senare koldioxidutsläppen. Människan påverkar påverkas av klimatförändringen. 3. Samverkan år men fler insatser behövs i denna riktning. Det behöver bildas starka kluster interaktioner mellan forskare, innovatörer, beslutsfattare, Tidig dialog näringslivet avgörande det civila samhället. Tvärsektoriell samverkan Omsätt kunskap Det är en medborgerlig rättighet att vara delaktig i att forma sin närmiljö. Det bidrar till ett ansvarstagande för den Vårt samhälle är organiserat Bristande i sektorer, kunskaper vilket egna hos medför närmiljön många att aktörer sakområden samt är samt grundläggande bristande ofta hanteras för kortsiktig skilda god folkhälsa. åt samt projektuppföljning att Enligt varje plan- aktör begränsar ofta bygglagen finansieringens ska samråd ske med prioriterar sitt särintresse. effekter Jämbördig, på en hållbar flexibel medborgarna, stadsutveckling. tvärsektoriell men det Många samverkan lagstadgade aktörer försvåras tar samrådet inte tillräckligt av en sker sektorsstyrd ofta aktivt för sent in budgetering. nya för forskningsresultat att medborgarna ska kunna ha en reell Utbildningsväsende lärdomar yrkesliv utformas i sin egen påverkan. med verksamhet, utgångspunkt Flera vilket kommuner, i hindrar enskilda men lärandet sakområden långt av ifrån egna alla, därtill arbetar andras knuten idag erfarenheter. problematik, aktivt med Nytänkande olika så även dialoger är förenat i tidigt med skede. Svårigheterna olika styrmedel. Tvärsektoriell risk uppföljning därför är det är att nödvändigt erfarenhetsåterkoppling, ge med offentliga behålla incitament exempelvis medborgarnas som mellan stimulerar engagemang olika politiska nytänkande under nämnder hela genom eller planprojektfinansiering. byggprocessen samt att myndigheter, genomförs Det i liten behövs omfattning. nya former sakägarkretsen kunskapsutbyte är begränsad. som främjar attitydförändring ger goda exempel på hållbar 4. Ekonomiska stadsutveckling, såväl förutsättningar nationellt som internationellt. Projekt initieras avslutas: utmaningen ligger i att lyckas dra Bristande samordning nytta av integrera lärdomarna i det framtida arbetet. Beslutsunderlag för hållbara Allt stadsbyggande investeringar utgår från lokala förutsättningar. Ofta förhindras goda helhetslösningar på grund av att tänkt förändring Ett hållbart investeringsbeslut inte i tillräckligt baseras stor på långsiktigt utsträckning beräknad tar hänsyn förbrukning till platsens av samhällets förutsättningar. resurser Det saknas avkastning samordnad på dem. planering på regional nivå Olika modeller för hållbar mellan investeringskalkylering kommuner. Myndigheter är under tar utveckling fram regelverk överlag andra har ekonomisk krav sektorsvis teoribildning ofta börjat utan röra statlig sig samordning. från det kortsiktiga Samverkan begränsade mellan synsätt centrala som varit verk dominerande den regionala i modern respektive tid. Samtidigt den lokala kan nivån man inte fungerar blunda inte för optimalt. att olika aktörer har olika ekonomiska förutsättningar till exempel vad gäller finansiering resultatkrav utan tillräckligt starka incitament kommer viljan Bristande möjligheten ledarskap att fatta långsiktigt hållbara beslut att vara fortsatt begränsad. Nya sälj- inköpsprocesser En brist på kapacitet kompetens att utöva ledarskap för komplexa tvärsektoriella processer är ett hinder för hållbar Marknaden för stadsutveckling stadsutveckling. präglas Ett idag visionärt av traditionella ledarskap säljkräver mod, köpprocesser insikt där kunskaper. leverantörssidan Det krävs har förmåga stort inflytande att skapa visioner, ta fram över de lösningar som strategier erbjuds. Samtidigt mål. Ett fattar sådant beställarsidan ledarskap kan beslut skapa utifrån delaktighet relativt konservativa trovärdighet tolkningar i stadsutvecklingen. av regelverken t ex vad gäller offentlig upphandling. En hållbar stadsutveckling ställer dock krav på nya innovativa lösningar. Dessa erbjuds idag primärt inte av de stora traditionella leverantörerna utan de utvecklas huvudsakligen av små entreprenörer. Långsiktigt hållbara lösningar tenderar också att omfatta allt större delar av stadssystemen, vilket innebär att fler aktörer blir involverade både på leverantörs- beställarsidan. För att kunna hantera den ökade graden av komplexitet behöver beställarsidans kravställnings- inköpsprocess utvecklas. På leverantörssidan behöver marknaden också öppnas upp för fler mindre aktörer. Utvecklad riskhantering Med längre tidshorisonter nya systemintegrerande lösningar med fler samverkande aktörer ställs också krav på nya affärsmodeller som reglerar kostnads- vinstfördelningen sprider de långsiktiga riskerna mellan olika parter. Man har de senaste åren börjat utveckla nya affärsmodeller i avgränsade projekt, men ännu återstår mycket att göra för att man med viss förvissning ska veta vilka modeller som har den robusthet eller flexibilitet som krävs för en mer allmän tillämpning inom hållbar stadsutveckling.
Verka för att skapa tydligare politiska mål prioriteringar Skapa ökad samverkan samsyn Efter två Plattformsmöten har vi nu sammanställt ett antal områden för Plattformen att jobba vidare med. Synliggör samordna ekonomiskt stöd Möjliggöra arenor som erbjuder nätverk tillvaratar nya idéer innovationer Synliggöra befintlig kunskap, intressanta exempel pågående projekt Synliggöra metoder verktyg Ta fram ny kunskap
Hans.gustafsson@boverket.se Hans Gustafsson, Boverket (samordnare) Anette Persson, Energimyndigheten Ulf E Andersson, Naturvårdsverket Stefan Larsson, Tillväxtverket Magnus Bengtsson, Trafikverket